Stripa Gruva

More documents

Recommendations

Info

STRIPA GRUVA BLIR BYGGNADSMINNE Bakgrund Bakgrund Bakgrund Processen som föregick byggnadsminnesförklaringen präglades av mycket arbete inte minst av f.d. museichefen vid Lindesbergs Museum, Lars Hagström. Med en pionjärs och visionärs blick för den stora potentialen hos anläggningen i Stripa initierade Lars Hagström Stripaprojektet och gjorde en ovärderlig insats för att förverkliga visionen att utveckla Stripa gruva till ett industrihistoriskt center av riksintresse. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen har också spelat en avgörande roll i genomförandeprocessen av byggnadsminnet. Den största problematiken på vägen mot en byggnadsminnesförklaring var ägarfrågan. Att ta över ett ägaransvar för en järnmalmsgruva i det skick som Stripa gruva befinner sig är en stor utmaning och ett betungande ansvar. Det är därför förståeligt att Lindesbergs kommun, som var den mest naturliga blivande ägaren, tvekade i det längsta. Beslutsvåndan övervanns i takt med att insikten om gruvans potential växte. Kommunfullmäktige fattade det avgörande beslutet försommaren 2007, varpå man antog ett beslutsunderlag i tre steg som innefattade kommersiell användning av anrikningsverket, forskning och utveckling av modernismens byggnadsmaterial och restaureringsmetoder samt utveckling av gruvmiljön till ett attraktivt besöksmål. Beslutet innebar också att den nya ägarformen skulle vara ett kommunalt bolag, Stripa Kultur och Utveckling AB (Skuab), som fick i uppdrag att förvalta och utveckla området enligt de kommunala direktiven. Restaurerin Restaurering Restaurerin Trots oklarheter kring ägarfrågan gav Länsstyrelsen klartecken redan i oktober 2006 till att påbörja restaureringen och i december förklarades Stripa gruva som byggnadsminne. Dock följde med förklaringen till byggnadsminnet en reservation för att beslutet skulle återkallas om inte ägarfrågan lösts inom utsatt tid. I samband med byggnadsminnesförklaringen påbörjade Länsstyrelsen det långsiktiga restaureringsarbetet som enligt intentionerna kommer att fortlöpa under en tioårsperiod. I dagsläget är restaureringen, som utförs stegvis inne på sin fjärde etapp. 6
Restaureringsarbetet inleddes hösten 2006. Här ses byggnadsställningen rest vid anrikningsverkets södra fasad. Etapp ett av renoveringen innebar lagning av takfot, fasadputs och ny takbeläggning. Foto: Lindesbergs Museum 2006. Bergslagssatsningen Bergslagssatsningen Våren 2007 inbjöds Stripa gruva tillsammans med Lindesbergs Museum att aktivt ta del av satsningen Bergslagen – Historia och framtid, samverkan för utveckling . Sedan Skuab bildats har representanter från bolaget och personal från Lindesbergs Museum tillsammans deltagit i arrangemang organiserade av ovannämnda satsning. Utbytet vid konferenser och seminarier har lett till att ett värdefullt nätverk byggts upp. Genom kontakter med övriga deltagare i satsningen har det vuxit fram en förståelse för strukturer, gemensamma intressen och problem, hinder och svårigheter - och en insikt om det egna centrets roll och betydelse på det lokala planet och i regionen. 7
Page 1 and 2: Stripa Gruva Utvecklingsplan 2009 I
Page 3 and 4: Innehållsförteckning STRIPA GRUVA
Page 5: INLEDNING Våren 2007 fick Lindesbe
Page 9 and 10: lätt att bli isolerad i tid och ru
Page 11 and 12: Stripa Gruva som besöksmål har re
Page 13 and 14: Visning av det medeltida gruvområd
Page 15 and 16: moderna material. Teknik, material
Page 17 and 18: STÖD TILL NÄROMRÅDET Det nybilda
Page 19 and 20: CENTRETS BIDRAG TILL LOKAL OCH REGI
Page 21 and 22: Stripa gruva från malmupplaget. De
Page 23 and 24: esök i Larsbo Kalk, Silvergruveomr
Page 25 and 26: Framtida Framtida Framtida resurser
Page 27 and 28: Vy inifrån anrikningsverket över
Page 29 and 30: Materialkunskap Materialkunskap Mat
Page 31 and 32: lokala gymnasieskolan bör finnas m
Page 33 and 34: BILAGA 2 STRIPA STRIPA MED MED OMNE
Page 35 and 36: används till bilbatterier. Fältsp

Stripa Gruva

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?