Affärsdriven hållbar stadsutveckling - Mistra urban future

I skrivande stund har projektet snart genomförts till hälften, men
kunskapsutvecklingen inom t ex hållbarhetsområdet väcker frågan om möjligheter
att höja kraven vad gäller t ex energi. En central frågeställning gäller då möjligheterna
att omformulera sig i ett partnerskap där man på ett tidigt skede bundit upp sig i
gemensamma mål och visioner. Kan man höja kraven? Kommunens representant
funderar på hur kraven redan då kunde satts högre:
”Vad skulle de högre kraven innebära? Om energifrågan är en död fråga att pressa
vidare, så finns det ju andra hållbarhetsaspekter. Men hur ställer vi krav kring dessa?
En hel del kvalitetskrav när det gäller service och gestaltning har vi ju redan.”
Projektet väcker också frågor om möjligheterna till medborgerligt inflytande när
kommunen redan i ett tidigt skede skapar inriktningsdokument utanför ordinarie
planprocess. Här finns en risk att detaljplanearbetet, vilket ska garantera transparens
och medborgerligt inflytande, reduceras till en verkställande process. Samtidigt
upplever kommunens tjänstemän att få exploaterings- och planeringsprojekt
är så väl förankrade bland medborgarna som just Stadsskogen. En förklaring är
partnerskapets starka engagemang och marknadsföring som ur ett invånarperspektiv
kan uppfattas som liktydig den information som en planutställning innehåller. Ur ett
medborgarperspektiv kan det vara svårt att särskilja när avsändaren i kommunikation
om stadsbyggnad är kommunen eller exploatören. Kommunens kommunikation är
förbunden med ett förpliktigande om demokratiskt inflytande, medan exploatören
informerar i syfte att öka kännedomen kring en satsning.
nyskapande samverkan – den (in)formella planprocessen
De fyra fall som har utgjort utgångspunkt för diskussionen skiljer sig åt avseende
skede, initiativtagare, intressenter, markägarförhållanden etc. Trots detta återkommer
samma ambitioner och problemställningar i flera av fallen, det handlar om effektiv
processtyrning i relation till den lagstadgade planprocessen; om integrering av ny
kunskap och ställningstaganden i pågående processer; om hur hållbarhetsambitionerna
konkretiseras; och om två olika typer av näringslivsperspektiv.
inriktningskartor, avsiktsförklaringen och en
verkställande detaljplan?
Exploatering i svenska städer måste enligt plan- och bygglagen (PBL) föregås av
upprättandet av en detaljplan. Detaljplanen ska utgöra kommunens verktyg för att
styra utvecklingen av den byggda miljön och väga allmänna och enskilda intressen
mot varandra. De som är berörda av en plan, invånare och sakägare, ges inflytande
genom den i PBL reglerade planprocessen som syftar till att pröva om ett förslag till
markanvändning är lämpligt. I ett internationellt perspektiv har kommunen, genom
det kommunala planmonopolet, stort inflytande över bebyggelsens utveckling, och
genom den reglerade planprocessen stadfästs också invånarnas inflytande.
I samtliga fall som här har diskuterats förekommer exempel på hur planprocessen
utvidgas, kompletteras och föregås av olika former av tidiga diskussioner. Det
förekommer även en mängd dokument av karaktären inriktningskartor och
avsiktsförklaringar, som saknar legitimitet enligt PBL, men som tenderar att blir
starkt styrande för de formella dokument som senare tas fram. Avsiktsförklaringarna
och inriktningskartorna är exempel på innovativa arbetsformer som svarar mot
20