Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

More documents

Recommendations

Info

sedan godkände banken ännu ett lån för rening av ännu mer avloppsvatten. Men går det att rädda Östersjön, ett av de mest nedsmutsade innanhaven i världen? Johan Ljungberg är positiv: – Ja, det finns hopp. Nu måste vi ta tag i de diffusa utsläppen från jordbruket. Man kan bland annat anlägga strandzoner närmast vattendragen som inte brukas eller bearbetas utan fungerar som filter och stoppar utsläppen. Problemet här är att NIB inte kan låna ut pengar till enskilda jordbrukare eftersom de är för små. Däremot kan man använda sig av ”finansiella intermediärer”, det vill säga lokala banker som i sin tur lånar ut pengar till att exempelvis renovera enskilda avlopp. Ett exempel är ett nyligen ingånget låneavtal på SEK 155 miljoner (EUR 15 miljoner) med svenska Sparbanken Finn. Den ska i sin tur låna ut pengarna till privathushåll, lantbruk och små och medelstora företag för att dessa ska kunna minska sin del av belastningen på miljön. – Det finns många sådana utsläpp, och ”många bäckar små...”, menar Johan Ljungberg. ■ 28 | n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 Dopattesten är i fara rista i sten. Det varar för evigt. Men nej, inte ens stenar kan motstå tidens tand. Utanför kyrkan i Jelling på Jylland står två runstenar, berömda över hela den runforskande världen. De är mer än tusen år gamla. Den ena lät kung Gorm den gamle rista för att ära sin drottning Tyra. Den andra, ett gigantiskt stenblock mer än två meter högt, släpades dit av hans son Harald Blåtand som lät rista de berömda orden ”…den Harald, som vandt sig hele Danmark og Norge och gjorde danerne kristna.” Dessutom har runristaren huggit in en stor bild av den korsfäste Jesus. En praktfull sten, helt enkelt. men tidens tand gnager. Stenarna har vittrat. Luftföroreningar, fukt och frost har gjort sitt. De eviga stenarna står inför sitt förfall. Unesco som har dem på sin världsarvslista har slagit larm och nu har man i en arkitekttävling bestämt att stenarna ska få var sin skyddande glasmonter så att även framtida generationer kan beundra det som kulturministern kallar ”det viktigaste nationalmonumentet i Danmark” och som andra kallar Danmarks dopattest. samtidigt som jellingstenarna räddas attackeras jesusbilden på den ena från oväntat håll. Det danska passet innehåller nämligen en avbildning av den korsfäste Jesus på Jellingstenen. En dansk medborgare kräver att bilden tas bort från passet; den kränker hans lagliga rätt till religionsfrihet, anser han. Som bekant smyckas svenska pass mera diskret med svenska landskapsblommor. Det är klart, för en ateist, jude, muslim eller någon från någon annan religion med danskt medborgarskap kan det nog förefalla lätt absurt att lämna fram ett pass där det första som möter passkontrollören är den korsfäste Jesus. Hur som helst, den korsfäste på Haralds sten i Jelling har räddats och understryker påståendet att det var Harald som gjorde danskarna kristna. Ett påstående som inte har stått helt oantastat. någon liknande sten finns inte i Sverige, men utanför Frösö kyrka i Östersund står en runsten med texten: ”…Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland.” Något blygsammare format på kristnandet än danske Harald, med andra ord. Dessutom tycks denne Östman ha varit en god brobyggare, och det var nog hans samtida tacksamma för. STURE NÄSLUND, Köpenhamn
Beste redaktør, Tidsskriftet for Föreningen Norden i Sverige er alltid en kilde til god og langsom lesning. Først går jeg til billedgåten, leser og funderer hvis jeg ikke ved første øyekast ser hvem det er. Men der har vi jo nyss avdøde Arne Næss, og jeg som allerede har en Norden-T-skjorte… Som (bl a) gammel lærer moret jeg over artikkelen om sær skrivning. Det syndes med dette fenomen og likeså med apostrofer. Men det forundrer meg alltid at annonsen/skiltet passerer uten kommentar. Den som skal utføre arbeidet, burde påpeke at det ikke heter Torbjørn’s kjøkken, Mor’s dag eller vaske pulver. En av mine favoritter fant jeg på et håndskrevet menyskilt ved LOVISA grillen: Stekt kyckling lever. Tøff liten kylling, får man virkelig si! At man bør kunne skrive av korrekt, var muligens viktigere før enn nu. Det forundrer meg at lærerstudenten på utflukt i Norden kan ha unngått å oppdage röster i norden Sær skrivning og apostrofer ❞ Redaktör´n svarar: Direktören – en rolig prick... Tack för din kommentar, Maria. Jag uppfattar det att du, som jag, tycker det är viktigt att vårda våra nordiska språk. Sedan finns det ju språkgrodor som man kan förbigå med ett leende, som ditt konstaterade att man faktiskt alltid upplever en scenpjäs på en teater live. I förlängningen kan man ju också fundera över just det uttrycket, ett engelskt ord som blivit så vanligt, åtminstone i svenska, att det är svårt att hitta en tipset bättre inhemsk synonym. Att bara ersätta med det svenska ”levande” fungerar ju inte riktigt. Artisten uppträdde levande blir ju inte riktigt samma sak utan smått absurt, faktiskt. I vår allt mer globariserade värld kan detta med att ord och uttryck förs från det ena språket till det andra vara ett problem. Eller att behöva förklara sig på ett språk man ändå inte riktigt behärskar. Det för tanken till det stora svenska fö- at hun bodde på gode, gamle Schæffergården. Navnet er godt synlig både i nærmiljøet og på selve anlegget. Jeg stusset også over formuleringen ”fick också uppleva pjäsen live” (”Peer Gynt”) på Oslo Nye Teater. Sitter man i en teatersalong, er det en levende forestilling, ellers skulle det kanskje hete tv-drama eller film? Med vennlig hilsen Maria Blanceflor Rålamb retaget med ett företagsnamn som bland annat bestod av ett ”ö”. Men i globaliseringens och internets tidevarv fungerar ju inte det. Så man ändrade helt sonika företagsnamnet – ö blev till ett o. Och när företagets vd vid en internationell konferens skulle presentera det nya namnet, och ledningen, så inledde han stolt med att: ”...we are all the same persons, even without our pricks!” Ridå!! Slottet og Linstow – den nye hovedstadens grunnstein När Norge hade frigjorts från Danmark 1814 blev Christiania (Oslo) åter huvudstad. Av de många institutionella byggnader som uppfördes var kungliga slottet (1825–1848) den mest ambitiösa. Placeringen blev avgörande för hur huvudstadens hela centrum skulle utformas. Slottet ritades av den danskfödde adelsmannen Hans D.F. Linstow och är ett monumentalverk inom norsk arkitektur. Utställningen visar hur slottet blev till och redogör för de viktigaste rummen och dess funktioner. En huvudattraktion på utställningen blir ”Den store komposisjon”, Linstows vackra presentationsteckningar till interiörerna. Plats: nasjonalmuseet – Arkitektur, Bankplassen 3, oslo Tid: Utställningen är öppen 7 maj–10 oktober Pris: Fri entré Mer info: www.nasjonalmuseet.no n o r d e n s t i d n i n g n r 2 / 2 0 1 0 | 29
Page 1 and 2: Nr 2 2010 | Pris 29 SEK | 25 DKK |
Page 3 and 4: Är en nordisk union kåk eller ste
Page 5 and 6: ”Starkare nordiskt perspektiv beh
Page 7 and 8: Förenta Stater Gunnar Wetterberg
Page 9 and 10: Kalmarunionen när det begav sig. u
Page 11 and 12: tema nordjobb Nordjobb - förr och
Page 13 and 14: En bra kombination: Samarbete Nordj
Page 15 and 16: nordiska folkhögskolor i sverige V
Page 17 and 18: ft vid världens ände n o r d e n
Page 19 and 20: ett lock över ön, som den gör ib
Page 21 and 22: - Turisterna vill inte sitta i en b
Page 23 and 24: Rivet i arkivet Visst var det Næss
Page 25 and 26: Östersjön? Ett NIB-finansierat pr
Page 27: Kaliningrad. - I de stora sammanhan
Page 31 and 32: ur klippan, i mer än naturlig stor
Page 33 and 34: politiska striden gällde inte län
Page 35 and 36: Titel: Mitt hems gränser vidgades
Page 37 and 38: Donkeyboy ”Caught in a Life ” S
Page 39 and 40: Norges statsminister Jens Stoltenbe
Page 41 and 42: ■ ■ ■ Marianne Ersson, Fören
Page 43 and 44: Höst och vår i Hässleholm ■
Page 45 and 46: på den globala arenan måste de no
Page 47 and 48: ✁ D O M A R- T I T E L MALL- GROD
Page 49 and 50: Barents - ett gränsland i Norden
Page 51 and 52: SLESVIG - ett gränsland i Norden F

Nordens Tidning nr 2 2010 - Föreningen Norden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?