Sweabladet 1-2012.pdf - SWEA International

MÖTESPLATSER
BESÖK PÅ LÄNSRESIDENSET
En solig vårdag i slutet på mars 350 år fram i tiden, bland annat herti-
-
genom Torstenssons sal som är in-
dad visning av Länsresidenset i redd i KarlJohansstil. Här låg Karl ker Göteborg cirka en gång i må-
Göteborg.
X på Lit de Parade. När vi hade naden, och bor då på residenset,
tagit oss - igenom barock, rokoko men just nu är hon mammaledig.
dingens fru, Ann-Christin Bäck- och modernism blev vi belönade Det hela avslutades med kaffe
ström, som kom direkt från sitt med kaffe och kaka.
och en fantastisk äppelkaka som
halvtidsjobb som förskolelärare. Svensk design och hantverk är husfrun hade bakat. Husfrun är
väl representerat genom inredning
1500 personer om året så vi kände från bland annat Kasthall, Svenskt
Tenn, Öckerö båtvarv och
Länsresidenset ligger på Södra systrarna Olby.
residenset och hon står för all
städning, färska blommor i alla
rum, bakande och matlagning till
Hamngatan 1 och byggdes i mit-
alla middagar med upp till tio perten
på 1600-talet av Lennart Tors-
tensson och hans fru Beata de la
tio personer anlitas olika krögare
Gardie. Kronhuset, som ligger på
från Göteborg.
andra sidan kanalen bakom Ost-
Lite gammalmodigt är det
indiska huset, byggdes ungefär
dock att vara landshövdingefru.
samtidigt.
Ann-Christin får varken lön eller
Det är så kallad boplikt i Läns-
pensionspoäng för att hon är med
residenset, vilket betyder att lands-
och representerar vid bland anhövdingen
måste bo där. Då är det
nat statsbesök. Hon får inte heller
ju skönt att Länsresidenset har
bidrag till passande kläder. Om
moderniserats under åren.
hennes man skulle dö hastigt har
hon inte heller någon bostad – hur
då man valt att vid senaste reno-
länge till har vi landshövdingeveringen
inreda de representativa
fruar som ställer upp på sådant?
rummen i olika tidsepoker. Resan
började i mottagningsrummet där
bland annat den fantastiskt vack-
I entrén och trapphuset sitter Text och foto: Eva Sigurd
porträtt av tidgare landshövdingar
-
ra takmålningen var kvar från samling av kvinnorna som bott
där. Göteborgs kvinnofolkhögskola
har forskat om dessa kvinnor
vilket har resulterat i en bok.
En av dessa landshövdingefruar
var Emma Jacobsson som under
30-talets depression, då Bohusläns
stenhuggare inte tjänade
mer än 110 kronor i månaden på
stödbeställningar, åkte runt i Bohuslän
och försökte hjälpa stenhuggarnas
fruar. Hon fann då
en sak som alla kvinnor kunde,
nämligen att sticka. Hon startade
föreningen Bohus Stickning 1939
och framgången var ett faktum. FOTO: EVA BLOMBERG
SWEA Bladet nr 1 2012 15