Nr 2 2009 - Karlstads Hembygdsförening
Nr 2 2009 - Karlstads Hembygdsförening
Nr 2 2009 - Karlstads Hembygdsförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ÅRGÅNG 16 NUMMER 2<br />
avvattnades med en vridmaskin<br />
och hängdes på tork på vindsvåningen<br />
på torkstreck. På sommaren<br />
på torkstreck i trädgården. Ett<br />
fuktigt och arbetsamt arbete som<br />
mest var ett ”kvinnogöra”.<br />
I källarutrymmet fanns också<br />
fack för antracit, kol och ved.<br />
Skåp för förvaring av sylt, saft etc.<br />
tillverkades på 40-talet av snickare<br />
Eric Pettersson boende i gårdshuset.<br />
I gårdshusets källarvåning södra<br />
ingång byggdes under kriget ett<br />
skyddsrum med järndörrar. På utsidan<br />
fanns stora trälådor med<br />
sandsäckar som skydd mot splitter<br />
m.m. Uppvärmning av lägenheterna<br />
med kakelugn. Så kallad zulukamin<br />
eldad med antracit anpassades<br />
efter hand till kakelugnen. Fotogenkamin<br />
s.k. warmvind insattes<br />
på 60-talet.Vedspis samt gas för<br />
matlagning.<br />
I köket fanns kallvatten och slask.<br />
KARLSTADS HEMBYGDSBLAD<br />
Långgatan 42 idag<br />
För bad av småbarn användes<br />
zinkbalja med varmvatten från<br />
vedspis.<br />
Det sanitära bestod av 3 torrdass<br />
i varje uppgång. Avträdena var<br />
placerade i utbyggnader i<br />
trappuppgångarna och odören under<br />
speciellt sommarmånaderna<br />
kunde trots vädringsfönstren vara<br />
påfrestande. För ”pudrettgubbarna”<br />
som latrintömmarna kallades var<br />
bytet av tunnor ett ”skitgöra”.<br />
Några blev märkta för livet, snedskalle<br />
kallades åkomman.<br />
Dessa två flerfamiljshus har gett<br />
många arbetarfamiljer en trygg<br />
bostad under 1900-talets först<br />
hälft. En del av de först inflyttade<br />
familjerna var förmodligen KMWfamiljer<br />
som kom från Verkstadsbarackerna<br />
som revs 1912.<br />
Liknande hus uppfördes under<br />
åren 1900 – 1920 på många ställen<br />
på Herrhagen. Från fastighetslängder<br />
för Karlstad Stadsförsamling<br />
för åren 1910 – 1924 kan man se<br />
de yrken som var representerade<br />
bland de boende. Här fanns naturligtvis<br />
gott om KMW-familjer där<br />
husfadern kunde vara filare, svarvare,<br />
plåtslagare eller gjutare.<br />
Andra tidstypiska yrken som före-<br />
kom var bl.a. snickare, murare,<br />
varvsarbetare och glasblåsare.<br />
SIDA 5<br />
Nedtecknat av Kurt Johansson<br />
som är född i gathuset och som<br />
bodde här åren 1935 – 1944. Behjälplig<br />
med minnesbilder har varit<br />
Birgit Andersson (Larsson)<br />
och Sune Pettersson.<br />
Om mina upplevelser som barn i<br />
denna miljö på 40-talet berättar jag<br />
utförligare om i kommande hågkomster.<br />
Kurt Johansson<br />
Foto: Ralph Nilsson<br />
Våra böcker ”Glimtar från<br />
<strong>Karlstads</strong> historia” kan du nu<br />
köpa hos bokhandlarna,<br />
Naturum i Mariebergsskogen<br />
och Värmlands Museum.
Change language