"^"*rXX" - Vaasa

215
emedan hans gärder icke hade kunnat följa
honom. Först den 50.de, följaktligen
samma dag, som Paris capitulerade, kunde
han fortsätta sin marche till Fontainebleau.
Knappt hade han kommit dit, förrän
han för sin egen person uppbröt till
Essonne, och på vägen dit, vid la Gour de
France, -fick genom en General, som
kom med släppta tyglar från Paris, veta
att 'hufvudstaden hade capitulerät. Man
har sagt, att han, vid första underrättelsen
om hufvudstadens öfvergång, slagit sig för
pannan, och full af förtviflan utropat: De
otacksamme! Härmed öfverensstämmer
sista armeebeiättelsen,ihvillken biand annat
säges: "Man föreställe sig Kejsarens
smärta och förvåning, då, han måste förnimma,
att hans hufvudstad klenmodigt
och försagdt hade capitulerät. Man hade
anförtrott Paris panterna af sin kärlek och
af nationaläran, och det hade skändligeu
förrådt desamma. 800,000 meniskor hade,
om de varit eldade af mod och fäderneslandskärlek,
kunnat komma fienden att
darra; deras närmaste omgifvelser voro
sattaiförsvarsständ och 300 canoner underlättade
detta försvar;nationalgardet hadeiKejsarens
hand aflaggt sin ed att beskydda
staden med uppoffring af sitt lif;
40,000 man stodo till dess försvar framför
portarna, och Kejsaren sjelf ilade med en
obesegrad här till undsättning". Vi tro