Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - Sysav

More documents

Recommendations

Info

Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - fallstudie i två regioner IVL rapport B1677 4.3 Biologisk behandling Biologisk behandling innebär kompostering eller rötning. Från dessa metoder utvinns energi och näring från lättnedbrytbart organiskt avfall som matrester och trädgårdsavfall. Idag behandlas ca 10 procent av hushållsavfallet i Sverige biologiskt. Ett nytt nationellt mål är satt till att 35 % av matavfallet ska behandlas biologiskt 2010. 45 De två metoderna och dessas miljöpåverkan beskrivs nedan. Kompostering Kompostering innebär att organiskt avfall bryts ner under syrerika förhållanden med hjälp av mikroorganismer som svampar och bakterier. Den färdiga komposten innehåller näringsämnen som kväve, fosfor och kalium, och humusbildande substanser. Den färdiga komposten kan sedan användas som jordförbättringsmedel och gödningsmedel förutsatt att den uppfyller en viss kvalitet. Det finns olika typer av kompostering; öppen-, sluten- och reaktorkompostering samt hemkompostering. En form av öppen kompostering kan vara strängkompostering som innebär att materialet läggs öppet i strängar på en betong- eller asfaltsplan. Dessa vänds sedan med jämna mellanrum med hjälp av en traktor för att syresättas. Metoden kan vara lämplig för trädgårdsavfall men mer tveksam för hushållsavfall. Sluten kompostering fungerar som strängkompostering med skillnaden att den sker inomhus i till exempel stora hallar. Komposteringsförhållandena kan då kontrolleras bättre, vilket kan medföra kortare komposteringstider. Reaktorkompostering innebär att materialet som ska komposteras placeras i slutna reaktorer där de sedan förflyttas och behandlas. Kompostering i reaktor medför att behandlingen kan styras mer och komposteringstiden blir även här kortare. Hemkompostering innebär att avfallsproducenten själv komposterar sitt organiska avfall i en kall- eller varmkompost. Beroende på hur avfallets sammansättning ser ut och beroende på vilken typ av kompostering som används kan vissa miljöproblem uppstå. Utsläpp kan bestå av lustgas och metan till luften, vilka är växthusgaser som påverkar växthuseffekten. Andra utsläpp till mark och vatten kan vara närsalter, metaller, smittämnen och organiskt material som kan ge upphov till övergödning, försurning och luktproblem. I slutna kompostsystem kan utsläppen minimeras. 46 47 48 Rötning Rötning fungerar i stort sätt som kompostering. Skillnaden är att nedbrytningen sker under anaeroba förhållanden, det vill säga syrefri miljö. Vid rötning bildas även biogas, vilket består till största delen av metan och koldioxid och som används vid energiframställning i form av värme eller fordonsgas. Rötning sker vanligtvis i en reaktor och innebär att det organiska materialet innesluts i en behållare, reaktor, där nedbrytningsprocessen får ske fritt från syre. När det organiska materialet är utrötat måste rötresten tas omhand. Rötresten kan användas som snabbverkande gödselmedel och ersätta konstgödsel i jordbruket om det uppfyller en viss kvalitet. 45 RVFs hemsida, http://www.rvf.se/m4n?oid=854&_locale=1, 050921 46 RVFs hemsida, http://www.rvf.se/m4n?oid=854&_locale=1 050921 47 Naturvårdsverket (2003). Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall. 48 Statens Offentliga Utredningar (2002). Skatt på avfall idag - s. 218 19
Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - fallstudie i två regioner IVL rapport B1677 Om rötningen sker helt slutet är miljöeffekterna minimala. En effekt kan vara problem med utsläpp av luktämnen även utsläpp av metan kan förekomma vid in- och utmatning av materialet samt vid efterlagringen. Utsläpp av metan och koldioxid kan också uppstå vid behandling och användning av biogasen, som erhålls från rötningsprocessen. Metan och koldioxid är växthusgaser som påverkar växthuseffekten. Om biogas ersätter fossila bränslen vid energiframställning eller som fordonsbränsle blir utsläppen av växthusgaser betydligt lägre, vilket då ger en positiv miljöaspekt. 49 50 51 4.4 Materialåtervinning Materialåtervinning innebär att material i restprodukter eller utsorterade avfallsfraktioner tas tillvara för tillverkning av nya produkter. Materialåtervinning är oftast miljömässigt och energimässigt bättre än förbränning om de återvunna materialen ersätter nya råvaror. Om det återvunna materialet inte ersätter samma nya material minskar fördelarna. En orsak är att det idag är något dyrare att ta tillvara utsorterat material för materialåtervinning jämfört med om materialet skulle förbrännas. Lönsamheten med materialåtervinning kan också kopplas ihop med hur miljöpåverkan ska värderas, vilket det idag inte finns något bra underlag för. 52 5 Miljöpåverkanskategorier Oberoende behandlingsform av avfallet kommer miljön påverkas. Miljöpåverkanskategorierna som tas med i denna studie är; växthuseffekten, övergödning, försurning och fotooxidantbildning, vilka beskrivs i följande kapitel. 5.1 Växthuseffekt Växthuseffekten är ett resultat av att vissa växthusgaser i atmosfären har förmåga att delvis absorbera den långvågiga värmeutstrålningen från jorden, vilket gör att värmen stannar kvar i atmosfären. Växthuseffekten är naturlig och en förutsättning för att liv ska kunna existera på jorden. Mänskliga aktiviteter, som till exempel utsläpp från förbränning, orsakar att halterna av växthusgaser i atmosfären ökar. Ökade halter växthusgaser i atmosfären ger upphov till temperaturhöjning med ett antal följdeffekter som ökad nederbörd, torka och stigande havsnivå med mera. Växthusgaser uppkommer mer eller mindre vid alla behandlingsformer av avfall. Växthusgaser som är aktuella i denna studie är; CO2, CH4, N2O, NOx, CO och NMVOC. De olika gaserna har olika atmosfärisk livslängd och absorbtionsegenskaper, vilket gör att de har olika stor påverkan. Detta måste tas hänsyn till när beräkningar görs gällande miljöpåverkan. 53 54 49 RVFs hemsida. http://www.rvf.se/m4n?oid=854&_locale=1, 050921 50 Naturvårdsverket (2003). Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall. 51 Statens Offentliga Utredningar (2002). Skatt på avfall idag - s. 218-219 52 Statens Offentliga Utredningar (2002) Skatt på avfall idag -. s. 219 & 307 53 Brandt N, Gröndahl F (2000). Miljöeffekter kompendium i miljöskydd- s.25-49 54 Sundqvist J-O (2005). Utvärdering av miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik – koncept s.11 20
Page 1 and 2: Miljökonsekvenser av svensk avfall
Page 21: Miljökonsekvenser av svensk avfall
Page 73 and 74:
Miljökonsekvenser av svensk avfall
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79:
show all

Miljökonsekvenser av svensk avfallspolitik - Sysav

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?