INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN - Ingå Kommun

INGÅ KOMMUN 

INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN 

26.04.2013 

uppdaterad 5.6.2013 

Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan 

Beskrivning av planutkastet

05.06.2013 Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan 

Beskrivning av planutkastet 

1 INDETIFIKATIONSUPPGIFTER 

Kommun: Ingå kommun 

Planens namn: Inre skärgårdens generalplan 

Planläggare: Ingå kommun 

Planläggningschef Sten Öhman 

p. 09 295 15332 

sten.ohman@inga.fi 

Planen utarbetas av: Arkitekturum Ab 

Fredrik Lindberg, arkitekt SAFA 

tel. 050 5890937 

fl@arkitekturum.fi 

Anhängiggörande: PDB:n till påseende 21.9.2010 

Behandling: Kommunstyrelsen (beslut om planläggningen) 31.10.2008 § 4 

Tekniska nämnden (beslut om PDB:ns upphovsman) 16.3.2010 § 5 

Tekniska nämnden (PDB:n till påseende) 21.9.2010 § 3 

Tekniska nämnden (beslut om planens upphovsman) 4.10.2011 § 4 

Kommunstyrelsen (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) 11.6.2012 § 2 

Fullmäktige (dimensioneringsgrunder, strategiska planen) 28.6.2012 § 5 

Tekniska nämnden (generalplansutkastet till påseende) 7.5.2013 § 26 

Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Oy Ab 

Freesegatan 3 A6, 00100 Helsingfors 

Tel. +358 9 611 660 

www.arkitekturum.fi 

1 (62) 

FO-nummer 1477765-4 

Hemort Helsingfors



2 SAMMANDRAG 

2.1 Planeringsområde 



Tel. +358 9 611 660 


Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för 

inre skärgården i ingå kommun. Till området har även införlivats Vormö, som 

tidigare har hört till den sydöstra delgeneralplanen i Sjundeå. Inre skärgårdens 

generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre skärgården längs 

med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och skärgård. 

Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats utanför 

planeringsområdet. 

2 (62) 

Planområdets angränsning och placering. Grundkarta: © Logica, Lantmätericentralen 

2012. 


Hemort Helsingfors



2.2 Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund 

2.3 Generalplanens innehåll 



Tel. +358 9 611 660 


Den ikraft varande generalplanen för inre skärgården, fastställd 22.6.1992, har 

föråldrats och på vissa områden motsvarar den förverkligade markanvändingen 

inte längre planens innehåll. Samtidigt råder på planeringsområdet, som 

exempelvis i Barösund, vissa markanvändningsmässiga utvecklingsbehov. 

Därmed är planens uppdateringsbehov aktuellt. 

3 (62) 

Ingå kommunstyrelse har 13.10.2008 beslutit påbörja uppdateringsarbetet av inre 

skärgårdens generalplan i enlighet med verksamhets- och ekonomiplanen för 

2008 och gett till uppgift att sammanställa ett arbetsprogram över 

planeringsarbetet. 

Tekniska nämnden har 10.3.2009 beslutit att i första skedet låta uppgöra ett 

program för deltagande och bedömning och att man påbörjar inventerings- och 

informationsinsamlingsarbetet som är för planen behövligt. 

Programmet för deltagande och bedömning färdigställdes under hösten 2010 och 

i början av 2011 uppgjordes en s.k. 0-plan över området på vilken den gamla 

planens markanvändning sattes uppdaterad information om naturvärden och 

kulturlandskapet. Den egentliga utkastsfasen påbörjades i december 2011 och 

diskussioner med områdets markägare påbörjades under våren 2012. 

Planläggarens mottagning har för detta ändamål hållits i kommunens utrymmen i 

kommunhuset. Under våren och sommaren 2012 påbörjades även de behövliga 

inventeringarna av naturförhållandena, fornminnena och kulturlandskapet. 

De centrala målen för granskningen inre skärgårdens generalplan är: 

Uppdatera och förtydliga den nuvarande generalplanen för inre 

skärgården så att den enhetligt fungerar tillsammans med 

generalplanerna för fastlandet och yttre skärgården. 

Kartlägga eventuella markägarvisa ändringsbehov och utföra dem 

genom att följa likvärdighetsprincip. 

Följa den nuvarande planens dimensionering för strandzonerna. 

Uppgöra en plan som kan fungera som grund för beviljande av 

byggnadslov. 

Uppdatera föråldrad och bristfällig information angående områdets 

natur- och landskapsförhållanden och beakta detta i planläggningen. 

Utgångläget är även att den nuvarande markanvändningen i stora drag 

bevaras och att områdets markägare behandlas jämlikt. 

I generalplaneutkastet visas den nuvarande markanvändingens utbredning 

och omfång, gjorda ändringar jämfört med nuläget och den gamla planen samt 

de områden, som är tilltänkta att delgeneral- eller detaljplaneras. Exempelvis 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


områdets viktigaste och enda knutpunkt för service, Barösunds byområde, är 

avsett att utvecklas genom noggrannare planering. Den fasta bosättningen är 

betecknad enligt sin placering med A-beteckningar. Fritidsbosättningen är 

betecknad med olika RA-beteckningar och skogs- och jordbruksområdena 

med M-beteckningar. De med undantagslov till åretrunboende ändrade 

fritidsbosättningar och noggrannare stranddetaljplaner som finns på området 

har beaktats. 

I samband med eventuellt öppnande av planområdets dimensionering 

utfördes i början av planeringsarbetet provmätningar av strandzonerna på 

Själö och Skämmö (FCG Group) och på basen av dessa visade det sig att 

öppnandet av inre skärgårdens dimensionering verkade medföra en betydligt 

minskad byggnadsrätt jämfört med nuläget. På grund av detta beslöt 

kommunstyrelsen 16.4.2012 att inre skärgårdsområdet dimensionering inte 

öppnas i sin helhet. Beslutet var att strandzonernas dimensionering kopplas 

även i fortsättningen till den nuvarande planens dimensioneringsnormer och 

att byggnadsrätterna för fastmarksområde utanför strandområdena 

dimensioneras på samma sätt som för fastlandsområdena. Nya 

byggnadsplatser utöver den gamla planens dimensionering har därför inte 

bildats. 

Dimensioneringen av torrmarken berör på planområdet förekommande 

torrlandsmarkens M-områden som är belägna utanför fastlandets 

strandområde och på stora öar som har vägförbindelse. Den ursprungliga 

principen är att alla de på M-områdena i den nuvarande planen varande 

befintliga, redan bildade byggnadsplatser, samt de tilläggsplatser som 

dimensioneringen medför, skall märkas ut i plankartan. Denna princip 

uppdateras i samband med att den strategiska planen process fortskrider. 

I enskilda fall har dimensionering inom strandområde granskats och möjliga fel 

i förhållande till gamla planens dimensionering rättats till. Granskningarna 

utförs som enskilda kontroller i enlighet med markägarnas behov. 

4 (62) 

Alla, enligt den gamla planens dimensionering förekommande, byggnadsplatser 

på strandområde har markerats ut i plankartan som antingen utnyttjade eller 

outnyttjade. I samband med granskningen av inre skärgården generalplan har 

det genomförts en del omplaceringar av nuvarande byggnadsplatser, lokala 

justeringar av områdesgränser och ändringar av användningsändamål så som 

ändrandet av en byggnadsplats från fritidsbosättning (RA) till fast boende (A) eller 

från A till AM (område för lantbruks- och fiskelägenheters driftcentra), det senare 

för att befrämja förutsättningar för näringsidkande och fast boende på öar, utan 

vägförbindelse. 

Ändringarna bottnar i markägarbehov och de ändringsbehov inventeringarna 

(närmast natur) har fört fram. Ändringarnas helhetsantal på planområdet är i 

planutkastet 45st och hur de är placerade framkommer ur bilaga 3 (karta 11 och 

förteckning 11.1). De lokala ändringarnas slutliga antal specificeras under 

planförslagsfasen. 

Områdena utanför strandzonerna på öar utan vägförbindelse har i den gamla 

planen inte innehållit byggandsplatser. Dessa områden har anvistas med egen 

beteckning, M-1, och innehåller inte glesbyggnadsrätt. 


Hemort Helsingfors



2.4 Planeringens olika faser 



Tel. +358 9 611 660 


Naturobjekten har anvisats enligt riksomfattande och regionala databaser samt 

enligt den i samband med planeringen uppgjorda naturinveteringen (Keiron Ab). 

Även den gamla planens naturobjekt och skyddsområden som bildats efter 

planen uppgjorts har beaktats. Planområdets rekreationsområden har i stort sett 

bevarats. 

Fornlämningar och skyddade landskaps- och byggnadsobjekt har anvisats enligt 

fornminnesregistret och de inventeringar som gjorts för utarbetandet av 

generalplanen (Mikroliitti Oy, ARK-sukellus, Stadion ARK). 

Utöver detta har i plankartan gjorts otaliga små uppdateringar av 

områdesavgränsningar och användningsändamål som baserar sig på den 

nuvarande genomförda markanvändningen. Uppgifterna om plankartans 

ändringar i förhållande till den tidigare planen specificeras under generalplanens 

förslagsfas. 

31.10.2008 beslöt kommunstyrelsen om påbörjandet av granskningen av 

inre skärgårdens generalplan. 

16.3.2010 valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av 

PDB:n. 

5 (62) 

24.8.2010 hölls begynnelsefasens myndighetsöverläggning där 

myndigheterna gav sina kommentarer för planeringsarbetets fortsättning. 

21.9.2010 beslöt tekniska nämnden att lägga PDB:n till offentligt 

påseende. PDB:ns påseendetid 18.10. -19.11.2010. 

4.10.2011 valde tekniska nämnden Arkitekturum Ab för utarbetandet av 

generalplanen. 

Under vårvintern 2012 har diskussioner med markägare och 

fastighetsvisa granskningar inletts. 

Under våren 2012 behandlade och beslöt kommunen om generalplanens 

dimensioneringsprinciper i samband med den pågående strategiska 


Under våren och sommaren 2012 har områdets inventeringar påbörjats. 

I maj 2013 torde tekniska nämnden besluta om att lägga fram 

generalplaneutkastet till offentligt påseende 


Hemort Helsingfors



2.5 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser 



Tel. +358 9 611 660 


6 (62) 

En av planens centrala konsekvenser är dess rättsverkan. Generalplanen för 

Ingå inre skärgård är ämnad att ha rättsverkningar på hela planområdet. I 

planbestämmelserna omnämns att generalplanen kan användas för beviljande av 

byggandslov med stöd av MBL 72.1 §. 

Markanvändningen inom inreskärgårdens generalplaneområde är redan 

förhållandevis långt förverkligad enligt den nuvarande planen och till exempel 

inom strandzonerna ryms just inte mera nya byggplatser. Detta visar också 

provdimensioneringarna uppgjorda av FCG (Finnish Consulting Group), 

öppnandet av inre skärgårdens dimensionering skulle snarare leda till en 

betydande minskning av byggrätterna jämfört med den nuvarande situationen. 

Generalplaneutkastet grundar sig därmed rätt långt på den nuvarande 

markanvändningens strukturer och dimensionering och konsekvenserna på 

miljön och landskapet jämfört med den nuvarande situationen är därmed 

tämligen små. I och med granskningen av planen upprätthålls områdets 

levnadsförhållanden, servicestruktur och förhållandena till 

serviceknutpunkterna utanför området och den fasta bosättningens 

förhållande till fritidsbosättningen förändras inte märkbart. 

Byggnadsplatsernas antal förändras heller inte i någon större grad. 

Utgångsläget har varit att de outnyttjade byggnadsplatsernas antal och 

placering i huvudsak följer den gamla planen. Vid värdefulla natur- och 

landskapsobjekt har outnyttjade byggnadsplatser flyttats i mån av möjlighet till 

andra lägen. Outnyttjade byggnadsplatser har dock inte borttagits helt och 

hållet. 

På markägares begäran har outnyttjade byggnadsplatser kunnat flyttas till 

andra lägen ifall förutsättningar funnits. Flyttningarna är dock lokala och 

genomförda inom samma markägoförhållande. I viss mån har nuvarande 

fritidsbosättningar ändrats på markägarnas begäran till åretruntboende ifall 

förutsättningar funnits. Områdets invånarantal stiger dock inte i betydande 

grad. 

Inom Barösunds byområde och i dess närområde skapas förutsättningar till ett 

effektiverande av den nuvarande markanvändningen så att de nuvarande 

serviceformerna kunde kvarstå förutsättningar för nya möjligtvis kunde bildas. 

Barösunds byområde anvisas i generalplanen som ett område på vilket det 

bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. Utvecklandet av 

Barösunds område och dess servicenivå skulle påverka positivt på 

möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningens förhållanden i 

den västra skärgården. 

Nuvarande trafik- och kommunaltekniska nätverk bibehålls som sådana. Inom 

området rör man sig i huvudsak med bil eller båt. De nuvarande 

kollektivtrafikförbindelserna bibehålls. 


Hemort Helsingfors



Innehållsförteckning 



Tel. +358 9 611 660 


7 (62) 

1 Indetifikationsuppgifter........................................................................................................................................... 1 

2 Sammandrag ......................................................................................................................................................... 2 

2.1 Planeringsområde ....................................................................................................................................... 2 

2.2 Centrala mål för planeringen och planläggningens bakgrund .................................................................... 3 

2.3 Generalplanens innehåll ............................................................................................................................. 3 

2.4 Planeringens olika faser ............................................................................................................................. 5 

2.5 Generalplaneutkastets centrala konsekvenser .......................................................................................... 6 

3 Planens syfte och mål ......................................................................................................................................... 12 

3.1 Planeringsområde ..................................................................................................................................... 12 

3.2 Allmänna målsättningar och principer för planeringen ............................................................................. 12 

3.3 Planläggningssituationen och härledda mål ur denna .............................................................................. 15 

Riksomfattande mål för områdesanvändning ........................................................................................... 15 

Landskapsplan .......................................................................................................................................... 16 

Generalplaner ........................................................................................................................................... 16 

Stranddetaljplaner ..................................................................................................................................... 16 

Byggnadsordningen .................................................................................................................................. 16 

Bygginskränkningar och åtgärdsbegränsningar ....................................................................................... 17 

Övriga projekt ........................................................................................................................................... 17 

3.4 Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling ............................................................................ 17 

3.5 Dimensioneringens allmänna mål och principer ....................................................................................... 18 

Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen .............................................................. 19 

3.6 Målsättningar verksamhetsvis .................................................................................................................. 20 

Fast boende .............................................................................................................................................. 20 

Fritidsboende ............................................................................................................................................ 21 

Naturmiljö, landskap och skyddsobjekt .................................................................................................... 22 

Näringsidkande ......................................................................................................................................... 23 

Rekreation ................................................................................................................................................ 23 

Trafik, hamnar och tekniskt underhåll ....................................................................................................... 23 

Vindkraft .................................................................................................................................................... 24 

4 Utgångsanalys av förhållandena inom planområdet ........................................................................................... 24 

4.1 Allmän beskrivning av området ................................................................................................................ 24 

Markägoförhållande .................................................................................................................................. 25 

Befolkning och arbetsplatser .................................................................................................................... 25 

Samhällsstruktur och bosättning .............................................................................................................. 25 

Näringsidkande och företagsverksamhet ................................................................................................. 26 

4.2 Naturmiljön ................................................................................................................................................ 26 

Natura 2000 –områden ............................................................................................................................. 27 

Naturskyddsområden PATRIK ................................................................................................................. 29 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


8 (62) 

Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund ................................................................................ 30 

Grundvattenområde .................................................................................................................................. 30 

Störande faktorer i miljön .......................................................................................................................... 30 

4.3 Landskap .................................................................................................................................................. 30 

Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden ................................................................................ 31 

Den byggda miljön, byggandskultur och fornlämningar ........................................................................... 32 

4.4 Service ...................................................................................................................................................... 33 

4.5 Samhällsteknik .......................................................................................................................................... 34 

Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering ......................................................................................... 34 

Avfallshantering ........................................................................................................................................ 34 

Elförsörjning .............................................................................................................................................. 34 

Områden med risk för havsöversvämning ................................................................................................ 34 

4.6 Trafik ......................................................................................................................................................... 34 

Vägnätverket ............................................................................................................................................. 34 

Kollektivtrafik ............................................................................................................................................. 35 

Farleder och båthamnar ........................................................................................................................... 35 

5 Beskrivning av generalplaneutkastet ................................................................................................................... 35 

Fast bosättning ......................................................................................................................................... 35 

Fritidsboende ............................................................................................................................................ 37 

Naturmiljö och skyddsobjekt ..................................................................................................................... 38 

Fornminneslämningar och kulturlandskap ................................................................................................ 39 

Näringsidkande ......................................................................................................................................... 39 

Rekreation ................................................................................................................................................ 39 

Trafik, hamnar och tekniskt underhåll ....................................................................................................... 39 

5.1 Dimensionering ......................................................................................................................................... 40 

Generalplanens helhetsdimensionering ................................................................................................... 44 

5.2 Ändringar i plankartan i förhållande till tidigare planen ............................................................................. 44 

5.3 Planbestämmelser, områdesreserveringar ............................................................................................... 45 

6 Planens konsekvenser ........................................................................................................................................ 54 

6.1 De mest betydande förändringarna jämfört med den nuvarande planen ................................................. 55 

6.2 Konsekvensbedömningen och dess relation till planläggningsarbetet målsättningar .............................. 56 

Förhållandet som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 ............................................................... 59 

7 Förverkligandet av generalplanen ....................................................................................................................... 60 

7.1 Generalplanens rättsverkningar ............................................................................................................... 60 

7.2 Förverkligande .......................................................................................................................................... 61 


Hemort Helsingfors



Bilagor 



Tel. +358 9 611 660 


1. Program för deltagande och bedömning 

2. Kommunens byggnadsordning 

3. Kartbilagor och tabeller 

4. Generalplanekartan i A3-format. 

Övriga dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 

Naturen och landskapet: 

Trafik och jordmån: 

Kulturmiljön, fornlämningar: 

9 (62) 

Generalplanen för Ingå Inre Skärgård – Naturinventering 2011-2012. Luontotieto 

Keiron Oy 2012. 

Skyddsprogram på riksnivå 

Databasen OIVA för miljö- och geodata (www.ymparisto.fi/oiva) 

Nätverket Natura 2000 i Finland och skyddsbestämmelserna för naturtyperna 

som omfattas av nätverket. 

Historiska geografiska uppgifter från Nyland – Maisemahistoriallinen selvitys, 

Anna Riionheimo 2009 

Naturskyddsområden, Nylands Regionplaneförbunds publikation 31; Uudenmaan 

rannikon suojelualueet 1993. 

Naturinventering och fågelinventering (Naturinventering i Ingå, Kristoffer 

Bondestam&Thomas Bonn, Västra Nylands regionplansförbund 1993 och Inkoon 

linnustoselvitys 1993, Juha Laaksonen & Pekka Rusanen). 

Smultronställen för boende i Nyland och Östra Nyland. Förhandsutredning 

(Nylands förbund). 

Trafiksäkerhetsplan för Ingå och Sjundeå, Vägförvaltningen, Nylands distrikt, 

2008. 

Trafiksäkerhetsutredning för skolorna i Nylands vägdistrikt, Vägförvaltningen 

2004 

Länsi-Uudenmaan tieliikenteen meluselvitys (utredning av bullernivån från 

trafiken i Västra Nyland) Vägverket, Nylands vägdistrikt 1999. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Ingå kommun, utredning över den bebyggda kulturmiljön (Stadionark 2012) 

Fornlämningsinventering i Ingå inre skärgård (Mikroliitti Ab 2012) 

Inkoon sisäsaariston arkeologinen vedenalaisinventointi (ARK-sukellus 2012) 

Barösundin alueen merenpohjan kartoitus (ARK-sukellus 2012) 

Inkoon kulttuurimaisemaselvitys (Anniina Sarlos 2012) 

Perinteisten saaristokylien elementit Inkoon saaristossa. Aalto-universitetet, 

Landskapsarkitektur. ( Anni-Maija Fincke, 2011) 

Inkoon sisäsaariston kulttuurimaiseman ominaispiirteet, uhat ja mahdollisuudet 

Aalto-universitetet, Landskapsarkitektur. Kaisa Laine, 2011. 

10 (62) 

Landskapshistorisk inventering i form av geodata. Inventeringen omfattar byarna 

från 1590-talet, byarna från 1780-talet, åkrar och ängar. 

Värdefulla kulturmiljöer på landskaps- och regionnivå. 

Museiverkets inventeringsblanketter över gamla byggnader. 

Klippområden av betydande natur- och landskapsvärde i Nyland , Jukka Husa 

och Jari Teeriaho 2004 (AY 350). 

Uudenmaan perinnemaisemat - Ängar hagmarker och skogsbeten i Nyland. 

Juha Pykälä och Thomas Bonn 2000 (AY178). 

De ryska befästningsverken I, Ingå 1914-1918, Hilding Haglund, Ingå 1999 

Suomen merimuseon hylkyarkisto 1997, Museiverket. 

Fasta fornlämningar, inventering av planläggningsområdet, J. Laurén 1993. 

Läntisen Uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, 

Härö 1993. 

Den bebyggda kulturmiljön. Byggda kulturhistoriska miljöer av riksintresse. 

Museiverket/miljöministeriet 1993. 

Naturinventering i Ingå, Kristoffer Bondestam & Thomas Bonn, 1993. 

Luonnon- ja maisemasuojelun kannalta arvokkaat kallioalueet 

Uudenmaanläänissä, Punkari, Raunio, 1994. 

Arvokkaat maisema-alueet, rapport av arbetsgruppet för landskapsområderna 

1992. 

Skärgårdsbotanisk inventering i Ekenäs och Ingå. Thomas Bonn, 1992. 


Hemort Helsingfors



Övriga utredningar: 



Tel. +358 9 611 660 


Bjursin luonnon perusselvitys, Marja Koistinen, Risto Murto 1985. 

11 (62) 

Inkoon rannikon ja saaristoalueen esihistoriallisten muinaisjäännösten inventointi 

1984, Helena Edgren. 

Kulturlandskap i Barösund 1982-83, Ympäristötoimisto Oy. 

Tutkimuksia Uudenmaan läänin uhanalaisista kasveista 1, Tammisaaren ja 

Inkoon saaristo, Murto 1982. 

Ingå kommuns Utvecklingsplan för vattentjänsterna (Ramboll 2012) 

Selvitys mannermaa ja sisäsaariston alueiden mahdollisista 

suunnittelutarverajauksista, Oy Arkkitehtisuunnittelu Arkitekturum Ab 2011 

Uudenmaan liiton teettämä tuulivoiman tuotantoon soveltuvien alueiden kartoitus: 

vaikutusten arviointi maakuntakaavoitusta varten (Uudenmaan Liitto 2003). 

Valtakunnallinen saaristopoliittinen toimenpideohjelma 2012-2015 (Työ- ja 

Elinkeinoministeriö 2012). 


Hemort Helsingfors



Granskning av Ingå inre skärgårds generalplan 

3 PLANENS SYFTE OCH MÅL 

3.1 Planeringsområde 



Tel. +358 9 611 660 


Planeringsområdet omfattar planområdet för den nuvarande generalplanen för 

inre skärgården i Ingå kommun och till vilken även Vormö har införlivats. Inre 

skärgårdens generalplan överspänner området mellan fastlandet och yttre 

skärgården längs med hela kommunens bredd, omfattandes både fastland och 

skärgård. Kopparnäs område, som har en ny fastställd generalplan, har lämnats 

utanför planeringsområdet. 

Grannkommunerna är Raseborg i väst och Sjundeå i öst. I norr angränsar 

området till Ingå kommuns fastlandsgeneralplan och i söder till yttreskärgårdens 

generalplaneområde. 

12 (62) 

De viktigaste knutpunkterna för service, som påverkar området, ligger utanför 

själva planområdet. Dessa är Kyrkobyns kommunscenter och Degerby. De 

närmaste städerna är Karis och Lojo. Den viktigaste och enda knutpunkten för 

service inom planområdet är Barösunds byområde. 

Planeringsområdets storlek är ca 190 km². Av detta är markområde ca 76 km² 

(fastland ca 30 km² och öar ca 46 km²). Öarnas och kobbarnas antal är totalt ca 

250 st (över 0,2 ha). 

3.2 Allmänna målsättningar och principer för planeringen 

Syftet med inre skärgårdens generalplan är att i stora drag styra 

samhällsstrukturen och markanvändningen. Generalplanen fungerar som grund 

vid uppgörandet och ändring av stranddetaljplaner(MBL 35 och 42 §), 

Målsättningen är att uppgöra en rättskraftig generalplan som enligt MBL 72 § kan 

användas som grund för beviljandet av bygglov på strandområdena. 

Arbetets primära mål är att uppdatera och granska den nuvarande planen så att 

den enhetligt fungerar med yttre skärgårdens och fastandets generalplaner. Som 

grund står den gamla planens olika markanvändningar med sina principer och 

dimensioneringar. Målsättningen är därtill att kartlägga möjliga utvecklingsbehov 

och avgöra deras konskevenser samt uppdatera tidigare uppgjorda inventeringar 

som gjorts på området och vid behov uppgöra nya. 

Planeringens allmänna målsättningar: 

Vid upprättande av generalplan skall följas vad som finns stadgat i 

markanvändnings- och bygglagen, naturvårdslagen samt övriga lagar 

som styr planeringen. 

Bestämmelserna i den fastställda landskapsplanen skall beaktas. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Principen om hållbart utnyttjande av naturresurserna skall ligga som 

grund för planeringen. 

13 (62) 

De i vatten- och skogslagstiftningen skyddade naturtyperna skall beaktas. 

De olika inventeringar, bl.a. natur- och kulturlandskapsinventeringar, 

arkeologisk inventering, inventeringar angående byggnadsbeståndet samt 

de statliga skyddsprogrammen skall utgöra grund för planeringen. 

Markägarnas önskemål och behov bör beaktas. 

Generalplanens rättsverkningar skall vara sådana att den enligt MBL 72 § 

kan användas som grund för beviljande av byggnadslov. 

I planeringsarbetet följs även målsättningarna som är uppställda i fullmäktiges 

markanvändningsstrategi från 24.3.2011. De väsentliga med tanke på inre 

skärgårdens generalplaneområde är: 

Det betonas att nya invånare och arbetsplatser ska placeras inom eller i 

anslutning till nuvarande samhällsstruktur (centrum och byarna). Detta 

tryggar vitaliteten i de nuvarande samhällena och skapar förutsättningar 

för en behärskad utveckling av dem. På detta sätt förstärkta samhällen 

erbjuder ramar för val av varierande livsstilar och för olika åldersgrupper. 

Beredskap skapas för framtida detaljplanering i tillväxtriktningarna och 

bl.a. för eventuella reserveringar för nya stationer i näromgivningen. 

Obyggda områden struktureras enligt sin betydelse å ena sidan med 

tanke på jord- och skogsbruk och å andra sidan med tanke på natur- och 

landskapsvärden och detta beaktas vid planläggningen och 

tillståndsprövningen. 

Den befintliga kommunaltekniska infrastrukturen utnyttjas så långt som 

möjligt med beaktande av dess kapacitet. 

Siktet är inställt på att minska servicetransporterna antingen genom att 

utveckla den lokala servicen i byarna eller genom att koncentrera 

nybyggnationen i närheten av den service som bevaras enligt principen 

”till fots till skolan”. 

Glesbyggandets omfattning och placering hålls behärskad. Det dyraste är 

att låta glesbyggnationen oplanerat växa ut till bosättningsområden som 

kommer att förutsätta kommunalteknik och kommunal service. När 

invånarantalet ökar ger det upphov till i förväg oplanerade behov av 

investeringar och tjänster utanför de detaljplanerade områdena. 

Nybyggnationen placeras i tillräckligt täta och stora tätorter eller 

detaljplanerade områden för att en koncentrerad värmeproduktion med 

förnybara energikällor (t.ex. flis) ska vara lönsam. 

Energieffektivitet och lokal energiproduktion främjas vid nybyggnation 

samt renovering och ombyggnad i tätorterna och glesbygden. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


14 (62) 

Processer inom jordbruket tas tillvara i den lokala energiproduktionen 

(t.ex. biogas, flis, värmepumpar, små vindkraftverk). 

Verksamhetsförutsättningarna för lätt- och kollektivtrafik främjas. 

Förutsatt att samhällsstrukturen tillåter undviks placering av byggnation i 

skogsområden, då dessa fungerar som kolsvalg. 

Huvudsakliga målsättningar för inre skärgårdens planläggning är: 

Stöda och utveckla skärgårdens traditionella näringar (fiske, jord- och 

skogsbruk, gårdsturism m.m.) samt skapa förutsättningar för nya 

näringsformer som inte är skadliga för miljön. 

Förbättra den fasta bosättningens förhållanden och definiera dess 

byggnadsplatsvisa dimensionering så att den är enhetlig med fastlandets 

och yttreskärgårdens generalplaner. 

Definiera den nuvarande glesbyggnadsrätten inom jord- och 

skogbruksområdena (M) i den nuvarande planen så att den är enhetlig 

med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. 

Definiera fritidsbosättningens (RA) byggnadsplatsvisa dimensionering så 

att den är enhetlig med fastlandets och yttreskärgårdens generalplaner. 

Stöda skärgårdens särprägel och traditioner, trygga tillgången till service 

och arbetsplatser samt beakta turismens behov i skärgården. 

Befrämja utvecklingen av Barösunds byområde vad gäller servicen, 

möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningen. 

Befrämja förverkligandet av olika skyddsprogram och skyddande av 

natur- och kulturområden. 

Beakta skärgårdens biologiska särprägel och bevara den biologiska 

mångfalden. 

Bemöta markägare likvärdigt samt beakta deras behov i mån av möjlighet 

och enligt jämbördesprincip. 

Förenkla handläggningen av byggnadslov och byggnadsprojekt genom att 

definiera dimensioneringen så att byggande kan i huvudsak skötas enligt 

generalplanen utan stranddetaljplanering. 

Stöda och utveckla fritidsbosättningen beaktande de övriga 

målsättningarna. 


Hemort Helsingfors



3.3 Planläggningssituationen och härledda mål ur denna 

Riksomfattande mål för områdesanvändning 



Tel. +358 9 611 660 


15 (62) 

Som utgångspunkter fungerar de riksomfattande mål för områdesanvändning 

(VAT) som avses i 24 § MBL av vilka i synnerhet följande punkter styr denna 

generalplan: 

En fungerande områdesstruktur: 

Utvecklingen av områdesstrukturen och områdesanvändningen baserar 

sig främst på faktorer som gäller områdenas egna styrkor och läge. 

Genom områdesanvändningen främjas samspelet mellan stad och 

landsbygd samt utvecklingen av bynätet. 

En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: 

Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, 

sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. 

I planering på landskapsnivå och i generalplanering ska en 

sammanhållnare (tätare) samhällsstruktur främjas och åtgärder som leder 

till en tätare samhällsstruktur framföras. 

Kultur- och naturarv, rekreationsbruk och naturvärden: 

Bevarandet av det nationella kultur- och byggnadsarvet samt 

variationerna i dessas lokala särprägel främjas genom 

områdesanvändningen. 

Fungerande kontaktnät och energiförsörjning: 

Trafiksystemen planeras och utvecklas som helheter som omfattar olika 

trafikformer och betjänar både befolkningen och 

verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. 

I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå 

och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. 

Specialfrågor i Helsingforsregionen: 

I Helsingforsregionen främjas kollektivtrafiken, i synnerhet den 

spårbundna trafiken och en sammanhållen samhällsstruktur. 

Ett tillräckligt utbud på tomtmark bör tryggas i områdesanvändningen för 

att säkerställa en tillräckligt stor bostadsproduktion. 

Områdeshelheter som bildar särskilda natur- och kulturmiljöer: 

Med områdesanvändningen främjas bevarandet av områdeshelheter i 

kustområdet vilka är särskilt betydelsefulla med tanke på natur- och 

kulturvärden. 


Hemort Helsingfors



Landskapsplan 

Generalplaner 

Stranddetaljplaner 

Byggnadsordningen 



Tel. +358 9 611 660 


16 (62) 

Bevarandet av särpräglade by- och kulturmiljöer som anpassats till 

naturförhållandena stöds. 

Landskapsplanen för Nyland är i kraft på planläggningsområdet. Planen 

fastställdes av miljöministeriet 08.11.2006. 

Landskapsfullmäktige godkände 20 mars 2013 etapplandskapsplanen 2 för 

Nyland. I beskrivningens kartbilagor 1 och 2 syns ändringarna jämfört med den 

ikraft varande landskapsplanen. Centrala beteckningar för ändringar är: 

områden för centrumfunktioner (brunt) och områden som ska förtätas 

(rutraster) 

uppdatering av kulturlandskapsområden av riksintresse (RKY 2009) 

(grönt). 

behov av havskabelanslutning och 

försvarsmaktens bullerområde på havsområdet kring Mäkiluoto. 

Generalplaner med rättsverkningar gäller för Ingå kommun i sin helhet. 

Kommunernas område är indelat i fyra generalplaner: generalplan för fastlandet 

(Sten Öhman 2000), delgeneralplan för inre skärgården (Suunnittelukeskus 

1987), Delgeneralplan för yttre skärgården (Pöyry 2000) och delgeneralplan för 

Kopparnäs campingområde (Suunnittelukeskus 2004). Ytterligare har en 

generalplaneändring gjorts för Ingarskilaområdet för byggande av en golfplan 

(Sten Öhman 2008). 

Samtidigt med granskningen av inre skärgårdens generalplan är under arbete en 

strategisk generalplan för hela kommunen (Finnish Consulting Group). Denna har 

som planutkast varit offentligt till påseende 12.11. - 11.12.2012. Meningen är att 

skärgårdens generalplaner som sådana införlivas i den strategiska planen när 

den fastställs. 

De stranddetaljplaner på som finns på planeringsområdet beaktas vid 

uppgörandet av generalplanen. Stranddetaljplanerna är beskrivna i bilaga 3 

(karta 3 och förteckning 3.1). 

Kommunens byggnadsordning är godkänd i kommunen 12.12.2001. Utanför 

detaljplanerade områden följs generalplanens planbestämmelser och 

kommunens byggnadsordning (byggplatsernas storlek och dimensionering m.m.). 


Hemort Helsingfors



Byggförbud och åtgärdsbegränsningar 

Övriga projekt 



Tel. +358 9 611 660 


17 (62) 

Inga områden har belagts med bygginskränkningar inför utarbetandet av den inre 

skärgårdens generalplan. 

Övriga projekt som påverkar inre skärgårdens planläggning är följande strategier 

i Ingå: 

Energi- och klimatprogrammet. 24.3.2011 

Näringslivpolitiska programmet 2011-2015. 24.3.2011 

Markpolitiska programmet. 24.3.2011 

3.4 Mål härledda ur främjandet av skärgårdens utveckling 

I enlighet med skärgårdslagens 2§ bör man med åtgärder av stat och kommun 

sträva efter att bevara den fasta bosättningen i skärgården genom att för 

befolkningen skapa tillräckliga möjligheter till utkomst, samfärdsel och basservice 

samt efter att skydda skärgårdens landskapsbild och natur för miljöskador. I 

planer som avses i markanvändnings- och bygglagen samt i motsvarande planer 

som rör skärgården och till denna hörande vattenområden bör särskilt beaktas de 

mål som anges i 2 §. 

Målsättningen för granskningen av inre skärgårdens generalplan är att trygga 

den fasta bosättningen samt skapa möjligeter så områdets näringar kan 

utvecklas och att nya kan bildas. I planeringsområdets östra del är 

skärgårdszonen förhållandevis smal och den fasta bosättningen som där finns är 

närmast belägen inom fastlandets strandområde eller bakom den, anknuten till 

befintliga vägar. Den östra delens bosättning grundar sig inte i stor utsträckning 

på skärgårdsmässigt lokalt näringsidkande. De nämnvärda knutpunkterna för 

service är Kyrkobyn och Degerby, som ligger utanför planområdet. 

I generalplaneområdets västra del är den egentliga skärgårdens zon betydligt 

större och djupare jämfört med den östra. Där är även den gamla bosättningens 

andel på öar större. Vägförbindelsen till Barölandet och via färja över till 

Orslandet möjliggör fastboende och upprätthållandet av service rätt långt ut i 

skärgårdszonen. Barösund är det västra områdets knutpunkt för lokal och 

kommunal service, vars utbud under senare år tyvärr har minskat. 

Utvecklandet av Barösunds byområde skulle på ett positivt sätt påverka den 

västra delen av inre skärgården och även förhållandena i den yttre. Samtidigt 

skulle det vara i enlighet med kommunens markanvändningsstrategi. På 

Bergvallas område äger kommunen mark, omkring finns befintlig fast bosättning 

och på byns centrum en del service. Boendet kunde ökas samtidigt som 

Barösunds privata andelslag kunde utvidgas. Detta skulle föra med sig 

förutsättningar för nya serviceformer. Utvecklandet av Barösunds byområde 

kräver dock en noggrannare planering på delgeneral- eller detaljplanenivå. 

Utökandet av den fasta bosättningen på andra håll i inre skärgården och till 

exempel på öar utan vägförbindelse är i sin tur inte ekonomiskt hållbart ur 

kommunens synvinkel. Organiserandet av förbindelser och vattenhushållningen 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


skulle bli dyr och konsekvenserna för miljön och landskapet skulle vara större än 

den nuvarande semesterbosättningen p.g.a. större byggnadsrätt per varje 

byggnadsplats. I samband med granskningen av inre skärgårdens generalplan 

ändras eller borttas dock inte på öar utan vägförbindelser nuvarande eller i den 

gamla planen betecknade byggplatserna för fast bosättning. 

18 (62) 

Förutsättningarna för idkandet av näringar undersöks i samband med 

granskningen av planen och förutsättningarna för att stärka de nuvarande, 

näringarna, skapa möjligheter för nya och i mån av möjlighet bilda nya driftcentra 

för jord- och fiskelägenheter med binäringar och fast bosättning är en av 

planarbetets målsättningar. Dessa kan vara belägna på öar utan vägförbindelse. 

3.5 Dimensioneringens allmänna mål och principer 

I den gällande generalplanen för inre skärgården från år 1989 har 

strandområdena dimensionerats men holmarnas inre delar eller de områden på 

fastlandet som blir utanför strandområdet har inte dimensionerats alls. Detta har 

gett upphov till oklarheter vid behandlingen av ansökningar om bygglov utanför 

strandområde. Vid uppgörandet av planen från år 1989 har lämpliga 

dimensioneringsnormer för Ingås skärgård ansetts vara fritidbosättningarnas 

antal per strandkilometer, markyta hektarsvis per fritidsbostad och den obyggda 

andelen av den totala strandlinjen angiven i procent. 

Byggrätten har uträknats och tolkats lägenhetsvis så, att grannlägenhetens 

byggrätt inte har inverkat minskande av byggrätten på ifråga varande lägenhet. I 

dimensioneringen har sålunda inte tillämpats stomlägenhetsgranskning. Bygglov 

som beviljats för icke utbrutna fritidsbostadstomter, lägenhet eller icke utbruten 

byggplats samt undantagslov för fritidsbostäder har betraktats som använd 

byggrätt för lägenheten. 

Enligt dimensioneringsgrunderna har i regel minst 50-70 % av strandlinjen 

lämnats obebyggd. Till obyggd strandlinje har räknats över 250 meter långa 

strandområden som inte hör till byggplatserna. 

För naturskyddsområden och fredade områden har en teoretisk byggrätt 

uträknats och adderats till lägenhetens byggrätt. Byggplatser har inte anvisats på 

de ovan nämnda områdena utan eventuella byggplatser har anvisats på andra 

strandområden som hör till lägenheten. 

De begränsningar som ingår i den ikraft varande regionplanen har beaktats vid 

dimensioneringen och placeringen av fritidsbostäderna. 

Vid dimensioneringsgranskningen för planen från år 1989 har strandzonens 

bredd varit 300 m på fastlandsområdet. Någon modifiering av strandlinje har inte 

gjorts, utan strandlinjen har räknats ut som s.k. kartstrandlinje. Vid 

dimensioneringsgranskningen har byggrätten för 1 - 3 ha stora holmar anvisats 

utgående från arealen, för 3 – 100 ha stora holmar utgående från strandlinjen 

och arealen samt för holmar över 100 ha antingen utgående från strandlinjen 

eller arealen, beroende på vilket sätt som ger större byggrätt. 

Fastigheter på fastlandet som gränsar till stranden har dimensionerats utgående 

från strandlinjen men utgående från fastighetens areal om den inte den inte har 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


någon strandlinje. Byggrätt som dimensionerats utgående från strandlinjen har 

kunnat anvisas i inlandsområde multiplicerad med 1,5 om byggplatsernas 

avstånd från stranden har varit minst 100 m. 

Dimensionering gjord i samband med granskningen av planen 

Dimensioneringen i generalplanen för inre skärgården undersöktes med hjälp av 

två försöksdimensioneringar (FCG-Group), som del av dimensioneringsarbetet 

som gjordes för strategiska generalplanen. Den ena gjordes för Själö- och den 

andra för Skämmö. 

Som tvärsnittstidpunkter för dimensioneringsgranskningen användes 1.7.1959 - 

mars 2012. Den tidigare tvärsnittstidpunkten 1.7.1959 är det datum då 

byggnadslagen trädde i kraft. En fastighet som har registrerats före 1.7.1959 

tolkas vara en s.k. stomlägenhet. De fastigheter som har utbrutits före den 

senare tidpunkten betraktas i dimensioneringen som använda byggrätter på 

stomlägenheten. 

19 (62) 

I försöksdimensioneringen användes sex byggplatser per kilometer modifierad 

strandlinje som norm. I själva verket vore talet sannolikt stramare på en del av de 

granskade strandområdena. Strandlinjen modifierades enligt Södra Savolaxmodellen 

som används allmänt vid strandgeneralplanering. Modifieringen 

påverkar den verkliga strandlinjens längd så som bilden visar. 

Modifieringskoefficienterna är beroende av strandlinjens form, stranden mittemot 

och t.ex. närheten till en holme samt storleken på uddar och vikar. 

Utgående från försöksdimensioneringen såg det ut som om en dimensionering av 

inre skärgården skulle medföra en betydligt minskad byggnadsrätt jämfört med 

nuläget. Rekommendationen var därför att dimensionering av skärgårdsområdet 

som helhet inte skulle tillämpas, utan eventuella justeringar görs efter behov med 

hjälp av separata granskningar. 

Därmed beslöt kommunstyrelsen 16.4.2012 att skärgårdsområdets 

dimensionering inte öppnas i sin helhet. På generalplaneområdet för inre 

skärgården utförs eventuella granskningar av dimensioneringen inom strandområdena 

enligt markägarnas behov och byggrätterna för torrmarksområde 

utanför strandområdena dimensioneras på samma sätt som för 

fastlandsområdena. 

Sammanfattningsvis är dimensioneringens allmänna utgångspunkter följande: 

På fastlandets strandzoner och på öar följs dimensioneringsprinciperna 

från planen 1989 och på fastlandets torrmarksområde, och på stora öar 

med vägförbindelse, följs utanför strandzonen dimensioneringen som 

uppgörs för fastlandet i samband med den strategiska generalplanen. 

Markera byggnadsplatserna på plankartan. Som använd byggnadsplats 

räknas uppförda fritidsbostäder och bostäder samt gällande byggnadslov 

och undantagslov. 

Byggnadsrätten räknas enligt rådande situation och givna 

dimensioneringsprinciper och anges i form av antal byggnadsplatser. 


Hemort Helsingfors



3.6 Målsättningar verksamhetsvis 

Fast boende 



Tel. +358 9 611 660 


Byggnadsplatsen har en minimistorlek och högsta tillåtna våningsyta. 

Olika skärgårdzoner påverkar den byggnadsplatsvisa dimensioneringen. 

Outnyttjad byggnadsrätt anges enligt givna tolkningsgrunder. 

Samma markägares olika områden bildar på planområdet en sk 

markägoenhet inom vilken det är möjligt att flytta byggrätter från en 

fastightet till en annan. 

Beakta konsekvenserna av strändernas byggnadsplatsvisa byggrätt och 

definiera dess dimensionering inom olika zoner både vad gäller fritids- 

och fast bosättning.. 

Beträffande den fasta bosättningen är målsättningen med planeringen att bevara 

områdena som i den gamla planen är avsedda för åretrunboende (A) som 

sådana. Efter att den gamla planen fastställdes har nya byggplatser för fast 

boende bildats i en viss mån på fritidsbosättningsområden (RA) genom 

undantagsförfarande. De platser markeras i samband med granskningen av 

planen som A-områden i plankartan. Även byggplatser för åretruntboende som 

har bildats på den gamla planens M-områden markeras i planen som sådana. 

Målsättningen är att alla byggnadsplatser för fast bosättning markeras i 

plankartan som antingen utnyttjade eller outnyttjade byggnadsplatser i enlighet 

med den gamla planens dimensioneringsnormer för strandzonen. Målsättningen 

är även att markera glesbyggnadsrättens byggnadsplatser i enlighet med den av 

FCG uppgjorda dimensioneringen för torrmark i samband med strategiska 


20 (62) 

Dimensioneringen av torrmarksområdena berör generalplanens M-områden som 

i den gamla inte har dimensionerats alls. På dessa områden, utanför 

strandområdet, har man i kommunen följt dimensioneringen för fastlandets 

generalplan, så att behandlingen av markägare på likartade områden skulle vara 

jämlik. 

I och med granskningen av planen dimensioneras M-områdena så, att det 

enhetligte följer dimensioneringen av motsvarande områden på fastlandet. Detta 

görs i samband med den under arbete varande strategiska generalplanens 

dimensionering av torrmarken. Under förslagsfasen för inre skärgårdens 

generalplan uppdateras dimensioneringen av torrmarken i den takt som den 

strategiska och fastlandets generalplaneprocess framskrider. 

Den fasta bosättningens byggplatsvisa dimensionering är betydligt större än 

fritidsbosättningens och på förhållandevis små strandtomter är den fasta 

bosättningens påverkan på landskapet därmed även större. Härvid är det 

motiverat att den platsvisa dimensionering för strändernas fasta bosättning 

granskas även ur landskapstålighetens synvinkel. 


Hemort Helsingfors



Fritidsboende 



Tel. +358 9 611 660 


21 (62) 

Utöver inom Barösunds byområde finns det inte inom inre skärgårdens 

planeområde stora behov att utöka andelen fast bosättning eller bilda nya 

byggplatser för fast boende. Detta skulle vara emot kommunens 

markanvändningsstrategi, enligt vilken man skall försöka styra placerandet av ny 

bosättning och nya arbetsplatser inom eller invid nuvarande samhällsstrukturer 

(kyrkobyn eller byarna). I enlighet med markanvändningsstrategin är 

målsättningen för Barösund byområde att förstärka och utöka fasta bosättningens 

möjligheter. Utvecklandet av Barösunds område kräver emellertid en 

noggrannare planering och i generalplanen är området betecknat som ett område 

på vilken det bör uppgöras en noggrannare delgeneral- eller detaljplan. I 

kommunen är målsättningen att påbörja områdets noggrannare planering ännu 

under generalplanens förslagsfas. 

I samband med granskningen av planen strävar man dock till att beakta rådande 

lokala och småskaliga ändringsbehov på området, vad gäller fast bosättningen. 

På basen av markägares önskemål och ansökningar undersöks från fall till fall 

om det finns: 

förutsättningar för att ändra fritidboendets användningsändamål (RA) till 

användningsändamål för fast bosättning (A). 

förutsättningar för att flytta befintliga men outnyttjade byggnadsplatser för 

fast boende till andra lägen inom samma markägoförhållande. 

Vid övervägande av ändrandet av fritidsboende till fast boende beaktas rådande 

naturförhållanden samt samhällsekonomiska faktorer. Förutsättningarna vid 

bildande av fast bosättning istället för fritidsbosättning är bl.a. följande: 

Ifall byggnadsplatsen är kopplingsbar med ett kommunalt eller privat 

vattenhushållningsnätverk eller om den annars är belägen på ett 

samhällsstrukturmässigt lämpligt läge, där sådana system kan byggas. 

Ifall fastighetens areal är minst 0,5 ha. 

Ifall byggnadsplatsen är belägen invid befintlig vägförbindelse. 

Ifall det i byggnadsplatsen direkta närhet redan från tidigare finns fast 

bosättning 

Ifall avstånden till närmaste service är rimliga. 

Största delen av planens bebyggda miljö består av fritidsboende (RA), som är 

belägen på fastlandets stränder eller på öar. Området är förhållandevis långt 

redan förverkligat enligt markanvändningen som finns i gamla planen och till 

exempel på strandområde ryms nya byggplatser just inte mer. De outnyttjade 

byggplatserna för fritidsboende är i den gamla planen rätt få och nya bildas bara 

om man kan påvisa att den gamla planens dimensioneringsgrunder inte har följts. 

Outnyttjade byggplatser för fritidsboenden är möjliga att flytta inom samma 

markägoförhållande. Vid bildandet av möjliga nya byggplatser eller flyttandet av 

gamla är målsättningen att nya platser styrs till skogsbevuxna stränder och 

platser där det finns växtlighet från tidigare. Kala klippor, öar och uddar som inte 

har tillräckligt med skyddsvegetation bör lämnas obebyggda. Det strävas även till 


Hemort Helsingfors



Naturmiljö, landskap och skyddsobjekt 



Tel. +358 9 611 660 


att placera nya eller flyttade byggnadsplatser i närheten av övrig befintlig 

fritidsbosättning. På så sätt bryts inte obebyggda strandpartier av. 

På RA-områden är det meningen att följa byggnadsordningens bestämmelser. 

På fastlandssträndernas byggplatser och på stora öar med vägförbindelse tillåts 

en större platsvis dimensionering än på öar utan vägförbindelse. Vormö anses 

höra till yttre skärgårdens zon och där är tanken att följa samma platsvisa 

dimensionering som i yttre skärgårdens generalplan. Därtill finns befintliga 

byggnadsplatser på öar under 1ha och deras dimensionering är tänkt att 

definieras skilt. 

Fastställda och av fullmäktige godkända stranddetaljplaner markeras i planen 

som sådana. 

Syftet är att försöka upprätthålla och förstärka den på planområdet rådande 

mångsidiga naturmiljön. Över inre skärgårdens planområde har från tidigare 

funnits naturinventeringar över främst naturvetskap om växtligheten, av vilka de 

flesta är från 20-30 år tillbaka. Därmed har naturinventeringen som har gjorts i 

samband med granskningen av planen varit viktig med tanke på uppdateringen 

av informationen om naturförhållandena. 

Planeringsområdet är dock rätt långt utbyggt och möjligheterna att förbättra de 

rådande naturförhållandeförhållandena är ställvis begränsade. Positivt är att nya 

byggnadsplatser inte bildas i större utsträckning. Vid viktiga naturobjekt och - 

områden strävas det till att flytta befintliga men outnyttjade byggrätter till bättre 

lägen. 

22 (62) 

På obyggda byggnadsplatser bör man vid förverkligandet av dessa försäkra sig 

om att viktiga boplatser och vistelseområden inte förstörs. Speciellt viktigt gäller 

detta för skär med fågelkolonier och deras närområden, vattenområden med 

rikliga andfågelbestånd samt rovfåglars boplatsrevir. Områden där det finns 

fridlysta eller sällsynta växter bör lämnas orörda. Byggandet och övriga funktioner 

bör styras till områden som tål slitage så väl som möjligt. 

Nuvarande och bildade skyddsområden markeras i planekartan. Platserna för 

bestående fiskebragder markeras enligt den nuvarande planen och förses med 

en byggnadsbegränsning som förbjuder uppförandet av byggander närmare än 

50 meter. 

I samband med plangranskningen har även uppgifterna om planeringsområdets 

fornminnen, kulturhistoriska områdeshelheter samt värdefulla befintliga 

byggnader. Fornminnena, de skyddade byggnaderna och områdeshelheterna 

markeras i planekartan och vid byggandet av ny bosättning på outnyttjade 

byggnadsplatser vid ändrandet/utvidgandet av nuvarande bör följas de 

skyddsbestämmelser som gäller för dessa. Nybyggande som genomförs på 

området får inte skada eller förstöra fornminneslämningar, kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader, värdefulla kulturlandskap eller sällsynta naturformationer. 


Hemort Helsingfors



Näringsidkande 

Rekreation 

Trafik, hamnar och tekniskt underhåll 



Tel. +358 9 611 660 


23 (62) 

Barösunds byområde tillhör en värdefull kulturlandskapsmässig helhet och 

områdets gamla värdefulla byggnadsbestånd bör kunna bevaras. I samband med 

utvecklandet av Barösunds byområde och i dess närhet kringliggande områden 

bör man sträva efter att förstärka det nuvarande kulturlandskapet så väl som 

möjligt. 

Målsättningen med planeringen är att upprätthålla och även i mån av möjlighet 

utveckla de nuvarande näringsformernas utövningsmöjligheter på 

planeringsområdet, genom att beakta de rådande förhållandena. Dessa är 

närmast jord- och skogsbruk, fiske, båtverksamhet och gårdsturism. Därtill bör 

man också försöka stöda utvecklandet av andra och nya näringsformer som 

passar in i skärgårdsmiljö. 

Fritidsboende och rörlig utomhusvistelse bör styras så att det inte medför skada 

för områdets grundnäringar. I samband med fast bosättning bör det finnas 

möjlighet till att utöva sådan verksamhet som inte är skadlig för miljön. 

Utvecklandet av Barösunds byområde skulle påverka positivt på områdets 

näringsgrenar och deras utvecklingsmöjligheter. 

Målsättningen är att bibehålla områdets befintliga rekreationsområden som 

sådana. Största delen av rekreationsområdena är i offentlig ägo. På planområdet 

finns även rekreationsområden som är i privat ägo, Rekreationsområdens antal 

och storlek minskas dock inte väsentligen, då ersättande områden inte finns att få 

på planeområdet. 

På större områden som ägs av privata föreningar och som används för 

rekreationsbruk bör även den allmänna och rörliga rekreationens (båttrafiken) 

behov uppfyllas i mån av möjlighet. Den rörliga rekreationen bör i huvudsak 

styras till vissa rutter och områden så att organiserandet av service och 

bevarandet av natur och miljö skulle ha bättre förutsättningar. 

De nuvarande trafikförbindelserna kan anses vara förhållandenvis goda och det 

är inte ändamålsenligt att försöka förbättra nåbarheten i området genom att 

investera i nya vägförbindelser. 

Genom att utveckla båthamnarnas, rekreationsområdenas och servicepunkternas 

sophantering strävar man till att undvika nedskräpningen i skärgården. 

De nuvarande båthamnarnas placeringar uppdateras i plankartan. Markering av 

nya möjliga båthamnar är förhållandevis svårt p.g.a. att områdets bebyggelse är 

rätt långt förverkligad och antalet lämpliga platser är få. På området finns dock 

behov av nya hamnar och målsättningen är att utöka deras antal i mån av 


Hemort Helsingfors



Vindkraft 



Tel. +358 9 611 660 


möjlighet. Samtidigt avgörs även de nuvarande hamnarnas 

förstorningsmöjligheter. 

I samband med den noggrannare planeringen av Barösunds byområde bör 

utvecklingsmöjligheterna för den tekniska servicen och avfallsvattenhanteringen 

undersökas. 

Det nuvarande, långt förverkligade byggnadsbeståndet samt ställvis känsliga 

naturförhållanden med t.ex. rovfåglars boplatser försvårar uppförandet och 

förverkligandet av stora vindkraftsanläggningar på området. 

24 (62) 

Tidigare projekt (Barölandet och Degerölandet) har varit problematiska och på 

Barölandet har två vindkraftverk nedmonteras. Ansökan för Degerölandets 

kraftverk godkändes inte i kommunen. Under generalplanens planeringsprocess 

har man konstaterat att utöver dessa projekt finns det inte tillräckligt med plats på 

området för nya stora vindkraftsanläggningar. Därmed har det inte heller 

uppgjorts en skild vindkraftsutredning. Som bakgrundsutredning har fungerat 

Nylands förbunds uppgjorda kartläggning av områden som lämpar sig för 

producerandet av vindkraft (2003). Användningen av små, lägenhetsbaserade 

vindkraftverk vill man i planen inte begränsa. 

4 UTGÅNGSANALYS AV FÖRHÅLLANDENA INOM PLANOMRÅDET 

4.1 Allmän beskrivning av området 

I området för inre skärgården i Ingå kommun råder förhållanden som är typiska 

hela skärgården och kustområdet. På området förekommer variationsrik och 

värdefull natur och viktiga kulturlandskapsmässiga helheter. 

Området är långt utbyggt och fritidsbosättningen är på sina ställen rätt tät. 

Boendet och byggandet har styrts med den tidigare generalplanen (1989) och 

flera stranddetaljplaner. Jämfört med yttre skärgården är området tätare bebyggt. 

Planområdets totala yta är ca 19000 ha, av vilket markyta är ca 7600 ha. 

Områdets nuvarande situation har granskats i samband med 

strukturmodellsarbetet och av området uppgjordes en sk 0-plan. I den startegiska 

planens beskrivning är hela kommunens nuvarande strukturer beskrivna 

närmare. 

Kännedomen om planområdets naturförhållanden, kulturarv och landskap är 

tämligen föråldrad och splittrad. Många av på området gjorda utredningar är från 

den föregående planens tid. Speciellt öarna har lämnats utanför utredningarna. 

På området har i början av 2000-talet gjorts arkeologisk inventering och även en 

del grävningsundersökningar, men i sambande md planeringen har det varit 

viktigt att få en helhetsbiold av områdets arkeologiska kulturarv. 


Hemort Helsingfors



Markägoförhållande 

Befolkning och arbetsplatser 

Samhällsstruktur och bosättning 



Tel. +358 9 611 660 


25 (62) 

Större delen av planeringsområdet är i privat ägo. Kommunens markägande 

koncentreras närmast till kyrkobyn och till området kring stationssamhället. På 

området finns dock stora enhetliga rekreationsområden som är i offentlig ägo. 

Dessa finns bl.a. på Elgsjölandet, vars rekreationsområde ägs av Helsingfors 

stad och Orslandet (Bjurs), som ägs av Vanda stad. Ingå kommun äger 

rekreationsområden i Haga och på Jakob-Ramsö. Andra ägare av 

rekreationsområden är Svenska Småbruk och Egnahem och Nylands 

friluftsområdesförening. Stora enskilda privata markägare på området är Fagervik 

gård, Westerby gård, Degerö Gård och Strand Gård. På Barölandet och 

Orslandet finns några relativt stora markägoförhållanden. På Orslandet innehar 

även Ingå församling markägor. 

På planeringsområdet finns 2124 fastigheter, av vilka en del har flera ägare. En 

dela av vattenområdena är gemensamma samfälligheter som har många ägare. 

Hela kommunens befolkningsmängd var i slutet av år 2010 5 782 invånare, av 

vilka ca 420 bor på inre skärgårdens planeringsområde. Ca.35 invånare bor i 

Barösund. Fastän både Ingås och Nylands befolkning kommer att öka enligt 

statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2009) även i framtiden, kommer 

ökningen på inre skärgårdens område att vara marginell p.g.a. att kommunens 

viktigaste tillväxtområden är belägna utanför planområdet. Tillväxten strävas till 

att styras till kommunscentret och till byarna 

De befolkningsmässigt tätaste områdena finns på planeringsområdet i Haga, 

väster om kommuncentret, i Barösunds by och på Torbacka område i 

planområdets östra del. Av dessa bildar endast Barösund ett eget byområde. På 

Hagas område bor ca 90 invånare. 

I Ingå är arbetsplatserna centrerade speciellt till Joddböles hamn- och 

industriområde samt till kommuncentret och dess närområden, där största delen 

av servicen finns. På inre skärgårdens planeringsområde finns arbetsplatser i 

någon mån i Barösund och i övrigt sporadiskt utspridda i ett mindre antal över 

hela området. 

Den rådande bosättningen på planeringsområdet har bildats enligt den 

nuvarande generalplanens markanvändning. Exempelvis är antalet 

oförverkligade byggplatser för fast eller fritidsbosättning förhållandevis få och 

förekommer närmast glest utspridda över hela området. Efter att den gamla 

planen fastställdes har nya byggplatser för fast boende bildats i en viss mån på 

fritidsbosättningsområden genom undantagsförfarande. Större enhetliga 

områden som innehar flera outnyttjade byggplatser är få. I den i början av 

planeringsprocessen uppgjorda 0-planen har dessa områden lyfts fram och 

försetts med en egen beteckning. 

På planringsområdet finns både gamla traditionsenliga skärgårdshus och nyare 

fritidsbosättningar. På området finns idag ca 329 åretruntbostäder och 1220 

fritidsbostäder, totalt 1549 utnyttjade byggnadsplatser. På strand- 


Hemort Helsingfors



Näringsidkande och företagsverksamhet 

4.2 Naturmiljön 



Tel. +358 9 611 660 


detaljplaneområdena finns totalt 138 byggplatser, 5st åretrunt- och 133st 

fritidsbosättningar. 

Fast bosättning 

Inre skärgårdens fasta bosättning är till en del rätt gammal, men också nya 

egnahemshus har uppförts under de senaste decennierna. Den gamla 

bosättningen, som har med tiden på många håll ändrats till fritidsbosättning, är i 

allmänhet belägen ganska nära stranden på naturliga ställen med havsutsikt. På 

en del öar utan vägförbindelse finns ännu byggnadsplatser i fast bruk. Stora öar 

så som Barölandet och Orslandet är kopplade till vägnätverket och på dessa 

förekommer fast bosättning i en högre grad. 

Fastlandets fasta bosättning har vuxit mera än i skärgården. Detta är naturligt 

p.g.a. de existerande vägförbindelserna. Därmed är byggnadsbeståndet på 

fastlanden också yngre. Av de nuvarande fasta bostadsplatserna har en del 

sökts med undantagsförfarande på fritidsbostads plats. 

26 (62) 

Fritidsbosättning 

Största delen av planens bebyggda miljö består av fritidsboende, som är belägen 

på fastlandets stränder eller på öar. De nuvarande på planområdet existerande 

fritidsbyggnadsplatserna har mycket långt förverkligats i enlighet med den 

nuvarande planen för inre skärgården. Outnyttjade byggnadsplatser för 

fritidsboende är rätt få och förekommer sporadiskt utspridda över hela området. 

Ställvis är fritidsbosättning rätt tät. 

Näringsidkande och företagsverksamhet som förekommer på inre skärgårdens 

planeringsområde bygger främst på verksamheter som hänför sig till jord- och 

skogsbruk, fiske, förvarning och underhåll av båtar, uthyrning av stugor, 

ödemarksturism och övrig småskalig företagsverksamhet. I övrigt får områdets 

fasta invånare sin inkomst från arbetsplatser belägna utanför planområdet, främst 

i kommuncentret och i de närbelägna städerna. 

Inre skärgårdens natur är mångsidig och omfattar många olika livsmiljöer från 

frodiga klibbalsbestånd i vassbevuxna vikbottnar ut till små kobbar utsatta för 

sjögång. Kännetecknande för skärgården är småskalighet och mosaikaktighet, 

där till ytan små livsmiljöer växlar med varandra. Vida bergsryggar och gamla 

hällmarker är även typiska för området, berget är nära markytan även på 

holmarna. På morenmarker domineras skogslandskapet av ung blandskog med 

blåbärsris och bland dessa förekommer allmänt små kärraktiga fördjupningar. 

Jämfört med fastlandet är öarnas skogar betydligt mer i naturtillstånd då 

skogsbruk på dessa inte har utövats lika kraftigt. Den traditionella 

skärgårdskulturen syns ännu i växtligheten fastän den traditionella skötseln har 

upphört för ca 30-40 år sedan. 

På inre skärgårdens planområde är nästa alla skärgårdszoner representerade. 

Områdets västra del består främst av inre skärgård och fastlandszon men i dess 

östra del, norr om Porkkala fjärd, påminner förhållandena även om yttre 

skärgården där öarna är mindre och glesare belägna. Den västra delen är även 


Hemort Helsingfors



Natura 2000 –områden 



Tel. +358 9 611 660 


djupare och till arealen större än den östra. Stränderna är ställvis förhållandevis 

låga och strandängar förekommer. Strandväxtligheten är känslig för slitage. 

När man rör sig närmare fastlandet kan man urskilja fastlandszonen för vilken 

kännetecknande är trånga och grunda farleder, många öar och smala uddar. 

Grunda vassbevuxna vikar är typiska för området. Zonens innersta del är vanligt 

fastland där barr- och lövträd är dominerande. Ställvis förekommer eklundar. 

Små åkerområden förekommer i någon mån. 

27 (62) 

I och med granskningen av planen strävar man till att på basen av de uppgjorda 

utredningarna och inventeringarna bevara och förstärka planområdets månsidiga 

naturmiljö. Värdefulla skyddsområden och –objekt har även utretts i samband 

med granskningen av landskapsplanen. På inre skärgårdens planeområde har 

från tidigare funnits naturinventeringar över främst naturvetskap om växtligheten, 

av vilka de flesta är från 20-30 år tillbaka. Därmed har naturinventeringen som 

har gjorts i samband med granskningen av planen varit viktig med tanke på 

uppdateringen av informationen om naturförhållandena. 

Inom Ingå inre skärgårdens område finns i sin helhet ett område som hör till 

nätverket Natura 2000. Detta är Lundarna på Älgsjölandet och Rövass (SCI, 

FI0100016). Eklundarna ligger på åkerholmar med hällmark och på de betade 

hagmarkerna. Växtligheten är rätt torr, ställvis frisk lund. Svampfaunan är riklig 

och det förekommer flera arter som är beroende av ek såsom ekriska (Lactarius 

quietus) och den sällsynta vitbruna vaxskivlingen (Hygrophorus persoonii). 

Älgsjölandet är ett strövområde för Helsingfors stad, där man bl.a. har får på 

bete. Till området hör de frodiga kantzonerna kring hällmarksåkerholmarna som 

har ett rikligt inslag av ädla lövträd. De södra delarna är torr ek- eller 

lönndominerad lund. Den norra delen är frodigare. I trädskiktet förekommer ek, 

lönn, lind samt den utrotningshotade almen (Ulmus glabra). I fältskiktet växer 

bl.a. stor nunneört och gullviva. Områdena kring Rövass används som 

församlingens lägerområde. 

Därtill sträcker sig in på området en del av naturaområdet Kyrkslätts skärgård 

(SCI, FI0100026) och av området kring Kallbådan (SCI, FI0100089). Kyrkslätts 

skärgård är ett vida skärgårds- och kustområde som är mycket viktigt för skyddet 

av skärgårdens naturtyper och för många fågelarter. Kallbådans naturaområdet 

är av betydelse för skyddet av gråsälen, som finns som art med i 

Habitatdirektivets bilaga II. 

Utanför planområdet men i närhetens av dess gräns finns naturaområdena Ingå 

skärgård (SCI/SPA, FI0100017) och Ekenäs och Hangö skärgårds och 

Pojovikens maritima skyddsområde (SCI, FI0100005). Dessa utgör vidsträckta 

och viktiga områdeshelheter med tanke på skyddandet av skärgårdens 

naturtyper och arter. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


1. Lundarna på Älgjsölandent och Rövass (SCI, FI0100016) 

2. Ingå skärgård (SCI/SPA, FI0100017) 

3. Området kring Kallbådan (SCI, FI0100089) 

4. Kyrkslätts skärgård (SCI, FI0100026) 

5. Stormossen (SCI, FI0100018) 

6. Ekenäs och Hangö skärgårds och Pojovikens maritima skyddsområde (SCI, FI0100005) 

28 (62) 


Hemort Helsingfors



Naturskyddsområden 



Tel. +358 9 611 660 


29 (62) 

Inom inre skärgårdens område finns totalt fem fredade naturskyddsområden. Alla 

är privata skyddsområden. Det största är området på Storramsjö och 

Jakobramsjö (929ha). 

Privata skyddsområden 

Rådkila naturskyddsområde (YSA010062) 

Ekskogen på Älgsjö (naturskyddsområde) (YSA013393) 

Stor-Ramsiön luonnonsuojelualue (YSA014191) 

Rövasslunden (YSA201147) 

Långvassfjärdens naturskyddsområde (YSA204406) 


Hemort Helsingfors



Specialobjekt på basen av jordmån eller berggrund 

Grundvattenområde 

Störande faktorer i miljön 

4.3 Landskap 



Tel. +358 9 611 660 


30 (62) 

Enligt den nationella inventeringen av bergsområden finns i området kring Ingå 

två bergsområden som på basen av geologin, landskapet eller den levande 

naturen klassificerats som mycket värdefulla: 

Nordanberget (KAO010094) 

Kasabergen i Innanbäck (KAO010096) 

På planområdet finns eller sträcker sig in tre grundvattenområden: Gripans 

(0114906), Storsandarna (0114909) och Svenviken (0114910). Av dessa är alla 

utom Gripans (klass II) klassade av NTM-centralen som viktiga 

grundvattenområden (klass I). I närheten av planeringsområdet finns också 

Kopparnäs grundvattenområde (0114914), som hör till klass II. 

På viktiga grundvattenområden bör vid ansökan av byggnadslov uppvisas en 

utredning över byggnadsplatsens vattenhushållning och hantering av 

avloppsvatten. Byggandslovsmyndigheten begär i samband med 

byggnadslovsansökningar för nya byggander på området ett utlåtande av den 

lokala miljöcentralen. 

Vattenkvaliteten på planområdet håller på att försämras så som i hela 

skärgården. I innervikarna kan övergödning klart skönjas. 

Inom själva planområdet finns inte någon nedsmutsande industri eller några 

fiksuppfödningsanläggningar. Kraftverket i Joddböle och djuphamnens 

verksamhet orsakar störningar i miljön i en viss mån. Även skärgårdens ökande 

båttrafik medför störningar i form av buller, vågsvall och landstigningar på 

olämpliga platser. Därtill kan den ökande båttrafiken störa häckande fåglar och 

öka nedskräpningen av skärgården. 

På inre skärgårdens planeringsområde finns ett mångsidigt landskap. Inom 

fastlandets strandzon och innanför denna står att finna traditionellt 

lantbrukslandskap med skogar och åkrar. Även vidsträckta bergslandskap finns 

ställvis. Fastlandsstrandzonens vattenområden består av långa, ställvis smala 

och grunda vikar, som är landskapsmässigt känsliga. 

Planeringsområdet skärgårdslandskap består av otaliga öar och kobbar. I 

områdets östra del är skärgården smalare och når landskapsmässiga 

förhållanden som påminner om yttre skärgården. I väster är skärgårdens andel 

djupare och öarna även större. Till de största (Jakob-Ramsjö, Barölandet och 

Orslandet) kommer man med bil. 

De mest känsliga byggda landskasmässiga helheterna är i huvudsak belägna 

runt Barösunds byområde och längs med de viktigaste farlederna. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


31 (62) 

Vindkraftsverket på Barölandet syns vida omkring. Viktiga och synliga 

landskapsmässiga faktorer i planeringsområdets direkta närhet är kyrkobyns 

område, Fagerviks bruksområde, Joddböles industriområde med sitt kolkraftverk 

och sina skorstenar samt Kopparnäs område. I näromgivningen är 

visuellt viktiga och enskilda element vanligtvis lokala dungar och ängar, öppna 

åkrar eller vikar, strändernas mäktiga bergsbranter och olika sorters byggander 

och konstruktioner. Allmänna landmärken på längre håll är mäster, skorstenar 

och andra höga konstruktioner. I skärgården är båttrafikens sjömärken typiska för 

landskapet. 

Planeringsområdets byggnadshistoriska objekt är inventerade i samband med 

den startegiska generalplanen (Stadion ARK). Dessa samt 

fornminneslämningarna har markerats i planen med objektsmarkeringar. 

Objekten som markeringarna anvisar är försedda med indexnumrering, som 

hänvisar till en förteckning som är bifogad i planbeskrivningen. Även viktiga 

landskapsmässiga helheter har markerats i plankartan. Dessa baserar sig både 

på områden som finns i landskapslanen och de uppgjorda inventeringarna. 

Kulturlandskapet och värdefulla landskapsområden 

Den nuvarande fasta bosättningen i skärgården och längs kusten sägs härleda 

sig till den svenska invandringen under 1100-1200 talen. Därefter följde 1600talets 

delvisa ödeläggning och därpå följande sekels nyinvandring. Under 1750- 

1850 talen spreds fisketorpen utöver obebodda områden i skärgården, ofta till 

små öar, och sedan början av 1900-talet och särskilt efter 1924 torparlagarna, 

utvecklades de till självständiga fiskehemman. I dagens skärgård finns bevarat 

ett flertal gamla fiskehemman, tillsammans med fin gammal villabosättning. 

Särskilt i Barösund finns många fina exempel av vardera. (Stadion ARK). 

Inom inreskärgårdens planeringsområde hör till inventeringarna av bebyggda 

miljöer av riksintresse (RKY) Barösunds skärgård och kulturlandskap (inventering 

1993) och Barösunds farled (inventering 2009). Barösund är en knutpunkt i den 

historiska farleden, som längs Finska vikens norra strand, löper via Barösund 

genom Ingå skärgård och varifrån även rutten till Tallinn förgrenat sig. Som 

knutpunkt för vattentrafiken är Barösund jämförbart med Hangö udd eller Porkala 

udd. Det mångsidiga byggnadsbeståndet invid farleden består av gamla bonde-, 

fiske- och lotshemman samt villor, pensionat och sommarstugor från slutet av 

1800-talet. I planeringsområdets direkta närhet finns Fagerviks bruksområde, 

som är den mest enhetliga och vackraste brukshelheten från den förindustriella 

tidsepoken i vårt land. 

Till inre skärgårdens kulturlandskap hör även flera gamla gårdars traditionella 

odlingslandskap och fornlämningar, som påminner om kommunens långa 

kulturhistoria. I inventeringen av kulturlandskapen i Ingå (Laine 2011-2012, 

StadionARK) beskrivs följande landskapsmässigt värdefulla områden: 

Fastlandets värdefulla landkapsområden som delvis sträcker sig in på 

planeringsområdet: 

Degerby - Pickalaåns - Palojoki kulturlandskap i Ingå 

Snappertuna-Fagerviks kulturlandskap i Ingå 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Ingå centrums (kyrkbys), Ingå ås och Ingåvikens kulturlandskap 

Marieberg Gård 

Westerby och Lågnäs odlingslandskap 

Områden på fastlandet och i skärgården som i sin helhet finns på 

planeringsområdet: 

Kuruddens villa 

Ströms gård 

Västerby strandäng 

Ålö sunds landskap 

Degerö odlingslandskap och havsvik 

Barösunds skärgård 

Bastö gård 

Bjurs gård 

Barösunds kulturlandskap 

landskapet vid Älgsjö slag 

Stor Ramsjö 

Barösunds lotsstation 

Skämmös ja Vålös kultturlandskap 

Orrholmen 

Härligös villor 

Själholms fiskehemman 

Den bebyggda miljön, byggandskultur och fornlämningar 

Inre skärgårdens bebyggda miljös historiska värden och byggnadshistoriska 

objekt har inventerats under planeringen och i samband med det strategiska 

generalplanearbetet som en del av en inventering av hela kommunen (stadion 

ARK). I inventeringen är 176 sr-objekt presenterade och beskrivna. Av dessa ca 

2/3 belägna i planområdets västra del. 

32 (62) 

Fornlämningsområden och skyddsobjekt inventerade av museiverket samt i 

samband med en skild inventering (Mikroliitti) är markerade i inre skärgårdens 

generalplan. På inre skärgårdens område har man från tidigare känt till 30 

fornlämningar. Typiska fornlämningar för Ingås inre skärgård är gravrös från tidig 

metallålder och järnålder, historiska byplatser, gränsmarkeringar samt olika 

former av försvarsverk. Därtill känner man till på området en stenåldersboplats 

samt näringshistoriska objekt så som råmaterialsbrott. Representerade är även 

objekt som har att göra med havet, så som sjömärken och vrak (Mikroliitti Oy). 

Inventeringen resulterade i att man inom undersökningsområdet hittade 25 nya 

fasta fornlämningsobjekt, av vilka en del är olika typer och former av fornminnen: 

Gravrös från tidig metalltid (1), stenbrott (1), historisk boplats (1), försvarsverk 

(3), objekt som har med sjöfart att göra (3), källargrund (1), vårdkase (1), 

hällristningar/inhuggningar (3) samt därtill rös som är möjliga odlingsrös (7) 

(Mikroliitti Oy). 

Alla fornminnen är skyddade enligt lag. Undervattensfornlämningarna har 

inventerats skilt (ARK sukellus) och förs in i fornminnesregistret. 


Hemort Helsingfors



4.4 Service 



Tel. +358 9 611 660 


Undervattensfornlämningarnas lägen förs in i plankartan under planens 

förslagsfas. 

33 (62) 

Inom inre skärgårdens planeringsområde finns det relativt lite service. Den 

närmaste beaktansvärda knutpunkten för service utgör kyrkobyn, utanför 

planeringsområdet. I kyrkobyn finns hälsostation, bibliotek och lågstadium samt 

andra tjänster som t.ex. Ingå FBK:s brandstation som hör till Västra Nylands 

räddningsverk. Ingå Sjuktransport Ab erbjuder ambulanstjänster. En avdelning av 

Ingå FBK finns också i Barösund. Avdelningen sköter främst brådskande 

förstahjälpuppgifter i skärgården. Raseborgs biblioteksbuss trafikerar i Ingå på 

området Fagervik-Barösund samt till Västankvarns skola. 

I områdets östra del finns den närmaste dagligvaruhandeln i Degerby där även 

en filial till biblioteket finns. Från planområdets östra delar söker man sig till 

service även till Sjundeås och Kyrkslätts centrum. 

Inom själva planområdet utgör den enda egentliga serviceknutpunkten 

Barösunds by, där det finns en del fast bosättning och där båttrafiken är livlig 

under sommaren. I Barösund finns butik, servicestation, samlingslokaler och 

caféverksamhet. Ett lågstadium, som funnits tidigare, har upphört. En av 

planeringens utgångspunkter är att i Barösund skapa förutsättningar för att höja 

servicenivån. 

I övrigt finns bara enskilda tjänster och serviceformer glest utspridda över 

planområdet, några resturanger, inkvarteringsverksamhet m.m. 


Hemort Helsingfors



4.5 Samhällsteknik 

Vattenförsörjning och avloppsvattenhantering 

Avfallshantering 

Elförsörjning 

Områden med risk för havsöversvämning 

4.6 Trafik 

Vägnätverket 



Tel. +358 9 611 660 


34 (62) 

Kommunens vattenverks verksamhetsområde utsträcker sig inte till inre 

skärgårdens område där avloppsvattenhanteringen sköts fastighetsvis främst 

med sedimenteringsbrunnar, slutna tankar eller småreningsverk. I Barösund finns 

ett vattenandelslag till vars vattendistribution hör 7 fastigheter. Avloppsvattnet 

från Barösunds vattenandelslag hanteras i eget småreningsverk som 

färdigställdes år 2005. 

I den ikraftvarande byggnadsordningen finns allmänna bestämmelser om hur 

avloppsvattnet bör behandlas på fastigheter, som är belägna utanför 

avloppsnätverk. 

Inom Ingå kommuns område fungerar Rosk'n Roll Oy Ab, ett kommunägt 

avfallsbolag som sköter återvinningstjänster och insamling av hushållens avfall, 

tar emot farligt avfall och handhar avfallsrådgivningen i Västra Nyland. Bolaget 

svarar för konkurrensutsättningen av tömningen av blandavfallskärl, sopbilarnas 

rutter och avfallstransporter samt för faktureringen av ekoavgifter. 

Största delen av skärgården har idag elektricitet, vilket även gäller den yttre 

skärgården. Utan elektricitet är närmast öar som inte varken har fast eller 

fritidsbosättning. 

På inre skörgårdens område är speciellt fatslandssträndernas grunda och tidvis 

smala vikar utsatta för fluktuationer i havsvattennivån. Östersjöns vattenstånd 

påverkas tydligast av vindstyrkan, lufttrycket, strömningen genom de danska 

sunden samt av isläget. 

Inre skärgårdsområdets viktigaste vägförbindelse utåt är stamväg 51 längs med 

vilken man kommer till Karis eller Kyrkslätt och därifrån vidare till Helsingfors. 

Regionvägarna 112 (Virkbyvägen) och 186 (Södra Salovägen/hamnvägen) går 

från områdets västra del norrut både mot Salo och mot Lojo. Utöver detta går 

förbindelsevägen 1050 från kommuncentret mot Raseborg (Fagerviksvägen) och 

förbindelsevägen 1104 från Fagervik till Barösund (Barösundsvägen), vars 

ändpunkt är vid Orslandets färja. Huvuddelen av områdets interna vägnätverk 

består av lägre klassade förbindelsevägar och privata vägar som leder till 

stränder och fastigheter. Dessa vägar betjänar lokaltrafiken. I sin helhet är 

planområdets vägförbindelser förhållandevis fungerande. 


Hemort Helsingfors



Kollektivtrafik 

Farleder och båthamnar 



Tel. +358 9 611 660 


35 (62) 

Planområdets kollektivtrafikförbindelser är förhållandevis få. Genom Ingå går 

kustbanan Helsingfors – Åbo, som på denna sträcka är enkelspårig. Ingå 

järnvägsstation ligger cirka sex kilometer nordväst om kommuncentret. I övrigt 

sköts kollektivtrafiken med busstrafik. Från Barösund kommer man till Ingå 

centrum, stationssamhället och till stamväg 51 där snabbturerna går mellan Karis 

och Helsingfors. De reguljära turerna stannar oftare och betjänar komunnens 

interna kollektvitrafik. 

Genom planeringsområdet går flera farleder som är lämpade för småbåtstrafik av 

vilka de viktigaste är den i öst-västlig riktning genom Barösund gående farleden 

och den s.k. yttre farleden. Därtill leder en 13,0 meter djup havsfarled 

klassificerad som huvudfarled för handelssjöfarten in från Porkkala fjärd till 

stenkolshamnen i Joddböle. Genom områdets östra del går Kantvikfarleden som 

också hör till handelssjöfartens huvudfarleder. 

Inom inre skärgårdens planeringsområde finns 30 områden med 

småbåtshamnar. Kommunen driver två av dessa. Områdets största hamn är i 

kyrkobyn utanför planområdet. 

5 BESKRIVNING AV GENERALPLANEUTKASTET 

Fast bosättning 

Centrala uppgifter för granskningen av inre skärgårdens generalplan är att 

uppdatera i plankartan den nuvarande förverkligade markanvändningen, 

uppdatera planens bestämmelser så att de fungerar enhetligt med fastlandets 

och yttre skärgårdens generalplaner, definiera eventuella tillväxtområden 

möjligheter och samtidigt uppdatera vetskapen om områdets naturförhållanden, 

fornminneslämningar samt historiska byggnadsbestånd och kulturlandskap. 

I plankartan är även varje byggplats på området markerad och dess 

byggplatsvisa dimensionering definierad. I kartan har även gjorts en del 

fastighetsvisa ändringar på markägares begäran. Områdets fastställda och av 

fullmäktige godkända stranddetaljplaner är införda i plankartan som sådana. 

Detaljplanerade områden är markerade med snedrastrering. 

På inre skärgårdens planeringsområde förekommer byggnadsplatser för fast 

bosättning både inom strandzonerna och utanför dessa. På dessa områden får 

uppföras fast bosättning och sådana arbetsutrymmen som inte förorsakar men 

för boende eller miljön. 

I planen är varje byggandsplats markerad skilt med en bollmarkering. En del av 

strandzonernas fasta boplatser har bildats efter de förra generalplanen med 

undantagsförfarande. I samband med plangranskningen bildas sådana i viss mån 

till. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


36 (62) 

Den fasta bosättningens tomtvisa dimensionering är betydligt större än 

fritidsbosättningens och på förhållandevis små strandtomter är den fasta 

bosättningens påverkan på landskapet därmed även större. På grund av detta är 

det motiverat att den tomtvisa dimensionering för strändernas fasta bosättning 

granskas även ur landskapstålighetens synvinkel. På detta sätt förbättras 

förutsättningarna en aning att även i framtiden tillåta att fasta boplatser bildas via 

undantagsförfarande. 

Därmed är planbeteckningen för den normala fasta bosättningen uppdelad i två 

kategorier, A och A-1. A-beteckningen är i huvudsak tänkt för inlandets 

byggnadsplatser och A-1 för byggnadsplatser som finns på strandzonerna och 

öar och vars A-områdesreservering når ända ner till stranden. A-områdenas 

byggnadsvisa dimensionering följer bestämmelserna i kommunens 

byggnadsordning. A-1 områdenas tomtvisa dimensionering är mindre och 

motsvarar den A-områdesdimensionering som finns i yttre skärgården. 

Områden som idag används för fast boende är markerade i planen som områden 

för fast boende. Även områden som tidigare har använts för fast boende, 

exempelvis gamla fiskehemman och för fast boende byggda hus, och som i 

gamla planen har markerats som fast boende har bevarats som sådana i 

plankartan. 

Även på nuvarande M-områden bildade byggandsplatser för fast boende har 

markerats i plankartan med A-beteckning. Avsikten är att dimensionera Mområdenas 

glesbyggrätt enhetligt med fastlandets generalplan och i samband 

med den strategiska generalplanens dimensionering för torrmarken och markera 

ut områdenas byggrätter enligt denna. Granskningen av fastlandsgeneralplanens 

dimensionering är dock på hälft och för jord- och skogsbruksområdena i 

planutkastet för inre skärgården är glesbygdsboendets kvarvarande teoretiska 

antal definierad att tillsvidare beräknas enligt fastlandsplanens dimensionering. 

Detta kommer av att M-områdenas torrmark inte har dimensionerats i den 

tidigare generalplanen och av att man i kommunen på dessa områden sedan 

planen fastställts följt fastlandsgeneralplanens dimensionering så att 

behandlingen av markägare på likartade områden skulle vara jämlik. 

Barösunds byområde är i planen betecknat som ett område för vilket det bör 

uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. Inom Barösunds 

byområde är syftet att förstärka de nuvarande tjänsterna och näringsformerna, 

skapa möjligheter för nya och utöka den fasta bosättningens antal. Detta kräver 

dock en noggrannare planering än vad som görs på normal generalplanenivå. I 

denna plan har byggandsplatsrena för fast boende markerats i enlighet med 

planens övriga områden. 

I samband med granskningen av planen strävar man till att även beakta på 

området rådande lokala ändringsbehov vad gäller fasta bosättningen. På basen 

av markägares önskemål har ett litet antal nya åretrunbyggplaster bildats på 

nuvarande fritidsbyggplatser. Förutsättningarna för ändrandet av 

fritidsbostadsplats till fast har bedömts möjligt enligt följande principer: 


Hemort Helsingfors



Fritidsboende 



Tel. +358 9 611 660 


Ifall byggnadsplatsen är kopplingsbar med ett kommunalt eller privat 

vattenhushållningsnätverk eller om den annars är belägen på ett 

samhällsstrukturmässigt lämpligt läge, där sådana system kan byggas. 

Ifall fastighetens areal är minst 0,5ha. 

Ifall byggnadsplatsen är belägen invid befintlig vägförbindelse. 

Ifall det i byggnadsplatsens direkta närhet redan från tidigare finns fast 

bosättning 

Ifall avstånden till närmaste service är rimliga. 

Dimensionerade torrmarksområden (områden utanför strandområde). Inre skärgårdens 

område markerad med blå linje. Grundkarta: © Lantmäteriverket 2012. 

37 (62) 

Outnyttjade byggnadsplaster från den gamla planen är få och nya har endast 

kunnat markeras ifall det har kunnat påvisas att den gamla planens 

dimensioneringsgrunder inte har följts. Antalet områden för fritidsstugbyar (R) har 

minskat. 

Fritidsbosättningens byggnadsplatsvisa dimensionering följer den graderade 

dimensioneringen som finns i byggnadsordningen. Planeringsområdets 

planbeteckningar för fritidsboendet är därmed uppdelat i tre kategorier, RA, RA-1 

och RA-2 områden. Dimensioneringen för RA-1 och RA-2 beteckningarna är 

mindre än för RA beteckningen. På fastlandssträndernas byggnadsplatser och på 

stora öar som har vägförbindelse tillåts en större byggnadsplatsvis byggnadsrätt 

än på öar utan vägförbindelse. Vormö hör till yttreskärgårdens zonområde och 

där används samma dimensionering som i yttreskärgårdens generalplan. Därtill 


Hemort Helsingfors



Naturmiljö och skyddsobjekt 



Tel. +358 9 611 660 


finns det gamla byggnadsplatser på öar under 1 ha och deras dimensionering 

definieras skilt. 

Alla befintliga fritidsbostadsbyggnadsplatser är markerade i plankartan. 

Outnyttjade och eventuella nya byggnadsplatser är markerade i enlighet med 

dimensioneringsnormerna som är beskrivna i punkt 5.1. Antalet trianglar anger 

antalet existerande och nya byggplatser inom området. Nya platser som avviker 

från dessa dimensioneringsnormer är inte anvisade i planen. 

38 (62) 

På markägares begäran har en del byggnadsplatser flyttats till nya lägen inom 

samma markägoförhållande. I samband med dessa har de nya placeringarna 

styrts till skogsbevuxna stränder och platser där det finns växtlighet från tidigare. 

Klippor, öar och uddar som inte har tillräckligt med skyddsvegetation har lämnats 

obebyggda. Flyttade platser har även strävats till att placeras i närheten av övrig 

befintlig fritidsbosättning. 

Utanför strandområdena (på M-område) finns några enstaka befintliga 

fritidsbyggplatser. Dessa är betecknade i planen som RA-områden. Nya 

byggplatser för fritidsboende har inte bildats utanför strandområdena. 

Planeringsområdets markanvändning är rätt långt förverkligad och möjligheterna 

att påverka de rådande naturförhållandena är ställvis begränsade. Positivt är att 

nya byggnadsplatser inte bildas i större utsträckning. Vid viktiga naturobjekt och - 

områden har befintliga men outnyttjade byggplatser flyttats i mån av möjlighet till 

andra lägen, genom att beakta rådande markägoförhållanden. 

Alla fredade områden och till de till riksomfattande skyddsprogrammen samt 

Natura-2000 nätverket hörande områden har betecknats som 

naturskyddsområden (SL). Även landskapsplanens och den tidigare 

generalplanens områden, markerade som naturskyddsområden, är intagna som 

sådana i planen. På planområdet är totalt 10 områden som är fredade eller 

avsedda att fredas med stöd av naturvårdslagen. Största naturskyddsområdet är 

Jakobramsjös område, 950 ha. Byggrätten för naturskyddsområdena i den gamla 

planen har redan tidigare flyttats till strandzonernas RA eller R områden. 

Utöver de områden som är tänkta att fredas med stöd av naturvårdslagen har det 

i samband med plangranskningen markerats 17 värdefulla skyddsområden (S), 

var man inte får göra sådana åtgärder som kan riskera områdets skyddsvärde. 

Det gäller närmast naturtyper som är skyddade med stöd av naturvårdslagens 

29§ eller 49§. 

På basen av den uppgjorda naturinventeringen (Keiron Oy) har i planen 

markerats 141 områden som är speciellt viktiga med tanke på naturens mångfald 

(luo). Till dessa hör lokalt värdefulla objekt, värdehelheter och fågelskär. Av 

värdeobjekten har i planen markerats lokalt mycket värdefulla och på 

landskapsnivå värdefulla objekt. Naturinventeringens alla värdehelheter har 

markerats i planen. Av fågelskären har alla lokalt mycket viktiga objekt markerats 

i planen. Inom luo-områden gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 


Hemort Helsingfors



Fornlämningar och kulturlandskap 

Näringsidkande 

Rekreation 

Trafik, hamnar och tekniskt underhåll 



Tel. +358 9 611 660 


39 (62) 

I plankartan har med egen planbeteckning (ma-123) markerats de viktiga 

områden med tanke på kulturlandskapet och värnande om landskapet som finns i 

landskapsplanen och som de inventeringar som gjorts i samband med 

generalplanearbetet lyft fram. Därtill har i kartan markerats byggnads- eller 

kulturhistoriskt värdefullt skyddsobjekt (sr-123) enligt med den i samband med 

strategiska planen gjorda kulturhistoriska inventeringen. I den gamla plankartan 

har dessa inte betecknats alls. 

Fornlämningarna på området har markerats i plankartan enligt Museiverkets 

fornminnesregister och den av Mikroliitti uppgjorda inventeringen. Alla 

fornlämningar är skyddade med stöd av lag. Fornminnenas antal på planområdet 

är 53 st. 

Fornminnenas undervattensobjekt har inventerats skilt (ARK-sukellus) och de 

förs in i fornminnesregistret. Undervatten varande fornminnesobjektens antal och 

lägen förs in i plankartan under planens förslagsfas. 

I plankartan finns kvar från tidigare planen alla väsentliga områdesbeteckningar 

som möjliggör näringsidkande. Några enstaka nya AM områdesreserveringar har 

tillförts i kartan, på basen av markägares önskemål. 

I samband med fast bosättning är det möjligt att uppföra sådana arbetsutrymmen, 

som inte förorsakar men för miljön. På lantbruks- och fiskelägenheter är det 

möjligt att uppföra utrymmen som behövs för binäringarna, till exempel i samband 

med gårdsturism. 

Utökandet av Barösunds bys befolkningsmängd påverkar positivt på 

möjligheterna att utöva näringsidkande på området. 

Landskapsplanens rekreationsområden är beaktade i plankartan. 

Rekreationsområdenas totala areal är 852 ha. Gränserna för Vaktanbergets 

rekreationsområde har justerats i enlighet med landskapsplanen och några små 

rekreationsområden som övergått i privat ägo har ändrats till M-områden. Dessas 

totala areal är 6,5 ha. I övrigt bibehålls de nuvarande rekreationsområdena på 

planområdet som sådana. 

På rekreations- och utflyktsområden råder åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 

Rekreationsområdenas antal är18 och de är noggrannare beskrivna i bilaga 3 

(karta 6 och förteckning 6.1). 

I planutkastet har inga ändringar gjorts i områdets vägnätverk. Båthamnarnas 

lägen och antal har uppdaterats i plankartan. Jämfört med gamla planen har 11 

nya båthamnar anvisats i planutkastet. Planområdets hamnvisa och totala 


Hemort Helsingfors



5.1 Dimensionering 



Tel. +358 9 611 660 


båtplatsmängd i hamnarna specificeras närmare under planförslagsfasen. 

40 (62) 

Kommunens vattenverks verksamhetsområde sträcker sig inte till inre 

skärgårdens område där hanteringen av avloppsvatten sköts fastighetsvis främst 

med sedimenteringsbrunnar, slutna tankar eller småreningsverk. I Barösund finns 

ett vattenandelslag till vars vattendistribution hör 7 fastigheter. Avloppsvattnet 

från Barösunds vattenandelslag hanteras i eget småreningsverk. I generalplanen 

är Barösunds byområde markerat som ett område på vilket det bör uppgöras en 

noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. I detta sammanhang bör 

undersökas det nuvarande systemets utvidgningsmöjligheter och de behövliga 

områdesreserveringarna för kommunaltekniken och dess underhåll. 

Inre skärgårdens planområdes dimensionering har inte i sin helhet öppnats. 

Dimensioneringen delas upp i två delar. Dimensioneringen av strandzonerna 

följer den gamla generalplanens (1989) dimensioneringsprinciper och 

torrmarksdelarna dimensioneras i samband med kommunens strategiska 

generalplans dimensionering (FCG-Group) uppgörs. 

Inom strandområdena i inre skärgården generalplan kan eventuella 

kontrolleringar av dimensioneringen utföras enligt markägares behov som skilda 

granskningar och torrmarksområdena utanför strandområdena dimensioneras 

alltså i enlighet med fastlandsområdenas dimensionering. Byggande på 

torrmarksområde utanför strandområden inom inreskärgårdens område kan 

enligt MBL 72 § inte styras direkt med den gällande generalplanen. 

Principerna för dimensioneringen av strandområdena 

Vid uppgörandet av generalplanen 1989 har följande dimensioneringsgrunder 

följts för fritidsbostadsbyggnadsplatser med egen strand: 

Holmar mindre an 1,0 ha och kala holmar där terrängförhållandena det 

inte medger och vilka är mindre an 2,0 ha har ingen byggnadsratt. Varken 

deras areal eller strandlinje är inräknad i dimensioneringen. 

Byggnadsrätten for holmar med en areal från 1, 0 - 3,0 ha är en 

fritidsbostad. 

För holmar med en areal från 3,0 - 100,0 ha beräknas byggnadsrätten 

som ett medeltal av följande normer: 

o 1 fritidsbostad/4 ha landareal 

o 4-5 fritidsbostäder/km strand 

For holmar större an 100,0 ha beräknas byggnadsrätten enligt normen 4 - 

5 fritidsbostader/km strand eller 1 fritidsbostad per 10 ha markareal, varvid 

det större värdet gäller. 

På fastlandet räknas byggnadsrätten enligt normen 4 - 5 fritidsbostäder/km 

strand, eller om lägenheten ej har egen strand, enligt normen 1 

fritidsbostad/ 10 ha landareal. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


41 (62) 

Ifall fritidsbostäderna placeras utan egen strand så att de utnyttjar 

gemensam strand kan antalet fritidsbostader utökas med hälften av 

motsvarande tal med egen strand. Detta förutsätter att byggnadstomterna i 

allmanhet placeras på minst 100m: s avstånd från stranden där 

terrängförhållandena det medger. 

Förutsättningen för att effektiv fritidsbebyggelse med gemensam strand 

kan tillåtas är att sökande kan anvisa tillräckligt stora vattenområden for 

stugbyns bruk. 

Ifall strandplan uppgörs for ett strandområde kan byggnadsrätten förhöjas 

efter prövning till högst det dubbla. 

Ifall fritidsbebyggelsen placeras i direkt anslutning till lantbrukets befintliga 

gårdscentra kan ovan nämnda direktiv delvis förbigås. 

Strandzonen på fastlandet, inom vilken byggnadsrätten för fritidsbostäder 

överförts till RA områdena sträcker sig 300 m inåt från strandlinjen. På 

övriga områden gäller normala byggnadsbestämmelser for glesbygd bl. a. 

kommunens byggnadsordning eller andra bestämmelser. 

En fritidstomt med egen strand utanför strandplanområde bör enligt 

byggnadsordningen ha en strandlängd på 60m och till sin storlek vara 

minst 5 000 m2. Fritidsbostäderna bör placeras minst 40m från 

strandlinjen. Bastu och ekonomiebyggnader placeras enligt tradition minst 

15 m från strandlinjen i skydd av strandvegetationen. Även bryggorna bör 

till sin storlek och placering passas in i terrängen. 

Bebyggda tomter, obebyggda styckade tomter och outbrutna 

byggnadsplatser med gällande byggnadstillstånd anvisas i regel i 

strandgeneralplanen for fritidsbebyggelse oberoende av deras placering, 

miljö och dimensioneringsgrunderna for byggnadsratten. Oberoende av 

dimensioneringsgrunderna strävar man till att vid styckningen av 

fritidstomter på den resterande, självständiga och obebyggda (vid slutet av 

1983) stomlägenheten reservera möjlighet till en fritidsbostad. 

Enligt tidigare avgjorda beslut har kommunen på de RA-områden som i gamla 

planen haft en sifferbeteckning som anger antalet byggnadsrätter kunnat avgöra 

byggnadslov för en sedvanlig semesterbostad med egen strand innan en 

strandplan har fastställts och då det inte är fråga om tätbebyggelse. Siffran vid RAbeteckningen 

har angett det tillåtna antalet nya byggnadsplatser för 

fritidsbostäder inom området vid den tidpunkten då planen godkändes av 

kommunfullmäktige. Antalet de av kommunen beviljade byggnadsloven har högst 

kunnat vara detsamma som siffran anger. 

På RA-områdena utan ovanavsedda tal har kommunen kunnat avgöra 

byggnadslov gällande utvidgning av en befintlig semesterbostad enligt 

byggnadsordningen då det inte är fråga om tätbebyggelse. På de här RAområdena 

har kommunen inte kunnat behandla ärenden som gäller byggande av 

ny semesterbostad som byggnadslovsärenden. 


Hemort Helsingfors



Generalplanen 2012 



Tel. +358 9 611 660 


Enligt kommunstyrelsens beslut har strandzonerna på inre skärgårdens område 

lämnats utanför dimensioneringen som FCG (Finnish Consulting Group) har 

uppgjort. Strandzonerna har alltså inte dimensionerats enligt en 

stomfastighetsgranskning. 

42 (62) 

Strandzonerna på inre skärgårdens generalplaneområde är trots allt utbyggda 

ganska långt enligt den nuvarande generalplanens (1989) markanvändning och 

dimensioneringsnormer och de outnyttjade byggnadsplatsernas antal är 

förhållandevis litet. I samband med granskningen av planen har de befintliga men 

outnyttjade byggnadsplatserna nu beräknats med den gamla planens 

dimensioneringsnormer som grund och på RA och A områden har både 

utnyttjade och outnyttjade byggnadsplatser på basen av detta markerats ut i 

plankartan enligt följande: 

Utnyttjade byggplatser: 

På RA och A områden: Utnyttjade byggnadsplatser markeras som 

utnyttjade, med röd boll (A) eller med röd triangel (RA). 

Outnyttjade byggplatser: 

På RA område i gamla planen med siffra: Outnyttjade byggnadsplatser 

markeras enligt siffran genom att beakta områdets redan utnyttjade 

byggnadsplatsers antal. 

På RA område i gamla planen utan siffra: På en fastighet utan 

byggandsplats kan en outnyttjad byggnadsplats utmärkas ifall i 

frågavarande fastighet har bildats 1983 eller före, är till sin storlek större 

än 5000m2 och har vid strand en strandlinje på minst 60m. Ifall dessa 

kriterier uppfylls kan en ny byggnadsplats (grön triangel) anvisas på 

fastigheten. Två eller flera byggandsplatser beräknas enligt normen 4 - 5 

fritidsbostäder/km strand. 

Inom strandzon utanför RA områden: Ifall en fastighet helt utan 

byggandsplats uppföljer nämnda kriterier i föregående stycke tolkas 

situationen så att i frågavarande fastighet borde ha fått en byggplats 

angiven i den gamla planen. 

På A-områden i gamla planen (alltid utan siffra): På en fastighet utan 

byggandsplats kan en outnyttjad byggnadsplats utmärkas ifall i 

frågavarande fastighet har bildats 1983 eller före, är till sin storlek större 

än 5000m2 och har vid strand en strandlinje på minst 60m. Ifall dessa 

kriterier uppfylls kan en ny byggnadsplats (grön boll) anvisas på 

fastigheten. Två eller flera byggandsplatser beräknas enligt normen 4 - 5 

bostäder/km strand eller 1 bostad/10ha. 

Flyttande av outnyttjade byggandsplatser: 


Hemort Helsingfors



Dimensionering av torrmarksområde 



Tel. +358 9 611 660 


Outnyttjade byggnadsplatser kan flyttas till andra lägen inom samma 

markägoförhållanden ifall: 

markägare så begär 

det framkommer i de i samband med planeringsarbetet uppgjorda natur-, 

kulturmiljö-, fornminnes- eller andra inventeringar sådana faktorer som 

förutsätter flyttning av byggnadsplatsen eller platserna. 

43 (62) 

R-områdenas byggnadsrätt har i planen angetts som numerisk byggrätt. Denna 

har i den gamla planen härletts ur områdets antal byggplatser i enlighet 

dimensioneringsnormerna och uträknats enligt byggnadsordningens platsvisa 

byggnadsrättsdimensionering. Inom R-områdenas byggnadsrätt har dock 

ekonomibyggnadernas tomtvisa andel av byggnadsrätten inte räknats med. I och 

med plangranskningen har denna lagts till de nuvarande R-områdenas 

byggnadsrätt. Nya R-områden har inte bildats på planområdet. 

Dimensioneringen av torrmarksområde berör planområdets M-områden som i 

den gamla planen inte har dimensionerats alls. På dessa områden har 

kommunen, utanför strandzonerna, följt den nuvarande fastlandsplanens 

dimensionering, så att behandlingen av markägare på likartade områden skulle 

vara jämlik. 

I samband med plangranskningen dimensioneras M-områdenas 

glesbyggnadsrätt så att den enhetligt skall följa fastlandets dimensionering av 

motsvarande områden. Detta görs i samband med den under arbete varande 

strategiska generalplanens dimensionering för torrmarken. Under denna 

generalplans förslagsfas uppdateras dimensioneringen av torrmarken i samband 

med att strategiska planens och fastlandsplanens process framskrider. 

I planutkastet är dessa områdens glesbyggnadsrätt definierad att följa den 

nuvarande fastlandsplanens dimensionering, som är följande: 

Markägoenhet, som fyller arealkravet i byggnadsordningen och är < 3,0 ha 

har 1 byggnadsrätt. 

Markägoenhet >= 3,0 ha ja < 6,0 ha har 2 byggnadsrätter. 

Markägoenhet >=6,0 ha ja < 10,0 ha har 3 byggnadsrätter. 

Markägoenhet >= 10,0 ha ja < 16,0 ha har 4 byggnadsrätter. 

Markägoenhet >= 16,0 ha har 5 byggnadsrätter utökat med 1 byggnadsrätt 

per 8 ha till den del arealen överstiger 16,0 ha. 

Byggnadsrätt, som flyttats till mindre fördelaktig plats och inte speciellt 

avses att ersättas, kan kompenseras med förhöjning. I fall där 

beräkningsgrunderna uppenbarligen skulle leda till en oskälig byggnadsrätt, 

kan byggnadsrätten korrigeras till det större respektive mindre. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Byggnadsrätt motsvarar vad som i kommunen byggnadsordning avses 

med byggnadsplats. 

Den kvarvarande glesbyggnadsrättens byggnadsplatsvisa antal specificeras 

under planförslagsfasen och i samband med att torrmarksdimensioneringen 

uppdateras. Då kan även glesbyggnadsrättens placering på plankartan 

specificeras. 

Områden som behöver noggrannare planering 

Generalplanens helhetsdimensionering 

På planområdet har två områden markerats som områden som behöver 

noggrannare planering. Dessa är Barösunds byområde och Haga i närheten av 

kyrkbyn. För dessa områden bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller 

detaljplan. Hagas område skulle vara naturligt att detaljplanera som en 

fortsättning på kyrkbyns detaljplaneområde. 

Planeringsområdets storlek är ca 190 km². Av detta är markområde ca 76 km² 

(fastland ca 30 km² och öar ca 46 km²). Öarnas och kobbarnas antal är totalt ca 

250 st (över 0,2 ha). 

På planutkastets planområde finns totalt 1549 utnyttjade byggplaster. Av dessa 

finns 329 på A, AT, AM, P och A-1 områden och 1220 på olika RA områden. 

Outnyttjade byggplatser finns totalt 368, av vilka 25 på A, AM och A-1 områden 

och 343 på olika RA områden. Totalt är byggnadsplasternas antal 1917. 

Stugbyområdenas antal har sjunkit till tre. 

Områdesreserveringarnas helhetsdimensionering i planutkastet presenteras skilt 

i bilaga 3 (karta 4 och förteckning 4.1). 

Innehållet som berör generalplanens helhetsdimensionering specificeras och 

uppdateras under planförslagsfasen. 

5.2 Ändringar i plankartan i förhållande till tidigare planen 

44 (62) 

I samband med granskningen av inre skärgården generalplan har det genomförts 

en del omplaceringar av nuvarande byggnadsplatser, lokala justeringar av 

områdesgränser och ändringar av användningsändamål så som ändrandet av en 

byggnadsplats från fritidbosättning (RA) till fast boende (A) eller från A till AM. 

Ändringarna är både en följd av diskussioner förda med markägare och de 

ändringsbehov inventeringarna (närmast natur) har fört fram. Ändringarnas 

helhetsantal på planområdet är i planutkastet 43st och hur de är placerade 

framkommer ur bilaga 3 (karta 11 och förteckning 11.1). De lokala ändringarnas 

slutgiltiga antal specificeras under planförslagsfasen. 

Utöver detta har i plankartan gjorts otaliga små uppdateringar av 

områdesangränsningar och användningsändamål som baserar sig på den 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


nuvarande genomförda markanvändningen. Beträffande naturobjekten, 

fornminnena och byggnads- och kulturhistoriska objekten har plankartan 

uppdaterats enligt de gjorda inventeringarna och i detta sammanhang ändrats 

betydligt. 

Uppgifterna om plankartans ändringar i förhållande till tidigare den planen 

specificeras under generalplanens förslagsfas. 

5.3 Planbestämmelser, områdesreserveringar 

Bostadsområden (A, A-1) 

På inre skärgårdens planeringsområde förekommer byggnadsplatser för fast 

bosättning både inom strandzonerna och utanför dessa. På dessa områden får 

uppföras fast bosättning och sådana arbetsutrymmen som inte förorsakar men 

för boende eller miljön. 

Planbeteckningen för den fasta bosättningen uppdelad i två kategorier, A och A- 

1. A-beteckningen är i huvudsak tänkt för inlandets byggnadsplatser och A-1 för 

byggnadsplatser som finns på strandzonerna och öar och vars Aområdesreservering 

når ända ner till stranden. A-områdenas byggnadsvisa 

dimensionering följer bestämmelserna i kommunens byggnadsordning. A-1 

områdenas tomtvisa dimensionering är mindre och motsvarar den Aområdesdimensionering 

som finns i yttre skärgården. 

45 (62) 

På varje A-områdes byggplats får uppföras ett bostadshus i högst två våningar 

och vars våningsyta får vara högst 400 m²-vy. Minimistorlek för byggplats är 5000 

m². Därtill får uppföras en högst 100 m²-vy stor sidobostad som alltid bör vara 

mindre än huvudbostaden. Sidobostaden kan uppföras i anslutning till 

huvudbostaden eller som skild byggnad. Ekonomibyggnader får uppföras så att 

den totala sammanlagda våningsytan uppgår till högst 10% av byggnadsplatsens 

areal. Byggnaderna bör placeras i byggnadsgrupp. Byggnadernas slutliga 

placering avgörs i samband med behandlingen av bygglov. 

I samband med lantbrukscentra får man avvika från ovan nämnda totala mängd 

våningsyta och uppföra produktions- och ekonomibyggnader som är behövliga 

för verksamheten. På dessa områden kan även uppföras fritidsbostäder för 

gårdsturism. 

På varje A-1-områdes byggplats får uppföras två bostadshus i högst två våningar 

och vars sammanslagna våningsyta är högst 350 m²-vy. Minimistorlek för 

byggplats är 5 000 m². Ekonomibyggnader får uppföras så att den totala 

sammanlagda våningsytan uppgår till högst 10% av byggnadsplatsens areal. 

Byggnaderna bör placeras i byggnadsgrupp. Byggnadernas slutliga placering 

avgörs i samband med behandlingen av bygglov. 

Antalet bollar anger antalet existerande och nya byggplatser inom området. 

Område för lantbruks- och fiskelägenheters driftcentra (AM) 


Hemort Helsingfors



Område för bycentrum (AT) 

Område för fritidsbostäder (RA, RA-1, RA-2) 



Tel. +358 9 611 660 


Jordbruks- och fiskelägenheters driftcentra på öar har i planen betecknats som 

AM-områden. På dessa områden får uppföras bostads-, produktions- och 

ekonomibyggnader som betjänar jord- och skogsbruk samt fiske och därtill 

anslutna binäringar. 

På varje byggplats får uppföras två bostadshus i högst två våningar och vars 

sammanslagna våningsyta är högst 350 m²-vy. Minimistorlek för byggplats är 5 

000 m². Ekonomibyggnader får uppföras så att den totala sammanlagda 

våningsytan uppgår till högst 10% av byggnadsplatsens areal. Byggnaderna bör 

placeras i byggnadsgrupp. Byggnadernas slutliga placering avgörs i samband 

med behandlingen av bygglov. 

Antalet bollar anger antalet existerande och nya byggplatser inom området. 

AT-områdena är avsedda i huvudsak för bosättning, service och idkande av 

sådan näringsverksamhet, som inte förorsakar men för boendet eller miljön. 

Inom Barösunds byområde är en AT-områdereservering markerad enligt 

nuvarande situation. Detta är inom inreskärgårdens planeringsområde det enda 

område som är menat som område för bycentrum. I planen tas inte ställning till 

AT-områdets byggplatser antal och byggnadsrätter. Barösunds byområde är i 

planen anvisat som ett område, för vilket det bör uppgöras en noggrannare 

delgeneralplan eller detaljplan. 

46 (62) 

Största delen av planområdets byggnadsbestånd utnyttjas för fritidsboende, som 

i planen är betecknade som RA-område med egen strand. Planbeteckningarna är 

uppdelade i RA, RA-1 och RA-2- områden. RA-1- och RA-2-beteckningarnas 

dimensionering är mindre än RA-beteckningens. 

På RA-områdena följs byggnadsordningens bestämmelser. Minimistorlek för 

byggplats är 5 000 m² och strandlinjens minimilängd för byggplats med egen 

strand är 60 m. Fritidsbostad bör placeras minst 40m från strandlinjen och 

bastubyggnad minst 15m från strandlinjen i skydd av strandvegetationen. Även 

bryggor bör till sin storlek och placering anpassas till terrängen. Byggnaderna bör 

placeras i byggnadsgrupp, deras slutliga placering avgörs i samband med 

behandlingen av bygglov. 

Antalet trianglar anger antalet existerande och nya byggplatser inom området. 

Fastlandssträndernas och inreskärgårdens öars normalstora fritidsbosättningar är 

betecknade med RA-beteckning. På byggnadsplatser med vägförbindelse, 

fastlandstränder och stora öras som exempelvis Basölandet och Orslandet, är 

den byggandsplatsvisa högsta tillåtna byggnadsrätten 280 m²-vy. På 

byggnadsplatsen får uppföras en fritidsbostad på högst 125 m²-vy, en 

bastubyggnad på högst 30 m²-vy, en gäststuga på högst 25 m²-vy samt 

ekonomibyggnader högst 100 m²-vy. 


Hemort Helsingfors



Område för fritid och turism (R) 

Område för service och förvaltning (P) 



Tel. +358 9 611 660 


På öar utan vägförbindelse är den byggandsplatsvisa högsta tillåtna 

byggnadsrätten 210 m²-vy. På byggnadsplatsen får uppföras en fritidsbostad på 

högst 125 m²-vy, en bastubyggnad på högst 30 m²-vy, en gäststuga på högst 25 

m²-vy samt ekonomibyggnader högst 30 m²-vy. 

47 (62) 

Vormö hör till yttreskärgårdens zonområde. Därmed följer fritidsbosättnigens 

dimensionering på Vormö den yttre skärgårdsplanens dimensionering och de är 

betecknade med RA-1-beteckning, vars högsta tillåtna byggandsvisa 

byggnadsrätt är 170 m²-vy. På byggnadsplatsen får uppföras en fritidsbostad på 

högst 95 m²-vy, en bastubyggnad på högst 30 m²-vy, en gäststuga på högst 25 

m²-vy samt ekonomibyggnader högst 40 m²-vy, dock så att maximibyggrätten inte 

överskrids. 

RA-2-beteckningen är menad för öar under 1ha och för sådana fastigheter där 

uppförandet av normalstor RA-byggnadsplats är svårt p.g.a lokala förhållanden. 

Minimistorlek för byggplats på RA-2-område är 2 000 m² och strandlinjens 

minimilängd för byggplats med egen strand är 40 m. Byggnadsplatsens högsta 

tillåtna byggnadsrätt är 110 m²-vy. På byggnadsplatsen får uppföras en 

fritidsbostad på högst 80 m²-vy, en bastubyggnad på högst 20 m²-vy samt en 

ekonomibyggnad på högst 10 m²-vy. 

Området är reserverat för föreningars och företags semesterbyar. På området 

kan uppföras byggnader och anläggningar som betjänar områdets syfte i enlighet 

med kommunens byggnadsordning. Nya byggnaders avstånd till strandlinjen bör 

vara minst 40m. Bastubyggnadernas avstånd till strandlinjen bör vara minst 15m. 

I plankartan är angivet områdets högsta tillåtna byggnadsrätt som bör 

genomföras med fristående byggnader. En separat användnings- och miljöplan 

bör utarbetas för området och den skall godkännas av kommunen. Områdets 

skärskilda naturvärden bör beaktas. 

Antalet områden för fritid och turism (R) minskar på planområdet i och med 

granskningen av planen. I den gamla planen har deras antal varit XX. Nu är 

antalet områden för fritid och turism på planområde tre. R-områdena visas skilt i 

bilaga 3 (karta 3 och förteckning 3.1). 

Områden för service och förvaltning är markerade i plankartan enligt rådande 

situation och den tidigare planen. Nya områden har inte bildats i och med 

plangranskningen. Planområdets enda område reserverat för service och 

förvaltning finns i Barösunds by på ett område som ägas av kommunen. 

Området är i huvudsak reserverat för boende, service och sådant näringsidkande 

som inte förorsakar men för boende eller miljö. 


Hemort Helsingfors



Industri och lagerområde (T) 

Frilufts- och rekreationsområde (V och VR) 

Båthamnar (LV) 



Tel. +358 9 611 660 


48 (62) 

På området bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. I den 

noggrannare planeringen av området bör beaktas verksamheternas trafikmässiga 

påverkningar samt inverkan på omkringliggande bosättning och miljö. 

Industri och lagerområden är markerade i plankartan enligt rådande situation och 

den tidigare planen. Nya områden har inte bildats i och med plangranskningen. 

Området är reserverat i huvudsak för sådan industriell och lagerverksamhet som 

inte förorsakar men för boende eller miljö. 

På området bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. I den 

noggrannare planeringen av området bör beaktas verksamheternas trafikmässiga 

påverkningar samt inverkan på omkringliggande bosättning och miljö. 

Planområdets nuvarande rekreationsområden är markerade i planen som sådana 

och områdenas storlek och förhållande till landskapsplanen består. De största 

rekreationsområdena är i Helsingfors stads ägo (Älgsjölandets område), Vanda 

stads ägo (Bjurs) och i Svenska Småbruk och Egnahems ägo (flera områden). 

Ingå kommun innehar rekreationsområden i mindre utsträckning på området. Nya 

rekreationsområden har inte bildats. Rekreationsområdenas antal på plankartan 

är 18 och de beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 6 och förteckning 6.1). 

Rekreationsområden (V) är reserverade för rekreation. På områdena får uppföras 

mindre konstruktioner och anläggningar som betjänar områdets användning. På 

områden gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 

Frilufts- och rekreationsområdena (VL) är reserverade för friluftsliv och 

rekreation. På områdena får uppföras mindre konstruktioner och anläggningar 

som betjänar områdets användning. På områden gäller åtgärdsbegränsning 

enligt MBL 128 §. 

Alla nuvarande både i kommunens och allmänt bruk samt i privat burk varande 

båthamnar är markerade i planen som LV-områden. Gamla planens 

båthamnsreservationer har markerats i plankartan som sådana. 

LV-områdenas totala antal på planområdet är 30 och de beskrivs närmare i 

bilaga 3 (karta 10 och förteckning 10.1). I plankartan har alla nuvarande hamnar 

uppdaterats. Helt nya hamnområden har inte bildats under utkastfasen. 

Planområdets hamnvisa och totala båtplatsantal specificeras under 

förslagsfasen. 

För området bör uppgöras en skild plan, där man anvisar avfallsuppsamling, 

förvaring och bilparkeringsområde. Planen bör godkännas av kommunen. 


Hemort Helsingfors



Naturskyddsområde (SL) 

Skyddsområde (S) 



Tel. +358 9 611 660 


Eventuella fasta fornlämningar under vatten bör beaktas i samband med 

behandling av anmälan eller åtgärdstillstånd för bryggor och vid behov bör 

utlåtande av museimyndigheten begäras. 

SL-områden är område som är fredade eller avsedda att fredas med stöd av 

naturvårdslagen. SL-områdenas antal i planen är 10 och beskrivs närmare i 


49 (62) 

Med stöd av bestämmelserna i 41 § MBL är uppförande av byggnader och 

konstruktioner, grävning och bearbetning av jordmånen, skogsavverkning samt 

andra åtgärder, som förändrar områdets och landskapets naturtillstånd, förbjudna 

på området tills området bildats till naturskyddsområde i enlighet med 

naturvårdslagen. Förbudet är i kraft högst fem år efter att planen vunnit laga kraft. 

Därefter gäller för området åtgärdsbegränsning enligt 128 § MBL. 

Numret hänvisar till förteckningen över naturskyddsområden och objekt i 

planbeskrivningen. 

Skyddsområden utgörs av områden som omfattar en med stöd av 29 § 

naturvårdslagen skyddad naturtyp eller där det finns föröknings- eller rastplatser 

för djurarter enligt 49 § naturvårdslagen. S-områdenas antal i planen är 17 och 

beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 5och förteckning 5.1).. 

På området gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. Åtgärder som behövs 

för att bevara eller återställa skyddsvärden tillåts. 

Numret hänvisar till förteckningen över skyddsområden och objekt i 


Områdeshelhet som är skärskilt värdefullt med tanke på naturens mångfald (luo-1A) 

På basen av den gjorda naturinventeringen (Keiron Oy) har i generalplanen 

markerats med tanke på miljön värdefulla områdeshelheter, som är större än 

enskilda naturobjekt. Dessa är betecknade med egen luo-beteckning. I 

frågavarande områden bör bibehållas som ekologiska helheter. Deras antal i 

planen är 27 och beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 5 och förteckning 5.2). 

Vid planerandet och genomförandet av områdets användning bör beaktas 

förutsättningarna att bevara sådana livsmiljöer och förekomster av arter av 

organismer som är viktiga med tanke på naturens mångfald. På området gäller 

åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 

Nummerbokstavskombinationen hänvisar till förteckningen över särskilt värdefulla 

naturområdshelheter i planbeskrivningen. 


Hemort Helsingfors



Område som är särskilt värdefullt med tanke på naturens mångfald (luo-1.1) 

Jord- och skogsbruksområde (M och M-1) 



Tel. +358 9 611 660 


50 (62) 

I generalplanen är områden som är särskilt värdefullt med tanke på naturens 

mångfald betecknade med delområdesbeteckning -luo. Dessa baserar sig på den 

gjorda naturinventeringen (Keiron Oy) och gamla planens (1987) värdefulla 

naturobjekt. 

Luo-områdenas antal i planen är 114 och beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 5 och 

förteckning (5.3 och 5.4). Luo-områdenas slutgiltiga antal specificeras i 

planförslaget. 

Vid planerandet och genomförandet av områdets användning bör beaktas 

förutsättningarna att bevara sådana livsmiljöer och förekomster av arter av 

organismer som är viktiga med tanke på naturens mångfald. 

På området gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §, vilket berör grävning, 

sprängning, utjämning, fyllning, fällning av träd eller annan därmed jämförbar 

åtgärd som exempelvis muddring. Vid skötsel av området skall dess särdrag 

beaktas. Områdets värdefulla särdrag får inte äventyras. 

Numret hänvisar till förteckningen över särskilt värdefulla naturområden i 


Planens M-områden är uppdelade i två kategorier; M-områden som innehåller 

glesbyggnadsrätt och M-1-områden som inte innehåller glesbyggnadsrätt. Det 

senare är avsett för öar utan vägförbindelse. 

M-områden, som innehåller glesbyggandsrätt, dimensioneras enhetligt med 

fastlandets generalplan och i samband med den strategisa generalplanens 

dimensionering för torrmarken. I planutkastet är glesbyggandsrätten för dessa 

områden definierad att följa dimensioneringen som används i 

fastlandsgeneralplanen. Under denna generalplans förslagsfas uppdateras 

dimensioneringen av torrmarken i samband med att strategiska planens och 

fastlandsplanens process framskrider. 

M-områden är avsedda i huvudsak för idkande av jord- och skogsbruk. På 

områden får uppföras produktions- och ekonomiutrymmen som betjänar jord- och 

skogsbruk. På områden får därtill uppföras glesbygdsboende i enlighet med 

byggnadsordningen. Nybyggnation bör styras till att anknyta till befintlig 

bosättning, skogsdungar, åkerkanter samt till befintliga vägar. Nya byggander bör 

inte placeras på öppna åkrar. 

Med stöd av 43 § 2 mom. MBL får på områdens strandområde inte uppföras 

bostäder eller därtill hörande byggnader. Områdens fritidsbyggnadsrätt har 

flyttats till samma markägares övriga områden. 

Även M-1-områden är avsedda i huvudsak för idkande av jord- och skogsbruk. 

Utöver produktions- och ekonomiutrymmen som betjänar jord- och skogsbruk får 


Hemort Helsingfors



Vattenområde (W) 

Trafikområden 

Fornminnesobjekt (sm-123) 



Tel. +358 9 611 660 


på områden uppföras motsvarande byggander för fiske och därtill anslutna 

binäringar. 

Med stöd av 43 § 2 mom. MBL får på området inte uppföras bostäder eller därtill 

hörande byggnader. Områdets byggrätt har flyttats till samma markägares RA-, 

R-, och AM-områden i enlighet med dimensioneringen av strandzonerna 

(generalplanen 1989). 

51 (62) 

Ifall det på M-1 område finns befintliga bastubyggander, som tillhör fastigheter 

utanför området räknas dessa inte som separata byggnadsplatser. Enligt 

planbestämmelserna får på området existerande bastubyggnad upprätthållas och 

grundrepareras. 

Alla vattenområden på området är betecknade med beteckningen W. 

Vattenområden med miljövärden är skilt försedda med luo-beteckning. 

Vägnätverkets grundstruktur hålls på planområdet oförändrat och inga nya 

allmänna eller andra vägförbindelsebehov har anvisats. 

Med planbeteckningen sm är betecknade sådana fasta fornlämningar som finns 

förtecknade i inventeringarna eller är skyddade med stöd av fornminneslagen. 

Inom inre skärgårdens område i Ingå har man från tidigare känt till 30 

fornminneslämningar och i samband med inventeringarna (Mikroliitti Oy) har 25 

nya fasta fornminneslämningar hittats. Fornminnena är närmare beskrivna i 


Fornminneslämningar under vatten har inventerats skilt (ARK.sukellus) och förs 

in i fornminnesregistret. Deras placering och beteckning uppdateras under 

planförslagsfasen. 

Utan med stöd av lagen om fornminnen beviljat tillstånd får fast fornlämning inte 

utgrävas, överhöljas, ändras, skadas, borttagas eller på annat sätt rubbas. 

Numret hänvisar till förteckningen över fornminnen i planbeskrivningen. 

Landskapsmässigt värdefulla områden (ma-123) 

I generalplanen är med delområdesbeteckningen ma betecknat 

landskapsmässigt värdefulla områden på planområdet. Dessa baserar sig på de 

gjorda kulturmiljöinventeringarna (Stadion ARK, Sarlos, Laine). 

Ma-områdenas antal i planen är 21 och beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 7 och 

förteckning 7.2). 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Vid mera detaljerad planering och genomförande av åtgärder på området 

bör jordbruksproduktionens behov beaktas och åtgärderna bör anpassas så, att 

den på riksnivå värdefulla landskapshelheten inte försämras. 

Områdets landskapsmässiga särdrag bör bevaras. Byggande samt miljövård på 

området bör anpassas till områdets landskapsmässiga, kulturhistoriska och 

byggnadsstilmässiga värden. 

52 (62) 

Byggnader eller byggnadsmiljöhelheter som är viktiga med tanke på 

byggnadsstilen och miljöns helhet får inte rivas samt deras exteriör får inte 

ändras så att deras värdefulla karaktär med tanke på landskapsbilden försämras. 

Landskapsmuseet bör ges tillfälle att avge utlåtande innan beslut om tillstånd 

gällande skyddsobjekt ges. 

Numret hänvisar till förteckningen över särskilt landskapsmässigt värdefulla 

områden i planbeskrivningen. 

Byggnads- eller kulturhistoriskt värdefulla skyddsobjekt (sr-123) 

Grundvattenområde (pv) 

Med planbeteckningen sr är betecknade planområdets byggnads- eller 

kulturhistoriskt värdefulla skyddsobjekt. Dessa baserar sig på de gjorda 

inventeringarna av kulturmiljön och historiska byggnadsobjekt (Stadion ARK). 

Sr-objektens antal planeområdet är 157 st och beskrivs närmare i bilaga 3 (karta 

7 och förteckning 7.3). Objektens antal specificeras i planförslaget. 

Reparations- och ändringsarbeten i byggnader, ändringar av byggnaders 

användningsändamål samt kompletterande byggander och åtgärder på området 

bör vara av sådan art att byggnadernas byggnads- eller kulturhistoriskt eller för 

landskapsbilden värdefulla karaktär bevaras. Ifall byggnaden förstörs, bör dess 

ersättande nybyggnad även anpassas till miljön. Landskapsmuseet bör ges 

tillfälle att avge utlåtande innan beslut om tillstånd gällande skyddsobjekt ges. 

Numret hänvisar till förteckningen över sr-områden och -objekt i 


På planområdet finns eller sträcker sig in tre grundvattenområden: Gripans 

(0114906), Storsandarna (0114909) och Svenviken (0114910). Av dessa är alla 

utom Gripans (klass II) klassade av NTM-centralen som viktiga 

grundvattenområden (klass I). På dessa områden bör planeras så att åtgärder 

som inverkar på grundvattnets kvalitet och kvantitet undviks. 

Byggandet och andra åtgärder inom området begränsas av vattenlagens och 

miljöskyddslagens förändrings- och föroreningsförbud av grundvattnet. På 

området gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §. 


Hemort Helsingfors



Bestående plats för fiskebragd 

Vindkraftverk 



Tel. +358 9 611 660 


WC-avloppsvatten får inte absorberas i marken. Tvättvatten bör ledas utanför 

grundvattenområdet för absorbering eller behandling i ett markfilter. 

Vid ansökan om bygglov bör framläggas en utredning om byggplatsens 

vattenförsörjning och avloppsvattenhantering. Bygglovsmyndigheten bör begära 

den regionala miljöcentralens utlåtande om ansökningar om bygglov för 

uppförande av nya byggnader på området. 

I planen är med pilbeteckning markerat de bestående platserna för fiskebragder 

på området. I planen är definierat att byggnad eller brygga inte får placeras 

närmare än 50 meter från bragdens fästpunkt vid stranden. 

I planen är utmärkt alla i gamla planen utmärkta bestående platser för 

fiskebragder, tillsammans 48 platser. Nya platser har inte anvisats. 

I planen är det befintliga vindkraftverket på Barölandet utmärkt med 

områdesmarkering för vindkraftverk. Nya reservationer har inte markerats i 

plankartan. 

Utvidgnings- och förtätningsområde för samhällsbyggande. 

Vattenförsörjning och avfallshantering 

Med beteckningen har anvistats de områden till vilka den kommande 

utvidgningen och förtätningen av samhällsstrukturen riktas. 

Områdesavgränsningen är riktgivande och preciseras i samband med mera 

detaljerad planering (delgeneralplanering eller detaljplanering). Områdets 

noggrannare planering är kopplad till en möjlig ökning av fast bosättning och ett 

främjande av vitaliteten i servicen, både i Ingå centrum, genom planerandet av 

Haga området, samt inom Barösunds byområde. 

På planområdet råder följande bestämmelser angående vattenförsörjning och 

avfallshantering: 

Vid behandling av avloppsvatten skall iakttas förordningen om 

behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens 

avloppsnät (FFS 209/2011). 

På områden för fast bosättning och näringsidkande rekommenderas en 

gemensam hushållsvattensanskaffning samt en behandling av avloppsvatten 

områdesvis. 

53 (62) 

På öar utan vägförbindelse får inte byggas vattenklosett. En torrklosett bör förses 

med en vattentät behållare och placeras på minst 30 meters avstånd från 

strandlinjen och 10 meter från gränsen till intilliggande byggnadsplats. 


Hemort Helsingfors



Allmänna planbestämmelser 

6 PLANENS KONSEKVENSER 



Tel. +358 9 611 660 


Avfallsvatten får inte ledas till vattendrag. Tvätt- och hushållsvatten bör infiltreras 

i jordmånen på minst 30 meters avstånd från strandlinjen. Vid strandbastur bör 

bastuvattnet infiltreras på minst 15 meters avstånd från strandlinjen. Ifall 

jordmånen inte lämpar sig för detta ändamål bör för avfallsvattnet byggas en 

infiltreringsbädd. 

54 (62) 

På basen av denna generalplan kan byggandslov beviljas förutom på planens Mområden, 

vars glesbygdsbyggrätt i planutkastsfasen är definierad att förverkligas 

i enlighet med den nuvarande fastlandsgeneralplanens dimensioneringsnormer 

för glesbyggnadsrätt. M-områdenas dimensionering kommer även i fortsättningen 

att följa den under arbete varande strategiska generalplanens och fastlandets 

dimensionering av glesbyggnadsrätten. Denna plans bestämmelser uppdateras i 

detta sammanhang under planförslagsfasen, i samband med att strategiska- och 

fastlandsplanens process framskrider. 

På planområdet råder följande allmänna bestämmelser: 

Med stöd av MBL 72.1 § kan för alla olika A- och RA-områden beviljas 

byggnadslov på direkt på basen av generalplanen. 

Byggnadsrätten på SL-, S- och M-1-områden har överförts fastighetsvis till de 

olika RA-, R- och A-områden. 

Vid byggandet av områden bör följas kommunens byggnadsordning ifall inte 

annat bestäms i planen. 

Nya byggnader och konstruktioner bör till sin dimensionering, material, form och 

färgsättning anpassas till närbelägna byggnader och till områdenas naturmiljö 

och landskapshelheter. Byggande på öppen plats eller i ett landskapsutrymme 

med annars speciella värden bör undvikas. Nya konstruktioner bör placeras på 

landskapets villkor, baserandes på det eller i anknytning till redan befintliga 

konstruktioner 

Strand- och randzonernas växtlighet, betydande skönhetsvärden i naturen samt 

säregna naturformationer bör på byggandsplatsen bevaras i så naturligt tillstånd 

som möjligt. 

Befintlig fast bostad, fritidsbostad eller ekonomibyggnad får repareas eller 

utvidgas i enlighet med byggnadsordningen. 

En generalplan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar 

(MBL 9 §). När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, samt de 

samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna av planen 

och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska 

omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga 

konsekvenser. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


55 (62) 

I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 § i 

markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande 

angelägenheter: 

människornas levnadsförhållanden och livsmiljö. 

för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 

växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, 

områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt 

trafiken, 

stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. 

Konsekvensbedömningen följer upp planen under hela den tid som 

planläggningsarbetet pågår. Den speglar på ett centralt sätt hur väl slutresultatet 

motsvarar de riksomfattande, regionala och lokala mål som ställdes upp i början 

av arbetet och som har ställts upp under arbetets lopp. Ett sammandrag av 

målen finns i kapitel 3. 

I det följande presenteras en preliminär bedömning av konsekvenserna av 

genomförandet av generalplaneutkastet. Konsekvensbedömningen uppdateras 

under processens lopp. 

6.1 De mest betydande förändringarna jämfört med den nuvarande planen 

Allmänt kan konstateras att granskningen av inre skärgårdens generalplan inte 

för med sig betydande förändringar på generalplaneområdet jämfört med den 

nuvarande situationen. Av planens byggda miljö består största delen av 

fritidsboende (RA), som är belägen på fastlandets stränder eller på öar. Området 

är förhållandevis långt redan förverkligat enligt den nuvarande planens 

markanvändningen och till exempel inom strandzonerna ryms nya 

byggnadsplatser just inte mer. Den gamla planens outnyttjade byggnadsplatser 

för fritidsboende är rätt få och nya bildas bara om man kan påvisa att den gamla 

planens dimensioneringsgrunder inte har följts. 

En av planens centrala konsekvenser är dess rättsverkan. Generalplanen för 

Ingå inre skärgård är ämnad att ha rättsverkningar på hela planområdet. I 

planbestämmelserna omnämns att generalplanen kan användas för beviljande av 

byggandslov med stöd av MBL 72.1 §. Förhållandet mellan inre skärgårdens plan 

och den yttre skärgårdens generalplan har förbättras. 

Områdets värdefulla natur- och skyddsobjekt, fornminnen och byggnads- och 

kulturhistoriska objekt har beaktats och markerats i plankartan, som i detta 

sammanhang uppdaterats betydligt. 

I och med granskningen av planen anvisas möjligheterna att upprätthålla 

områdets levnadsförhållanden, servicestruktur och förhållandena till 

serviceknutpunkterna utanför området och den fasta bosättningens förhållande 

till fritidsbosättningen förändras inte märkbart. Byggnadsplatsernas antal 

förändras heller inte i någon större grad. 

Man har strävat till att uppmärksamma utvecklingsbetingelserna av skärgårdens 

näringsgrenar och dess fasta bosättning i mån av möjlighet. 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


Dimensioneringsgrunderna som använts på området kvarhålls oförändrade. 

Strandområdenas dimensionering följer den tidigare planens dimensionering. 

Dimensioneringen av torrmarkens glesbyggnadsrätt följer fastlandets 

dimensionering för glesbyggnadsrätt. Målsättningen är att styra placeringen av 

glesbyggnadsrätten bättre än den tidigare planen. Dimensioneringen av 

torrmarken uppdateras i samband med fastlandets generalplaneprocess (den 

strategiska planen) och specificeras närmare under planförslagsfasen. 

Utgångsläget har varit att de outnyttjade byggnadsplatsernas antal och 

placering i huvudsak följer den gamla planen. Vid värdefulla natur- och 

landskapsobjekt har outnyttjade byggnadsplatser flyttats i mån av möjlighet till 

andra lägen. Outnyttjade byggnadsplatser har dock inte borttagits helt och 

hållet. 

På markägares begäran har outnyttjade byggnadsplatser kunnat flyttas till 

andra lägen ifall förutsättningar funnits. Flyttningarna är dock lokala och 

genomförda inom samma markägoförhållande. I viss mån har nuvarande 

fritidsbosättningar ändrats på markägarnas begäran till åretruntboende ifall 

förutsättningar funnits. Områdets invånarantal stiger dock inte i betydande 

grad. 

Inom Barösunds byområde och i dess närområde skapas förutsättningar att 

effektivera den nuvarande markanvändningen så att de befintliga 

serviceformerna kunde kvarstå och förutsättningar för nya möjligtvis kunde 

bildas. Barösunds byområde anvisas i generalplanen som ett område på vilket 

det bör uppgöras en noggrannare delgeneralplan eller detaljplan. 

Utvecklandet av Barösunds område och dess servicenivå skulle påverka 

positivt på möjligheterna till näringsidkande och den fasta bosättningens 

förhållanden i den västra skärgården. 

Nuvarande trafik- och kommunaltekniska nätverk bibehålls som sådana. Inom 

området rör man sig i huvudsak med bil eller båt. De nuvarande 

kollektivtrafikförbindelserna bibehålls. 

6.2 Konsekvensbedömningen och dess relation till planläggningsarbetet målsättningar 

Människans levnadsförhållanden och livsmiljö 

Utgångsläget för granskningen av inre skärgårdens generalplan har varit att 

behandla markägarna likvärdigt och beaktandet av markägares önskemål och 

ändringsbehov har eftersträvats enligt denna princip. Planen förenklar 

handläggningen av byggnadslov och byggnadsprojekt genom att definiera 

dimensioneringen så att byggande kan i huvudsak skötas enligt generalplanen 

utan stranddetaljplanering. 

56 (62) 

Människans levnadsförhållanden och livsmiljö bibehålls på området i stort sett 

som sådana. En stor del av områdets byggnadsplatser är redan tagna i bruk. 

Servicens och arbetsplatsernas tillgänglighet hålls som förut. Planen upprätthåller 


Hemort Helsingfors



Vatten, luft och klimat 

Jordmån och berggrund 

Natur och miljö 

Samhällsstruktur 

Samhälls- och energihushållning 



Tel. +358 9 611 660 


57 (62) 

och förbättrar även till en del de nuvarande möjligheterna till fast boende och för 

med sig en liten utökning av andelen byggplatser för åretruntboende på området. 

I Barösund finns utrymme för en liten utökning av befolkningsmängden. Detta 

skulle skapa möjligheter att på området få nya serviceformer. Planen tryggar 

mångsidiga rekreationsområden med särskilda naturvärden. 

I planen har anvistats nya och utvecklats nuvarande områdesreserveringar för 

skärgårdens traditionella näringsformer (fiske, skogs-och jordbruk, gårdsturism). 

Samtidigt har skärgårdens särprägel och traditioner stöts. 

På låga områden bör man vid noggrannare planering av ändring av nuvarande 

och förverkligandet av nya byggnadsplatser vara beredd på häftigare 

översvämningar i framtiden. Speciellt vid fastlandets långa och grunda vikar finns 

många redan byggda fritidsbosättningar och en del åretruntboende. 

På grundvattenområde belägna nuvarande och kommande nya funktioner bör de 

allmänna bestämmelserna beaktas i den noggrannare planeringen. 

Inga betydande konsekvenser. Stora sammanhängande bergsområden har 

beaktats med egen beteckning i generalplaneutkastet. 

Planlösningen tryggar värdefulla och känsliga naturområden samt deras 

mångfald med skyddsbeteckningar. På detta sätt befrämjar den förverkligandet 

av olika skyddsprogram och bevarandet av natur- och kulturmiljön. Samtidigt 

beaktas skärgårdens egenart och den biologiska mångfalden upprätthålls. 

Planen skapar beträffande boendet och servicen förutsättningar för förtätning och 

komplettering av samhällsstrukturen i Barösund byområde. Detta stöder 

utvecklingen av byområdena som är definierade att utvecklas i 

markanvändningsstrategin 2035. I övrigt upprätthåller planen planområdets 

nuvarande samhällsstukturer utan att förändra den i någon högre grad. 

Planlösningen baserar sig på den nuvarande samhällsstrukturens och 

energihushållningens nätverk. På landsbygdsområden hindrar planen inte 

utvecklandet av hållbara energiproduktionsformer. I planen finns inte specifika 

områdesreserveringar för befrämjandet av användandet av förnyelsebara 

energikällor. 


Hemort Helsingfors



Trafik och resande 

Tätortsbild och landskap 

Kulturarv och byggd miljö 

Handel och service 



Tel. +358 9 611 660 


Planlösningen baserar sig på det rådande vägnätverket och för inte med sig 

märkbara förändringar eller konsekvenser i trafikförhållandena. Antalet 

småbåtshamnar för båttrafikens hålls i stort sett oförändrat jämfört med 

nuvarande situation. 

Generalplaneutkastet skapar förutsättningar att på ett hållbart sätt främja 

landsbygdens kulturlandskap och skydda de viktigaste byggnadshistoriska 

objekten. I planen har skilt definieras viktiga landskapsmässiga helheter, 

Det inventerade värdefulla arkeologiska, landskapsmässiga och kulturhistoriska 

arvet har beaktats med skyddsbeteckningar. 

I generalplaneutkastet har man stävat till att skapa förutsättningar för 

utvecklandet av handel och service i kommuncentrum och byarna. 

Områdesreserveringar som splittrar handelns strukturer har inte anvisats i 


Förhållandet till de riksomfattande målen för områdesanvändning och andra riksomfattande mål 

58 (62) 

Vad gäller förenhetligandet av samhällstrukturen och kvaliteten i närmiljön medför 

granskningen av generalplanen inte några nya förändringar jämfört med den 

nuvarande situationen. Planen upprätthåller den nuvarande samhällsstrukturen, 

det nuvarande servicenätverket samt de befintliga trafik- och kommunaltekniska 

nätverken. 

I generalplanen skapas förutsättningar att förtäta den nuvarande tätortbilden i 

Barösunds byområde. I övrigt bibehålls den på planområdet rådande och 

nuvarande glesa struktur. Generalplanen stöder bevarandet av den historiska 

miljön och kulturlandskapet. 

Beträffandes kultur- och naturarvet har i generalplanen beaktats de nationellt 

värdefulla byggda kulturmiljöerna samt beaktats med skyddsbeteckningar de 

kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla miljöerna. Generalplanen tryggar 

genom skyddsbeteckningar för naturen värdefulla och känsliga områden. Planen 

skapar förutsättningar för samtidigt beaktande av rekreations- och naturvärden. 

Grundvattenområdena är beaktade i planutkastet. 

Angående fungerande kontaktnät och energihushållningen för planen inte med 

sig betydande förändringar jämfört med nuläget. Områdets interna trafik baserar 


Hemort Helsingfors





Tel. +358 9 611 660 


sig även i fortsättning i huvudsak på personbilism. På glesbygdsområden är det 

möjligt att satsa på energiproduktion som grundar sig på förnyelsebara 

energiformer. 

I förhållande till Helsingforsregionens särfrågor har planen inga specifika nya 

konsekvenser jämfört med nuläget. Området bibehålls glest bebyggt och 

huvudvikten hålls på fritidsboendet. 

Förhållandet till landskapsplanen och andra regionalal mål 

Som utgångspunkt för landskapsplanens markanvändningslösningar har i 

landskapsplaneringen gjorts en granskning av var befolkningen placerar sig. I 

granskningen förutsätts beredskap för en befolkningstillväxt, särskilt i 

Helsingforsregionen. Målet för styrningen av tillväxten är att utnyttja den 

nuvarande strukturen och bygga ut strukturerna med små resurser. 

59 (62) 

Inom planområdet för Ingå inre skärgård är befolkningstillväxten inte betydande. 

De områden som i landskapsplanen anvisats för rekreationsbruk och områdena 

som hör till nätverket Natura-2000 har betecknats i generalplanen. Områden och 

objekt som är viktiga för kulturmiljön eller för att värna om landskapet har 

beaktats i generalplanen. Områdesreserveringarna har kompletterats för 

generalplanen genom noggrannare inventeringar. 

Förhållandet som uppställts i markanvändningsstrategin 2035 

Behovsprövning för en Naturabedömning 

Målen för markanvändningsstrategin för Ingå kommun presenteras i kapitel 3.2. 

Generalplanelösningen för inte med sig nya betydande förnyelser av kommunens 

tätortsturktur. Planen stöder utvecklingen av centrum och Barösunds byområde, 

som är ett av de byområden som bör utvecklas i enlighet med 

markanvändningsstrategin 2035. Glesbygdsbyggandet på landsbygdsområden 

styrs enligt markanvändningsstrategins kriterier. Generalplanen förverkligar på 

så sätt kommunens riktlinjer anvisade i markanvändningsstrategin för 

utvecklandet av olika områden. 

Konsekvenserna av genomförandet av Ingå strategiska generalplan för 

naturvärdena i Naturaområdena Lundarna på Älgsjölandet och Rövass 

(FI0100016), bedöms i en separat behovsprövning för en Naturabedömning. I 

samband med den bedöms om det är nödvändigt att göra en sådan 

Naturabedömning som avses i 65-66 § i Naturvårdslagen. 

På basen av en preliminär bedömning minskas eller försämras inte 

skyddsvärdena i de nämnda Naturaområdena. Generalplaneutkastet för inte med 

sig i inre skärgården nya funktioner i närheten av Natura-områdena eller på deras 

utrinningsområden. Den preciserade behovsprövningen förs in i planförslaget. 


Hemort Helsingfors



7 FÖRVERKLIGANDET AV GENERALPLANEN 

7.1 Generalplanens rättsverkningar 



Tel. +358 9 611 660 


De rättsverkningar för planen som avses i markanvändnings- och bygglagen 

träder i kraft när planen godkänts av fullmäktige, fullmäktigebeslutet har vunnit 

laga kraft och kungörelsen gjorts att generalplanen har trätt i kraft. 

Generalplanen för Ingå inre skärgård är ämnad att ha rättsverkningar på hela 

planområdet. I planbestämmelserna omnämns att generalplanen kan användas 

för beviljande av byggandslov med stöd av MBL 72.1 §. 

Generalplanekartan och -bestämmelserna kompletteras av planbeskrivningen. 

Generalplanen anvisar det huvudsakliga användningsändamålet för vart och ett 

område. Därutöver kan också annan markanvändning tillåtas, om den inte 

försvårar förverkligandet av det huvudsakliga användningsändamålet på 

området. 

60 (62) 

Bygginskränkningar som beror på generalplanen kan vara villkorliga eller 

ovillkorliga till sina rättsverkningar. Byggande är inte tillåtet om det anses försvåra 

förverkligandet av generalplanen. Om en särskild bestämmelse om 

bygginskränkning har getts i generalplanen är bygginskränkningen ovillkorlig. Om 

ingen särskild bestämmelse har getts, hindrar generalplanen inte i regel 

planenligt byggande. 

Bestämmelserna om rättsverkningar i markanvändnings- och bygglagen är till 

sina väsentligaste delar följande: 

Generalplanen skall tjäna till ledning när detaljplan utarbetas och ändras 

samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. 

(MBL 42 § 1 mom.). Generalplanen är inte ikraft på områden som har en 

ikraft varande stranddetaljplan. 

När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen 

och beslutar att vidta sådana åtgärder, skall de se till att åtgärderna inte 

försvårar genomförandet av generalplanen (MBL 42 § 2 mom.). 

Generalplanen ersätter en tidigare godkänd generalplan för samma 

område, om inte något annat bestäms i planen. På ett detaljplaneområde 

gäller generalplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när 

detaljplanen ändras (MBL 42 § 3 mom.). 

Tillstånd att uppföra en byggnad får inte beviljas så att genomförandet av 

generalplanen försvåras. Tillstånd skall dock beviljas, om förvägrande av 

tillstånd på grund av generalplanen skulle orsaka sökanden betydande 

olägenhet och kommunen eller, när området måste anses vara avsatt för 

något annat offentligt samfund, detta inte löser in området eller betalar 

skälig ersättning för olägenheten (villkorlig bygginskränkning). (MBL 43 § 

2 mom.). 

På området gäller åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §, vilket berör 

grävning, sprängning, utjämning, fyllning, fällning av träd eller annan 

därmed jämförbar åtgärd som exempelvis muddring. Vid skötsel av 


Hemort Helsingfors



7.2 Förverkligande 



Tel. +358 9 611 660 


området skall dess särdrag beaktas. Områdets värdefulla särdrag får inte 

äventyras. 

På jord och skogsbruksdominerat område M får på områdets strandzon 

inte uppföras bostäder eller därtill hörande byggnader Med stöd av MBL 

43 § 2 mom. 

På jord och skogsbruksdominerat område M-1 får på området inte 

uppföras bostäder eller därtill hörande byggnader Med stöd av MBL 43 § 

2 mom. 

På skyddsområden, rekreationsområden och luo-områden är anvisat 

åtgärdsbegränsning enligt MBL 128 §, vilket berör grävning, sprängning, 

utjämning, fyllning, fällning av träd eller annan därmed jämförbar åtgärd 

som exempelvis muddring. 

61 (62) 

Förverkligandet av planen kan inledas efter att planen vunnit laga kraft. Tills dess 

är den nuvarande generalplanen 1989 för inre skärgården ikraft. 

För en del av planområdet, exempelvis Barösunds byområde, är syftet att 

definiera den kommande markanvändningen genom noggrannare delgeneral- 

eller detaljplanering. Med noggrannare planering kan man inom dessa områden 

förtäta den nuvarande samhällsstrukturen. För planläggningstidtabell och 

förverkligandet av dessa områden redogörs närmare under denna generalplans 

förslagsfas. 

Under denna generalplans förslagsfas uppdateras dimensioneringen av 

planområdets torrmarker i samband med att strategiska planens och 

fastlandsplanens process fortsätter. 

Inga beslut har gjorts om uppföljningen av förverkligandet av generalplanen. Om 

förverkligandet av planen redogörs närmare under denna generalplans 

förslagsfas. Planen kompletteras senare med skilda anvisningar för byggande 

och förverkligande. 

Helsingfors 05.06.2013 

Fredrik Lindberg, arkitekt SAFA 

Arkitekturum Ab 


Hemort Helsingfors

INRE SKÄRGÅRDENS GENERALPLAN - Ingå Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?