SMT 1-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

More documents

Recommendations

Info

DNA i olika länder. Även korrekt avgränsning av arterna är viktigt. Utan en god avgränsning av arterna får vi inte rätt information om deras ekologi och utbredning. Väl avgränsade arter med samma namn överallt är förstås också nödvändigt för riktig bedömning av hotade svamparter. DNA är till stor hjälp i arbetet med släktet Cortinarius taxonomi, och det har påskyndat vårt arbete enormt. Men vi befinner oss bara i början och mycket återstår att göra för att bättre kunna lära känna mångfalden inom detta fascinerande släkte. Tack Vi tackar vår handledare docent Ilkka Kytövuori för värdefulla kommentarer till manuskriptet, och Hjalmar Croneborg för översättning. Vi skulle också vilja tacka Finlands miljöministerium (MOSSE-projektet) för att de finansierar detta arbete. Tuula Niskanen Tuula.Niskanen@Cortinarius.fi Kare Liimatainen Kare.Liimatainen@Helsinki.fi Department of Biological and Environmental Sciences Plant Biology, Biocenter 3 Viikinkaari 1 P.O Box 65 00014 University of Helsinki FINLAND Nästa nummer av Svensk Mykologisk Tidskrift utkommer i september. Förhoppningen är att tidskriften skall vara tryckt och distribuerad före mykologiveckan som arrangeras i Skåne under vecka 38. Ett genomgående tema i nästa nummer kommer därför att vara sydsvenska svampar men naturligtvis välkomnar vi även artiklar på andra teman. Det får gärna vara lite lätt- sammare artiklar så tidskriftens innehåll blir brett och tilltalande för många läsarögon. Skicka in manus snarast. Manusstopp är 15 juni, men vänta inte till sista stund! Rektionen Författarna är forskare vid Helsingfors universitet och genomför sina doktorandstudier i taxonomi inom släktet Cortinarius. Hygrocybe citrinovirens (J.E. Lange)Jul. Schäff., Skåne, Baldringe, Skogshejdan 2001-10-01. Scanning Kerstin Bergelin. 10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:1 (2005)
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (1): 11-12, 2005 Dyngsvampar och DNA ÅSA NYBERG En hög med skit går dom flesta väl förbi utan att ägna särskilt stor tanke, mer än att man kanske rynkar lite på näsan. Men stannar man upp och tittar närmare ser man ju att där bokstavligen kryllar av spännande liv! Bakterier, insekter, mossor, nematoder och svampar lever i djurspillning och konkurrerar med varandra om plats och näring. Alla dessa organismer fyller också en viktig funktion i ekosystemet då de bryter ned spillningen och frigör näring som kan återgå till jorden och växterna. Dyngsvampar dåligt undersökta Svampar som är koprofila (som lever på spillning) tillhör en vitt spridd biologisk grupp med både ascomyceter, basidiomyceter och zygomyceter representerade. Ascomyceterna (sporsäckssvamparna) är den största gruppen och omfattar de ofta färgrika discomyceterna och de mörka mindre iögonfallande pyrenomyceterna. Liksom andra svampgrupper är många koprofila ascomyceter ofullständigt undersökta. Släktskapet mellan olika grupper är ofta oklart, liksom vilka egenskaper som är typiska för dem. Släktet Sporormiella och dess egenskaper En av dessa outredda grupper är pyrenomycetsläktet Sporormiella, som jag studerar i mitt doktorandprojekt. Sporormiella är ett stort släkte med ca. 80 arter beskrivna. Flertalet arter är koprofila, men ett tjugotal arter lever på andra substrat, främst ved. Sporormiella-arterna har mörka päronformade fruktkroppar och sporerna SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:1 (2005) DNA Abstract The coprophilous genus Sporormiella (Ascomycota) is presented and illustrated. The use of DNA data in systematic research is emphasized. är mörkbruna, tjockväggiga och har en gelatinös hinna (Ahmed & Cain 1972). Varje spor består av flera celler som varierar i antal mellan 4 och 16, och varje cell har en groddspringa som kan variera i utseende (fig. 1). Tåliga sporer skjuts iväg Sporspridningen hos Sporormiella är aktiv, vilket betyder att sporerna skjuts ut ur asci och bort från den spillningshög de växer på (fig. 2). Sporerna klibbar sedan fast i den intillväxande vegetationen med hjälp av den gelatinösa hinna som omger dem. När växterna äts upp av betande djur följer sporerna med och transporteras genom djurets mag- och tarmkanal. Hur de klarar av den tuffa behandlingen är dåligt undersökt, men sporernas mörka och tjocka väggar är troligtvis ett bra skydd mot både solens UV-strålning och djurets magsafter. Koprofila karaktärer och dess urspung Många av egenskaperna hos Sporormiella tros vara anpassningar till den koprofila livsformen, men förekommer i ett flertal svampgrupper, som inte är närbesläktade. Egenskaperna har alltså uppstått flera gånger under evolutionen. Andra karaktärer kan variera med olika miljöfaktorer och är inte alls evolutionärt grundade. Vilka egenskaper som är typiska för Sporormiella och som säger något om dess släktskap till andra grupper kan därför vara svårt att veta. Preussia är ett släkte som är närstående till Sporormiella, men har i motsats till 11
Page 1 and 2: Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 2
Page 3 and 4: I detta nummer nr 1 2005 ORDFÖRAND
Page 5 and 6: Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (1):
Page 7 and 8: gånger får man varje gång en fö
Page 11: artuppfattning och börjar accepter
Page 17 and 18: annat exempel är att fnösk- och p
Page 19 and 20: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:1 (2
Page 21 and 22: karaktären som skiljer släktena
Page 23 and 24: Litteratur Blum, J. 1962. Les Russu
Page 25 and 26: författarna. Det gäller bl.a. sl
Page 27 and 28: är amyloid (IKI+). Några har koni
Page 29 and 30: mans i ett eget subphylum (Taphrino
Page 31 and 32: Matheny, B., Nishida, H., Pfister,
Page 33 and 34: fossils of bryophytes from the Devo
Page 35 and 36: Line 7. Laboulbeniomycetes (Weir &
Page 37 and 38: Följande etiologiska mönster redo
Page 41 and 42: tinhalten i Agaricus bisporus visar
Page 43 and 44: hanterats. Vanliga tillagningsmetod
Page 47 and 48: Diskussion och slutsatser Provätni
Page 49 and 50: Fig. 2. Tricholoma sejunctum (sydli
Page 53 and 54: Österrike-Ungern, därav artepitet
Page 55 and 56: SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 26:1 (2
Page 57 and 58: Fig. 5. Sporer hos Bryoscyphus dicr
Page 59 and 60: Hebeloma aestivale, H. alpinum, H.
Page 61 and 62: en omväxlande natur med gräsytor,
Page 63 and 64:
a Grankotteskivling (Strobilurus e
Page 65 and 66:
Fig. 1. Hästkastanj med talrika fr
Page 67 and 68:
okhandel i Lund. Fyndet gällde ing
Page 69 and 70:
Svensk Mykologisk Tidskrift 26 (1):
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
tare, lever i symbios med gräs och
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Medlemmar i Arbetsgruppen för Sven
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
föredrag om sällsynta och hotade
Page 83 and 84:
Styrelsen inbjöd i samband med år
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Styrelse Kerstin Bergelin ordföran
show all

SMT 1-2005 - Sveriges Mykologiska Förening

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?