Affärsdriven hållbar stadsutveckling - Mistra urban future

us?” (ett vanligt uttryck inom näringslivet). Det innebär att den som är projektägare
redan från början måste ”rigga” projektet på ett sätt som kan ge deltagarna som bjuds
in så många fördelar/mervärden så att de vill lägga tid och pengar i projektet.
I de projekt som här redovisas och diskuteras - Ren Smörja, Plasthandskar på
sjukhus, I nya hjulspår, Clean Shipping, Biogas Väst och Klimatsmart Citydistribution
– har det viktigaste vinnar-skälet för deltagande företag varit att man utvecklar dels
nya produkter, dels nya marknader – tillsammans med representanter för befintliga
eller potentiella kunder – under opartiska/neutrala och trovärdiga förhållanden.
Projektledningen sköts av en neutral organisation utan vinstintressen – kommun,
kommunalförbund, kommunalt bolag eller en region (VGR).
I vilken omfattning affärsdriven hållbar utveckling kan ske i samband med den
betydligt mer komplicerade processen ”stadsutveckling” är därför en intressant fråga
att testa i verkligheten och att forska om.
Men även här visar flera exempel som vi studerat att det går - eller att det med
stor sannolikhet kommer att vara möjligt - att uppnå intressanta resultat – även om
det kanske än så länge är små delar/projekt i ett större sammanhang som man arbetar
med.
Samtal med ett begränsat antal företag – som har produkter/tjänster av intresse i
sammanhanget - visar att det finns ett stort intresse av att kunna vara med mer aktivt
i hållbar stadsutveckling. Det är givetvis av självklara skäl som att företagen alltid
måste vara beredda att skapa affärsmöjligheter genom att se på nya möjligheter. En
intressant fråga är här den omvända: vad tycker kommunens tjänstemän/politiker
om att släppa in företag på ett mer aktivt sätt? Det kanske inte bara är fråga om de
attitydproblem som de intervjuade företagen anger. Det kan säkerligen även handla
om bristande resurser, otillräcklig kompetens eller ovana att hantera initiativ eller
projektförslag från aktiva pådrivande företag.
Det svåra är att finna de bra formerna. Inget företag – utom de större byggföretagen
– har råd eller tid att ställa upp utan ersättning. Delegationen för Hållbara Städer är
ett gott försök att stimulera en stadsplanering och utveckling där man även skapar
en ny plattform/arena eller demoanläggningar/lösningar som även små företag i
ett nästa steg kan utnyttja som ”skyltfönster”. Flera projekt som fått medel från
delegationen – även i Västsverige – visar att det är något nytt på gång. Att vissa nya
moment helt plötsligt ingår i ”planeringsklustrets” arbete. Jämför bara direktivet -
om ”innovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning”
- som kommit till som en extra knorr i Kvillebäcks-projektet.
Nya Krokslätt visar att det finns potential för att släppa loss privata företag för
att utveckla hållbar stadsutveckling. Projektet visar också att affärsdriven hållbar
stadsutveckling enligt vår definition redan är ett inslag i verkligheten.
Klimatsmart Citydistribution adresserar en viktig och svårlöst del i hållbar
stadsutveckling: att ordna gods/varutransporter på ett smart och hållbart sätt. Det är
också ett projekt vars resultat speciellt beträffande logistiklösningar kan komma att
påverka utformningen av transportinfrastruktur när man i framtiden planerar om-
eller nybyggnad av stadsområden. Vad händer med byggnader, gator, ”lastområden”
och torg om man t ex redan från början planerar ”kollektivtrafik” för gods/varor?
Vilken exportpotential kan finnas i projektet med så starka företag som Volvo
Lastvagnar, Schenker, DHL och Preem? Vad skulle hända om dessa företag lanserade
sitt koncept på en workshop i till exempel Shanghai tillsammans med Mistra Urban
Future? Och sätter det i sitt sammanhang där Shanghai/Kina just nu planerar en
mängd nya gröna stadsdelar/städer?
38