You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fördel<br />
Ovanåker<br />
EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN 4-2000<br />
När man kommer upp i åren behöver det inte automatiskt betyda<br />
att man blir ensam och ingenting har att göra.<br />
Att inte ha ett jobb att gå till innebär ett nytt skede i livet. Tre<br />
damer, Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren som alla<br />
bor i kvarteret Skidan i Edsbyn har skapat ett nätverk som innebär<br />
att de träffas och har trevligt tillsammans. På bilden tar Gun<br />
och Ingrid en fikapaus utanför Träteatern i Järvsö där de i somras<br />
såg föreställningen Trollkarlen från OZ.<br />
För säkerhets skull utrustades de med gröna glasögon för att<br />
förstärka den lite mulna sommarens färger. Foto Åsa Törngren<br />
Tre damer på Skidan. Sidan 7<br />
Ung och gammal i <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
Barnens nalledag<br />
Inför Internationella nalledagen på Edsbyns<br />
bibliotek den 27 oktober bär Leif Svensson<br />
och Eskil Svensson den riktiga brunbjörnen<br />
med stor varsamhet nedför trappan.<br />
Foto Rune Brolin
2<br />
Astrid leder<br />
De tio mest lånade barnböckerna<br />
på <strong>kommun</strong>ens bibliotek:<br />
1. Känner du Pippi Långstrump<br />
Astrid Lindgren<br />
2. Harry Potter och de vises sten<br />
Joanne Rowling<br />
3. Eva & Adam – fusk och<br />
farligheter Måns Gahrton<br />
4. Vem spökar, Alfons<br />
Gunilla Bergström<br />
5. Mera monster, Alfons<br />
Gunilla Bergström<br />
6. Nicke Nyfiken får ett jobb<br />
Hans A Rey<br />
7. Bara knyt, Alfons<br />
Gunilla Bergström<br />
8. Pricken Gunilla Bergström<br />
9. Pannkakstårtan Sven Nordqvist<br />
10. God natt, Alfons<br />
Gunilla Bergström<br />
Fördel<br />
Ovanåker<br />
Informationstidning som utges av<br />
<strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>, 828 80 Edsbyn<br />
Tfn 0271-570 00. Fax 0271-573 74<br />
E-post: <strong>kommun</strong>@ovanaker.se<br />
Hemsida: www.ovanaker.se<br />
Ansvarig utgivare: Björn Mårtensson<br />
Redaktör: Rune Brolin<br />
Redaktionsgrupp: Kjell Gyllenswärd,<br />
Eva Holm, Mari Jansson, Siv Lövgren,<br />
Åsa Törngren, Åke Stenqvist.<br />
Produktion: Woxnadalens Reklam<br />
AB, november 2000.<br />
Fördel Ovanåker delas ut till alla<br />
hushåll i <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Nästa nummer<br />
delas ut den 12 mars. Temat är då<br />
ELDSJÄLAR I OVANÅKERS KOM-<br />
MUN. Vi kommer att intervjua några<br />
av eldsjälarna i vår <strong>kommun</strong>, samt<br />
berätta lite om vad som händer när<br />
eldsjälar har brunnit ut.<br />
Ung och gammal<br />
tillsammans<br />
Nu håller du årets sista<br />
nummer av Fördel<br />
Ovanåker i din hand,<br />
och vi kan se tillbaka<br />
på ännu ett händelserikt<br />
år.<br />
Tidningen har växt<br />
fram ur vårt Förnyelseprojekt<br />
som formellt<br />
avslutas vid årsskiftet<br />
efter 2,5 års arbete.<br />
Men tidningen<br />
kommer att leva vidare liksom flera<br />
andra områden som projektet har<br />
arbetat med, t ex bredbandsutbyggnad,<br />
marknadsföring, målstyrning,<br />
<strong>kommun</strong>ens hemsidor, effektivare<br />
administration och service.<br />
I det här numret har vi valt "Ung<br />
och gammal" som tema. Vi har förstås<br />
ambitionen att alla åldrar ska<br />
känna sig hemmastadda i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong>, men det kan vara<br />
intressant att spegla det som händer<br />
inom åldersgrupperna unga och<br />
gamla.<br />
Ibland kan man bli lite betänksam<br />
över den åldersfixering som vi<br />
har i samhället. När man läser platsannonser<br />
i rikspressen kan man få<br />
uppfattningen att det bara är åldersgruppen<br />
30-40 år som gäller och så<br />
Inför julen 2000<br />
får det naturligtvis inte<br />
vara. Begrepp som 55+<br />
ger lätt felaktiga attityder,<br />
nästan som att man<br />
inte har något kvar att<br />
ge, trots att man helt säkert<br />
har mängder med<br />
erfarenheter.<br />
Just nu pratas det<br />
mycket om ungdomsinflytande,<br />
men hur stora<br />
möjligheter ger vi<br />
egentligen till ungdomars inflytande?<br />
Och hur ska vi möta det intresse<br />
som ungdomar visar? Det här är<br />
viktiga demokratifrågor, inte minst<br />
med tanke på att om medlemsantalet<br />
i de politiska partierna minskar<br />
på samma sätt som idag, så<br />
finns inga partier kvar år 2013. Här<br />
har vi som jobbar inom partierna ett<br />
mycket stort ansvar.<br />
Nu önskar jag er alla en trevlig<br />
läsning och en riktigt GOD JUL<br />
och ETT GOTT NYTT ÅR!<br />
Foto Maja Gyllenswärd<br />
Björn Mårtensson<br />
<strong>kommun</strong>alråd<br />
www.ovanaker.se<br />
E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn 0271-57000 vx. 0271-310 41 bostad<br />
070-568 30 52 mobil<br />
Julen är en fridens och gemenskapens tid. Men tyvärr inträffar det också ett stort antal<br />
skador på egendom och personer vid användandet av levande ljus, värmeljus, tändstickor,<br />
tomtebloss, smällare och raketer.<br />
Det är därför viktigt att aldrig lämna föremål som har öppen låga utan tillsyn! Släck<br />
först! Tänk på placeringen av öppen låga så att brännbara föremål ovanför eller intill inte<br />
kan antändas. Var också uppmärksam på brännbart dekorationsmaterial som torkad<br />
mossa, ljusmanschetter etc. Kom ihåg att sätta upp en dekal på insidan av ytterdörren:<br />
Du släckte väl! Gå en kontrollrunda innan du åker bort! Se till att ha brandvarnare!<br />
Kom i håg att testa den och att byta batteri! Gärna inför julen!<br />
Räddningschef Ulf Jonson med personal
Edit och Henning Larsson i köket i sitt hus som de bott i sedan 1946.<br />
Visst kan man bo kvar hemma<br />
God service en förutsättning<br />
Att vara bosatt på platser<br />
långt från tätorterna är<br />
knappast något problem<br />
när man är ung och stark,<br />
men att fortsätta bo kvar<br />
när man kommer upp i åren<br />
kan ha sina sidor. Då<br />
blir behoven av hjälp på<br />
olika sätt större och det är<br />
inte längre alldeles enkelt<br />
att ta sig till doktorn eller<br />
att åka och handla.<br />
I Södra Blommaberg, 1,5 mil nordväst<br />
om Voxnabruk bor Edit och<br />
Henning Larsson, 91 resp 87 år<br />
gamla. Edit har besvär med sin ena<br />
fot och dessutom ont i en axel vilket<br />
gör att hon för närvarande inte kan<br />
röra sig som tidigare. Det gör att behovet<br />
av hjälp just nu är ganska stort,<br />
även om Henning är frisk och står<br />
för många av de dagliga sysslorna.<br />
God service<br />
En förutsättning för att de ska kunna<br />
bo kvar hemma är att den <strong>kommun</strong>ala<br />
servicen fungerar. Edit<br />
måste få sin fot omlagd två gånger<br />
i veckan och det skulle bli många<br />
tröttsamma resor om hon måste åka<br />
iväg varje gång. Lösningen är att<br />
Hälsocentralen i Edsbyn skickar en<br />
sjuksyster till Södra Blommaberg<br />
två gånger i veckan. Bara när det är<br />
dags att träffa en doktor måste Edit<br />
själv åka.<br />
Övrig vardaglig service sköts på<br />
liknande sätt; affären i Lobonäs kör<br />
ut varor och har också med sig medicin<br />
som vid behov skickas från<br />
apoteket i Edsbyn, fotvården gör<br />
hembesök, dottern Margit som bor<br />
i Edsbyn kommer och städar och en<br />
granne med snöslunga tar hand om<br />
Text och foto Rune Brolin<br />
snön. Edit och Henning är mycket<br />
nöjda med det arrangemanget.<br />
– Det fungerar bra och innebär att<br />
vi kan bo kvar här trots att vi har<br />
våra krämpor. Lite besvärligt var<br />
det när det regnade som värst i somras<br />
och vägarna blev oframkomliga.<br />
Men då kom syster åkande med<br />
bandvagn så det ordnade sig också.<br />
Befolkningen ökar...<br />
Henning och Edit gifte sig 1944<br />
och flyttade in i sitt hus två år senare.<br />
Då var den här trakten full av<br />
liv. I Lövriset, 3-4 km bort, fanns<br />
skola, affär och postkontor, och tåg<br />
kunde man åka till och från Lobonäs.<br />
Men vägen var dålig. Den nya<br />
vägen byggdes först 1955 när det<br />
började bli vanligt med bilar.<br />
Nu är det andra tider, en affär<br />
finns i Lobonäs men i övrigt så är<br />
det mesta nedlagt för länge sedan.<br />
forts nästa sida<br />
3
4<br />
forts från föreg sida<br />
Men det märkliga är att allt fler<br />
människor bosätter sig i byn Södra<br />
Blommaberg, en by som 1925 hade<br />
81 innevånare och i början av 1990<br />
bara fem. Nu ökar invånarantalet<br />
igen och idag bor här 13-14 personer.<br />
Onekligen en lite ovanlig ut-<br />
KICK<br />
OFF<br />
för ungdomsråd<br />
Alfta-Edsbyn<br />
EU-projektet Ungdomskansliet<br />
– Ny Framtid har<br />
haft som delmål att starta<br />
ett ungdomsråd i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Den 5 september ordnade ungdomskansliet<br />
en ”Kick Off” för ett<br />
ungdomsråd eller motsvarande, på<br />
Edsbyns Hotell. Vi samlade ungdomar,<br />
politiker, tjänstemän för att<br />
under dagen undersöka intresse och<br />
möjligheter att starta någon form av<br />
veckling idag. Hur kan det komma<br />
sig?<br />
– Det är faktiskt både pensionärer<br />
och en yngre familj som flyttat hit.<br />
De hade sommarhus här och trivdes<br />
så bra att de stannade för gott, säger<br />
Henning. Och här har vi ju god service<br />
så här kan man bo länge.<br />
ungdomsråd. Vi hade också inbjudit<br />
Stig-Arne ”Stigge” Bäckman<br />
inspiratör och föreläsare från Urkraft<br />
i Skellefteå.<br />
Utifrån egna erfarenheter berättade<br />
han, inspirerande och humoristiskt<br />
om ungdomsengagemang<br />
och ledarskap, där den röda tråden<br />
bestod i att väcka människors energi.<br />
På eftermiddagen delade vi in<br />
oss i diskussionsgrupper. Ungdomar<br />
för sig och ”gamla” för sig.<br />
Nästa steg i arbetet blir att samla<br />
de ungdomar som var med på den<br />
här träffen, och försöka forma ett<br />
Ungdomsråd och starta rekrytering<br />
av ungdomar. Från Ungdomskansliets<br />
sida ser vi det som mycket<br />
viktigt att någon vuxen finns med<br />
och stöttar rådet, att det finns en<br />
länk mellan ungdomar och politiker/tjänstemän.<br />
Fortsättning följer...<br />
Björn Ingesson<br />
ungdomskonsulent – projektledare<br />
Ungdomsmiljonen<br />
180.000:- kvar att söka.<br />
I december 1998 beslöt socialnämnden<br />
att avsätta en miljon för integrering<br />
av våra invandrarungdomar i <strong>kommun</strong>en.<br />
Pengarna kom från statliga<br />
medel som <strong>kommun</strong>en fått för<br />
flyktingmottagande och som fortfarande<br />
fanns kvar.<br />
Tre grunder skulle finnas för att<br />
uppfylla villkoren för att få pengar<br />
ur ”miljonen”:<br />
• ungdomars idéer skulle ligga till<br />
grund för projektet<br />
• projektet skulle komma så många<br />
som möjligt av <strong>kommun</strong>ens ungdomar<br />
till del och främja integrering<br />
av barn och ungdomar med<br />
invandrarbakgrund<br />
• när projektet är slut skall det ha<br />
ett bestående värde över tid.<br />
När ansökningar kom in har ungdomar<br />
tillsammans med vuxna från<br />
olika myndigheter bl.a. socialtjänsten,<br />
gått igenom om projektet stämmer<br />
med grundidéerna. Ungdomarnas<br />
röster har varit utslagsgivande.<br />
Några exempel på vilka som fått<br />
pengar:<br />
• Café Föreningen, UFO (Ung Från<br />
Ovanåker). Renovering av Café<br />
Centrum som mötesplats för ungdomar.<br />
• Dataföreningen Win-Dos. Föreningsverksamhet<br />
där dataintresserad<br />
ungdom bl.a. får bygga nätverk<br />
och ha träffar.<br />
• Edsby-Xtremers, Skate/Inlines förening<br />
som byggt en skate/inlines<br />
park.<br />
• Ungdomsradion, 99,4. Radioprojekt<br />
som samfinansierats med Arbetsförmedlingen<br />
& EU.<br />
• Byalag som ökat ungdomsarbeten<br />
på olika sätt.<br />
• Rockskolan, musikverksamhet i<br />
samarbete med FS (Frikyrkliga<br />
Studieförbundet). Idag finns ca<br />
180.000:- kvar att söka.<br />
Vi vill än en gång trycka på syftet<br />
och själva grundtanken som var<br />
att integrera våra ungdomar med invandrarbakgrund<br />
i <strong>kommun</strong>en.<br />
Viveka Jonasson & Björn Ingesson
X2000<br />
på Norra stambanan<br />
Det finns mycket som talar<br />
för att vi kan få snabbtågstrafik<br />
med X2000 på Norra<br />
stambanan sommaren<br />
2002. SJ har vänt på klacken<br />
och har nu en helt annan<br />
inställning om detta än<br />
bara för ett halvår sedan.<br />
SJ har nyligen gjort en utredning<br />
för att se om det kan vara lönsamt<br />
att bedriva persontrafik med snabba<br />
tåg på sträckan Östersund-Bollnäs-<br />
Gävle-Stockholm, och utredningen<br />
gav ett entydigt ja till svar. Samtidigt<br />
har <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong> och<br />
nio andra berörda <strong>kommun</strong>er längs<br />
sträckan Östersund-Bollnäs-Gävle,<br />
lånat ut pengar till Banverket så att<br />
den återstående anpassningen till<br />
snabbtåg kan ske mellan Gävle och<br />
Östersund. Dessa åtgärder genomförs<br />
nu för fullt.<br />
Redan sommaren 2001 kommer<br />
SJ att utöka nuvarande persontågs-<br />
Rekryteringskampanjen<br />
blev<br />
lyckad!<br />
Förra numret av Fördel<br />
Ovanåker handlade mycket<br />
om den gemensamma rekryteringskampanj<br />
som<br />
några av de större företagen<br />
och <strong>kommun</strong>en genomförde<br />
i Stockholm den 29-<br />
30 september.<br />
Vi kan nu berätta att det blev en<br />
mycket lyckad och uppmärksammad<br />
kampanj, med ca 300 besök-<br />
trafik med ett dagtåg på sträckan<br />
Östersund-Bollnäs-Stockholm.<br />
X-trafik kommer att byta ut nuvarande<br />
X-tåg till modernare snabba<br />
regionaltåg av typ Regina med<br />
Socialen flyttar<br />
are. Kreativt och vilken bra idé var<br />
tillrop som mötte oss när vi gick<br />
runt på gatorna med våra sandwichplakat.<br />
På köpet har vi fått ett viktigt<br />
nätverk där företag och <strong>kommun</strong><br />
tillsammans kan arbeta vidare<br />
med rekryteringsfrågor.<br />
Nästa steg är en gemensam platsannons<br />
där företag och <strong>kommun</strong><br />
söker efter arbetskraft med högre<br />
utbildningskrav, vilket ofta är svårt<br />
att hitta i närområdet. Genom att<br />
göra det tillsammans kan vi göra<br />
större annonser i fler tidningar till<br />
ett billigare pris. Det gäller nämligen<br />
att sticka ut och synas.<br />
Någon har reagerat på att vi söker<br />
oss utanför regionen för att söka arbetskraft,<br />
men här handlar det om<br />
jobb med speciella utbildningskrav<br />
start i mars 2001. Denna trafik<br />
kommer samtidigt att få utökad turtäthet<br />
på sträckan Ljusdal-Bollnäs-<br />
Gävle fr o m sommaren 2001.<br />
Göran Unger<br />
Socialnämndens förvaltning kommer under tiden 1 november fram till<br />
årsskiftet att göra en omflyttning efter en organisationsöversyn.<br />
Serviceenheten samt bistånds- och insatsenheten kommer att sitta<br />
på <strong>kommun</strong>kontoret i Edsbyn. Särskilt boende samt hemtjänstenheten<br />
kommer att finnas i kvarteret Hingsten, Edsbyn samt i Alfta.<br />
Elisabeth Hedman och Bertil Eriksson<br />
gjorde sitt bästa för att.locka in människor<br />
till Marknadsplats Helsingland.<br />
och då räcker inte den lokala arbetsmarknaden.<br />
Dessutom är det<br />
viktigt att vi får inflyttare med olika<br />
bakgrund och erfarenheter. Det är<br />
bara en tillgång för vår utveckling.<br />
Kjell Gyllenswärd<br />
5
6<br />
Särskolan – en skola<br />
för alla?<br />
Särskolan är till för de elever<br />
som på grund av utvecklingsstörning<br />
inte vill gå i<br />
skolan enligt den ordinarie<br />
läroplanen.<br />
Särskola kan erbjudas på flera olika<br />
sätt:<br />
• genom att man är integrerad i en<br />
ordinarie klass<br />
• genom att man går i en speciell<br />
grupp<br />
• genom att man går i en speciell<br />
skola<br />
Målsättningen är att kunna integrera<br />
särskoleeleverna i ordinarie<br />
klasser så länge som det fungerar<br />
bra för eleven själv.<br />
Fördelen med särskolans läroplan<br />
är att den ger mycket stor frihet<br />
att anpassa undervisningen till<br />
varje elevs behov och förutsättningar.<br />
Så egentligen skulle särskolan<br />
kunna vara den skolform som gällde<br />
alla. Och egentligen skulle man<br />
inte heller behöva ha begreppet särskola<br />
kvar, utan det skulle räcka<br />
med en skola för alla. En skola där<br />
man tar hänsyn till varje elevs behov<br />
och ordnar undervisning och<br />
grupperingar efter det.<br />
Tidigare reste de ca 35 särskoleeleverna<br />
från <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
till Höghammarskolan i Bollnäs<br />
varje dag, men sedan 4 år tillbaka<br />
har skolan i vår <strong>kommun</strong> byggt upp<br />
egna resurser för detta. De äldre<br />
eleverna, ett 15-tal, har valt att fortsätta<br />
sin skolgång i Bollnäs, medan<br />
nästan alla nya elever har börjat på<br />
hemmaplan. Även i fortsättningen<br />
finns Höghammarskolan i Bollnäs<br />
med som ett alternativ, framförallt<br />
inom gymnasiesärskolan, där elever<br />
kan ha önskemål om att gå ett<br />
visst program.<br />
I Rotebergs skola finns ett centrum för särskolan i <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Resurscentrum i Roteberg<br />
I Rotebergs skola har det nu vuxit<br />
upp ett litet resurscentrum för särskolans<br />
årskurs 1-7 och förskoleklass.<br />
Där går nu 10 elever som får<br />
en anpassad utbildning genom specialpedagoger,<br />
förskollärare och<br />
elevassistenter.<br />
Den yngre gruppen, förskoleklass<br />
till årskurs 4, har egna mysiga<br />
lokaler i den gamla lärarbostaden.<br />
Speciellt viktiga och roliga<br />
stunder under veckan är ridning,<br />
skogspromenader, bad, musikterapi<br />
samt ”hela skolan sjunger”.<br />
Text Kjell Gyllenswärd<br />
Foto Rune Brolin<br />
Varje förmiddag har eleverna en<br />
individuellt anpassad arbetsstund.<br />
Den äldre gruppen, årskurs 5-7,<br />
har klassrum i Rotebergs skola och<br />
går så mycket som möjligt tillsammans<br />
med ordinarie klasser i skolan.<br />
Framförallt när det gäller bild,<br />
idrott, musik, hemkunskap, slöjd<br />
och orienteringsämnen.<br />
Att det hela fungerar bra kan vi<br />
läsa i föräldrarådets protokoll från<br />
16 oktober: ”Att särskolan finns på<br />
skolan upplevs positivt av både elever<br />
och lärare. Många av skolans<br />
lärare går teckenspråkskurs i höst.”
Gun Jörler, Greta Unnes och Ingrid Törngren löser korsord och dricker kaffe.<br />
Tre damer<br />
på Skidan<br />
På 40- och 50-talen var det<br />
naturligt att vi tittade in till<br />
våra grannar och bekanta<br />
utan att vi hade gjort upp<br />
om någon lämplig tid. Men<br />
när TV:n i början av 60talet<br />
blev var mans egendom,<br />
så började vi stanna<br />
hemma istället.<br />
Det naturliga grannumgänget upphörde<br />
alltmer, trots att behovet av att ha<br />
någon att resonera med och att umgås<br />
med fortsatte att vara lika stort<br />
som tidigare.<br />
Men visst finns det fortfarande<br />
vad man kan kalla nätverk i vårt<br />
samhälle. Kontakter mellan människor<br />
som på ett eller annat sätt träffats<br />
och blivit goda vänner.<br />
Gun och hennes vänner<br />
Ett sådant nätverk finns t ex på Skidan<br />
i Edsbyn runt Gun Jörler. Vi<br />
träffade henne och hennes två väninnor<br />
en tisdag i slutet av oktober<br />
vid köksbordet hemma hos Gun.<br />
Förutom Gun är det Greta Unnes<br />
och Ingrid Törngren som båda bor i<br />
närheten. Det har blivit en trevlig<br />
vana för damerna att träffas då och<br />
då och göra saker tillsammans.<br />
Gun, Greta och Ingrid träffas ganska<br />
oregelbundet men ändå minst<br />
en gång i veckan. Att de här stunderna<br />
av gemenskap betyder mycket<br />
går inte att ta miste på.<br />
– Vi dricker kaffe, löser korsord,<br />
tittar på TV och pratar. När det är<br />
bra väder går vi ut och tar kaffe med<br />
oss. Ibland går vi på teater och konserter<br />
och någon gång tar vi bilen<br />
och gör en utflykt.<br />
Initiativet till det här nätverket<br />
inom bostadsområdet kommer från<br />
Gun som fick kontakt med Greta,<br />
som flyttade från Uppsala hem till<br />
Edsbyn för ett par år sedan. Greta är<br />
Tyck till om slam!<br />
gammal edsbybo och hon och Gun<br />
är gamla bekanta<br />
Ingrid däremot kommer från Eskilstuna<br />
och har bott i Edsbyn sedan<br />
1996.<br />
– Vi träffades i kyrkan första gången,<br />
berättar Gun, och sedan dess<br />
har vi setts ganska ofta.<br />
– Tiden går lite fortare och det är<br />
väldigt trevligt att ha någon att prata<br />
med också på dagarna. Vi har ju<br />
våra barn och deras familjer i närheten,<br />
men eftersom de jobbar så<br />
blir det mer kvällsumgänge.<br />
Gun har också under många år<br />
varit en värdefull kontaktperson för<br />
många av de flyktingar som kommit<br />
till Edsbyn. Hon känner nästan<br />
allihop och har fortsatt kontakt med<br />
en del av dem som flyttat härifrån.<br />
Gruppboende på Skidan<br />
Gun har en idé som hon gått och<br />
funderat på en tid.<br />
– Nästa gruppboende som ska ordningställas<br />
i Edsbyn borde vara på<br />
Skidan. Här bor redan många gamla<br />
människor, läget är mycket centralt<br />
och det finns flera tomma lägenheter.<br />
Och det är en god stämning i området.<br />
Märkligt nog så bidrog branden i<br />
somras till en större gemenskap en<br />
tid bland hyresgästerna i området,<br />
tror åtminstone Gun.<br />
Text och bild Rune Brolin<br />
Slam bildas vid rening av avloppsvatten vid våra reningsverk. Slam kan<br />
ersätta viss mängd av handelsgödsel. Vi vill gärna att du tycker till om<br />
slammet som gödningsmedel genom att besvara nedanstående frågor.<br />
Fråga Ja Nej Kommentar<br />
Vet du vad du får spola<br />
ner i avloppet?<br />
Kan du tänka dig att handla<br />
livsmedel där slam från Alftas<br />
och Edsbyns reningsverk används<br />
som gödning?<br />
Namn...........................................................<br />
Adr...............................................................<br />
Postadr........................................................<br />
Svaren skickas till Johnny Olsson,<br />
MiljöCentrum, <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
828 80 Edsbyn. Märk kuvertet med<br />
”Två frågor”.<br />
Inskickade svar är med i utlottningen<br />
av fem fina priser.<br />
7
8<br />
Snart<br />
dags<br />
för<br />
e-bio?<br />
Den 22 juni tillsatte Kommunstyrelsensarbetsutskott<br />
i <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
en arbetsgrupp med uppgift<br />
att ta fram alternativa<br />
lösningar för biografens<br />
framtid i Edsbyn. Arbetet<br />
sker i nära samarbete med<br />
biografägaren Nisse<br />
Persson.<br />
– Det är exakt rätt tidpunkt att titta<br />
på den här frågan nu, eftersom en<br />
helt ny teknik är på gång när det<br />
gäller visning av biofilm, säger projektledare<br />
Kjell Gyllenswärd, efter<br />
att ha deltagit i Svenska Filminstitutets<br />
konferens och demonstration<br />
av den nya digitala filmtekniken.<br />
– Den digitala tekniken och e-bio<br />
ger många nya möjligheter eftersom<br />
biografen kan bli mer av ett<br />
upplevelsecenter, fortsätter Kjell.<br />
Bl a blir det möjligt att på stor bioduk<br />
direktsända konserter, teater,<br />
idrottsevenemang eller interaktiv<br />
<strong>kommun</strong>ikation i utbildningar eller<br />
för att visa lokala digitalfilmer som<br />
annars aldrig skulle få en chans att<br />
visas offentligt.<br />
Fördelar med e-bio<br />
Andra fördelar med den digitala<br />
tekniken är att man snabbt och billigt<br />
kan få ut ett stort antal nya kopi-<br />
Malin Larsson kommer med nästa veckas Bio kontrast film. En låda på 25 kg. På<br />
trappan tar Nisse Persson emot. Foto Rune Brolin<br />
or, så att nya filmer kan visas<br />
över hela landet medan de är färska.<br />
Filmerna kan dessutom köras hur<br />
många gånger som helst utan att bli<br />
repiga och slitna. Det här är stora<br />
fördelar framförallt för biografer på<br />
mindre orter som ibland får vänta<br />
länge på att få en film och som<br />
dessutom kan vara skadad.<br />
I dag finns bara 30 digitala bio-
grafer i världen, varav 10 i Europa,<br />
men man räknar nu med ett snabbt<br />
genombrott.<br />
Walt Disney är den störste pådrivaren<br />
och har redan gjort ett 10tal<br />
långfilmer helt för digital biovisning<br />
och den 3 oktober visades<br />
för första gången i Sverige en långfilm<br />
med denna teknik. Det var Disneys<br />
nya storfilm Dinosaurs som<br />
hade laddats ned i Filminstitutets<br />
dator direkt från Internet.<br />
Nedladdningen tog 19 timmar<br />
eftersom det är stora informationsmängder<br />
i ljud och bild. Kvaliteten<br />
vid denna visning var klart bättre än<br />
nuvarande celluloidfilmer.<br />
I Sundsvall gjordes nyligen ett<br />
prov med direktsändning av ett<br />
idrottsevenemang på bioduk genom<br />
digital teknik. Det var en boxningsmatch<br />
som tyvärr tog slut redan<br />
efter 17 sekunder på grund av<br />
knockout, men tekniken fungerade.<br />
Den digitala filmen kan istället för<br />
som nu i 25 kg tunga trälådor levereras<br />
som DVD-skiva,via bredband<br />
eller satellit. Här måste dock säkerhetsfrågorna<br />
lösas så att inte olagliga<br />
kopior kommer på avvägar.<br />
Nackdelar med e-bio<br />
Finns det inga nackdelar med den<br />
helt digitala biografen? Jodå, det<br />
finns det förstås. Än så länge är tekniken<br />
dyr eftersom det krävs så<br />
avancerade projektorer för att få en<br />
bra bild och tillräcklig ljusstyrka.<br />
Men nu finns något mindre utrustningar<br />
för biografsalonger upp<br />
till ca 130 besökare och en bildduk<br />
på ca 5x4 meter, som hamnar på en<br />
rimligare prisnivå. För biografen i<br />
Edsbyn skulle det innebära en investeringskostnad<br />
på drygt en halv<br />
miljon kronor. Eftersom biografen<br />
har en viktig funktion för bygdens<br />
attraktionskraft känns det angeläget<br />
att kunna lösa finansieringsfrågan<br />
på ett bra sätt. Kanske med hjälp<br />
av företagssponsring och projektpengar?<br />
Arbetsgruppen har nu kontakter<br />
inom e-biovärlden att jobba<br />
vidare med.<br />
Kjell Gyllenswärd<br />
Nisse är tveksam men<br />
hoppas på en lösning<br />
Oprövat, osäkert och<br />
dyrt. Nisse Persson,<br />
biografägaren i Edsbyn<br />
är måttligt imponerad av<br />
den nya tekniken.<br />
Nisse Persson har aviserat att han<br />
slutar med biografverksamheten på<br />
Röda Kvarn i Edsbyn.<br />
-Jag är pensionär och tycker att<br />
jag har gjort mitt. Nu vill jag ta det<br />
lugnt. Spela golf kan jag tänka mig<br />
men inte driva en biograf.<br />
Röda Kvarn i Edsbyn har funnits<br />
sedan 40-talet och gjort det möjligt<br />
för edsbyborna att se riktig film på<br />
hemmaplan. Nu är biografens framtid<br />
osäker eftersom ingen vill överta<br />
filmvisningen. Projektet med ebio<br />
kan vara ett sätt att se till att vi<br />
även i fortsättningen ska kunna gå<br />
på bio i Edsbyn.<br />
Men Nisse är inte alldeles säker<br />
på att e-bio är räddningen.<br />
– Jag har egentligen ingen uppfattning<br />
om det här är bra eller inte.<br />
Det är en tämligen oprövad teknik.<br />
Det finns ju bara 10 digitala biografer<br />
i Europa, och jag kan inte påminna<br />
mig att jag har hört talas om att någon<br />
av dem finns i Sverige. Därför tycker<br />
jag att underlaget är lite tunt.<br />
Men självfallet är Nisse angelägen<br />
om att biografen i Edsbyn ska<br />
finns kvar.<br />
– Javisst. Jag satsar inga pengar i<br />
digitalbion men jag hyr naturligtvis<br />
ut lokalen om det finns något<br />
intresse av det.<br />
Rune Brolin<br />
Lillbo blir försöksområde för bredband<br />
Under hösten har vi fått se hur bredbandskablar grävts ned<br />
efter vägen mellan Söderhamn och Edsbyn, för att sedan<br />
fortsätta mot Furudal. Det här är grunden för HelsingeNets<br />
möjligheter att erbjuda bredband till kunder i vår <strong>kommun</strong>.<br />
Redan nu är inkopplingar klara till Nefab, Alfta industricenter, Alftaskolan,<br />
Sunnangården, Edsbyverken, SP Fönster, Räddningstjänsten, Öjestugan,<br />
Kommunkontoret, Edsbyns hyreshus kontor, Celsiusskolan, Voxnadalens<br />
gymnasium, Edsbyns bibliotek, Lillboskolan och Rotebergs skola.<br />
På vissa håll sker det genom trådlös radiolänk, en teknik som utvecklas och<br />
förbättras snabbt och som kompletterar kabelgrävning.<br />
För att kunna erbjuda bredband även till privata hushåll, planeras<br />
Lillboområdet i Edsbyn som försöksområde under våren 2001. Samtidigt<br />
fortsätter utbyggnaden till företag och <strong>kommun</strong>ala arbetsplatser.<br />
Prisnivån för privata hushåll ligger kring 3 000 kr i installationsavgift och<br />
360 kronor per månad, men då kan man vara uppkopplad i obegränsad tid<br />
och dessutom ha den vanliga telefonen fri för telefonsamtal.<br />
HelsingeNet www.helsingenet.se E-post: info@helsingenet.se Tfn 0278-62 40 10<br />
9
10<br />
Hur går det med<br />
Text Kjell Gyllenswärd<br />
Foto Rune Brolin<br />
Barnkonventionen?<br />
Ovanåker var en av elva<br />
<strong>kommun</strong>er i landet som<br />
1999 valdes ut som kampanjområde<br />
för att göra<br />
barnkonventionen känd.<br />
Kontakter togs med olika förvaltningar<br />
och föreningslivet, det bildades<br />
nätverk och ordnades uppföljningsmöten.<br />
Resultatet blev ett beslut om att<br />
varje nämnd och styrelse ska arbe-<br />
Trots att FN:s generalförsamling antog<br />
Konvenventionen om barnens<br />
rättigheter redan 1989, fanns det<br />
fortfarande många som tio år senare<br />
inte visste vad den innebar.<br />
Det var anledningen till att regeringen<br />
1999 avsatte pengar till projektet<br />
Dags för Barnkonventionen.<br />
Målet var att varje <strong>kommun</strong> och<br />
landsting skulle ta ett steg vidare i<br />
arbetet med barnkonventionen.<br />
ta enligt barnkonventionens fyra<br />
grundprinciper:<br />
• Barnets rätt till likvärdiga villkor<br />
• Barnets bästa ska beaktas vid<br />
alla beslut<br />
• Barnets rätt till liv och utveck ling<br />
• Barnets rätt att säga säga sin<br />
mening och få den respekterad<br />
Kunskapen om barnkonventionen<br />
ska hållas aktuell hos politiker och<br />
<strong>kommun</strong>alt anställda i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Föräldrar och vårdnadshavare<br />
ska hållas informerade om<br />
barnkonventionens mål och betydelse.<br />
Vid varje mantatperiod ska<br />
handlingsplanen revideras så att<br />
den är verklighetsförankrad och<br />
ständigt aktuell.<br />
Hur går det<br />
För att få en uppfattning om man i<br />
det <strong>kommun</strong>ala arbetet tar hänsyn<br />
till barnkonventionen ställde vi en<br />
fråga till förvaltningscheferna i vår<br />
<strong>kommun</strong>. Finns barnkonventionen<br />
med i era tankar när ni fattar beslut?<br />
Här är svaren:<br />
Ja, dessutom har vi haft en utbildningsdag<br />
för ledamöter och<br />
ledare med temat “hur omsätter<br />
vi barnkonventionen i vår förvaltning”.<br />
Alla anställda i vår<br />
förvaltning får i dagarna en<br />
halvdags utbildning i barnkonventionen.<br />
Jan Erlandsson, chef för barnoch<br />
utbildningsförvaltningen<br />
Barn och ungdomsverksamhet<br />
har högsta prioritet inom kultur-<br />
och fritidsnämndens ansvarsområden.<br />
Indirekt finns<br />
alltså barnkonventionen med i<br />
våra tankar.<br />
Eva Holm, kultur- och fritidschef<br />
Ja, på det sättet att ett beslut<br />
som berör barn eller barns<br />
verksamheter skall helst vara<br />
positivt för barnet eller i sämsta<br />
fall vara neutralt (helst inte<br />
innebära en försämring).<br />
Åke Stenqvist, <strong>kommun</strong>chef<br />
Barnkonventionen finns alltid<br />
med i våra tankar och beslut!<br />
Inga Jonsson, socialtjänsten<br />
I ärlighetens namn glömmer<br />
man ofta bort barnkonventionen<br />
idag. Detta har vi mycket<br />
ingående pratat om i samband<br />
med målstyrningsarbetet inför<br />
nästa år. Så förhoppningsvis<br />
blir vi bättre fr o m 2001 då<br />
detta finns i budgetdokumentet.<br />
Bo Lindblad, teknisk chef<br />
Ibland.. När vi t ex handlägger<br />
ärenden som handlar om bostäder<br />
och lokaler eller när vi jobbar<br />
med samhällsplaneringsfrågor<br />
försöker vi ha barnperspektivet<br />
med.<br />
Eva Hedlin, samhällsbyggnadschef
Teater i Alfta för alla åldrar<br />
Barn, pensionärer och personal från<br />
kultur, förskola,hemtjänst och skola<br />
fick den 3 oktober vara med om<br />
en humoristisk och stark teaterföreställning.<br />
En blandad publik samlades då i<br />
Sunnangårdens samlingssal för turnépremiär<br />
på föreställningen Dit<br />
foten för dig med Unga Riks turnerande<br />
teater i samarbete med Uppsala<br />
stadsteater.<br />
Genom att bygga rum i rummet<br />
åstadkom Unga Riks en riktig tea-<br />
ersalong i samlingssalen. Fika för<br />
barn och vuxna skötte teaterfolket<br />
om. De som hade möjlighet att<br />
stanna kvar en stund fick vara med<br />
om en träff med skådespelarna. De<br />
berättade att föreställningen hade<br />
Surfa med<br />
bredbandshastighet<br />
Internetdatorer för allmänheten<br />
finns utställda på tre platser i<br />
<strong>kommun</strong>en. Där är du välkommen<br />
att surfa med bredbandshastighet<br />
och även få lite hjälp<br />
om du behöver det. Ring och<br />
boka 30-minuterspass.<br />
Biblioteket i Edsbyn<br />
tfn 0271-571 51<br />
Biblioteket i Alfta<br />
tfn 0271-572 70<br />
Kommunkontoret i Edsbyn<br />
tfn 0271-570 00<br />
växt fram ur deras egna upplevelser<br />
och från intervjuer med barn och<br />
gamla. Dit foten för dig har ingen<br />
Efter föreställningen visade dansaren<br />
Bernard Cauchard sitt eget fotoalbum<br />
för två damer ur publiken.<br />
egentlig handling, utan vill visa på<br />
att många åldrar samsas inom människan<br />
samtidigt.<br />
Kommunens barnkulturgrupp,<br />
kultur och fritid, hemtjänsten och<br />
länsteaterföreningen finansierade<br />
de två föreställningarna.<br />
Publiken svarade med uppmärksamhet<br />
och tacksamma applåder.<br />
Ledarutveckling inom äldreomsorgen<br />
Ledare inom äldreomsorgen ställs idag inför svåra prioriteringar och stora<br />
utmaningar när det gäller att skapa förutsättningar för vård av hög kvalitet<br />
till lägsta kostnad.<br />
De förändringar som har gjorts och som fortsättningsvis kommer att göras<br />
ställer stora krav på arbetsledarnas kompetens och utbildning. Därför har<br />
regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 210 milj kronor för att personal<br />
i arbetsledande ställning ska få den fortbildning som är nödvändig för<br />
att de ska kunna göra ett bra jobb.<br />
Uppsala universitet fick uppdraget att genomföra en ledarutvecklingsutbildning.<br />
Projektledare är Birgitta Söderlund. Ovanåker är en av 8 <strong>kommun</strong>er<br />
i länet som deltar. Ungefär 150 personer från länet har därmed deltagit<br />
i den första delen av utbildningen som handlar om arbetsorganisation.<br />
Regelbundna utvärderingar visar att utbildningen är värdefull.<br />
Inventering av<br />
översvämningsskador<br />
Sommaröversvämningen hade inte<br />
ens avslutats förrän räddningschef<br />
Ulf Jonson och fastighetschefen<br />
Sture Jonsson var i gång med skadeinventeringarna.<br />
Bägge har många års erfarenhet<br />
inom respektive område och kompletterar<br />
varandra på ett ypperligt<br />
sätt. Hittills har man hunnit med ett<br />
femtiotal besök i hela <strong>kommun</strong>en.<br />
Enligt Ulf och Sture har det stor<br />
betydelse att komma ut och besöka<br />
skadeplatser och komma med förslag<br />
till åtgärder framåt.<br />
– Vi tycker det är viktigt att bry<br />
sig om.<br />
I mitten av oktober hade man en<br />
första redovisning för en del av<br />
<strong>kommun</strong>styrelsens arbetsutskott.<br />
Arbetet fortsätter och i början av<br />
nästa år går man in med en begäran<br />
om medel från statens räddningsverk<br />
i förebyggande syfte. Ulf och<br />
Stures arbete handlar helt och hållet<br />
om skador ovan mark.<br />
Har du synpunkter eller frågor är<br />
du välkommen att ringa räddningschefen<br />
på tfn 0271-572 21 eller fastighetschefen<br />
på tfn 0271-570 63.<br />
Anställda i större<br />
företag i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> 2000<br />
Febr sept<br />
Nefab 401 478<br />
SP Fönster AB 300 330<br />
Edsbyverken AB 247 262<br />
Bacho Carp Tools 102 103<br />
ACAB 83 84<br />
Alfta Rehab Center 65 75<br />
CC Systems AB 60 70<br />
Björkträ AB 55 45<br />
Allmogefönster 55 102<br />
Timberjack Sweden 35 35<br />
Alfta Kvalitetslego 33 33<br />
11
ELEVVÅRDSENHETEN<br />
Barnen är våra<br />
uppdragsgivare<br />
Det handlar om stöd från skolsköterskor,<br />
skolläkare, kuratorer,<br />
psykolog, talpedagog, specialpedagog,<br />
musikterapeut, assistenter eller<br />
genom att man förmedlar kontakt<br />
till andra stödinstanser.<br />
Elevvårdsenheten har också arbetat<br />
med utveckling av särskoleverksamheten<br />
i <strong>kommun</strong>en. De<br />
barn/elever som har rätt till särskola<br />
har nu fått ökade valmöjligheter.<br />
De kan gå på hemorten eller som<br />
tidigare åka till Höghammarskolan<br />
i Bollnäs.<br />
Många andra <strong>kommun</strong>er har skurit<br />
ner på elevvårdsinsatser. Ovanåker<br />
har däremot gjort en ordentlig<br />
satsning till glädje för barn, elever,<br />
föräldrar och personal.<br />
På sikt kommer all satsning att ge<br />
en samhällsekonomisk besparing<br />
säger elevvårdschef Chris Sommar.<br />
– Mycket i vårt samhälle utgår<br />
bara från den vuxnes behov. Det<br />
måste finnas någon motvikt som tar<br />
parti för de barn och elever som<br />
behöver stöd, säger Chris.<br />
– Att samla både elevvård och<br />
skolhälsovård under en hatt har be<br />
tytt mycket. Det ger en ökad tillgänglighet<br />
och vi kan ge ett bättre<br />
stöd, menar skolsköterskan Birgitta<br />
Eriksson.<br />
Text Kjell Gyllenswärd<br />
Foto Rune Brolin<br />
– En annan effekt av den samlade<br />
organisationen är att det har blivit<br />
lättare att rekrytera personal. Det är<br />
intressantare och roligare att jobba<br />
tillsammans, hävdar Chris och får<br />
instämmande nickar från hela teamet.<br />
– På vilket sätt har ni gjort det<br />
bättre för barn och elever i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong>?<br />
• Vår målsättning är att göra det lite<br />
lättare för de barn och elever som<br />
har det besvärligt, t.ex. mobbade<br />
barn, barn med funktionshinder,<br />
läs- och skrivsvårigheter, DAMP/<br />
ADHD och sociala problem.<br />
• Tillsammans med skolans personal<br />
är vi nu fler vuxna som ser<br />
till barnens behov. Vi har olika<br />
kompetenser som gör att barnen/eleverna<br />
får mer och rätt hjälp.<br />
Det innebär en ökad förståelse och<br />
insatser som kommer tidigare.<br />
• Vi arbetar med barn både enskilt<br />
och i grupp. Arbetet är ofta förebyggande<br />
och i processer som tar<br />
olika lång tid.<br />
• Vi har möjlighet att fördela och<br />
ge ett mer riktat stöd bl.a. genom<br />
elevassistenter.<br />
• Vi har varit med i <strong>kommun</strong>ens<br />
satsning på att utbilda specialpe-<br />
Elevvårdsenheten i <strong>Ovanåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> startade<br />
hösten 1997 och arbetar<br />
med elev- och skolhälsovård<br />
till barn och elever<br />
inom barnomsorgen och<br />
grundskolan.<br />
dagoger så att den kompetensen<br />
kommer att finnas inom förskolan<br />
och på varje skola.<br />
– Vad har ni för spännande utvecklingsplaner<br />
närmast?<br />
• Vi vill tillsammans med skolans<br />
personal utveckla ämnet livskunskap/social<br />
kompetens och fortsätta<br />
de tjej- och killgrupper som<br />
redan finns.<br />
• Utveckla handledning och konsultation<br />
till förskolans och skolans<br />
personal.<br />
• Vi vill höja kompetensen och öka<br />
statusen för elevassistenterna.<br />
• Vi deltar även i olika projekt bl.a.<br />
i <strong>kommun</strong>ens Språkprojekt och<br />
Fritidsverkstán samt i det länsövergripande<br />
BNS-projektet för<br />
förbättrat stöd till barn och ungdomar<br />
med neuropsykologiska<br />
svårigheter.<br />
Fr. v Elevvårdschef Chris Sommar, talpedagog<br />
Birgitta Palm Olén, musikterapeut<br />
Gölin Nygårds, skolsköterska<br />
Greta Höglund, kurator Camilla Udo,<br />
sekreterare Gunilla Frid-Nilsson, skolsköterska<br />
Anita Olars, skolsköterska<br />
Birgitta Eriksson, kurator Lena Wehlander-Öhman,<br />
skolläkare Lennart Persson<br />
och psykolog Monica Engebladh.
Det var en gång två förskollärare<br />
som inte alltid var så<br />
glada över Sveriges medlemskap<br />
i EU. Men de förstod<br />
att för att få mer pengar<br />
till sitt sagoprojekt måste de<br />
kontakta EU:s programkontor<br />
i Stockholm.<br />
Då blev de medbjudna att tillsammans<br />
med 53 andra lärare från åtta<br />
olika EU-länder (Sverige, Tyskland,<br />
Belgien, Litauen, Irland, Slovenien,<br />
Polen och Portugal) delta i ett kontaktseminarium<br />
i Brügge i Belgien.<br />
Där skulle de helst skaffa sig lärarvänner<br />
och kontaktskolor från<br />
tre andra länder för att starta ett gemensamt<br />
projekt.<br />
– Men tänk om ingen vill vara<br />
vän med oss, sa de då till varandra.<br />
De packade sin, av Torun Eliasson<br />
specialdesignade sagoresväska med<br />
älgkött, ovanåkersbröd, messmör,<br />
lingondricka, karameller, foton från<br />
fritis på Rotebergsskolan, älgvarningsskylt,<br />
kort och sagor från Sörgårdens<br />
förskola samt reklam från<br />
sin fina bygd och reste iväg.<br />
På resan ner träffade de andra<br />
svenska lärare som också skulle<br />
skaffa sig kontaktskolor och lärarvänner<br />
från andra EU-länder. Det<br />
var Kerstin från Karesuando, Anders<br />
från Rättvik och Gunilla från<br />
Arboga (som hade rötter i Voxna).<br />
Resan lång och krokig var, men<br />
de och deras svenska vänner blev<br />
väl mottagna när de kom fram trots<br />
att de kom sent till välkomstfesten.<br />
Detta berodde på att de bytte tåg vid<br />
fel station och fick åka en omväg.<br />
I den väldigt vackra staden Brügge<br />
fick de lära om EU:s Comenius<br />
projekt, olika länders skolsystem,<br />
teater, samarbetslekar, barnens rättigheter,<br />
landet Belgien och om staden<br />
Brügge. De fick arbeta från<br />
morgonen till sena kvällen.<br />
Det var en gång...<br />
Sagoresväskan och dess innehåll<br />
gjorde stor succé och snart hade de<br />
vänner från sex andra länder som<br />
ville starta ett samarbetsprojekt<br />
kring sagor.<br />
Gruppen blev för stor och delades<br />
i två. Belgien, Tyskland, Litauen<br />
och Sverige bildade ett samarbetsprojekt<br />
kring sagor. De tyckte<br />
att det var synd att Portugal och<br />
Slovenien hamnade i den andra<br />
gruppen.<br />
Barnen i de fem vännernas skolor<br />
och verksamheter skulle nu få utbyta<br />
sagor, lära känna varandras<br />
natur, kultur osv. Idéerna var många.<br />
Barnen skulle också få vara med<br />
och säga sin mening.<br />
Birgitta Bomark och Anita Backman Olevik med nya vänner.<br />
Yngst och äldst i<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
I <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>s högsta beslutande<br />
organ, <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
är medelåldern jämnt 50 år.<br />
Äldst är Mona Isberg, Alfta med 66<br />
år och yngst är Elisabeth Eriksson,<br />
Grånäs 34 år.<br />
I åldrarna 30-39 år finns 5 kvinnor<br />
och 1 man. 40-49 år 7 kv/4 män.<br />
50-59 år 8 kv/11 män. 60- 1 kv/4<br />
män.<br />
Det roliga var även att minst två<br />
andra projekt också hade sagor med<br />
i sina projektprogram. På den stora<br />
avslutningsfesten sjöng femtiofem<br />
lärare från åtta olika länder Idas<br />
sommarvisa på svenska och det lät<br />
så fint som vilken svensk kör som<br />
helst skulle ha sjungit. Sången blev<br />
så lyckad att den togs om i repris<br />
och deras hjärtan fylldes med glädje<br />
över alla nya vänner………<br />
Snipp snapp snut, så var denna<br />
berättelsen slut ………eller så har<br />
den bara börjat.<br />
Anita Backman Olevik och Birgitta Bomark.<br />
(Just hemkomna från ett idémöte kring gemensamma<br />
EU-projekt med andra länder).<br />
Så många är anställda<br />
i <strong>kommun</strong>en<br />
Anställda i den <strong>kommun</strong>ala verksamheten<br />
(alla anställningstyper,<br />
tillsvidare, vikarier o dyl.) är totalt<br />
1.385 personer. Av dessa är 315<br />
män och 1.070 kvinnor.<br />
Medelåldern bland alla anställda<br />
är ca 45 år.<br />
Om ca 5 år har 65 personer gått i<br />
pension och om 10 år totalt 212 personer.<br />
13
14<br />
KAN JAG BO<br />
KVAR HEMMA<br />
OM JAG BLIR<br />
HANDIKAPPAD<br />
Kommunen kan ge bidrag<br />
till handikappanpassning<br />
av permanentbostäder (ej<br />
fritidshus). Här är villkoren.<br />
Bidraget används för att underlätta<br />
det dagliga livet i hemmet dvs att<br />
kunna förflytta sig i bostaden, sova,<br />
sköta sin hygien, laga och äta mat<br />
samt ta sig in och ut ur bostaden.<br />
Bidraget kan t ex användas för att<br />
göra om badrum och kök, bredda<br />
dörrar, ta bort trösklar, bygga ramper,<br />
installera hissar mm. Bidraget är<br />
reglerat i Lagen (1992:1574) om<br />
bostadsanpassningsbidrag.<br />
Observera att lagen, vid byte<br />
eller köp av bostad, också ställer<br />
höga krav på den handikappade, att<br />
själv välja en bostad som inte kräver<br />
kostnadskrävande åtgärder!<br />
Ta kontakt<br />
Behöver Du hjälp skall Du börja<br />
med att ta kontakt med någon av<br />
<strong>kommun</strong>ens två distriksarbetsterapeuter<br />
(Birgitta Larsson, Alfta Hälsocentral<br />
eller Christina Brandell,<br />
Edsbyns Hälsocentral).<br />
Terapeuten gör hembesök och<br />
skriver intyg om behovet av anpassning<br />
av bostaden. Därefter handläggs<br />
ärendet av en tjänsteman på<br />
<strong>kommun</strong>en, Siv Lövgren. Hon hjälper<br />
till med att upphandla material,<br />
anlita hantverkare, betala fakturor<br />
och skriver slutligen ett beslut.<br />
För att få ett bra resultat är det<br />
viktigt att alla parter, sökanden, terapeuten,<br />
handläggaren och hantverkaren,<br />
är överens om vilka åtgärder<br />
som skall utföras.<br />
Siv Lövgren<br />
Budget 2001 och flerårsplan<br />
2002-2003<br />
Ingen skattehöjning och<br />
inga höjda avgifter. Kommunfullmäktige<br />
har nu<br />
tagit beslut om budget<br />
för 2001 och flerårsplan<br />
för 2002-2003.<br />
Oförändrad skatt, inga avgiftshöjningar<br />
och en uppbyggnad av en<br />
långsiktigt sund ekonomi innebär<br />
en stram budget för perioden med<br />
fortsatta besparingskrav på samtliga<br />
nämnder. Tack vare högkonjunkturen,<br />
de högre skatteinkomsterna<br />
samt den något bättre befolkningsutvecklingen<br />
än vad vi tidigare räknat<br />
med, finns det ändå utrymme<br />
för några offensiva satsningar.<br />
Minskade kostnader<br />
Besparingskraven handlar bl a om<br />
att barn- och utbildningsnämnden<br />
ska fortsätta att anpassa sina kostnader<br />
till ett minskande elevantal<br />
inom grundskolan. Som ett led i<br />
denna anpassning ingår det att<br />
minska kostnaden för skollokaler.<br />
Även socialnämnden har krav på<br />
sig att minska kostnaderna under<br />
perioden. Den tillfälliga utökningen<br />
av budgeten under 2001 avtrappas<br />
2002 och upphör 2003. Då ska<br />
den nya ledningsorganisationen resultera<br />
i lägre kostnader för socialtjänsten.<br />
Offensiva satsningar<br />
De offensiva satsningarna tar sikte<br />
på att öka <strong>kommun</strong>ens attraktivitet<br />
för företag och boende. Bl a avsätter<br />
<strong>kommun</strong>en pengar som medfinansiering<br />
till statliga bidrag för att<br />
kunna bygga ut bredband. Barnoch<br />
utbildningsnämnden får också<br />
tillskott för att klara en bra kvalitet<br />
i förskola, grundskola och gymnasium<br />
eftersom elevunderlaget till<br />
följd av inflyttning av barnfamiljer<br />
inte minskar i den takt vi tidigare<br />
befarat.<br />
Ytterligare en offensiv satsning<br />
är att nya pengar avsätts för personalbefrämjande<br />
åtgärder. Dessa ska<br />
kunna gå som belöning till personalgrupper<br />
som visat extra stort<br />
engagemang, motivation och ansvarstagande.<br />
Bengt Segander, ekonomichef<br />
Foto Mats Ivarsson
Kryssa med FÖRDEL OVANÅKER<br />
Skicka det färdiglösta korsordet till Förnyelseprojektet, <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong>, 828 80 Edsbyn, senast 1<br />
december. Glöm inte att skriva namn och adress. De fem först öppnade rätta läsningarna vinner varsin biobiljett<br />
till Röda Kvarn i Edsbyn.<br />
Vinnare av biobiljetter i förra numret av Fördel Ovanåker blev Torsten Norlin, Ethel Nilsson och Karl-<br />
Erik Alexson från Edsbyn samt Torsten Östlund och Sven-Arne Jonsson från Alfta.<br />
MÅR<br />
ILLA I<br />
BIL<br />
STAM-<br />
MADES<br />
INDI-<br />
ANER<br />
PJOSK<br />
SNYGG<br />
SOM<br />
ELAK<br />
SOVTID<br />
FJÄDER<br />
BÖR DRA<br />
IN-<br />
TRÄFFA<br />
500<br />
TÅGET FOST-<br />
RAT<br />
SEDD<br />
MAGNUM<br />
UTAN<br />
PÄRON<br />
FÖLJER<br />
JÄGAREN<br />
HAR<br />
BARON<br />
ENG. SJÖ<br />
UTAN<br />
UNDANTAG<br />
ISRAELIT<br />
KAN<br />
KALV<br />
SKA-<br />
KEL<br />
FISK<br />
VÄDRAT<br />
TRÖG<br />
SCHACK-<br />
PJÄS<br />
GRAVERAT<br />
REM<br />
VUXIT<br />
FAST<br />
PREPO-<br />
SITION<br />
GJORDE<br />
MAN<br />
PÅ TÅ<br />
ER-<br />
SÄT-<br />
TARE<br />
LAGAR<br />
SLÄPAT<br />
FLYTER<br />
STILLA<br />
KYLER<br />
DRINK<br />
TRÄD<br />
LUGN<br />
VOKA-<br />
LER<br />
GO-<br />
RILLA<br />
RAN-<br />
SON<br />
DRÄNERAS<br />
OSÄKRA<br />
FÅGELN<br />
AVSNITT<br />
ÖVER-<br />
FULL<br />
ÖARNA<br />
SKJUL<br />
UNDER<br />
BÅTEN<br />
SIST<br />
DIKT<br />
USA-<br />
ONKEL<br />
NARRAT<br />
HÄR SKA<br />
DETTA<br />
VARA<br />
GODIS<br />
SNYL-<br />
TADE<br />
KAN<br />
MAN<br />
ORÅD<br />
SVOR-<br />
DOMAR<br />
TA PÅ<br />
SLUT<br />
HUS-<br />
GUDAR<br />
SKREV-<br />
ADE<br />
FLÄKT<br />
NEON<br />
ORGANISK<br />
FÖRENING<br />
KAN<br />
MAN EKA<br />
Namn...........................................................................................................................................................................................................<br />
Adress .........................................................................................................................................................................................................<br />
Postadress......................................................................................................... Telefon:.....................................................................<br />
PRONOMEN<br />
MANNEN<br />
DOG<br />
UNG<br />
HÖNS-<br />
FÅGEL<br />
STYRDE<br />
I ÖST<br />
CAM-<br />
PAT<br />
BOR I<br />
OST<br />
15
Ökat musikintresse hos <strong>kommun</strong>ens unga resulterade<br />
i en minifestival som nu blivit tradition i vår<br />
<strong>kommun</strong><br />
Woxstock-<br />
sommaren 2000 i Alfta<br />
På senare år har musikintresset hos<br />
<strong>kommun</strong>ens ungdomar blivit synligare<br />
och mer påtagligt. Trettondagsrocken,<br />
med anor från Lucia +<br />
tidigt 80-tal hade nypremiär för ett<br />
par år sedan fortsätter växa i publikantal<br />
och intressse. Evenemanget<br />
som fungerar som ett 12 timmar<br />
långt musikforum som en årlig<br />
tradition och en möjlighet för lokala<br />
band vilka till största delen<br />
utgörs av ungdomar, att uppträda<br />
inför publik. På fritidsgården Södran<br />
har man dragit igång ett projekt<br />
kallat Rockskolan, där ungdomar<br />
har möjlighet att spela olika instrument<br />
och spela i grupp.<br />
Fritidsgården fungerar även som<br />
replokal för utomstående band. Under<br />
det senaste året har man även kunnat<br />
se livespelningar av lokala ungdomsband<br />
på Café Centrum i Edsbyn.<br />
Allt fler band har poppat upp<br />
och fler ungdomar har uttryckt sin<br />
önskan om fler livespelningar. Inspirerade<br />
av trettondagsrocken mynnade<br />
detta intresse, våren 2000, ut<br />
i projektet Woxstockfestivalen.<br />
”Hultsfredsstämning”<br />
Ungdomarna i föreningen UFO beslutade<br />
tillsammans med FS Hälsingland<br />
och X-Stage projektet, att<br />
sätta upp en musikfestival för lokala<br />
band.<br />
Festivalarrangörerna bestod till<br />
största delen av ungdomar. Ingen<br />
av dem hade tidigare organiserat<br />
något liknande, varför man fick<br />
hjälp av arrangörerna för trettondagsrocken.<br />
Tillsammans jagade de<br />
band, tryckte upp affischer, kontaktade<br />
media, hyrde Forsparken i Alfta<br />
och såg till att allt annat som<br />
skulle fixas blev gjort. Resultatet<br />
blev en minifestival som gick av<br />
Krister Ehn sångare i hårdrockbandet<br />
EUPHORIA.<br />
stapeln lördagen den 8 juli i Alfta,<br />
Forsparken. 21 lokala band från<br />
bland annat Järvsö, Ljusdal, Alfta,<br />
Edsbyn, Söderhamn och Bollnäs<br />
ställde upp och spelade under de 13<br />
timmar som evenemanget pågick.<br />
Arrangörerna kunde skatta sig<br />
lyckliga över drygt 400 betalande<br />
och glada besökare. Ljusnan deklarerade<br />
"hultsfredsstämning”, tillställningen<br />
gick lugnt till och banden<br />
var nöjda.<br />
B<br />
Gruppförsändelse<br />
Avsändare<br />
<strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
828 80 Edsbyn<br />
Danssjuka pensionärer på<br />
området<br />
Visst stötte man på en hel del problem,<br />
som förseningar, stress och<br />
meningsskiljaktigheter. Reaktionerna<br />
blev på vissa håll också allt<br />
annat än glada när det visade sig att<br />
Forsparken blivit dubbelbokad.<br />
Besökte man Forsparken under<br />
denna soliga(!) julidag kunde man<br />
nämligen se hur danssjuka pensionärer<br />
fick trängas ( för att komma in<br />
på sin, varje lördag återkommande<br />
motionsdans) med festivaltokiga ungdomar<br />
i kön till insläpp... Ljudnivån<br />
var aningen för hög för de äldre<br />
öronen och pågick även en timme<br />
senare än beräknat. De som kom in<br />
välkomnades dock och var vid glatt<br />
humör.<br />
Utmärkt inlärningstillfälle<br />
Sammanfattningsvis blev Woxstock<br />
en av höjdpunkterna i den allt<br />
som oftast regniga sommaren 2000.<br />
Festivalen fungerade som ett utmärkt<br />
inlärningstillfälle, ett spelningstillfälle,underhållningstillfälle,<br />
njutartillfälle och danstillfälle.<br />
Woxstock 2000 blev dessutom ett<br />
tillfälle att visa på <strong>Ovanåkers</strong> företagsamma<br />
själar, i huvudsak ungdomar,<br />
men framförallt hur många<br />
duktiga musiker som döljer sig i<br />
Hälsinglands djupaste skogar. För<br />
arrangörerna blev det ”den lilla festivalen<br />
som kan bli större”.<br />
Text Karolina Norlin<br />
Fotnoter:<br />
UFO = Ung Från <strong>Ovanåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
FS Hälsingland = Frikyrkliga studieförbundet<br />
X-stage = Länsomfattande musikprojekt<br />
med uppgift att bygga upp lokala scener<br />
och ge möjligheter för amatörband att<br />
uppträda för publik. FS Hälsingland står<br />
som huvudman för projektet.
Change language