Stresstest av säkerheten - Studsvik

EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN
THOR-KRAFT
HÖGTEKNISK LAKNING
EN OSYNLIG HAND
KONSTEN ATT SKÖTA KUNDTJÄNSTEN
SLOVENIEN
NY ANLÄGGNING FÖR SLUTFÖRVAR
Stresstest av säkerheten
”Det fi nns
en outnyttjad
potential begåvade
personer och
en stor andel är
kvinnor.”
Cheryl Boggess,
ordförande
för WiN
SIDAN 4
#2.2011

Fukushima – och nu?
2 Innova [2:2011]
Ledaren
Jordbävningen och det efterföljande haveriet vid kärnkraftverket
i Fukushima var en fruktansvärd katastrof.
Men det har inte inneburit någon väsentlig
förändring av kärnkraftens positiva framtidsutsikter
på lång sikt. Vårt klimat hotas fortfarande av koldioxidutsläpp
från förbränning av fossila bränslen, och vår bransch erbjuder
ett alternativ.
Bilden bekräftas av de drygt 300 kärnkraftverk som i dag är
under uppbyggnad. De flesta finns i Asien, men ett flertal projekt
är också på gång i Europa och USA.
Studsviks ambition är att vara en nyckelpartner för kraftbolag
i den här processen, genom att erbjuda tekniska konsulttjänster
för både design och drift av dessa nya anläggningar.
Detsamma gäller för befintliga anläggningar, där säker och
effektiv drift samt avfallshantering är två av våra huvudområden.
Att vissa länder, exempelvis Tyskland, har tagit politiska
beslut om att fasa ut kärnkraften minskar inte behovet av teknisk
expertis. Tvärtom – avvecklingen av stängda kärnkraftverk
och hanteringen av föråldrad utrustning skapar också
efterfrågan på Studsviks kunskap och tjänster.
I ett vidare perspektiv tror jag att kärnkraft kommer att
utgöra en fortsatt viktig och växande energikälla. Det innebär
att vi är i rätt bransch vid rätt tillfälle, med mycket
arbete framför oss. Detta kommer vi att utföra ansvarsfullt –
och lönsamt – för både våra kunder och våra ägare.
Sten-Olof Andersson, chef för affärsutveckling
Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den
internationella kärnkraftsindustrin.
Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik
E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping
Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout:
Madeleine Gröndahl, Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Cory Morton
www.studsvik.com
Innehåll #2.2011
04
12
15
17
20
04
Lär av läxan
Katastrofen i Fukushima ger effekter
världen över. Europeiska energimyndigheter
välkomnar ett stresstest för att
mäta säkerheten i kärnkraftverken.
Outnyttjade resurser
Branschen har länge varit mansdominerad,
men nu dyker allt fler kvinnor upp
inom kärnkraftsindustrin.
Teknik
THOR-processen förenklar de komplexa
utmaningar som arbetet med olika typer
av radioaktivt avfall medför.
Intensiva dagar
Som chef för kundtjänsten är Jo Ann
Byrd Dauberger garanten för snabba
svar på alla tänkbara frågor.
Hanteras varsamt
Studsvik bidrar med expertkunskaper
till en ny anläggning för slutförvaring av
låg- och medelaktivt avfall i Slovenien.
17 15

Hjälp till Japan
Det fanns nog inget som kunde ha
förberett Japan och dess invånare
på den totala förödelse som startade
den 11 mars 2011. Klockan 14:46 lokal
tid utbröt den kraftigaste jordbävning
som hittills uppmätts. 67 kilometer
utanför Tohokus kust utlöste
denna massiva explosion under
havsbotten tsunami vågor som uppskattningsvis
var drygt 40 meter
höga och nådde kusten efter cirka
en timme. Resultatet blev många förlorade
liv och en totalförstörd infrastruktur;
vägar och broar sveptes
bort, hus och hem rasade samman.
Situationen förvärrades ytterligare
när tsunamivågorna översvämmade
kärnkraftverket i Fukushima
och slog ut kylningen. En kort stund
senare var full härdsmälta ett faktum
för reaktor 1, 2 och 3. Studsvik
reagerade på katastrofen genom att
omedelbart skicka strålningsmätare
som extra resurser för att fastställa
graden av radioaktiv kontamination
i olika områden. Senare skickade
Studsvik även data från bränslelakningsförsök
till det japanska atomenergiorganet,
tillsammans med ett
förslag på akut vattenrening med
hjälp av kolfiltermetoden.
Toshio Yamazaki,
VD för Studsvik
Japan Ltd.
‘‘När jordbävningen
inträff ade befann jag
mig i en taxi tillsammans
med tre kollegor
från Studsvik,
på väg till det japanskaatomenergiorganet.
Det kändes som
det kunde vara jordens
undergång, för
det kom en kraft ig
stöt från markytan
till taxin.
Enigma i programvaruportföljen
Storbritanniens National Nuclear
Laboratory (NNL) och Studsvik
Scandpower har tecknat ett agent-
och licensavtal, som ger Studsvik
Scandpower rätten att sälja och distribuera
NNLs programvara Enigma
för beräkning av bränsleprestanda.
Studsvik kommer att marknadsföra
programvaran tillsammans med
CMS, ett egenutvecklat programvarupaket
för kärnbränsleanalys.
Enigma erbjuder kunderna omfattande
modelleringsmöjligheter för
ett antal olika bränsletyper. Programmet
backas upp av omfattande validering
och används för utformning,
licensiering och säkerhetsanalyser
av prestanda för olika bränsletyper,
Thomas Smed,
VD för Studsvik
Scandpower.
Visste du att ...
becquerel (Bq) är enheten
som radio aktivitet
mäts i. Den beskriver hur
många sönderfall som
inträff ar per sekund i ett
material. Sievert (Sv)
är en enhet som anger
strålningens skadliga
eff ekt på människor.
Kalendarium
30 november
Absolventenkongress, Köln,
Messegelände Deutz, Tyskland
21 januari Pforzheim
Firmenkontaktmesse, Tyskland
27 januari Hamburg HASYLAB
User’s Meeting / European XFEL User’s
Meeting, Tyskland
31 januari LARM,
Linköpings universitet
10 mars Karlsruhe Tag der off enen
Tür / DHBW, Tyskland
24 april Berlin Connecticum Firmenkontaktmesse,
Tyskland
8 maj Fachhochschule
Hannover meet@, Tyskland
Noterat i världen
till exempel urandioxid (UO2) och
MOX-bränsle.
– Detta är resultatet av att Studsvik
och NNL tar ett gemensamt
grepp och samordnar två väletablerade
produkter på ett sätt som
vi tror kommer att vara värdefullt
för våra kunder. Det ger dem bättre
förståelse för hur de kan skydda sitt
bränsle under drift av kärnkraftreaktorerna,
säger Thomas Smed,
VD för Studsvik Scandpower.
Studsvik Scandpower är ett
dotterbolag till Studsvik AB och
tillhör världens ledande företag
inom utveckling och support av
bränsleleverantörs oberoende
reaktoranalysprogram.
”
Vi måste tillstå att vi representerar en teknik
som skrämmer väldigt många människor. Men
inom branschen kan vi förklara hur ogrundad denna
rädsla är, och vi kan bidra med data som bevisar det.
Richard Myers, chef för policyutveckling på branschorganisationen
Nuclear Energy Institute (NEI) i USA.
[2:2011] Innova 3

Utblick
Efterdyningarna
efter Fukushima
4 Innova [2:2011]
Katastrofen vid
kärnkraftverket
Fukushima i Japan har
tvingat andra länder
att se över sina säkerhetsåtgärder.

Händelserna i japanska Fukushima har
satt hård press på kärnkraftens säkerhet.
Europeiska kärnkrafts industrin
välkomnar utmaningen som förväntas
visa på hög säkerhetsstandard när reaktorerna
inom EU genomgår stresstest.
text Susanna Lindgren · foto Getty Images, Mattias Bardå
De kraftiga reaktionerna på
händelserna i Fukushima har lett till
frysta investeringsplaner och krav på
höjd säkerhet. Kravet från EUs energiministrar
är en rigorös genomgång av
unionens samtliga kärnreaktorer för att
förhindra en liknande situation.
– Detta stresstest är vida accepterat
i branschen och industrin verkar övertygad
om att testerna kommer att visa
att de europeiska kärnkraftverken håller
höga säkerhetsnivåer, säger Gunnar
Wikmark, tidigare VD för Studsvik
ALARA Engineering, som tillhandahåller
modellerings- och beräkningstjänster
åt kärnkraftsorganisationerna.
Testerna ska vara genomförda i slutet
av 2011 och säkerställa att kraftverken
förblir säkra även efter jordbävningar,
tsunamier, översvämningar
och andra naturliga katastrofer, liksom
efter katastrofer orsakade av människan.
Reservsystemen ska fungera
även när infrastrukturen är skadad och
kraftverket helt strömlöst, som fallet
var vid Fukushima.
Många europeiska anläggningar tillhör
samma generation som kärnkraftverket
Fukushima Daiichi.
– Säkerhetsnivån på den typen av
kärnkraftverk har ständigt förbättrats
inom EU och i USA. Det är svårt att förstå
varför säkerheten vid Fukushima
inte verkar ha uppgraderats till samma
nivå som i väst, säger Gunnar Wikmark.
Han förklarar att det i princip var två
saker som orsakade de svåra följderna i
Fukushima – eff ekterna av en tsunami
underskattades, och nödkylningen var
varken snabb eller tillräcklig.
− När Europas kärnkraftsindustri
letar efter svaga punkter i säkerhetssystemen
kommer de inte bara att granska
tillkortakommanden i kraftverkens
konstruktion, utan även i planeringen
av infrastrukturen, eftersom det verkar
ha varit en avgörande del av problemet
i Fukushima, säger Gunnar Wikmark.
Utblick
Japan har alltid haft god förmåga
att bedöma jordbävningar, men det
är uppenbart att risken för tsunami var
underskattad. Gunnar Wikmark påpekar
att ett totalt strömavbrott och fallerande
reservkraft, som i Fukushima,
är ett standardscenario i en säkerhetsredovisning.
Trots att läget där utvecklades
så allvarligt, med förstörda reaktorbyggnader
och havererad infrastruktur,
är han ändå förvånad över att det tog så
lång tid att få ordning på kylningen.
– Eftersom vi gör modelleringar för
situationer som den i Japan hade vi förväntat
oss att läget skulle stabiliseras
mycket tidigare. Nu har vi en situation
som tydligen kommer att ta åratal att
stabilisera och åtgärda, säger Gunnar
Wikmark.
Olyckan i Fukushima klassades som
nivå 7 på den internationella skalan för
kärnkrafts- och strålningshändelser,
INES (International Nuclear Event
Scale). Fukushima hamnar därmed i
samma klass som Tjernobylkatastrofen
1986 och en nivå högre än Three Mile
Island utanför Harrisburg 1979. Vid
olyckan på Three Mile Island 2 stabiliserades
situationen mycket snabbare,
vilket gjorde det möjligt att avlägsna den
skadade reaktorhärden. Det verkar inte
[2:2011] Innova 5

Utblick
”Jag är över-
vara möjligt att göra i Fukushima inom
de närmaste åren.
– Det här måste lösas så småningom,
precis som i Tjernobyl. Eftersom läget
i Fukushima är så osäkert påverkar det
givetvis det japanska samhället, och
kärnkraft har blivit ett känsligt ämne i
Japan, säger Gunnar Wikmark.
Omvärldens reaktion på kärnkraftsolyckan
i Fukushima ledde till att
Tysklands regering genast bordlade
den planerade förlängningen av landets
kärnkraftverks drifttid och senare
även beslutat om att kärnkraften
skall fasas ut. Så har även beslutats i
Schweiz. Italien har lagt all nyutveckling
inom området på is. USAs tillsynsmyndighet
för kärnkraft, NRC,
6 Innova [2:2011]
tygad om
att stresstesternakommer
att visa
att säker-
hets nivån på
västvärldens
kärnkraverk
är hög.”
Gunnar Wikmark,
tidigareVD Studsvik
ALARA Engineering
har genomfört en 90 dagar lång utvärdering
av Fukushimaolyckan. Åtgärden
liknar det europeiska stresstestet
och omfattar de 104 kommersiella
reaktorer som är i drift i USA och deras
bassänger för använt kärnbränsle.
Studsviks medverkan i
Fukushima har än så länge varit blygsam.
I ett tidigt skede tillhandahöll
Studsvik dosmätningsutrustning för
att mäta strålningen från människor
och livsmedel i området kring
kärnkraftverket. Studsvik ALARA
Engineering har också blivit tillfrågat
om expertråd när det gäller vilken
inverkan havsvatten kan ha på kapslingsmaterialet
runt reaktorkärnan
Händelserna i Fukushima har lett till att EUs
energiministrar har beslutat om en rigorös
genomgång av unionens samtliga kärnreaktorer.Stresstest
är vida accepterat i branschen
och industrin verkar övertygad om att
testerna kommer att visa att de europeiska
kärnkraftverken håller höga säkerhetsnivåer,
säger Gunnar Wikmark.
– om det finns en risk för korrosion.
Andra frågor som där Studsvik bidragit
har rört läckage av nuklider som
kan förväntas finnas i spillvattnet,
i synnerhet från Fukushima 1-2 .
Studsvik är representerat i en
expertpanel som ansvarar för kommunikation
när det gäller att samordna
stresstesten för den svenska industrin.
Expertpanelen lämnar även information
till politiker och allmänheten.
– Nu är det tid för eftertanke. Men
jag är övertygad om att stresstesterna
kommer att visa att säkerhetsnivån på
västvärldens kärnkraftverk är hög, och
att industrin kommer att vidta nödvändiga
åtgärder vad som än kommer
fram, säger Gunnar Wikmark.

Problemlösare
Gunnar Wikmark är tidigare VD för Studsvik
ALARA Engineering, som tillhandahåller modellerings-
och beräkningstjänster åt kärnkraftsorganisationer
inom en rad tekniska områden.
Till exempel säkerhetsanalyser, modellering av
kärnkrafts olyckor samt materialbeteende.
– Mitt uppdrag är att se till att vi breddar
vårt kunnande både tekniskt och geografiskt,
sam tidigt som vi behåller våra djupa specialistkunskaper,
säger han.
Gunnar Wikmark har doktorerat i analytisk
kemi och är docent vid Uppsala universitet. Han
har arbetat med kemi- och materialfrågor vid
reaktoravdelningen på dåvarande Asea Atom,
och blev chef för avdelningen för bränslematerial
på ABB Atom. Några år innan Gunnar Wikmark
rekryterades av Studsvik till tjänsten som marknadschef
på Hot Cell Laboratoriet 2004 var han
delägare och VD för en teknisk konsultbyrå.
Efter en treårig sejour i USA hos Westinghouse
Electric Co utsågs han 2009 till VD för Studsvik
ALARA Engineering.
[2:2011] Innova 7
Utblick

En skepps-
teknisk
utmaning
Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ska ersätta
sitt transportfartyg M/S Sigyn med ett nytt.
En viktig del av projekteringen är strålskärms-
beräkningen, som innebär en betydande teknisk
utmaning. Studsviks experter har hjälpt till
med de nödvändiga beräkningarna.
text Karin Strand · foto SKB/Curt-Robert Lindqvist · illustration Damen
Svensk Kärnbränslehantering,
SKB, projekterar ett nytt transportfartyg
som ska ersätta det befintliga.
Strålskärmsberäkningarna har varit
en viktig kugge i utvecklingen av det
nya fartyget.
På 1970-talet bildade kärnkraftsföretagen
i Sverige gemensamt
dotterbolaget Svensk Kärnbränslehantering,
SKB, med uppdrag att ta
hand om allt radioaktivt avfall från de
svenska kärnkraftverken. I nuläget
finns det ett mellanlager för använt
kärnbränsle, Clab, utanför Oskarshamn
samt ett djupförvar för kort livat
radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark 15
mil nordost om Stockholm. I framtiden
kommer det dessutom att finnas
ett djupförvar för använt kärnbränsle
i Forsmark.
En viktig del av systemet är trans-
8 Innova [2:2011]
porterna av det radioaktiva avfallet
till SKB:s anläggningar. Transporterna
sker sjövägen, i nuläget med fartyget
M/S Sigyn, som 2013 ersätts med
ett nytt fartyg.
– Sigyn är välbehållen och väl
underhållen, men har blivit till åren,
säger Johan Rosenblad, entreprenadansvarig
för driften av Sigyn på SKB.
Sigyn byggdes i Frankrike och
sjösattes 1982. Hennes ersättare
byggs av ett nederländskt företag på
ett av företagets varv i Rumänien. Den
största delen av utrustning och system
produceras i norra Europa innan den
kontrolleras i Nederländerna och
sänds till Rumänien.
Fartygets lastutrymme blir större
än Sigyns. Fartyget kommer
huvudsakligen att transportera
Sigyn byggdes i
Frankrike. Hennes
efterträdare byggs
av ett nederländskt
skeppsvarv.
avfallstransportbehållare, bränsletransportbehållare
och de framtida
behållarna för de kopparkapslar som
ska transporteras till slutförvaret.
– Lastrummet är både längre och
högre än det är i dagens fartyg. Det
kommer att kunna ta med sig det mesta
av det kärnkraftverken behöver bli
av med vid en avveckling, säger Johan
Rosenblad.
Eftersom fartyget ska frakta radioaktivt
avfall finns det strikta krav på
säkerhet och arbetsmiljö.
– Fartyget är en skeppsteknisk
utmaning och hela projektet är komplext.
Det är en rad krav från flera olika
håll som måste uppfyllas och det
är här Studsviks expertis kommer in,
säger Johan Rosenblad.
– Studsvik har medarbetare som
har stor erfarenhet av strålskärms-

eräkningar och har arbetat med den
här typen av frågor i flera decennier.
Strålskärmsdimensionering innebär
att beräkna vilka väggar/golv
(skott/däck) som ska fungera som
strålskärm, hur tjocka de bör vara
och vilka material som bör användas.
Och eftersom det handlar om ett fartyg
gäller det att samtidigt hålla nere
vikten.
– Fartygets strålskärm är nödvändig
men den viktigaste skärmen
utgörs av själva transportbehållaren,
betonar Johan Rosenblad.
Transportbehållarna är dimensionerade
efter sitt innehåll och den
maximalt tillåtna strålningen från
behållarens yta är därför densamma
oavsett innehåll.
För strålskärmen ombord på det
Fakta om det nya fartyget
Längd 99,5 m
Bredd 18,6 m
Djupgående 4,5 m
Dödvikt 1 600 ton
Bruttotonnage 6 200 ton
Lastutrymmet:
Fri höjd 7,0 m
Bredd 10,4 m
Längd 66,9 m
nya fartyget kombineras stål, plast och
betong. Både betongen och plasten
förses med naturligt bor för att fånga
neutroner.
Förutom strålskärmen kommer
det nya fartyget att specialutrustas
på andra sätt. Det handlar bland
annat om ett motorarrangemang med
två drivlinor med vardera två motorer.
Med detta arrangemang uppfylls kraven
på motoreffekt för isklass 1A, stor
teknisk redundans, driftsekonomi och
miljöhänsyn.
– Eftersom tidtabellen normalt är
flexibel för fartyget kan vi köra långsammare
på ett miljövänligt sätt och
hoppas att vi därmed ska kunna reducera
bränsleförbrukningen med mellan
20 och 30 procent jämfört med i
dag, säger Johan Rosenblad.
Drifthastighet 12 knop
Kapacitet TEU container 40 st
Antal transportbehållare för
radioaktivt innehåll 12
Maskineri:
Motorer MAK 6M20C
4 x 825 kW
Hjälpmotorer Caterpillar
C18 2 x 417 kW
Sjösättningen av
det nya fartyget
sker hösten 2012.
Leverans beräknas
till våren 2013 och
första transporten
sker hösten 2013.
Hon skall döpas till
Sigrid och blir blå.
Vid beräkningarna tar
man hänsyn till:
Transportmängden – hur många
behållare som behöver transporteras
Exponeringstiden – hur lång tid
transporten tar
Strålningsnivå för varje behållare
Lastrummets utformning
Bästa materialval till skärmen
Bästa utformning av skärmen
Myndigheternas krav
Man ser även till att skaffa
sig ordentliga marginaler:
Beräkningarna är gjorda utifrån
antagandet att alla behållare ligger
på maxgränsen för strålning.
I själva verket underskrider de
flesta behållare gränsen med god
marginal.
Beräkningarna är baserade på väl
tilltagna arbetstider för besättningen.
I verkligheten kommer de
att bli kortare.
Beräkningarna utgår ifrån att
besättningen sköter lastning och
lossning. Vid ett mycket stort antal
behållare kan personal i land bistå
med lastning och lossning.
Beräkningarna är baserade på
mycket väl tilltagna transportmängder.
Troligen blir de inte så
omfattande.
Beräkningarna tar inte hänsyn till
det strålskydd som finns i fartygets
övriga konstruktion utöver
strålskärmen.
Beräkningarna tar inte hänsyn
till en förväntad framtida högre
kapacitet för behållarna, vilket
skulle minska det totala antalet
behållare.
PROBLEM
Att optimera strålskyddet i det fartyg som ska ersätta Sigyn för
de svenska transporterna av radioaktivt avfall.
LÖSNING
Studsviks experter har gjort strålskärmsberäkningar utifrån en
rad krav och optimerat skyddet utifrån dem.
[2:2011] Innova 9

FIB, Focused Ion Beam, en galliumkälla
generar en stråle av joner som riktas
mot provytan. Strålen avverkar material
på ytan och kan användas för att göra
tvärsnitt eller tillverka elektrontransparenta
prov för analys i TEM (Transmission
Electron Microscope).
10Innova [2:2011]
Provkammaren är under ständigt
vakuum. Proverna laddas in genom
en sluss för att undvika tryckförändringar
i systemet.
Fingranskning
I ett svepelektronmikroskop kan materialprover från kärnkraftindustrin
studeras med extrem noggrannhet.
text Maria Hövling · foto Janne Höglund
Med dagens moderna instrument
kan undersökningar av kärnbränsle
och bestrålat material göras betydligt
bättre och snabbare än för bara några
år sedan.
Med hjälp av ett svepelektronmikroskop
(SEM), där elektroner
istället för ljus används för att belysa
ett prov, går det att få extremt högupplösta
bilder. Partiklar i nanoskala kan
fotograferas.
Kemiska analyser kan göras med
både energi och våglängdsdispersiv
mätning. Proverna som Studsvik
analyserar kommer från hela världen,
främst kärnkraftsanläggningar.
Det kan handla om allt från förebyggande
undersökningar som oxidtillväxt
och spricktillväxt till att bestämma
den kemiska sammansättningen i
ett okänt prov, eller att utreda skadefall.
Även uttjänat material och bränsle
analyseras för att se vad som hänt i
processen.
WDS detektor (Wavelength dispersive
Spectrometry), energin hos varje unikt
element samlas in till ett spektra och
kan identifieras både kvalitativt och
kvantitativ för att bestämma provets
sammansättning.

Ett tvärsnitt har gjorts med FIB genom ett oxidkorn och ner i provytan.
På så sätt kan man se kornets inre struktur och oxidens tjocklek.
Ingen särskild provpreparering behövs.
På monitorerna finns en kamerabild
inifrån kammaren för att se provets
läge. Alla rörelser styrs med spakar
på manöverpanelen.
En blyvägg har monterats mellan
mikroskopet och manöverbordet för
att skydda operatören vid analys av
bränsleprover. Blyväggen är flyttbar
och utformad för att kunna använda
slussen för laddning av aktiva prover.
Bilder med hög upplösning fås i FEG-SEM. Med olika detektorer kan
man få fram effekter av till exempel topografi eller elementkontrast.
På bilden kan man observera oxid som växer som skivor på ytan.
En lamell har skurits ut från ytan med FIB, med en mikromanipulator
kan lamellen lyftas ut och fästas på en speciell hållare och sedan
poleras med FIB till ett elektrontransparent prov. För att skydda den
helt opåverkade ytan vid avverkningen finns ett GIS (Gas injection
system) som deponerar ett skyddande lager av platinagas på ytan.
På så sätt kan till exempel oxider studeras med hög noggrannhet.
[2:2011] Innova 11

vinjett xxxxxx
Mångfald
”Det fi nns en outnyttjad
potential
begåvade personer
och en stor andel
är kvinnor.”
Cheryl Boggess, ingenjör och ordförande för WiN.
12Innova [1:2011] [2:2011]
Antal medlemmar
i landsgrupper inom
Women in Nuclear (WiN):
WiN USA 1 354
WiN Europa 1 423
WiN Global 3 288

Amerikanska ingenjören Cheryl Boggess inledde sin
karriär inom kärnkraftsindustrin för trettio år sedan.
Hon har sett en tydlig ökning av andelen kvinnliga
kollegor sedan dess. Men det fi nns mycket kvar att göra.
text Nancy Pick · foto Cory Morton, Janne Höglund
När Cheryl Boggess tog första
klivet i sin ingenjörskarriär på företaget
Westinghouse 1980 var hon den enda
kvinnan bland ett femtiotal män. Så såg
det ut på den tiden. I dag är hennes chef
en kvinna. Och i hennes arbetsgrupp,
som utför tekniskt avancerat arbete
med att analysera åldrande reaktorer,
är ungefär hälften kvinnor.
Hon tillstår att det skett förbättringar
i industrin, men Cheryl Boggess
menar att det fi nns en outnyttjad
potential begåvade personer och att en
stor andel är kvinnor.
– Kvinnor behöver förebilder. De
behöver kontakter. De behöver uppmuntran
och stöd, säger hon.
Cheryl Boggess är projektledare och
chefsingenjör på Westinghouse Electric
Company i Pennsylvania, i östra
USA. Dessutom är hon ordförande
för Women in Nuclear Global (WiN).
Det är en ideell organisation vars syfte
är att upplysa allmänheten, i synner-
FÖREBILDER
SOM
FUNGERAR
het kvinnor, om vad kärnkrafts- och
strålningsteknik handlar om. Den globala
organisationen har medlemmar i
närmare 80 länder. De fl esta (men inte
alla) är kvinnor.
WiN anordnar ett fl ertal program
för kvinnliga studenter för att förklara
vilka jobb och möjligheter som fi nns
inom industrin.
– Det är inte töntigt att vara ingenjör.
Du kan vara cool och snygg och ha
samma livsstil som andra unga kvinnor.
Och du kan utveckla dina talanger,
säger Cheryl Boggess.
Över hela världen har hon nu
sett allt fl er kvinnor söka sig till kärnkraftsområdet.
Hur kommer det sig?
Cheryl Boggess menar att svaret ligger
både i de enskilda individerna och i
företagen som rekryterar dem.
– Begåvade människor blir bättre
och bättre på att hitta en balans
mellan möjligheter och livsval. Dess-
Mångfald
utom arbetar företag inom kärnkraftsindustrin
för att göra ingenjörsbanan
mer familjevänlig, genom att införa
möjligheter till fl extid eller att arbeta
hemifrån. Vissa ordnar även barnomsorg,
säger Cheryl Boggess.
Själv har hon två söner i tonåren
och känner sig väldigt tacksam för att
hennes man kunde ta ledigt från sitt
jobb i ett par år när det behövdes som
mest.
Med examina inom både biologi och
mekanik har Cheryl Boggess utfört en
mängd olika tekniska uppdrag för Wes-
tinghouse. Hon har sysslat med såväl
produktutveckling och analys som
elkraftssupport och testning.
– Det har verkligen varit en härlig
karriär. Även när jag var ensam kvinna
kände jag att jag blev respekterad.
Jag läste och kunde ämnet. För att bli
framgångsrik tror jag det är nödvändigt
att fortsätta utvecklas hela livet,
säger hon.
[2:2011] Innova 13

Mångfald
Mer kraft till Europas kvinnor
I antal räknat ligger kvinnorna inom den europeiska
kärnkraftsindustrin efter sina kollegor i USA.
text Nancy Pick
Det fi nns helt klart kvinnor som
haft en framstående plats i kärnteknikens
historia – tänk bara på Marie
Curie – men inom kärnkraftsindustrin
är de fortfarande i minoritet.
I Studsvik i Storbritannien är det
bara tre kvinnor av 71 anställda som
har tekniska arbeten.
– Kärnkraftsindustrin är väldigt
mansdominerad. Det är inte många
kvinnor som överväger en karriär i den
här branschen, säger Elizabeth Reeves,
projektledare på Studsvik UK.
Hon har själv en masterexamen i
strål- och miljöskydd, men konstaterar
att läget verkar vara särskilt illa i
Storbritannien. Här måste studenterna
välja inriktning relativt tidigt i
sin utbildning. Alldeles för få tonårsfl
ickor uppmuntras till att välja teknik
och naturvetenskap, menar många
inom industrin. Dessutom fi nns det
ännu ingen WiN-avdelning (Women in
Nuclear, WiN) i Storbritannien.
I andra delar av Europa har kvinnor
en mer framträdande position.
– När jag började arbeta i kärnkraftsindustrin
för 13 år sedan var det
mest äldre män i mörka kostymer på
alla möten och konferenser. I dag ser
man många unga människor – även
Elizabeth Reeves,
projektledare på
Studsvik UK.
14Innova [2:2011]
Monica Bowen-Schrire,
chefsrådgivare i
hållbarhetsfrågor på
Vattenfall.
kvinnor, säger Beate Scheffl er, ordförande
för WiN-gruppen i Tyskland och
kommunikationschef på kärnteknikföretaget
NUKEM Technologies.
Likande erfarenheter fi nns i Sverige.
– Här har andelen kvinnor ökat, särskilt
på chefspositioner, sedan jag började
i industrin 1984, berättar Monica
Bowen-Schrire, chefsrådgivare i hållbarhetsfrågor
på Vattenfall.
Hon blev ordförande för den svenska
WiN-gruppen 2007, och sedan dess
har antalet medlemmar fördubblats
till närmare 300.
Franska WiN har också vuxit så det
knakar det senaste årtiondet.
Gruppens ordförande Dominique
Mouillot är också chef för ONET
Technologies, ett kärnteknikföretag
med 2 400 anställda.
– Tack vare WiN kan vi göra unga
kvinnor uppmärksamma på kärnteknikområdet.
Men kvinnor har fortfarande
oftast de icke-tekniska jobben.
I mitt företag är 18 procent av ingenjörerna
kvinnor, säger hon.
I Storbritannien fi nns det en nisch
där kvinnor utmärker sig särskilt, nämligen
strålskydd.
– Kvinnor når riktigt långt här, ofta
upp till avdelningschef, säger Pauline
Pauline Johnson,
strålskyddsingenjör.
Beate Scheff ler, ordförande
för tyska WiN-gruppen och
kommunikationschef på
NUKEM Technologies.
”Vi kan
göra unga
kvinnor
uppmärksamma
på
kärnteknikområdet.”
Dominique Mouillot,
ordförande för
franska WiN-gruppen
och chef för ONET
Technologies
Johnson, som började på Studsvik
2006 som strålskyddsingenjör efter
många år i branschen.
Hon har inspirerat andra kvinnor.
Elizabeth Reeves bestämde sig för att
börja på Studsvik 2007 efter att ha
hört en presentation som Pauline
Johnson höll, och nu håller även
Elizabeth Reeves på att utbilda sig till
strålskyddsingenjör.
Pauline Johnsons egen dotter, som
studerar miljövetenskap på universitetet,
har redan jobbat ett år på ett kärnkraftverk.
– Jag tror att hon inser hur intressant
mitt arbete har varit, säger
Pauline Johnson.
Dominique Mouillot, ordförande för franska
WiN-gruppen och chef för ONET Technologies.

Stäng in radioaktiviteten
i mineral
Med THOR-processen kan Studsvik hantera ett brett spektrum av komplexa och svårbemästrade
typer av radioaktivt avfall. Ett av de viktigaste inslagen i processen är att innesluta de radioaktiva
nukliderna i stabila mineralpartiklar. Kritiskt i sammanhanget är valet av mineralbildare för att
åstadkomma specifi ka avfallsformer, särskilt om det ställs höga krav på lakningsresistens.
text Corey Myers
Vid bearbetning av låg- och
medelaktivt avfall är syftet ofta att
åstadkomma en slutprodukt med liten
volym, som är stabil över långa tider
och som har förhöjd motståndskraft
mot lakning. Dessa förbättringar av
avfallsformen minimerar de risker
med den aktivitet som fi nns i avfallet.
Den slutliga formen styrs av avfallssammansättningen
och av den valda
mineralbildaren.
Under behandlingen blandas avfallet
med antingen en aluminiumsilikatlera
eller ett aluminiumbaserat pulver
till en slurry som leds till en ångreformeringsreaktor,
förkortat FBSR.
Överhettad ånga vid lågt tryck fl uidiserar
en bädd av små partiklar i reaktorn.
I processen avdunstar allt vatten
i slurryn. Organiska ämnen, nitrater
och nitriter förstörs och de oorganiska
komponenterna i avfallet omvandlas
till granulat av mineraliserade metalloxider
och karbonater. Följden blir att
alla radioaktiva komponenter i avfallet
stängs in i mineralmolekylerna.
Studsvik har satsat stora resurser
på att utveckla en höggradigt lakningsresistent
avfallsform, betecknad
alkali-aluminiumsilikat (NAS).
Customer Bruce Figur Power
1
Detta mineral är en granulär produkt
som har visat sig vara minst lika hållbar
som borsilikatglas, vilket också
används för hantering av radio aktivt
avfall. Egenskaperna hos NAS har
bekräftats genom produkttest enligt
industri standarden ASTM C-1285-02
med en-pass genomströmningstest.
De har även bekräftats genom modellering.
Den höga halten aluminiumsilikat
i mineralprodukten har en
buff rande verkan som förhindrar lakning
av alkali metaller (Cs, K och
Na). En sådan buff rande verkan kan
observeras i naturen, vid vittring av
aluminium silikatliknande mineraler,
och vi ser den även i aluminiumoxidrikt
för glasat avfall.
Mineralprodukten NAS som resulterar
ur THOR-processen är dess utom
väl ämnad att ta upp radionuklider.
I praktiken innebär det att radioaktivt
material stängs in i en kemisk
bur som hindrar det från att lakas ut
till omgivningen. Denna mekanism
sker på atomnivå och är alltså inte att
jäm föra med makroinkapsling. Radionuklider
hindras från att interagera
kemiskt med omgivningen på grund av
avfallsmaterialets pH-värde och den
Koncentration (pCi/L)
Grundvattenkoncentrationer från produkten
10 4
10 3
10 2
10 1
10 0
10 -1
10 -2
(25 % av ILAW-inventariet per avfallsform)
Tc-99-koncentrationer
vid brunn 100 m nedströms
Tid efter förslutning av förvar (år)
MCL = 900 pCi/L
Gjuten sten
WTP Glas
Bulk Vit
Ångreformeringsreaktor
10
0 2 500
5 000 7 500 10 000
-3
Teknologi
Lakningsresistensen hos NAS överstiger den hos förglasat avfall (HLW).
[2.2011]
[2:2011] Innova 15

Teknologi
De olika NAS-mineralfaserna är anhydrida fältspatersättare, som sodalit. De är unika genom sin termodynamiskt stabila
burliknande struktur som har förmågan att stänga in problematiska nuklider.
16Innova [2:2011]
Tc-99 instängt i lakningsresistent sodalit Grundläggande burstruktur hos NAS
Figur 2
rika förekomsten av jonbytespunkter i
NAS-strukturen.
Strukturen hos NAS spelar en viktig
roll. De olika NAS-mineralfaserna
är anhydrida fältspatliknande mineral
som till exempel sodalit. Dessa är unika
på grund av sin burlika struktur, som
bildas av aluminium silikat-tetraedrar.
De återstående fältspatsliknande mineralerna
(t.ex. nefelin) har en kiseldioxidartad
ringstruktur av typ ”stuff ed
derivative”. Burstrukturerna är typiska
för sodaliter och/eller nosean, där
hålrummen i burstrukturen låser in
anjoner och/eller radionuklider som
är jonbundna till aluminiumsilikattetraedrarna
och till en alkalimetall som
natrium. De fältspatsliknande mineralen
har en burlik struktur med grundformeln
Na 6[Al 6Si 6O 24].
Ett av de burstrukturerade fältspatmineralerna
är nosean, Na 6[Al 6Si 6O 24]
(Na 2SO 4), med Na 2SO 4 bundet i den
burliknande sodalitstrukturen. Efter-
En sådan
buff rande
verkan kan
observeras i
naturen, vid
vittring av
aluminium-
silikatliknande
mineraler.
Tc-99
Na
Al
Si
O
Figur 3
THOR – termisk
volym/viktreducerings
teknik
Vid Studsviks anläggning i Erwin
volymreduceras låg- och medelaktivt
avfall, i första hand jonbytarmassor,
med hjälp av THORprocessen.
THOR-tekniken baseras
på en ångreformeringsreaktor med
fluidiserad bädd där massa och volym
hos organiskt avfall reduceras
till en icke-reaktiv avfallsform som
kan placeras i förvar eller lagras på
kundens anläggning. Korn- och pulverformiga
jonbytarmassor, pulverformiga
filtermedier, slam, aktivt
kol, ickemetalliska filter patroner
och torrt aktivt avfall (DAW) har alla
behandlats med framgång.
Si, Al
Syre
som nuklider som Cl - -2
och SO4 är
bundna i sodalitens burstruktur lakas
de inte så lätt ut ur respektive slutlig
mineralisk avfallsform. En andra fältspatersättare
är nefelin (NaAlSiO4). Nefelin är ett fältspatmineral med
hexa gonal struktur. Den ringformade
aluminiumsilikatstrukturen hos nefelin
bildar hålrum i materialet. Det fi nns
åtta större koordinationsplatser till nio
syreatomer, och sex mindre koordinationsplatser
till åtta syre atomer. De
större niofaldiga platserna kan koppla
till sig stora katjoner som Cs, K och Ca,
medan de mindre ger plats för Na (fi g.
2). Kalium-motsvarigheten är känd
som leucit (KAlSi2O6). I naturen har
nefelinstrukturen också observerats
koppla till sig Fe, Ti och Mg.
Sammanfattningsvis är den mineraliska
avfallsformen NAS mycket lakningsresistent
och kan tillämpas för
de fl esta typer av låg- till medelaktivt
avfall.

BAKOM
KULISSERNA
Att hålla kunderna nöjda och välinformerade
är Jo Ann Byrd Daubergers högsta prioritet.
Det innebär dagar fyllda av telefonsamtal,
kontakter och ändringar i sista minuten.
text Alicia Griswold · foto Zack Porter
Profi l Jo Ann Byrd Dauberger
[2:2011]
Innova 17

Profi l Jo Ann Byrd Dauberger
Jo Ann Dauberger inleder sin
arbetsdag innan solen gått upp.
Hon pendlar en och en halv
timme till kontoret i Sandy
Springs, en förort strax norr om
delstaten Georgias huvudstad Atlanta i
USA. Som chef för kundtjänsten har hon
ett hektiskt arbetstempo tillsammans
med sina medarbetare. Tillsammans
svarar de varje dag på runt 200 telefonsamtal
och e-postmeddelanden från
kunder och anställda på företaget, och
90 procent av dessa kräver någon form
av åtgärd eller uppföljning.
Eftersom kundtjänsten hanterar
frågor kring i princip allt i kundens
avtal måste Jo Ann Byrd Dauberger ha
järnkoll på kundföretaget, dess moderbolag,
kärnkraftsindustrin, myndigheternas
föreskrifter och upplysningar,
liksom hur kontraktet följs i
prak tiken. Skämtsamt tillägger hon att
det också hjälper att kunna läsa tankar,
se in i framtiden och ha ett sjätte sinne
för att undvika katastrofer. Att leda
kundtjänsten för Studsvik i USA verkar
faktiskt inte helt olikt att vara fl ygledare
på en stor fl ygplats.
Som så ofta är fallet för verksamheter
bakom kulisserna ansvarar Jo Ann Byrd
Daubergers inte för någon särskilt bildskön
kommandocentral. En uppsättning
små beiga arbetsstationer är allt kundtjänsten
har till sitt förfogande för att
hantera samtal om pågående och framtida
projekt, rapportering, statusuppdateringar,
schemaändringar, bokningar
av transportbehållare och transporter,
fakturering och frågor om avtalen.
– Allt vi gör är viktigt för företagets
och våra kunders framgång. Men kunden
ser inte all samordning som sker
bakom kulisserna, säger Jo Ann Byrd
Dauberger.
Arbetsmiljön är hektisk, med
mängder av detaljer att hålla reda på.
En till synes trivial sak som att till exempel
schemalägga en transport från
ett kärnkraftverk kräver samordning
mellan en rad avdelningar. I processen
involveras ansvariga för såväl transport
och behållarhantering som bokföring
och spedition.
– Vi får ofta akuta förfrågningar
på grund av stopp i ett kraftverk,
eller omedelbara beställningar av
18Innova [2:2011]
Jo Ann Byrd
Dauberger
Ålder: 48 år.
Befattning: Chef för kundtjänsten.
Familj: Man, ett vuxet barn och
fyraåriga tvillingar.
Bor: Lawrenceville, Georgia
Fritid: Älskar friluftsliv tillsammans
med man och barn. På helgerna
ger de sig ut på sjön, går
på dragracingtävlingar eller kör
runt på sina Harley-Davidsonmotorcyklar.
Drivkraft: ”Jag gillar omväxlingen
och de ständiga förändringarna
med mitt arbete. Min befattning
är kopplad till alla andra
avdelningar i företaget, eftersom
kundtjänsten skickar allt vidare
dit det ska. När vi tillsammans har
lyckats ordna allt – då är jag nöjd.”
transport behållare eller transporter.
Ändringar i sista minuten, som beror
på kraftverkets bemanningssituation,
är också vanliga. Utmaningen börjar
när vi måste få hjälp från alla avdelningar
i sista sekund. De måste släppa
allt och prioritera om. Ändrar man
schemat med kort varsel fi nns kanske
inga transportbehållare redo. Men vi
måste ändå ordna det på något vis.
Personalen i kundtjänsten tillhör formellt
försäljningsavdelningen, eftersom
de hanterar avtal och frågor kring dem.
Men Jo Ann Byrd Daubergers team
arbetar inte med att skaff a nya kunder.
De är helt fokuserade på att hålla befi ntliga
kunder nöjda och förbättra servicen
för dem. För att detta ska vara möjligt
fungerar teamet som en knutpunkt.
– När kunden behöver något ringer
de alltid till oss. Vi kan få alla avdelningar
på Studsvik att förstå vad situationen
gäller, säger Jo Ann Byrd Dauberger.
Vid en förfrågan från kund är det
Jo Ann Byrd Daubergers uppgift att ta
reda på precis vad som behövs, så att
kundtjänsten kan lämna korrekt information
vidare till rätt avdelningar
inom Studsvik.
– Genom att bekräfta och bekräfta
igen förebyggs frustrerande missförstånd.
Vi är spindlarna i nätet som ser
till att kunden får det man har begärt,
säger Jo Ann Byrd Dauberger.
Ursprungligen är hon från Tennessee
och har arbetat inom kärnkraftsindustrin
i 16 år – åtta av dessa på Studsvik
och i sammanlagt 25 år med kundtjänst.
Hon halkade in i branschen genom sitt
första jobb som sommarpraktikant i
Knoxville i Tennessee, och trots att det
bara var ett tillfälligt kontorsarbete fastnade
hon för kundtjänst och kärnkraft.
– Som tur var hade jag vissa kunder
som tog hand om mig. Och en mentor på
mitt första jobb ansträngde sig verkligen
för att lära upp mig. Det är tack vare
honom som jag är där jag är i dag, säger
Jo Ann Byrd Dauberger.
Vägen till chef för kundtjänsten fort-
Allt vi gör är viktigt för företagets
och våra kunders framgång. Men
kunden ser inte all samordning
som sker bakom kulisserna.
Jo Ann Byrd Dauberger, chef för kundtjänsten

satte med en fl ytt till Atlanta 2009,
när Studsvik Inc. fl yttade sitt huvudkontor
dit.
Jobbet kräver både tålamod och fl exibilitet.
Det gäller att vara öppen för förändringar
och hela tiden vilja att lära
mer om en industri som inte är helt lättbegriplig.
– I den här branschen blir du aldrig
färdiglärd. Den utvecklas hela tiden,
och klarar du inte av det ska du nog
jobba med något annat, säger Jo Ann
Byrd Dauberger.
Under åren har hon byggt upp starka
relationer med kärnkraftverken i
USA.
– När ett kärnkraftverk skickar en
transportbehållare vill de vara säkra på
att den hanteras korrekt. Kommer man
in i branschen direkt efter studierna
måste man lära sig en hel del, inte bara
det vetenskapliga, utan språket och alla
Jo Ann Byrd
Daubergers dag
börjar i gryningen,
men slutar inte förrän
telefonen har slutat
ringa.
olika kunders särskilda krav. Ett kärnkraftverk
kan vara ägt av ett företag i
dag och ett annat i morgon. Det innebär
inte bara förändringar i avtalet utan
även i relationerna, eftersom det kommer
in nya personer också. Men det är
en ganska liten värld. Folk fl yttar från en
anläggning till en annan. Genom åren
tror jag att jag har jobbat med i princip
alla kärnkraftverk i USA, säger hon.
Som avgörande faktor för att bygga upp
goda relationer lyfter hon fram förtroende.
− Kunderna måste kunna lita på att
vi har koll och kan sköta deras aff ärer.
Vi förstår vad de behöver och vad vi kan
göra, för de håller inte reda på alla småsaker
som att de kan spara pengar på att
använda en viss typ av transportbehållare
i stället för en annan. Var proaktiv och
tillgänglig när kunden behöver dig, svara
snabbt och följ upp på ett eff ektivt sätt.
Integritet är också viktigt i branschen
och för Jo Ann Byrd Dauberger:
– Våra kunder måste direkt få reda på
vad som händer, varför det händer och
hur det påverkar dem. Jag gillar inte att
hymla, utan föredrar rak och ärlig kommunikation
även när jag måste berätta
dåliga nyheter.
Kravet på fl exibilitet gäller även
arbetstiderna. Kundtjänstteamet
behövs även efter klocka fem, när det
fl esta egentligen slutat sin arbetsdag.
– Vårt jobb slutar inte när vi lämnat
kontoret. Vi svarar på samtal före
och efter kontorstid, säger Jo Ann Byrd
Dauberger.
Den här lojaliteten nästan dygnet
runt innebär att Jo Ann Byrd
Daubergers team avviker från många
andra företag som ofta bara ser kunderna
som siff ror.
Jo Ann Byrd Dauberger går från jobbet
med telefonen redo, beredd att ta
emot samtal under resan hem.
[2:2011] Innova 19

Avfallshantering
I Slovenien planeras en ny anläggning för slutförvaring
av låg- och medelaktivt avfall. Studsvik ingår i ett
internationellt konsortium som bidrar till projektet
genom att upprätta acceptanskriterier för avfall.
text Susanna Lindgren · foto Per Lidar
I säkert förvar
I Slovenien kommer majoriteten
av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket
Krško, tio mil väster om
huvudstaden Ljubljana. Men industrin,
sjukvården och kärnteknikforskningsanläggningen
i Brinje, strax
utanför huvudstaden, genererar också
avfall. För närvarande förvaras detta
avfall i anläggningar som börjar bli
fulla, och behovet av en ny slutförvaringsanläggning
är på väg att bli akut.
Den slovenska organisationen för
hantering av radioaktivt avfall, ARAO,
planerar en anläggning av silotyp placerad
relativt nära markytan. Anläggningen
ska på ett säkert och permanent
sätt förvara såväl det befintliga
20Innova [2:2011]
Arne Larsson,
avdelningschef,
Studsvik.
PROBLEM
Sloveniens nationella organisation för hantering av radioaktivt
avfall behöver uppföra en anläggning för säker och permanent
förvaring av befintligt och framtida låg- och medelaktivt avfall.
LÖSNING
Ett internationellt konsortium har fått i uppdrag att föreslå lämplig
utformning, projektledning och konstruktion av en ny anläggning
för slutförvar av låg- och medelaktivt avfall. Anläggningen
ska ligga vid floden Vrbina, i närheten av kärnkraftverket Krško,
tio mil väster om Sloveniens huvudstad Ljubljana.
radioaktiva avfallet som avfall från
framtida verksamhet och från avvecklingen
av kärnkraftverket och forskningsanläggningen
i Brinje.
Slutförvaret av radioaktivt avfall
från elproduktion, forskning, industri
och sjukvård kräver noggrant fastställda
acceptanskriterier. Studsvik deltar
i arbetet som en del av ett internationellt
konsortium.
Arne Larsson, chef för Studsvik
Nuclears konsultavdelning, ansvarar
för att dra upp acceptanskriterierna
(waste acceptance criteria, WAC) i
Slovenienprojektet.
– Vårt uppdrag inom konsortiet är
att bidra med expertis för att säkerställa
licensierbarheten, men också
att optimera utformning och fram tida
drift av slutförvarsanläggningen för
låg- och medelaktivt avfall. Det handlar
om allt från att definiera nuklidvektorer
till att ta fram kravbilden för
hur avfallet ska behandlas och förpackas
– för att säkerställa att det är
i säkert förvar i flera hundra år, säger
Arne Larsson.
Det internationella konsortiet som
har fått detta uppdrag leds av den
öster rikiska konsultbyrån ENCO, och
förutom Studsvik ingår INTERA från
USA, IRGO från Slovenien och Facilia
från Sverige.
– För att definiera hur avfallet behöver
konditioneras och förpackas kommer
vi att analysera och bedöma egenskaperna
och graden av komplexitet
hos de befintliga och de förväntade
avfallskategorierna. Med våra slutsatser
som grund ska sedan övriga delar
av konsortiet att studera vilken påverkan
detta kommer att ha på säkerheten
och utformningen av förvaringsanläggningen.
Syftet är att skapa
en anläggning av hög internationell
standard. Tack vare vår omfattande
erfarenhet från genomförda avfallsbehandlingsprojekt
för kunder i stora
delar av Europa har vi inom Studsvik
byggt upp en specialistkompentens
vad det gäller hantering av radioaktivt
avfall, säger Arne Larsson.
I juni besökte en delegation från
Slovenien Studsviks anläggningar
utanför Nyköping för en workshop där
man utbytte erfarenheter, träffade
representanter från svensk kärnkraftsindustri
och diskuterade olika
frågor kring projektet.

– Det finns många parametrar att
beakta i arbetet med acceptanskriterierna
för avfallet, vilka avfallsströmmar
som uppkommer vid avvecklingen
av kärnkraftverket, och hur
slutförvarsanläggningen ska utformas
i detalj. När experter möts på det här
viset kan vi angripa frågorna från flera
håll, säger Arne Larsson.
Kärnkraftverket i Krško byggdes
när Slovenien var en del av före
detta Jugoslavien. Trots att kraftverket
ligger i Slovenien ägs det i dag
gemensamt av Slovenien och grannlandet
Kroatien. Den planerade
anläggningen kommer att byggas i
Slovenien, vid floden Vrbina i närheten
av Krško-kärnkraftverket.
– Förutsättningarna för det slovenska
slutförvaret skiljer sig markant
Projektteamet
inventerar för- och
nackdelar med den
nya platsen för slutförvar
i Slovenien.
ARAO Agencija
från exempelvis den svenska lösningen,
där slutförvaret ligger i urberget.
Man får väga fördelar mot nackdelar
och ta hänsyn till andra variabler, förklarar
Arne Larsson.
Bojan Tomic, ansvarig konsult på
ENCO, bekräftar att detta kommer
att bli en unik anläggning för förva-
ARAO ansvarar för hanteringen av alla typer av radioaktivt
avfall i Slovenien, från när avfallet uppkommer till slutförvar.
Majoriteten av det låg- och medelaktiva avfallet kommer från
driften av kärnkraftverket i Krško. Kärnkraftverket planeras
att vara i drift fram till 2023 med en möjlig förlängning fram
till 2043, och varje år bildas ungefär 80 kubikmeter avfall
från driften.
Avfallshantering
ring av låg- och medelaktivt avfall.
Den grundläggande utformningen, en
underjordisk silo, har använts förut.
Men kombinationen av utformning,
innehåll och platsens egenskaper gör
att projektteamet har fått en intressant
utmaning.
– Konsortiet, där Studsvik spelar en
stor roll, förlitar sig på egna innovativa
metoder, tekniker och programkoder.
Dessa bygger på internationella
erfarenheter och beprövad kunskap
inom området. Målet är att bygga en
förvaringsanläggning med högsta
säkerhetsnivå, så att framtida generationer
skyddas mot skadlig inverkan
från radioaktivt avfall, säger Bojan
Tomic.
Projektet ska genomföras i nära
samarbeta ARAO, och väntas pågå i sju
år innan anläggningen står färdig.
[2:2011] Innova 21

Noterat
FOTO: FOLIO
Koll på strålningen
Genom att ta prover på växter, mjölk
och kött från djur på närbelägna gårdar
eller på vattenlevande organismer
i närheten kontrollerar Studsvik
att ingen strålning som kan skada
omgivningen släpps ut kring de egna
anläggningarna. Denna omgivningskontroll
görs regelbundet kring Studsviks
anläggning för att följa kraven från
strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
– De mätningar som görs visar att vi
ligger långt under de gränsvärden
22Innova [2:2011]
som föreskrivits, säger Hans Sörman,
enhetschef för Studsviks radiologiska
tjänster.
I Studsviks laboratorium utförs
dagligen analyser av alfa-, beta- och
gammastrålning även inom andra
områden och på mycket varierande
material. Flest kunder finns inom
kärnteknikområdet, men analyser
utförs även åt metall-, läkemedels- och
hälsokostindustrin. I de senare fallen
handlar det i första hand om att kontrollera
att de råvaror från växtriket
”Vi ligger
långt under
de gränsvärden
som
föreskrivs.”
som används vid tillverkning av mediciner
och hälsopreparat är fria från
skadlig strålning för att garantera en
hälsosam slutprodukt.
Bland enhetens uppdragsgivare
finns även kommuner och statliga
myndigheter som anlitar analystjänsterna
för att säkerställa att exempelvis
grundvattendragen är fria från skadlig
strålning i områden där det finns misstankar
om fortsatt inverkan från
60-talets kärnvapensprängningar eller
olyckan i Tjernobyl.

Kärnkraft lockar studenter
För 20 år sedan hade kärnkraftsindustrin
ett stort problem – alltför
få nyutexaminerade ingenjörer sökte
sig till branschen. I dag är situationen
en helt annan.
– Attityden har förändrats rejält, och
bara de senaste två-tre åren har vi
sett ett stort uppsving, säger Stefan
Asp, ansvarig för kompetens- och
arbetsrättsfrågor på Studsvik.
Studsvik medverkar i flera projekt
med syfte att informera om och locka
till kärnkraftsindustrin.
– Vi jobbar i hela kedjan, från
grundskola till universitet, för att
säkerställa framtida kompetens. Det
är viktigt att redan i grundskolan väcka
Katja Göller vid Uppsala universitet
gjorde under sommaren sitt examensarbete
på Studsvik Nuclear.
Nu har hon tilldelats Sigvard
Eklunds pris för bästa examensarbete.
Titeln på examensarbetet är:
Spectroscopic ellipsometry study on
the oxide films formed on nickel-base
intresset för teknik. Studsvik är bland
annat med i Handelskammarens projekt
Trampolin. Där får vi möjlighet att
träffa elever i åttan och nian och berätta
om vårt arbete och de får komma till
oss på studie besök, säger Stefan Asp.
På KTH och Uppsala universitet finns
ingenjörsutbildningar med inriktning
på kärnkraft. När Stefan Asp besöker
deras arbetsmarknadsdagar brukar
han berätta om för delarna med att
jobb hos Studsvik:
– Det är en unik miljö där du har
stora utvecklingsmöjligheter. Är du
tekniskt intresserad är kärnkraftsindustrin
ett spännande område.
Konferens med fokus på korrosion
I augusti genomfördes för 15:e gången
International Conference on Environmental
Degradation of Materials in
Nuclear Power Systems – Water reactors
i Colorado, USA, där de senaste rönen
om spänningskorrosion och andra korrosionsfenomen
presenterades. Konferensen,
som hålls vartannat år, lockade
drygt 200 deltagare från kärnkraftsindustrin
från hela världen.
Flera presentationer handlade om
undersökningar av lokal korrosion med
elektronmikroskopi och hur de teknikerna
tillämpats för att öka kunskapen om
de bakomliggande mekanismerna.
Anders Jenssen, senior specialist
Studsvik, som deltog i konferensen förklarar:
– I dag finns betydligt bättre instru-
Pris för
examensarbete
ment tillgängliga än för bara fem till tio
år sedan som hjälper oss att i detalj förstå
vad som sker. De nya mikroskopen
är mycket avancerade, och tillsammans
med utvecklingen på datorsidan har
man i dag helt andra möjligheter än för
några år sedan.
Ett annat aktuellt område som
avhandlades var spänningskorrosion i
de Ni-baslegeringar som i dag används
som ersättning (i utbyteskomponenter,
vid reparationer och i nya reaktorer) för
tidigare använda sprickkänsliga material
(också Ni-bas). Ersättningsmaterialen
är mycket resistenta mot sprickning
och inga skadefall har rapporterats hittills.
Eftersom erfarenheten visar att
sprickinitieringstiden kan vara mycket
alloys in simulated boiling water
reactor environments:
Determination of oxide film thickness.
Handledare var doktor Jiaxin
Chen, Studsvik, och professor Hans
Arwin, Linköpings universitet.
Svenskt kärntekniskt centrum,
SKC, delar varje år ut Sigvard
Eklunds pris till det bästa examensarbetet
och den bästa doktorsavhandlingen
inom ämnet kärntek-
Anders Jenssen,
senior specialist,
Studsvik
nisk forskning och utveckling vid
svenska högskolor och universitet.
Nytt för i år är att priset också delades
ut till bästa uppsats eller examensarbete
från högskoleingenjörer
och liknande.
Priset delades ut i oktober i
Västerås och bästa kandidat- och
magisteruppsats eller examensarbete
belönades med 25 000
kronor, och bästa doktorsavhandling
belönades med 50 000 kronor.
lång, tiotals år, är den forskning som
bedrivs proaktiv och syftar till att
skapa beredskap inför eventuella
framtida problem.
Deltagarna från Studsvik, Anders
Jenssen, Jiaxin Chen och Johan
Stjärnsäter, presenterade bland annat
resultat från studier av oxidfilmer bildade
på Ni-baslegeringar i BWR*-miljö
med högupplösande elektronmikroskopi,
temperaturens inverkan på
sprick tillväxthastigheten i rostfritt stål
i BWR-miljö och inverkan av olika faktorer
på spricktillväxthastigheten i
neutron bestrålat rostfritt stål i BWR-
och PWR*-miljö.
BWR = Boiling Water Reactor
PWR = Pressure Water Reactor
Noterat
FOTO: FOLIO

Time off
Medelhavssmaker
Medelhavsmat är alltid lika uppskattad, oavsett om
den kommer från Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien
eller Grekland. De här lammfärsspetten har fått grekisk
kryddning och tzatzikin ger rätten en extra god touch!
Lammfärsspett
med tzatziki
4 portioner
4 stora potatisar
½ matsked olivolja
400 g lammfärs
1 tsk salt
½ tsk malen svartpeppar
½ tsk mald kanel
1 pressad vitlöksklyfta
1 ägg
1 dl matlagningsyoghurt
1 dl finhackad persilja
Tzatziki:
½ gurka
½ tsk salt
1 ½ dl matlagningsyoghurt
1 pressad vitlöksklyfta
½ msk olivolja
Malen svartpeppar
Tillagning:
Börja med tzatzikin. Skala och kärna
ur gurkan, riv den grovt och lägg i
ett durkslag. Strö över salt och låt stå
en stund. Pressa sedan ur vätskan ur
gurkan. Blanda med yoghurt och pressad
vitlök, rör ner olivolja och smaka av
med salt och peppar.
Värm ugnen till 200 °C. Tvätta potatisen
och skär i klyftor, lägg i en ugnsfast
form och ringla över lite olivolja. Ugnsbaka
i cirka 50 minuter. Rör samman
lammfärs, kryddor, yoghurt och ägg.
Forma åtta jämnstora ”järpar” och bryn
dem i olivolja i stekpanna så de får fin
färg. Lägg dem på ett ugnssäkert fat och
efterstek i ugnen i 10–12 minuter. Servera
med potatisen, tzatzikin och en sallad.
Energivärde: 448 kcal per portion
Fett: 21,8 g per portion
Lycka till!
Sudoku svår
Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155 155-22 10 00,
fax: 0155-26 30 00, e-post: studsvik@studsvik.se, webbplats: www.studsvik.com
9
3
8
Hjärngympa
Hur många gånger
kan man minska
25 med 5?
Svaret hittar du längst
ner på sidan.
Fotogåta
Vad är detta? Vänd
tidningen
upp och ner
så får du
veta!
Hjärngympa: När du minskat med 5 första gången är det inte längre 25. Fotogåta: En FEG-SEM-bild. Läs mer på sidan 10–11.
1
7
4
9
3
6
5
2 9
5
1
4
2
1 6
3
8
6
1
4
6
7
7
2
5