Mångfaldig styrning – en teoriöversikt - Leading Health Care

54 Bowker & Star 1999, Lampland & Star
2009.
55 Star 1991.
56 Star 1991.
57 Star 1991 s. 275.
58 Jämför Berg 1997.
59 Star 1991 s. 276-277.
60 Bowker & Star 1999, Lampland & Star
2009.
86 & Mångfaldig styrning
perspektiv ligger därmed helt i linje med vad Szebehely och Vabø drar för slutsatser
utifrån forskningen om omsorgens vardagliga praktiker. Sammanfattningsvis
uppmärksammar Kraus hur en styrsignal kan bli dominerande i en mångfaldig
styrning och på ett avgörande sätt påverka avvägningar mellan olika hänsyn.
Karin Fernler och Ebba Sjögren skildrar i sin studie av två geriatriska avdelningar
den informella och lokala organiseringen av vårdarbetet. I analysens
fokus står hanteringen av återkommande avvikelser från formella och utifrån
kommande riktlinjer. Fernlers och Sjögrens empiriska intresse riktas mot regler,
standarder och riktlinjer rörande nutrition och måltider från vårdpraktikens
perspektiv. Som författarna åskådliggör är nutrition och ätande föremål för ett
flertal standarder och riktlinjer som de vårdprofessionella har att förhålla sig
till. Dessa förutsättningar måste inte bara fås att passa ihop med varandra, utan
också med den individuella brukarens psykiska och fysiska villkor och önskemål.
Flera av de förekommande avvikelserna från de formella riktlinjerna är återkommande
och personalen utvecklar sätt att hantera detta, vilket beskrivs som
ett artikuleringsarbete. Fernler och Sjögren visar hur artikulerade standarder
materialiseras med hjälp av olika redskap (som post-it-lappar och whiteboardtavlor)
och hur de på så sätt överskrider en enda, specifik situation.
Begreppet artikuleringsarbete – på engelska articulation work – har tidigare använts
av teknik- och vetenskapssociologen Susan Leigh Star 54 för att förstå standarder
och riktlinjer. Star är tillsammans med Anselm Strauss den som främst förknippas
med detta begrepp. 55 Star har hävdat att de klassificeringar och det ordnande
som ligger till grund för regler och riktlinjer är ett arbete som osynliggörs. Trots
att standarder – i bred bemärkelse – ofta reifieras, det vill säga att de med tiden
uppfattas som mer eller mindre självklara, formuleras de alltid utifrån en specifik
synvinkel och de är alltid resultatet av ett arbete. Men även mottagandet av standarder
kräver ett arbete. Star menar att inga ”rationella modeller” som påförs en
organisation eller arbetsorganisation kan ta hänsyn till arbetets fulla komplexitet.
För att de ska fungera i den meningen att de omsätts i praktiken krävs ett osynligt
arbete som fogar samman dessa abstraktioner med situationens konkreta förutsättningar
och omständigheter. 56 Detta anknyter särskilt till den form av arbete
som Star kallar articulation work, artikuleringsarbete:
Articulation is work that gets things ’back on track’ in the face of the unexpected, and modifies
action to accomodate unanticipated contingencies. The important thing about articulation work
is that it is invisible to rationalized models of work. 57
Inom sjukvården kan sådana modeller handla om en patients trajektoria – hur
en behandling ska förlöpa – eller om ett arbetsflöde som följer ett bestämt schema. 58
Dessa kompliceras av sidoeffekter och oförutsedda händelser, kollisioner som
exempelvis kan bero på att sjukdomstillståndet hos patienten är mer komplext
än det som modellen utgår ifrån. Star skriver att varje diagnos och behandling
kräver ytterligare artikulering, det vill säga att för att få vården att fungera måste
de abstrakta kategorierna kopplas till det kroppsliga, omedelbara och situationsbestämda.
En viktig orsak till att artikuleringsarbete är en ofrånkomlig del av
54 Bowker & Star 1999, Lampland & Star 2009.
55 Star 1991.
56 Star 1991.
57 Star 1991 s. 275.
58 Jämför Berg 1997.