Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

More documents

Recommendations

Info

Kan banken rädda 500 miljoner euro från nordiska investeringsbanken för att rena havet Nordiska Investeringsbankens huvudkontor i Helsingfors. 24 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 – Något måste göras och det snabbt! Orden är Finlands president Tarja Halonens när hon invigde toppmötet om Östersjön i Helsingfors i februari. Östersjön anses vara ett av världens mest förorenade innanhav. Men det är inte tillgången på finansiering som utgör den främsta flaskhalsen när det gäller att rena Östersjön. Utmaningen ligger snarast i att bereda Östersjöprojekten för finansiering, menar Nordiska Investeringsbankens (NIB) verkställande direktör Johnny Åkerholm. – Finansiärer kräver konkreta projekt och klart definierade motparter, konstaterade han. investeringsbanken är en av nyckelfinansiärerna när det gäller reningen av Östersjön och Johnny Åkerholms ord kan tolkas som att många initiativ för att rädda vårt nedsmutsade innanhav är för luddiga. Nordiska Investeringsbanken har två låneordningar som siktar mot Östersjön och klimatförändringar. Det finns 500 miljoner euro reserverade för att finansiera Östersjöprojekt. Av dessa är cirka 100 miljoner redan utbetalda. Men bankens utvecklingschef, Harro Pitkänen, försäkrar att man skulle vilja finansiera fler projekt kring miljön i Östersjön. – Talar man istället om projekt som syftar till att stoppa klimatförändringen så har vi fördelat så mycket som en miljard kronor i 36 mycket konkreta projekt. NIB startade sin verksamhet 1976 och
Östersjön? Ett NIB-finansierat projekt – finska vattenkraftbolaget Kemijoki Oy har fått lån av Investeringsbanken för att installera nya turbiner i tre kraftverk. Utmaningen ligger i att förbereda projekten för finansiering, säger NIBs vd, Johnny Åkerblom. ända sedan dess har <strong>Norden</strong> och dess miljö legat banken varmt om hjärtat. Från början handlade det om att främja den ekonomiska integrationen mellan de fem nordiska länderna, som var bankens ägare. Idag handlar det om miljön och om att främja hållbar tillväxt. Men investeringarna sker inte bara i <strong>Norden</strong> och Baltikum utan över hela världen. nib är en internationell finansinstitution, inte en kommersiell bank eller myndighet, berättar Jukka Ahonen, bankens kommunikationsdirektör. Man kan alltså inte jämföra Nordiska Investeringsbanken med Nordea eller Swedbank, utan mer med Europeiska Investeringsbanken eller med Världsbanken. Vad som skiljer är, förutom ägandet och storleken, mandatet - att stärka konkurrenskraften och förbättra miljön. NIB ägs av de fem nordiska länderna och, sedan 2005, även de tre baltiska länderna. Den är en bra affär för sina ägare. Banken har gått med vinst nästan varje år. nordiska investeringsbanken sysslar enbart med utlåning av pengar, som banken i sin tur lånar upp på den internationella kapitalmarknaden. Man har nyligen omdefinierat sin uppdragsbeskrivning och två hörnpelare, konkurrenskraft och miljö, ska genomsyra de projekt banken lånar ut pengar till. – Innanför den uppdragsbeskrivningen har vi identifierat vissa sektorer som viktiga där vi kan uppnå grundmålsättningarna på bästa sätt. Det är miljö, energisektorn, transport, logistik, kommunikation och innovation, säger utvecklingschefen Harro Pitkänen. Målsättningen 2009 var att 70 procent av bankens nyutlåning, 1,4–1,5 miljarder euro, skulle finansiera i de här sektorerna och det uppnåddes med god marginal. Fyra femtedelar av utlåningen hamnar i ägarländerna, men man lånar också ut till projekt på andra håll i världen. ➤ n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 25
Page 1 and 2: Nr 2 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK |
Page 3 and 4: Är en nordisk union kåk eller ste
Page 5 and 6: ”Starkare nordiskt perspektiv beh
Page 7 and 8: Förenta Stater Gunnar Wetterberg
Page 9 and 10: Kalmarunionen när det begav sig. u
Page 11 and 12: tema nordjobb Nordjobb - förr och
Page 13 and 14: En bra kombination: Samarbete Nordj
Page 15 and 16: nordiska folkhögskolor i sverige V
Page 17 and 18: ft vid världens ände n o r d e n
Page 19 and 20: ett lock över ön, som den gör ib
Page 21 and 22: - Turisterna vill inte sitta i en b
Page 23: Rivet i arkivet Visst var det Næss
Page 27 and 28: Kaliningrad. - I de stora sammanhan
Page 29 and 30: Beste redaktør, Tidsskriftet for F
Page 31 and 32: ur klippan, i mer än naturlig stor
Page 33 and 34: politiska striden gällde inte län
Page 35 and 36: Titel: Mitt hems gränser vidgades
Page 37 and 38: Donkeyboy ”Caught in a Life ” S
Page 39 and 40: Norges statsminister Jens Stoltenbe
Page 41 and 42: ■ ■ ■ Marianne Ersson, Fören
Page 43 and 44: Höst och vår i Hässleholm ■
Page 45 and 46: på den globala arenan måste de no
Page 47 and 48: ✁ D O M A R- T I T E L MALL- GROD
Page 49 and 50: Barents - ett gränsland i Norden
Page 51 and 52: SLESVIG - ett gränsland i Norden F

Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?