Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv
Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv
Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
evangelisk-luthersk missionstidning nummer 9 2008<br />
Evangeliet på väg<br />
Jubileum i Kenya ElMs Mission Ungdomar på uppdrag nYa UngDoMslEDarE<br />
Från död till liv anDakt En kristens inre strider psalM 77<br />
Den kristna gemenskapens möjlighet Ett aktUEllt äMnE<br />
45 kr
OMSLaGSBILD: HEnRIK HJaLMaRSSOn<br />
September<strong>numret</strong>s<br />
innehåll<br />
3 Kenyajubileum<br />
ROLanD GUSTaFSSOn,<br />
RUnE IMBERG, KERSTIn nILSSOn<br />
6 På tråden<br />
SaMWEL KIPROnO LanGaT<br />
7 I fokus<br />
PER HEnRIKSSOn<br />
8 Den kristna<br />
gemenskapens möjlighet<br />
PETER HEnRySSOn<br />
11 ELUs ungdomsledare & PULS<br />
12 Ord till liv – Från död till liv<br />
JOHannES LyCHE<br />
14 Själavårdsfråga<br />
GUSTaV BÖRJESSOn<br />
16 En kristens inre strider – Ps 77<br />
InGEMaR RÅDBERG<br />
18 Saxat & utblickar<br />
19 Själavård – Fader vår<br />
GUSTaV BÖRJESSOn<br />
20 I mötet med Martin Luther King<br />
BEnGT BERGMan<br />
22 Åhus Missionsgård<br />
ELIn PERSSOn<br />
26 ELMs styrelse presenterar sig<br />
28 Kort & gott från <strong>som</strong>maren<br />
30 ELM-info & Bibelläsningsplan<br />
31 Annonser<br />
32 Obotligt sjuk?<br />
LInnEa ÅSTRÖM<br />
MånaDEns citat<br />
Jesus sade: Jag har fått all makt<br />
i himlen och på jorden.<br />
Gå därför ut och gör alla folk till mina lärjungar! MaTT. 28:18F<br />
rEDaktörEn har orDEt<br />
Nära Jesus<br />
välkoMMEn till En nY till liv efter <strong>som</strong>maruppehållet! Sommarens händelser<br />
kunde ha fyllt ett helt nummer, och visst hade det varit spännande att också få<br />
kika in på konfi rmationsläger, <strong>som</strong>marbibelskolor, bibelcamping, körläger med<br />
mera, från norr till söder. (Du <strong>som</strong> deltar i ett läger är alltid välkommen att<br />
höra av dig med en notis.) Men du bjuds bland annat in till ett jubileum i Kenya<br />
– missionsarbetet där har burit rik frukt – och till att be om att ELMs nya styrelse,<br />
nyanställda, ELUs ungdomsledare och frivilliga alla med frimodighet bär<br />
ut evangeliet om Jesus.<br />
i gUDs rikE är gEMEnskap något viktigt – men hur ser vi på den? Den har sin början<br />
i skapelsen: mellan Gud och människan och människorna emellan. Grunden<br />
för vår gemenskap fi nns i Gud själv – den kristna gemenskapen är en gudomlig<br />
verklighet. Vi är förenade med varandra genom och i Kristus. När jag ser på min<br />
syster eller broder står lik<strong>som</strong> Jesus där emellan. Också i styrelsearbete, föreningsliv<br />
och mission.<br />
Hos Jesus, nära honom, får vi hämta nåd och förlåtelse – och kärlek till varandra.<br />
Vi får också be att de frestelser <strong>som</strong> drabbar inte blir oss övermäktiga,<br />
och att Jesus och hans förlåtelse får förändra våra liv.<br />
nära JEsUs kan vi också dela våra bekymmer med honom, ja, även lidanden vi<br />
kanske bär på. Psaltaren visar oss att det är tillåtet att klaga – och att vi får göra<br />
det inför Herren. Han ser oss, och vet om hur vi har det. Varför han ibland verkar<br />
vara långt borta eller inte tycks svara på vår bön är livets stora frågetecken. Ändå<br />
är han Gud, och vi får klamra oss fast vid honom och hans löften. ”Det enda <strong>som</strong><br />
bär, när allting annat vacklar, det är Guds nåd och Guds barmhärtighet.”<br />
Eva anDErsson<br />
till.liv.red@telia.com<br />
här vill vi åtErgE Ett tänkvärt citat – och tar gärna emot ord <strong>som</strong> du nyligen stannat till inför eller <strong>som</strong> gett dig livsmod. Det kan vara från<br />
en bok, en predikan, en tidning, en sång eller en vän… Mejla till till.liv.red@telia.com eller skicka till <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 Lund.<br />
I bönen har den ensamme någon att tala med,<br />
den lidande någon <strong>som</strong> förstår, den lycklige någon att tacka,<br />
och syndaren någon att bekänna inför. J. nilsson<br />
2 9 • 2008 TILL LIV
mIssIon I utlanDet • 60-ÅRsjubIleum I KenYa<br />
FOTO: RUnE IMBERG<br />
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya har fi rat 60-årsjubileum på Matongo. Efter<strong>som</strong> kyrkans<br />
arbete inleddes på Itierio präglades även gudstjänstfi randet där av jubileet. Roland Gustafsson<br />
och Rune Imberg deltog i fi randet och de fi ck även möjlighet att besöka Central Riftdistriktet<br />
tillsammans med missionären Kerstin nilsson.<br />
Jubileum på Matongo<br />
festligheterna 24–25 juli på Matongo<br />
missionsstation innehöll både predikan,<br />
sång, tal, hälsningar, festmåltid<br />
och överlämnande av jubileumsbok.<br />
DEt var Ett MinnEsvärt jubileum på Matongo!<br />
Vid den inledande högmässan<br />
på torsdagskvällen den 24 juli, då biskop<br />
Walter Obare celebrerade, predikade<br />
den fi nske f.d. Kenya-missionären<br />
Reijo Arkkila över Petrus bekännelse<br />
och om Kristi kyrkas grundval<br />
(Matt. 16:13–20).<br />
Själva jubileumsdagen, den<br />
25 juli, inleddes med procession.<br />
Representanter från<br />
kyrkans fyra stift vandrade<br />
genom Matongostationen<br />
och för enades vid det teologiska<br />
seminariet (MLTC), där festligheterna<br />
pågick under ca sex timmar. Under<br />
ge<strong>ner</strong>alsekreterare John Halakhes ledning<br />
genomfördes ett varierat program<br />
med sång, hälsningar och tal.<br />
Ett antal understödjande organisatio<strong>ner</strong><br />
framförde sina gratulatio<strong>ner</strong>: Mis-<br />
Jubileum<br />
60 år<br />
sourisynoden från USA, Norsk Luthersk<br />
Misjonssamband, Lutherska Evangeliföreningen<br />
i Finland, World Mission<br />
Prayer League, Svenska Lutherska<br />
Evangeliföreningen i Finland, ELM-BV<br />
och Missionsprovinsen i Sverige.<br />
Rune Imberg, <strong>som</strong> på ELCKs uppdrag<br />
skrivit en jubileumsbok, presenterade<br />
på ett övergripande sätt sin omfattande<br />
forskning. Boken över lämnades<br />
därefter av ELM–BV <strong>som</strong> gåva till<br />
ELCK.<br />
Ytterligare två böcker lan-<br />
serades vid högtiden: MLTCrektor<br />
Joseph Ochola Omolos<br />
bok Reconciliation in An<br />
African Con text och Reijo<br />
Arkkilas bok Walter Obare –<br />
Confessional Lutheran Bi shop in<br />
Africa.<br />
Biskop Walter Obare framförde<br />
ELCKs tack till Her ren, samarbetande<br />
organisatio<strong>ner</strong> och ELCKs medarbetare<br />
och medlemmar. Han höll sedan<br />
ett gripande tal om Guds förunderliga<br />
ingripande – hur evangeliet sedan 1948<br />
fått ingång och framgång i Kenya.<br />
Dessutom presenterades med utgångspunkt<br />
från 2 Petr. 1:19 vad <strong>som</strong> utgör<br />
ELCKs profi l och uppdrag, betoningen<br />
av reformationens grundläggande moment:<br />
Skriften allena, nåden allena,<br />
tron allena – och Kristus allena (föredraget<br />
kommer att publiceras på ELMs<br />
hemsida).<br />
Ca 600 jubileumsgäster samlades avslutningsvis<br />
vid en gigantisk jubileumstårta<br />
och till gemytlig måltidsgemenskap.<br />
rolanD gUstafsson, missionsföreståndare<br />
FOTO: RUnE IMBERG<br />
procession på jubileumsdagen.<br />
TILL LIV 9 • 2008 3
mIssIon I utlanDet • 60-ÅRsjubIleum I KenYa<br />
rune imberg, Walter obare och roland gustafsson.<br />
bröder och systrar i Kristus!<br />
Detta är den dag <strong>som</strong> Herren har gjort, låt oss på<br />
den jubla och vara glada (Ps. 118:24).<br />
Å ELM-BVs vägnar framför jag hälsningar och<br />
tack med anledning av arbetet för evangeliet<br />
från första dagen ända till nu, i förvissning<br />
om att han <strong>som</strong> har börjat ett gott<br />
verk också skall fullborda det intill Jesu<br />
Kristi dag.<br />
Vi tackar Gud <strong>som</strong> genom sin kärlek<br />
och barmhärtighet har fört oss samman<br />
i detta uppdrag. Vårt arbete har<br />
inte varit förgäves i Herren! Det är inte<br />
baserat på mänsklig styrka och mänskliga<br />
Välsignade gudstjänster<br />
på Itierio<br />
nästan exakt 60 år efter att elms missionsarbete<br />
inletts i kenya och på den<br />
plats <strong>som</strong> senare blev Itierio missionsstation<br />
fi ras gudstjänster <strong>som</strong> pågår i<br />
timmar och dit människor i tusental<br />
strömmar in.<br />
DEt är Morgon på itiErio, strax utanför<br />
staden Kisii i sydvästra Kenya. Klockan<br />
närmar sig åtta och jag ser en mängd<br />
skolelever klädda i grönt och vitt på<br />
väg till kyrkan. Hälften av dem bär på<br />
stolar – annars får de inga sittplatser!<br />
Kolonnen av elever fortsätter och fortsätter.<br />
Fler och fl er perso<strong>ner</strong> samlas i<br />
parken runt Itierio kyrka. Snart börjar<br />
skolgudstjänsten <strong>som</strong> kommer att pågå<br />
i mer än en och en halv timme. Roland<br />
Gustafsson, Kerstin Nils son och jag<br />
deltar ungefär halva tiden. Klockan<br />
elva börjar den vanliga församlingsgudstjänsten<br />
<strong>som</strong>, när den är över, visar<br />
sig ha pågått i tre och en halv timme.<br />
resurser. Inte åt oss, Herre, inte åt oss utan åt ditt<br />
namn ge äran, för din nåds och din sannings skull<br />
(Ps. 115:1).<br />
Bröder och systrar: jag förmedlar hälsningar<br />
från ELMs styrelse, från missionssekreterare<br />
Karin G. Ekström,<br />
f.d. ELM-missionärer samt från<br />
Jubileum<br />
60 år<br />
missionsvän<strong>ner</strong> i Sverige, med tillönskan<br />
om Guds fortsatta ledning<br />
och välsignelse.<br />
Fridens Gud, <strong>som</strong> i kraft av ett<br />
evigt förbunds blod har fört fårens<br />
store herde, vår Herre Jesus Kristus,<br />
DEnna sönDagsMorgon, den 27 juli 2008,<br />
fi rar vi alltså gudstjänst på Itierio tillsammans<br />
med ca 3 000 perso<strong>ner</strong>. I tankarna<br />
går jag tillbaka till en annan söndag<br />
i slutet av juli, 60 år tidigare, då<br />
Missionssällskapet Bibeltrogna Vän<strong>ner</strong><br />
inledde sitt arbete i Kenya:<br />
Söndagen den 25 juli [1948] inledde<br />
vi med predikoverksamhet. Vi har ju<br />
ännu inte någon lokal, men vi går ned<br />
till infödingarnas torgplats, där det<br />
varje söndag samlas hundratals människor<br />
för att köpa och sälja. På någon<br />
liten upphöjning eller under ett skuggrikt<br />
träd ställer vi oss och söker undervisa<br />
om frälsningens väg. Åhörare<br />
saknas inte. Senaste söndag var nog ett<br />
par hundra omkring oss och lyssnade<br />
till Ordet. Särskilt verkar mycken ungdom<br />
ha stort intresse. 1<br />
Under en tid pågick missionsarbetet på<br />
detta sätt, men ganska snart byggdes<br />
den första skolan på Itierio, och man<br />
a door opened by the lord<br />
A History of the Evangelical Lutheran Church in Kenya<br />
Boken är en skildring av Kenyas evangelisk-lutherska<br />
kyrkas (ELCK) historia. Författaren, <strong>som</strong> själv arbetat<br />
<strong>som</strong> missionär i Kenya, har i det forskningsuppdrag <strong>som</strong><br />
beställts av kyrkan främst velat svara på tre frågor:<br />
Varför beslöt ELM-BV att påbörja ett missionsuppdrag i<br />
Kenya? Hur har kyrkan utvecklats från ett enkelt missionärsbesök<br />
till en stor, oberoende kyrka? Vilka överväganden<br />
och beslut har påverkat denna utveckling mest?<br />
bv-förlag, 159 kr<br />
upp från de döda, han må fullkomna er i allt gott,<br />
så att ni gör hans vilja. Och må han verka i oss<br />
det <strong>som</strong> behagar honom, genom Jesus Kristus.<br />
Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen<br />
(Hebr. 13:20–21).<br />
Det är en glädje att å ELMs vägnar till ELCK få<br />
överlämna 2 000 exemplar av jubileumsboken<br />
A door opened by the Lord – the history of the<br />
Evangelical Lutheran Church in Kenya.<br />
Ur rolanD gUstafssons tal på Matongo<br />
började fi ra gudstjänst där. I december<br />
1951 skedde det första dopet, och<br />
snart var församlingen så stor att man<br />
behövde en permanent kyrka på stationen.<br />
Det första spadtaget togs i september<br />
1959, och K.G. Ohlsson läste då<br />
från 1 Mos.: Hur helig är inte denna<br />
plats! Det måste vara Guds boning, ja,<br />
här är himlens port. 2 Ett år senare stod<br />
kyrkan färdig och den 18 september<br />
1960 invigdes den.<br />
nU satt vi Där, tre representanter för<br />
ELM-BV, alla med många års tjänst i<br />
Kenya, och fi rade gudstjänst – men inte<br />
inne i kyrkan utan utanför. En bit bort<br />
kunde vi se att en av kyrkans kortväggar,<br />
den med ingången, nyligen rivits.<br />
Varför? Ja, inte på grund av bristande<br />
byggnadsskicklighet och underhåll utan<br />
för att kyrkan blivit för liten.<br />
Ända sedan sin tillkomst har kyrkan<br />
rymt ca 400 perso<strong>ner</strong>. Nu håller<br />
4 9 • 2008 TILL LIV
Eleverna bär stolar så att alla får en sittplats – de flesta utomhus.<br />
den på att förlängas med ca tio meter<br />
för att kunna rymma 700 perso<strong>ner</strong> för<br />
”vanliga” gudstjänster. Men det räcker<br />
ändå inte. En bit bort pla<strong>ner</strong>ar man att<br />
på sikt bygga en katedral med sittplats<br />
för ett par tusen perso<strong>ner</strong>. Och visst<br />
behövs något sådant! Under terminstid<br />
har man oftast två skolgudstjänster<br />
med sammantaget mer än 2 000 elever<br />
(från fem internatskolor), och efter detta<br />
följer sedan församlingens huvudgudstjänst<br />
med 500–1 000 deltagare.<br />
Det blev en lång gudstjänst för församlingen:<br />
ett antal körer medverkade<br />
(körsången tog en timme!), Kerstin och<br />
jag framförde hälsningar, Roland höll en<br />
inträngande predikan över Upp. 22:7,<br />
10–15, och vid nattvardsgången stod<br />
Ett TACK från Kenya<br />
nattvardsgästerna i långa rader trots att<br />
vi var fyra tjänstgörande präster.<br />
DEt var rika och välsignaDE gudstjänster<br />
vi fick vara med om, och Ordet räcktes<br />
ut till både unga och gamla. I mina tankar<br />
blev jag gång på gång påmind om<br />
detta stora och underbara, att vi människor<br />
må så och vattna, men att Gud<br />
är den <strong>som</strong> ger växten (1 Kor. 3:7).<br />
Vi tre svenskar <strong>som</strong> satt där, vi fick<br />
glädjas över skörden, och över att Guds<br />
ord haft framgång i Kenya. Jag tänkte<br />
också med tacksamhet på alla dem<br />
<strong>som</strong> sått ut Ordet på Itierio: familjerna<br />
Lundström och Salomonsson, Kers tin<br />
Andersson, K.G. Ohlsson med familj,<br />
följda av många andra. Och – dessa<br />
båda gudstjänster firades bara ett tiotal<br />
meter från den grav där Anna-Brita Albertson<br />
har sitt sista vilorum efter 55<br />
års tjänst i Kenya.<br />
Ett av huvudintrycken från gudstjänsten<br />
blev detta: vi svenska kristna<br />
har mycket att glädja oss över tillsammans<br />
med våra kenyanska trossyskon!<br />
Rune ImbeRg, rektor FFG och f.d. missionär<br />
1. Martin Lundströms beskrivning av denna händelse<br />
återfinns i Bibeltrogna Vän<strong>ner</strong>s Missionstidning,<br />
1948:130. Den är också citerad i Gustafsson<br />
– Imberg – Wiberg, Som en brusande flod, s. 7.<br />
2. Se Rune Imberg A door opened by the Lord, s.<br />
101, not 1. Uppgifterna är tagna från Iréne Ohlssons<br />
bok Från Karelen till Afrika, s. 66.<br />
MED anlEDning av Roland Gustafssons och Rune Imbergs deltagande vid jubileumsfirandet kom<br />
den 6 augusti följande meddelande till ELM-BV från kyrkans ge<strong>ner</strong>alsekreterare:<br />
”Tack så mycket för er närvaro vid högtiden. Vi är skyldiga er alla, våra vän<strong>ner</strong>, ett tack för att ni kom<br />
med evangelium till oss. Tack för alla dessa gångna år och för vårt fortsatta part<strong>ner</strong>skap i missionsarbetet.<br />
Vi är också stolta över det arbete <strong>som</strong> pastor Rune gjort och att ni gav honom möjligheten till det. Vänliga hälsningar,<br />
John Halakhe.”<br />
Jubileum<br />
60 år<br />
TILL LIV 9 • 2008 5
På tråden Samwel Langat<br />
Samwel Kiprono Langat är<br />
präst och distriktsledare i<br />
Central Rift-distriktet i Kenyas<br />
evangelisk-lutherska kyrka,<br />
ELCK.<br />
Vem är du och varför blev du präst?<br />
I min familj var jag den äldste av sex barn, började<br />
grundskolan 1979, gick gymnasiet och senare en<br />
teologisk kurs och prästvigdes den 6 maj 2001.<br />
Prästens jobb är fi nt och efter<strong>som</strong> jag själv genom<br />
kyrkan fått hjälp med mina skolavgifter på<br />
gymnasiet såg jag prästens arbete <strong>som</strong> en möjlighet<br />
att hjälpa andra <strong>som</strong> har det svårt. Jag är glad att<br />
Gud hjälper mig att hjälpa andra trots att det många<br />
gånger är svårt ekonomiskt.<br />
Vad gör du när du vill koppla av?<br />
Jag söker upp en tyst plats, lyssnar på instrumentalmusik,<br />
läser något bildande eller en bibelberättelse.<br />
Ibland kanske jag besöker vän<strong>ner</strong> och pratar<br />
lite med dem.<br />
Vad gör dig glad när du tänker på arbetet i Central<br />
Rift-distriktet?<br />
Två saker: relationen mellan distriktet och vår missionspart<strong>ner</strong><br />
ELM samt harmonin och enheten <strong>som</strong><br />
vi har i ledningen och i gruppen av anställda i församlingstjänst.<br />
Berätta om något <strong>som</strong> hänt de senaste åren!<br />
Med stöd från ELM har vi sedan 2006 kunnat undervisa<br />
i ledarskap och förvaltarskap. Vi har också<br />
nyligen köpt två motorcyklar <strong>som</strong> ska användas vid<br />
besök i pastoraten.<br />
Vilken är er största utmaning?<br />
Det är hur vi ska kunna sköta administrationen i<br />
detta stora område <strong>som</strong> motsvaras av 18 kommu<strong>ner</strong>.<br />
En annan stor utmaning är att sprida evangeliet<br />
överallt. Ytterligare en är hur vi ska kunna hjälpa<br />
våra ungdomar, särskilt ekonomiskt, att utvecklas<br />
och skaffa sig en yrkesutbildning.<br />
Vad önskar du för arbetet om du ser framåt fem år?<br />
Jag hoppas att evangeliet spritts till ännu fl er platser<br />
både på landsbygden och i samhällena. Jag hoppas<br />
också att vi ska ha löst transportfrågan på ett bra<br />
sätt. Svårigheten att ta sig mellan olika platser är<br />
ofta ett stort hinder för arbetet. Och jag hoppas att<br />
distriktet ska vara ekonomiskt självförsörjande. <strong>Till</strong><br />
<strong>Liv</strong>s läsare får gärna be för oss så att detta blir verklighet.<br />
kErstin nilsson<br />
Rundtur<br />
i evangeliets spår<br />
Jubileum<br />
60 år<br />
I samband med elCKs jubileum fi ck Kerstin nilsson möjlighet att tillsammans<br />
med rune imberg och roland gustafsson under två dagar<br />
göra en resa i Central Rift-distriktet, ett område dit evangeliet nått.<br />
vI böRjaDe I elDoRet pastorat. I stadsdelen Race Course träffade vi några<br />
av de kristna <strong>som</strong> själva lyckats bygga en kyrka av takplåt. Byggnaden<br />
har också anslutits till det kommunala vattensystemet och man<br />
är på god väg att koppla in elektricitet. Församlingen önskar förstås<br />
få till stånd en mer permanent byggnad. Det är ingen stor församling<br />
där. Eldoret drabbades svårt av våldsamheterna efter valet, och fortfarande<br />
har en del av de kristna inte återkommit till kyrkan.<br />
Efter lunch fortsatte vi till Eldoret West, en församling <strong>som</strong> startades<br />
2005 <strong>som</strong> ett led i att utvidga arbetet i den staden. Några församlingsmedlemmar<br />
hade samlats hemma hos en av ledarna och vi fi ck<br />
ytterligare en bild av önskemål, visio<strong>ner</strong> och problem i arbetet.<br />
Kaptich ligger en knapp timmas bilresa från Eldoret, i ett område<br />
med stora jordbruksmarker. <strong>Till</strong> skillnad från stadsförsamlingarna,<br />
<strong>som</strong> ofta domi<strong>ner</strong>as av kisii, är Kaptich en församling med mest kalenjin.<br />
En bidragande orsak till att ELCK kom till Kaptich var att en<br />
av fl ickorna där gifte sig med en man från kyrkan i Atemo. Mötet<br />
med lutherska kristna gjorde att man välkomnade ELCK till Kaptich.<br />
Kontakter knöts med Chesinende och bland andra var Stefan Ekström<br />
med och öppnade församlingen 1994.<br />
Dag två var Saino-pastoratets tur. Roland, <strong>som</strong> besökt området i början<br />
av 1980-talet när han arbetade med TEE (teologisk distansundervisning),<br />
berättade att bebyggelsen och det uppodlade området då tog<br />
slut där Saino kyrka ligger. Nu for vi till en knappt sex år gammal församling<br />
i Kipkoris, 10–15 km längre bort, där det förut bara fanns skog<br />
men nu är bebyggt. Evangeliet har nått dit, de kristna vi mötte önskar<br />
att arbetet ska fortsätta.<br />
Morgonen därpå nåd-<br />
Utanför kongoi secondary school.<br />
des vi av ett tråkigt besked:<br />
på Kongoi ELCK<br />
Secondary School hade<br />
ett av skolans träklassrum<br />
satts i brand under<br />
natten – när vi kom dit<br />
hade polisen just avslutat<br />
sin första undersökning.<br />
Troligen är några<br />
av skolans elever ansvariga.<br />
Varför gör man detta? Hopplöshet? Oro inför examen <strong>som</strong> börjar<br />
i oktober? En våg av sådana händelser har gått över Kenya den senaste<br />
tiden. Det är så oerhört viktigt att låta dessa ungdomar få höra<br />
mer om Jesus, att de får lära känna honom personligen. Bara Han kan<br />
ge frid och hopp! Och lite om det fi ck vi vara med om att förmedla till<br />
eleverna vid en samling strax innan vårt besök i Saino avslutades.<br />
kErstin nilsson, missionär i Kenya<br />
6 9 • 2008 TILL LIV<br />
FOTO: RUnE IMBERG
i fokUs<br />
Rädd för åskan?<br />
är DU räDD för åskan? Nä, jag tänkte väl det. Jag<br />
har länge inte heller varit rädd för åskan. När man<br />
får leva under beskydd av Honom <strong>som</strong> har allt, inklusive<br />
vädrets makter, i sin hand behöver man ju<br />
inte vara det. Ändå har jag kommit på mig själv på<br />
sistone med att vara just rädd för åskan. Fast det<br />
är ändå inte åskan i sig jag kän<strong>ner</strong> bävan inför, det<br />
handlar nog mer om det <strong>som</strong> åskan kommit att<br />
symbolisera för mig.<br />
Jag låg en åsknatt i <strong>som</strong>mar och lyssnade till hur<br />
åskknallarnas dova muller fi ck husets väggar att<br />
vibrera och fönsterrutorna att skallra. Jag låg och<br />
räknade sekunderna mellan blixten och åskknallen<br />
och förstod att åskvädret omväxlande kom närmare<br />
och omväxlande drog längre bort. När jag låg där i<br />
mörkret kom jag ihåg att jag hört någon <strong>som</strong> beskrev<br />
åskan <strong>som</strong> att det var Guds sätt att tala – och<br />
jag kände mig med ens näst intill outhärdligt liten.<br />
Att det fi nns anledning att känna sig liten inför<br />
åskan i sig förstår man när en enda blixt, under den<br />
10 000-dels sekund den varar, utvecklar lika stor<br />
effekt <strong>som</strong> mer än 500 moderna kärnkraftverk tillsammans.<br />
Men för mig handlade det denna gång<br />
mer om något av den upplevelse <strong>som</strong> Bibeln beskriver<br />
på fl era ställen där vanliga, syndiga människor<br />
möter det heliga och Den Helige. Genom åskans<br />
kraft kunde jag åtminstone i någon mån förstå vad<br />
det kan innebära att <strong>som</strong> en oren och liten människa<br />
stå öga mot öga mot den Helige och Allsmäktige.<br />
I Bibeln möts de <strong>som</strong> får en ”direktkontakt med<br />
himlen” oftast först av budskapet ”frukta inte”,<br />
”var inte rädd”! Vi kanske inte refl ekterar så mycket<br />
över detta, och om vi gör det kanske vi snarast<br />
tycker det är lite märkligt. Är det inte en fantastisk<br />
FOTO: JaMES STRaTTOn<br />
upplevelse att få möta en ängel, eller kanske till och<br />
med Herren själv? Jo, det är fantastiskt, och mer än<br />
fantastiskt. Det är fruktans-värt! Ett sådant möte<br />
förvandlar oss på ett genomgripande sätt. Det ger<br />
oss en ny bild av oss själva där vår orenhet och småaktighet<br />
uppenbaras på ett obarmhärtigt och avslöjande<br />
sätt, in i vrår <strong>som</strong> vi lyckats dölja till och<br />
med för oss själva. Det är en omtumlande och djupt<br />
smärtsam upplevelse. Men ett möte med Honom<br />
<strong>som</strong> säger ”Frukta inte” – och <strong>som</strong> själv, med sitt liv<br />
och sitt blod, undanröjt den verkliga grunden för<br />
all fruktan, nämligen fruktan för döden – ett sådant<br />
möte uppenbarar också nödvändigheten av och<br />
härligheten i Hans verk för oss.<br />
Ett möte med Herren ger oss fruktan, men det tar<br />
faktiskt också ifrån oss fruktan. Det tar ifrån oss<br />
den fruktan <strong>som</strong> vi inte ska ha och ger oss en sådan<br />
<strong>som</strong> vi borde ha mer av. Var inte rädda för dem <strong>som</strong><br />
dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta<br />
i stället honom <strong>som</strong> kan fördärva både själ och<br />
kropp i Gehenna (Matt. 10:28). Ett sådant perspektivskifte<br />
förändrar mycket i mitt liv. Det förändrar<br />
min tillbedjan från att ha handlat om min lovsång,<br />
mitt upphöjande, mitt ”äregivande” – där Gud reduceras<br />
till en mer eller mindre passiv andrahandsfi<br />
gur – till att handla om Honom <strong>som</strong> verkar och<br />
om Hans underbara verk. Det tar också ifrån mig<br />
den tystnad i evangelisationssammanhang <strong>som</strong> beror<br />
av min fruktan för att tappa ansiktet och för att<br />
bli berövad min bekvämlighet.<br />
Vågar vi be om mer fruktan? Det vill säga mer<br />
Guds-fruktan?<br />
pEr hEnriksson, ledamot i styrelsen för ELM<br />
PER HEnRIKSSOn<br />
per.henriksson@home.se<br />
TILL LIV 9 • 2008 7
UnDErvisning<br />
Den kristna<br />
gemenskapens<br />
verklighet<br />
8 9 • 2008 TILL LIV
De flesta kristna ingår i en kristen gemenskap – och ofta har vi väl<br />
synpunkter på den och idéer om hur den skulle kunna förändras?<br />
Vi behöver därför påminnas om grunden för gemenskapen, om<br />
den gudomliga verklighet <strong>som</strong> vi är en del av men också om den<br />
attityd <strong>som</strong> bör prägla oss i relationen till varandra.<br />
vi sökEr alla gEMEnskap med andra människor.<br />
Det är ett djupt och grundläggande behov hos<br />
oss. Gemenskap förutsätter att det finns något<br />
att dela människor emellan. Det kan vara ett<br />
intresse <strong>som</strong> opera eller det italienska köket<br />
eller en hobby <strong>som</strong> drejning eller fotboll. Eller<br />
så enkelt <strong>som</strong> att en gemenskap växer fram<br />
på grund av en gemensam mänsklig erfarenhet<br />
<strong>som</strong> arbete eller att vi har barn i samma ålder.<br />
Å andra sidan finns också sådant <strong>som</strong> utgör<br />
hinder för gemenskap. Det kan vara meningsskiljaktigheter<br />
i politiska, moraliska eller religiösa<br />
frågor eller ”dålig kemi”. Därför är det<br />
inte alltid så lätt att finna den gemenskap <strong>som</strong><br />
vi människor söker. Mot denna bakgrund vill<br />
jag ställa frågan om och hur den kristna gemenskapen<br />
skiljer sig från annan mänsklig gemenskap.<br />
gemenskapens grund och kallelse<br />
Den kristna gemenskapen är en gemenskap<br />
människor emellan och bär alla dess kännetecken<br />
– både möjligheter och svårigheter.<br />
Den är emellertid inte endast en horisontell<br />
gemenskap utan innehåller även en vertikal<br />
dimen sion, Gud själv. Den specifikt kristna gemenskapen<br />
är en gemenskap ”i Herren”. Den<br />
har sin grund i vad Kristus har gjort i form av<br />
försoning mellan Gud och människor. Gemenskapen<br />
har uppkommit på grund av något <strong>som</strong><br />
skett utan människors initiativ eller ansträngning.<br />
Än i dag lever den och hämtar sin näring<br />
ur en historisk händelse <strong>som</strong> kommer till oss<br />
genom Herrens ord. Det ger den kristna gemenskapen<br />
en tredje dimension och ett djup<br />
<strong>som</strong> visserligen kan komplicera gemenskapen<br />
något men framför allt förmår berika.<br />
Det är en gemenskap <strong>som</strong> uppkommer mellan<br />
människor <strong>som</strong> sätter tro till det objektiva<br />
<strong>som</strong> Kristus uträttat genom sin död och uppståndelse,<br />
en gemenskap mellan ”de heliga”,<br />
<strong>som</strong> de på Kristus troende ofta kallas i NT. Den<br />
<strong>som</strong> blir Guds barn får så omedelbart en stor<br />
mängd syskon, nämligen alla andra <strong>som</strong> tror<br />
på Kristus. Den apostoliska trosbekännelsen<br />
talar om ”de heligas samfund”. (En uppdatering<br />
av begreppet skulle kunna vara ”de heligas<br />
gemenskap”.) Denna gemenskap kallas även<br />
Kristi kyrka eller kropp. Det senare begreppet<br />
antyder att Herren efter sin uppståndelse och<br />
himmelsfärd vill vara närvarande genom de<br />
människor <strong>som</strong> kommit till tro på honom. Det<br />
är med andra ord en verkligt fin och hög kallelse<br />
kristna har fått!<br />
En gränsöverskridande gemenskap<br />
De heligas samfund är mer än en lokal eller<br />
provinsiell gemenskap. Den sträcker sig utanför<br />
både Lund och Skåne. Det är en universell<br />
gemenskap. Det är en verklighet och en glädje<br />
att en kristen utanför sitt hemlands gränser får<br />
träffa andra lärjungar till Kristus och uppleva<br />
en smula av den verkliga samhörigheten i Kristus<br />
<strong>som</strong> sträcker sig över alla nationella och<br />
kulturella gränser. Det bör också vara så att det<br />
finns en beredskap hos oss att se och kännas<br />
vid en medbroder i Kristus även om vi träffar<br />
honom i Singapore eller Santiago. Kanske bör<br />
vi alltid ha ett uppmuntrande ord i bakfickan?<br />
Jag tror inte att det gläder vår Herre om vi inte<br />
vill känna igen en broder eller syster i Kristus.<br />
En utgivande och tacksam attityd<br />
Denna gemenskap är egentligen inte självvald.<br />
Den kommer med i paketet när jag tar emot<br />
Kristus. Det är en förpliktande gemenskap.<br />
Lärjungaskapet innebär en obligatorisk kallelse<br />
till kärlek och omtanke gentemot ”bröderna”.<br />
Faktum är att lärjungen i första hand skall<br />
lära av sin mästares undervisning och exempel.<br />
Tron på Kristus skall därför visa sig i kärlek –<br />
inte minst i förhållande till de andra lärjungarna.<br />
Den kristna gemenskapen blir därför en<br />
utgivande och inte en krävande gemenskap.<br />
En för vår tid typisk svårighet är att mer se<br />
på vad kristen gemenskap kan ge mig än vad<br />
jag själv kan bidra med till gemenskapen. Vi är<br />
kallade att leva utgivande <strong>som</strong> Jesus och inte<br />
krävande eller dömande <strong>som</strong> fariséerna. Det är<br />
lätt för oss att analysera och kritisera en kristen<br />
Kanske<br />
bör vi alltid<br />
ha ett uppmuntrande<br />
ord i bakfickan?<br />
TILL LIV 9 • 2008 9
Vi bör inte<br />
gå in i det<br />
gemensamma<br />
livet<br />
med andra<br />
kristna för<br />
att kräva,<br />
utan för att<br />
tacka och ta<br />
emot.<br />
liv i gemenskap<br />
– därför behöver<br />
kristna varandra<br />
Dietrich Bonhoeffer (1906–<br />
1945) var en tysk präst,<br />
teolog och motståndsman,<br />
och han avrättades några<br />
få veckor före krigsslutet.<br />
Hans skrifter lever vidare och<br />
inspirerar människor än i<br />
dag. I boken ”<strong>Liv</strong> i gemenskap”<br />
(1939) lyfter han fram<br />
den kristna gemenskapen,<br />
inte <strong>som</strong> ett ideal utan <strong>som</strong><br />
en gudomlig och andlig<br />
verklighet, och han belyser<br />
förhållandet mellan enskild<br />
och gemensam andakt<br />
lik<strong>som</strong> vikten av bikt och<br />
nattvard. Libris Förlag.<br />
bv-förlag, 149 kr<br />
broder eller gemenskap och tala om vad <strong>som</strong><br />
borde vara annorlunda. Men är det riktigt att<br />
ställa högre krav än vad Kristus gör på dem han<br />
vill välkomna in i sitt rikes gemenskap? Han<br />
dog för oss medan vi ännu var syndare (Rom.<br />
5:8). Skall då inte vi vara accepterande i förhållande<br />
till andras och gemenskapens svagheter<br />
och lik<strong>som</strong> vår Herre söka ge vad vi kan till gemenskapen<br />
– även om det bara är fem bröd och<br />
två fi skar?<br />
Den tyske teologen Dietrich Bonhoeffer utmanar<br />
oss i sin bok <strong>Liv</strong> i gemenskap (1939):<br />
Vi bör inte gå ”in i det gemensamma livet med<br />
andra kristna för att kräva, utan för att tacka<br />
och ta emot. Vi tackar Gud för vad han har<br />
gjort med oss. Vi tackar Gud för att han gett<br />
oss bröder <strong>som</strong> lever under hans kallelse, hans<br />
förlåtelse och hans löfte. Vi beklagar oss inte<br />
över vad Gud nekar oss, utan vi tackar honom<br />
för allt <strong>som</strong> han dagligen ger oss.” Även när<br />
den kristna gemenskapen innebär verkliga motgångar<br />
och besvikelser är kallelsen klar: ”Och<br />
när synd och missförstånd belastar vårt liv i gemenskap,<br />
är inte då den felande brodern alltjämt<br />
den broder <strong>som</strong> jag är förenad med under<br />
Kristi Ord, och ger oss inte hans synd stän digt<br />
ny anledning att tacka för att vi båda får leva<br />
under Guds förlåtande kärlek i Jesus Kristus?”<br />
(Bonhoeffer, s. 28)<br />
gemenskapens gudomliga verklighet<br />
Den kristna gemenskapen kan för oss te sig<br />
<strong>som</strong> så obetydlig, gammaldags, stel eller ytlig.<br />
Är det lönt att satsa på den? Har den någon<br />
framtid? Svaret är kanske inte så svårt att ge:<br />
Den <strong>som</strong> har Sonen, han har livet (1 Joh. 5:12).<br />
<strong>Liv</strong>et i gemenskap med Sonen och med alla dem<br />
<strong>som</strong> tillhör honom är evigt. Det är utan slut.<br />
Det fi nns med andra ord få saker <strong>som</strong> det är<br />
mer långsiktigt att satsa på och ta på allvar än<br />
just den kristna gemenskapen.<br />
Men är då inte den kristna gemenskapen bara<br />
en dröm, ett ideal <strong>som</strong> är omöjligt att uppnå?<br />
Här har Bonhoeffer en mycket intressant och<br />
viktig kommentar. Frågan ger, menar han, uttryck<br />
för ett grundläggande attitydfel. Det ger<br />
honom anledning att peka på risken för ”en<br />
förgiftning inifrån genom att man förväxlar det<br />
kristna broderskapet med önskedrömmar om<br />
from gemenskap. Man förväxlar det fromma<br />
hjärtats mänskliga gemen skapsbehov med det<br />
kristna broderskapets andliga verklighet. Allt<br />
hänger på att detta står klart från första början:<br />
att kristet broderskap inte är ett ideal, utan en<br />
gudomlig verklighet” (s. 25).<br />
Det är då den kristna gemenskapen verkligen<br />
blir möjlig. Varför? Därför att den kommer utifrån<br />
– genom Kristus. Den serveras oss av Kristus,<br />
i Kristus. Den blir ett erbjudande om nåd<br />
precis <strong>som</strong> evangeliet i övrigt.<br />
Den kristna gemenskapen – en gåva<br />
Det visar sig alltså att den kristna gemenskapen<br />
är både unik och hoppingivande. Det beror<br />
djupast sett på att den bygger på något utanför<br />
mig själv – på något objektivt. Den kommer till<br />
mig utifrån. Den är inte ett ideal eller en dröm<br />
utan en gudomlig verklighet. Den kristna gemenskapen<br />
börjar för mig <strong>som</strong> en gåva – och<br />
det är också så det får fortsätta.<br />
pEtEr hEnrYsson, advokat och redaktör för Begrunda, Lund<br />
10 9 • 2008 TILL LIV
ElUs ElUs UngDoMslEDarE<br />
nYa UngDoMslEDarE<br />
Här är vi. Be för oss!<br />
I ELMs ungdomsorganisation ELU drar ofta en del nytt arbete igång varje höst. Då ställer ett gäng ungdomar sina liv till förfogande för att gå<br />
ut med evangeliet – på skolor, i ungdomsgrupper och på läger. Följ dem och be för dem, och för alla ungdomar de möter.<br />
anna arvidsson, 19 år, Kristianstad<br />
Ska arbeta i Lund<br />
vEM är Jag? Jag tog studenten i juni 2007<br />
och efter jobb så gick jag en lärjungaskola<br />
med Ungdom Med Uppgift i Australien.<br />
Tycker om att ta ett kvällsdopp i en fi n sjö,<br />
leva äventyrligt och ha roligt med människor.<br />
nI fÅR gäRna be för glädje, kraft och att jag<br />
ska få lära känna Gud ännu mer under det<br />
kommande året!<br />
Jenny Johansson, 21 år, Eket<br />
Ska arbeta i nordvästra Skåne<br />
vEM är Jag? Jag blir glad av promenader,<br />
glass, människor, en bra låt på radion,<br />
spon tanbesök och <strong>som</strong>markvällar. Har en<br />
viss förkärlek till kossor och grisar, är velig,<br />
sjunger gärna och ofta och är för övrigt<br />
ganska lättroad.<br />
nI fÅR gäRna be om frimodighet, att Gud<br />
ska använda mig i sitt rike. Att jag ska bli<br />
påmind om att Gud alltid är med.<br />
jesus, var vår Herre!<br />
på fEl siDa av vägEn mellan Strandhem och<br />
Solängsskolan går en rad av ungdomar på<br />
väg till kvällsmöte, där det kommer att<br />
bli undervisning, lovsång, förbön, bikt,<br />
samtal och smörjelse med olja. Några av<br />
ungdomarna är nykonfi rmerade, några är<br />
äldre. Den allra största delen av dem har<br />
ett ljusblått band runt sin handled. Det<br />
är lördag den 2 augusti och slutet på den<br />
tredje lägerdagen börjar närma sig. Vad är<br />
det <strong>som</strong> är på gång? Det är förstås PULS<br />
2008!<br />
henrik nilsson, 21 år, Åsljunga<br />
Ska arbeta i Lund<br />
vEM är Jag? Förra läsåret gick jag på Johanneskyrkans<br />
bibelskola i Halmstad och<br />
då föddes en längtan inom mig att sprida<br />
Guds kärlek, särskilt bland ungdomar.<br />
Annars gillar jag sport, både att utöva och<br />
följa, och att umgås med vän<strong>ner</strong>.<br />
nI fÅR gäRna be att jag ska få bra relatio<strong>ner</strong><br />
till alla ungdomar jag möter och att samarbetet<br />
ska fungera bra med andra ledare.<br />
Att den helige Ande ska vara med och leda<br />
mig och att han ska visa mig nya vägar<br />
och att nå ungdomar.<br />
Be också gärna att Gud ger mig kraft och<br />
glädje i jobbet att inspirera ungdomarna.<br />
Jana nilsson, 24 år, Åsljunga<br />
Ska arbeta i Kristianstad<br />
vEM är Jag? Jag är en glad, positiv tjej <strong>som</strong><br />
har lätt för att prata och skratta. Jag gillar<br />
att träffa nytt folk och är social.<br />
nI fÅR gäRna be att Gud ska vara med mig.<br />
Att jag ska få vara Guds redskap.<br />
Under fyra dagar samlades nästan 250<br />
ungdomar på Strandhems Missionsgård<br />
i Örkelljunga. Några bodde i logement,<br />
andra tältade. Dagarna fylldes av undervisning,<br />
möten och seminarier med bland<br />
andra Hans Weichbrodt och Johannes<br />
Börjesson. På de ljusblåa banden <strong>som</strong> deltagarna<br />
fi ck runt handleden lyser lägrets<br />
tema: JESUS ÄR HERRE.<br />
Jag hoppas att PULS i år fått betyda<br />
lika mycket för alla de andra deltagarna<br />
<strong>som</strong> det gjorde för mig. Det är fantastiskt<br />
olof ringdahl, 21 år, Ängelholm<br />
Ska arbeta i Kristianstad<br />
vEM är Jag? Jag är pratglad av mig, tar gärna<br />
kontakt med nya människor. Gillar att<br />
sjunga och spela piano, jag reserverar mig<br />
för min taktkänsla. Jag gillar konfaläger.<br />
Ni får gärna be om kraft och styrka inför<br />
min uppgift. Ni får gärna be att fl er ungdomar<br />
ska komma till tro och att jag får vara<br />
ett redskap för Gud.<br />
lovisa sturesson, 20 år (Vittsjö)<br />
Ska arbeta i nordvästra Skåne<br />
vEM är Jag? Som person är jag väldigt sprallig.<br />
Jag har en tendens att prata, ibland<br />
för mycket. Jag tycker att det är roligt att<br />
lära känna nya människor och har lätt till<br />
skratt. Musik är ett av mina stora intressen,<br />
man hittar mig ofta sittandes bakom<br />
ett piano.<br />
nI fÅR gäRna be att boendet ska lösa sig<br />
och att jag ska kunna vara en förebild för<br />
andra. Att jag ska kunna få visa en del av<br />
vad det är att leva tillsammans med Gud.<br />
sent blev Det oCKsÅ KlaRt att Maria sturesson, 21 år från Vittsjö, kommer fortsätta <strong>som</strong> ungdomsledare. Hon gör alltså sitt andra år bland<br />
ungdomarna och på skolorna i Kristianstad. Tacka Gud för att Maria satsar ännu ett år och bär även henne i era förbö<strong>ner</strong>!<br />
att få komma tillsammans och lyssna på<br />
undervisning, lovsjunga och tillbe Jesus<br />
<strong>som</strong> HERREN. Årets PULS var fyllt av<br />
mycket och bra undervisning, gemenskap,<br />
bön och lovsång. Jag hoppas och ber att vi<br />
ungdomar ska få åka på fl er bra läger, och<br />
att vi ska åka dit framför allt för att lära<br />
känna Jesus bättre. Vi behöver verkligen<br />
Honom. Be för oss ungdomar att vi ska ta<br />
emot Jesus och låta Honom vara Herre i<br />
våra liv. Gud välsigne er alla!<br />
Elin nilsson, Snärshult<br />
TILL LIV 9 • 2008 11
FOTO: Déz MaGnéR<br />
12 TILL LIV
Från död till liv!<br />
Och han tog barnets hand och sade till henne: ”Talita koum!”. ur mark. 5:35–43.<br />
i WORLD OF WARCRAFT, Ett DataspEl <strong>som</strong> spelas av många<br />
människor i dag, kan man dö av olika orsaker. Den<br />
vanligaste orsaken är att spelaren möter en varelse<br />
<strong>som</strong> har en sådan hög stridsnivå att han inte har en<br />
chans utan dör. Vad händer då? Är det klippt? Nej,<br />
det fi nns en andra chans, nämligen att spelaren i något<br />
slags kroppslöst tillstånd letar upp platsen där<br />
han dog och blir levande igen. Spelaren har nu en ny<br />
chans att återuppta striden eller undvika den. Så tokigt<br />
kan det gå till i spelens värld.<br />
I berättelsen om Jairus dotter är det Jesus <strong>som</strong> för<br />
den lilla tolvåriga fl ickan från döden till livet, med<br />
orden ”Talita koum!”. Det betyder: ”Lilla fl icka, jag<br />
säger dig, stå upp!” Flickan blev uppväckt av Jesus.<br />
Hon fi ck nytt liv. Det var ingenting hon kunde ha<br />
fi xat på egen hand, utan Jesus grep in och gjorde ett<br />
under.<br />
Ett lika stort under är det år 2008, när en människa<br />
<strong>som</strong> är andligt död väcks upp till liv och börjar leva<br />
sitt liv i nådens rike. Det är nämligen inte, <strong>som</strong> man<br />
kan tro, en viljeakt av en människa. ”Jag måste ta tag<br />
i mitt liv och satsa på de andliga värdena.” I World<br />
of Warcraft är det möjligt att med egen ansträngning<br />
hitta livet igen. Men det spelet är bara fantasi. På<br />
samma sätt är det bara i fantasin <strong>som</strong> en människa<br />
kan väcka andligt liv hos sig själv. Det behövs ett<br />
Guds ingripande. Den Gud <strong>som</strong> sade Talita koum är<br />
verksam också i dag. Han vill väcka och han väcker<br />
upp andligt döda människor och ger dem av sitt eget<br />
liv. I Guds rike på jorden i dag fi nns de <strong>som</strong> Gud nyss<br />
oRD tIll lIv • 16:e sön e tRefalDIgHet<br />
fått väcka till liv efter ett långt liv i världen, och där<br />
fi nns de <strong>som</strong> fått växa upp i kristna sammanhang och<br />
<strong>som</strong> tappade livet på vägen, men <strong>som</strong> Gud fi ck möta<br />
på nytt.<br />
Men precis <strong>som</strong> det i spelens imaginära värld fi nns<br />
läskiga monster <strong>som</strong> vill ta livet av spelaren, så fi nns<br />
det mäktiga sataniska krafter <strong>som</strong> vill ta ditt liv ifrån<br />
dig. Inte ditt fysiska liv, men ditt andliga. Djävulen<br />
har en idé om hur just du ska bli berövad livet i Gud.<br />
Han vill binda dig med just de band <strong>som</strong> passar dig.<br />
Det kan handla om girigheten, din lust att samla på<br />
hög, eller kanske om porrsurfningen bakom den<br />
stängda dörren. När sådana eller andra synder göms<br />
undan för Gud leder det så småningom till att vi dör<br />
bort från livet i Gud. Skyddet för att det ska hända<br />
ligger i att leva varje dag i Guds ljus och där få bli<br />
avslöjad och upprättad i förlåtelsen. Där fi nns också<br />
vägledning framåt.<br />
Kanske har du bara ”namnet om dig att du lever”<br />
men i verkligheten är du död. Kanske vistas du bara<br />
i kristna sammanhang för att du brukar det. Inte för<br />
att du har livet med Gud. Då är det stort och underbart<br />
att den Gud <strong>som</strong> gjorde undret med den tolvåriga<br />
fl ickan också kan och vill göra det undret med<br />
dig i dag! Ger du honom lov till det?<br />
Hans ”Talita koum” kan väcka också i dag!<br />
JohannEs lYchE, skolledare och ELM-predikant, Hisings Backa<br />
TILL LIV 9 • 2008 13
vårD<br />
FÖR SJÄLEn<br />
Skicka gärna in frågor – om bibelord<br />
eller bekymmer – Gustav Börjesson<br />
svarar, och detta publiceras i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> när<br />
så är möjligt. Skicka din fråga till <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>,<br />
”Själavård”, Sandgatan 14B, 223 50<br />
Lund. Var gärna anonym!<br />
Varför får vissa bönhörelse...?<br />
fUnDErar på och UnDrar angående det här med bönhörelse<br />
– säger med David: ”Jag är trött på allt ropande.”<br />
– varför är det så olika med detta? Läste<br />
t.ex. i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> nr 5/08 i artikeln ”Vi ber till Far” om<br />
omedelbar bönhörelse i timliga saker. Den slutar<br />
med: ”Så hör Gud våra bö<strong>ner</strong>.”<br />
Men det är inte vår erfarenhet. Min familj har<br />
under i stort sett <strong>hela</strong> vårt gemensamma liv (över<br />
40 år) varit drabbad av svår sjukdom med för den<br />
drabbade svåra smärtor dag och natt, återkommande<br />
djupa depressio<strong>ner</strong> och en förlamande isolering.<br />
Vi har mycket ropat om hjälp och lindring och även<br />
varit föremål för förbö<strong>ner</strong> – det är vi säkra på. Det<br />
fi nns så många löften om bönhörelse <strong>som</strong> vi har fått<br />
åberopa:<br />
– Bed och ni skall få ... ty var och en <strong>som</strong> ber, han<br />
får (Matt. 7:7f.),<br />
– vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra,<br />
för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. Om ni<br />
ber om något i mitt namn, skall jag göra det (Joh.<br />
14:13f.; se även Joh. 15:7 och Joh. 16:23f.),<br />
– och vad vi än ber om, det får vi av honom<br />
(1 Joh. 3:22), osv.<br />
Det är ju härliga löften, men efter att under decennier<br />
ha suckat och åberopat dem – med det enda<br />
resultatet att nöden bara blivit värre – känns de inte<br />
så härliga längre. Och vad innebär det ”att få vad<br />
vi behöver för den dag <strong>som</strong> är inne”, är det bara att<br />
man överlever oavsett hur fruktansvärt livet är på<br />
grund av kroppsligt och psykiskt lidande?<br />
Varför får vissa bönhörelse i små och stora saker<br />
medan andra inte får det? Har det med tro att göra<br />
och i så fall hur? Vi har så många gånger inför de<br />
otaliga behandlingar och medicinändringar <strong>som</strong> har<br />
förekommit trott och bett om att det skulle ge något<br />
positivt, men så har mycket sällan skett, och har det<br />
gjort det så har det bara varit tillfälligt. Och talesättet<br />
att om Gud inte ger det vi ber om så ger han<br />
något bättre, har vi verkligen svårt att känna någon<br />
tröst av.<br />
Tacksam om dessa problem kunde tas upp, de är<br />
brännande för oss och möjligen även för andra av<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s läsare … en tIll lIv-PRenumeRant<br />
14 9 • 2008 TILL LIV
Den verkliga trösten<br />
KäRe vän! Du unDRaR öveR detta med bönhörelse. Du<br />
är hemma i Guds Ord och vet vilka löften Gud har<br />
gett oss. Du och Din familj har under decennier<br />
åberopat dessa löften i Era bö<strong>ner</strong>. Men nöden har<br />
fortsatt. Det har blivit mycket svårt för Er. Nu undrar<br />
Du varför vissa människor får bönhörelse i små<br />
och stora saker medan andra inte får det <strong>som</strong> de så<br />
ivrigt ber om. Här finns inget enkelt svar. Men ett är<br />
säkert – det beror inte på hur mycket tro vi har.<br />
näR vI läseR bIbeln märker vi att <strong>som</strong>liga får bära en<br />
tung del av den förstörelse <strong>som</strong> drabbat oss människor<br />
genom fallet. Bördorna fördelas inte lika. Här<br />
står vi inför något <strong>som</strong> vi inte förstår. Vissa tider<br />
blir också särskilt svåra, det ser vi tydligt i Gamla<br />
testamentet. Hela ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> kan få uppleva mörker.<br />
Under lång tid kan svårigheter hopa sig och<br />
ingen ljusning skönjas. Det är för sådana tider Jes.<br />
40–66 är skrivna – den så kallade Trösteboken.<br />
I ett sådant läge får vi se på det vi vet och ta fasta<br />
på detta. Vi får hålla fast vid Jesu löfte, att han är<br />
med oss alla dagar.<br />
Det kan hjälpa oss att läsa om dem <strong>som</strong> under<br />
långa tider fått ha det svårt. Den unge Josef blev<br />
såld av sina egna bröder. När han bad dem om förbarmande<br />
ville de inte lyssna på honom. Säkert bad<br />
han då Gud göra honom fri. Men det skedde inte.<br />
Han blev förd <strong>ner</strong> till Egypten. Han blev såld <strong>som</strong><br />
slav och fördes in i Potifars hus. Mitt i detta var<br />
Herren med honom. Så står det. Han fick fortsätta<br />
<strong>som</strong> slav. Men Herren var med honom, både i slaveriet<br />
och sedan i fängelset (1 Mos. 39:2, 21).<br />
På ett liknande sätt var det för Sakarias och Elisabet<br />
(Luk.1). Elisabet var ofruktsam. De fick inga<br />
barn. De gick till Herren med sin nöd. De bad honom<br />
ge dem barn. Men åren gick utan att de såg någon<br />
bönhörelse. Båda blev gamla. De var hårt prövade.<br />
Ändå står det om dem att de var rättfärdiga<br />
inför Gud och levde efter alla Herrens bud (v. 6). De<br />
levde i Guds ord. De bad med Psaltaren. På den vägen<br />
hade de kommit fram till detsamma <strong>som</strong> Asaf,<br />
<strong>som</strong> varit nära att stappla med sina fötter. Han hade<br />
känt sig bitter, men till slut sade han till Herren:<br />
”Dock förblir jag alltid hos dig, du håller mig vid<br />
din högra hand … Vem har jag i himlen utom dig?<br />
Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden<br />
… jag har min glädje i att hålla mig intill Gud”<br />
(Ps. 73:23–28 enl. 1917). Det var så Sakarias och<br />
Elisabet levde. De levde med smärtan av sin barnlöshet,<br />
men de hade Gud.<br />
Sedan kan vi läsa om Paulus. I 2 Kor. 12:7–10 berättar<br />
han om det onda <strong>som</strong> plågade honom. Han<br />
kallar det för ”en törntagg i köttet”. Han hade bett<br />
Herren ta bort denna plåga, inte bara en gång utan<br />
i tre omgångar. Men Gud hade inte befriat honom<br />
från hans plåga. Herren hade svarat honom: ”Min<br />
nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.”<br />
Han levde med sin plåga. Men det <strong>som</strong> bar honom<br />
var detta: Kristus var hos honom med sin nåd.<br />
DEtta är skrivEt för oss. Och nu får Du ta det till<br />
Dig: Herren är hos Er! Visserligen är det svåra kvar.<br />
Men Herren är hos Er med sin kärlek och sin nåd.<br />
När en prövning är långvarig blir det svårt för oss<br />
att hålla fast vid Herren. Och vi kan aldrig ta oss<br />
tron själva. Men när vi ber Herren föröka vår tro,<br />
då gör han det. Därför, käre vän, vill jag uppmana<br />
Dig att dag för dag be: Käre Herre Jesus, det står i<br />
ditt Ord att du alltid är med oss, alla dagar. Hjälp<br />
mig nu att tro detta. Föröka min tro.<br />
DEt kan hänDa att vi får leva utan att få veta varför<br />
Gud inte svarar eller <strong>hela</strong>r. Men vi vet att Kristus<br />
har segrat över det onda. Vi vet att något bättre<br />
väntar. Gud kommer att vända även det svåraste<br />
till hälsa och härlighet. Detta vårt himmelska hopp<br />
är den verkliga trösten. Där framme får vi leva helt<br />
utan smärta, helt fria från allt ont. Och i detta perspektiv<br />
är – säger aposteln – våra nuvarande lidanden<br />
korta (2 Kor. 4:17).<br />
Med varma hälsningar<br />
Läk mitt öga att jag ser hur du är i det <strong>som</strong> sker.<br />
Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.<br />
Och om jag ej mer förmår gå i tro den väg du går,<br />
led mig vid din fasta hand steg för steg mot livets land.<br />
sv Ps 217:2–3<br />
gustav böRjesson<br />
TILL LIV 9 • 2008 15
psaltarEn DEl 8<br />
Psalm 77<br />
1 För körledaren. av asaf, en psalm.<br />
2 Jag ropar till Gud med hög röst,<br />
jag ropar till Gud, må han höra mig.<br />
3 I nödens stund söker jag Herren,<br />
<strong>hela</strong> natten sträcker jag ut mina händer<br />
utan att tröttna.<br />
Ingenting ger mig tröst.<br />
4 Jag tänker på Gud och suckar.<br />
Jag grubblar och krafterna sviker.<br />
5 Du låter mig inte sluta ögonen,<br />
jag är utan ro, fi n<strong>ner</strong> inga ord.<br />
6 Jag tänker på forna dagar,<br />
minns längesedan gångna år.<br />
7 Tankarna mal om natten,<br />
jag grubblar och söker förstå.<br />
8 Förkastar Herren för alltid,<br />
skall han aldrig mer visa nåd?<br />
9 Är hans trofasthet slut för all framtid,<br />
är hans löfte upphävt för evigt?<br />
10 Är Gud inte längre god mot oss,<br />
står vreden i vägen för hans<br />
barmhärtighet?<br />
11 Jag tänker: Det är detta <strong>som</strong> plågar mig,<br />
att den Högste inte handlar <strong>som</strong> förr.<br />
12 Men jag minns Herrens gärningar,<br />
jag minns dina forna under.<br />
13 Jag tänker på allt vad du gjort<br />
och begrundar dina stora verk.<br />
14 I helighet, Gud, går du fram.<br />
Vilken gud är så stor <strong>som</strong> du, o Gud?<br />
15 Du är den Gud <strong>som</strong> gör under,<br />
du visade folken din kraft.<br />
16 Med stark arm befriade du ditt folk,<br />
Jakobs och Josefs ättlingar.<br />
17 Vattnen såg dig, o Gud,<br />
vattnen såg dig och skälvde,<br />
djupen bävade.<br />
18 Från skyarna strömmade vatten,<br />
åskmolnen mullrade<br />
och dina pilar fl ög.<br />
19 Din åskas vagnshjul dånade,<br />
blixtarna lyste upp världen,<br />
jorden darrade och skälvde.<br />
20 Genom havet gick din väg,<br />
din stig gick genom stora vatten<br />
– du lämnade inga spår.<br />
21 Du ledde ditt folk <strong>som</strong> en hjord,<br />
dess herdar var Mose och aron.<br />
En kristens<br />
inre strider<br />
I denna psalm av asaf får vi följa en troende människas kamp i tider då<br />
Gud tycks vara avlägsen. Varje kristen, <strong>som</strong> själv har brottats med svårigheter<br />
och <strong>som</strong> har anfäktats av ’Guds tystnad’, vet vad asaf talar om.<br />
16 9 • 2008 TILL LIV
Även om lidandet bärs i tystnad så kän<strong>ner</strong> Gud det<br />
och verkar, fastän vi tycker att Han är tyst.<br />
när livet är svårt … (v. 1–11)<br />
Asaf ger uttryck för en sorg <strong>som</strong> går på djupet.<br />
Han talar om nödens stund (v. 3), och i<br />
sin nöd vänder sig Asaf till Gud. Asaf vänder<br />
sig alltså inte i första hand till människor utan<br />
till Herren. Det var säkert inga välformulerade<br />
och högtidliga bö<strong>ner</strong> <strong>som</strong> kom ur Asafs mun,<br />
ty det står att han i sin nöd ropar med hög röst<br />
till Gud (v. 2). Många kan säkert känna igen<br />
sig i denna nöd där det inte tycks fi nns någon<br />
tröst: Ingenting ger mig tröst (v. 3). Och inte<br />
bara det: Tankarna mal om natten, jag grubblar<br />
och söker förstå (v. 7). Sömnlöshet är vad<br />
natten ger Asaf (v. 5).<br />
Den djupaste smärtan för Asaf är att han<br />
kän<strong>ner</strong> sig förkastad av Gud och detta uttrycker<br />
han på olika sätt (v. 8–11). Så djup är hans<br />
förtvivlan att han inte kan beskriva den med<br />
ord: jag är utan ro, fi n<strong>ner</strong> inga ord (v. 5). De<br />
tunga sorgerna blir ofta ’stumma sorger’ på så<br />
vis att vi har svårt att tala om dem. Därför kan<br />
denna nöd liknas vid en djup fl od, och djupa<br />
fl oder sorlar inte så mot småstenarna så<strong>som</strong> de<br />
grunda bäckarna gör. Men även om lidandet<br />
bärs i tystnad så kän<strong>ner</strong> Gud det och verkar,<br />
fastän vi tycker att Han är tyst.<br />
… vad gör vi då? (v. 12–21)<br />
Den väg <strong>som</strong> Asaf går i sina svårigheter och<br />
anfäktelser får vi också gå. Den vägen innebär<br />
inte att alla problem får sin ögonblickliga lösning,<br />
men det fi nns en grund att stå på. Vad är<br />
det då Asaf gör? Svaret är att han söker tröst<br />
i det förfl utna då Herrens trofasthet blev prövad<br />
och bevittnad av Guds folk: Men jag minns<br />
Herrens gärningar, jag minns dina forna under.<br />
Jag tänker på allt vad du gjort och begrundar<br />
dina stora verk (v. 12–13, 15). Det ligger en<br />
stor sanning och vishet i detta. Gud är nämligen<br />
densamme i alla tider 1 även om vi inte upplever<br />
det så. Att det inte sker någon förändring<br />
hos Gud är tydligt uttryckt i Skriften. Om Gud<br />
heter det: … hos vilken ingen förändring sker<br />
och ingen växling mellan ljus och mörker. 2<br />
Och det är just detta <strong>som</strong> är poängen i Asafs<br />
sätt att tänka: alla Guds vägar är goda och rätta<br />
– även i våra tider av mörker, förtvivlan och<br />
’tystnad’ från Guds sida. Det är denna insikt<br />
Asaf uttrycker med orden: I helighet, Gud, går<br />
du fram (v. 14).<br />
Den händelse <strong>som</strong> Asaf (och så ofta även<br />
Guds folk i Gamla testamentet) i tanken återvänder<br />
till är Israels befrielse ur Egypten under<br />
Moses och Arons ledning (v. 21). Denna<br />
befrielse är ett historiskt faktum för alla tider,<br />
och den Gud <strong>som</strong> den gången ledde Israel är i<br />
dag densamme. Det är denna sanning Asaf tar<br />
fasta på: Med stark arm befriade du ditt folk,<br />
Jakobs och Josefs ättlingar (v. 16). För oss i dag<br />
tillkommer dessutom allt vad Gud har gjort i<br />
Jesus Kristus. Gud har san<strong>ner</strong>ligen med stark<br />
arm handlat i historien för att vi i djupaste mening<br />
skall bli befriade.<br />
De fem sista verserna i denna psalm målar<br />
befrielsens under för våra ögon, då Guds folk<br />
gick torrskodda genom Röda havet (v. 17–21).<br />
Inför denna Guds makt måste varje människa<br />
bäva. Men dessa ord: Genom havet gick din<br />
väg, din stig gick genom stora vatten – du lämnade<br />
inga spår (v. 20) gäller även i ditt liv i dag<br />
om du är en kristen. Detta betyder att Guds<br />
vägar med oss ofta är fördolda. Gud genomför<br />
sina syften, men vägen dit förstår vi oftast inte:<br />
du lämnade inga spår. Att vårt liv med Gud här<br />
på jorden är dolt framgår också av Paulus ord:<br />
ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus<br />
hos Gud. 3 Så, den väg Asafs psalm vill visa<br />
oss, är att vi under alla livets skiften får stå på<br />
det gudomliga Ordets grund, <strong>som</strong> är Bibeln.<br />
Lik<strong>som</strong> Asaf får vi också mitt i alla svårigheter<br />
säga till Gud: Jag tänker på allt vad du gjort (v.<br />
13). Det räcker långt.<br />
IngemaR RÅDbeRg, universitetslektor, Lödöse<br />
Psalm 77<br />
Denna psaltarpsalm<br />
är en s.k. individuell<br />
klagopsalm, en psalm<br />
<strong>som</strong> vädjar om Guds<br />
ingripande för diktaren<br />
personligen. Det fi nns<br />
drygt fyrtio sådana<br />
psalmer, där den <strong>som</strong><br />
skriver, ofta i djupaste<br />
förtvivlan men med<br />
uppriktigt hjärta, utgjuter<br />
sin klagan inför Herren<br />
– och även fi n<strong>ner</strong><br />
trösten hos Honom.<br />
1. Hebr. 13:8<br />
2. Jak. 1:17<br />
3. Kol. 3:3<br />
TILL LIV www.bv-forlag.se<br />
9 • 2008 17
saXat<br />
&UTBLICKaR<br />
Tipsa gärna om<br />
läsvärda artiklar.<br />
Mejla till.liv.red@<br />
telia.com<br />
eller skicka till<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandg. 14B,<br />
223 50 Lund.<br />
en uppförsbacke-rörelse<br />
”Om man enkelt vill karaktärisera<br />
vad <strong>som</strong> just nu händer i Norden<br />
kan man säga: ’Antingen förändrar<br />
Bibeln människor eller så förändrar<br />
människor Bibeln.’” Så inleder Johan<br />
Candelin i Martyrkyrkans vän<strong>ner</strong>s<br />
rundbrev (3/08), och fortsätter:<br />
”Om Gud är Gud och om hans vishet<br />
och kärlek och omsorg om oss överstiger<br />
vårt förstånd lika mycket <strong>som</strong><br />
himmelen överstiger jorden, kommer<br />
Guds Ord alltid att utmana vårt sätt<br />
att tänka och leva – på ett sätt <strong>som</strong><br />
med nödvändighet måste möta motstånd<br />
hos varje människa <strong>som</strong> anser<br />
människors tankar vara högsta norm<br />
och riktlinje för lära och liv.<br />
Antingen har Gud rätt eller så har<br />
’folket’ rätt. Argumentet ’så trodde<br />
man då, men nu vet vi mera’ innebär<br />
att vi nu har blivit visare än Jesus<br />
själv! Det kan nog vara skäl att<br />
komma ihåg att den enda gången<br />
Nya testamentet berättar om ett<br />
folkligt majoritetsbeslut är då ’allt<br />
folket ropade: korsfäst!’<br />
Låt oss slå fast en sak: kristendomens<br />
uppgift är inte att vända kappan<br />
efter vinden utan att vända vinden<br />
efter kappan. Över <strong>hela</strong> världen<br />
pågår samma trend nu: ett ökande<br />
hat mot dem <strong>som</strong> menar att Gud i<br />
alla frågor vet bättre än människan.<br />
Under 26 år har jag följt med det<br />
<strong>som</strong> händer i olika delar av världen<br />
och ser samma mönster överallt: det<br />
börjar med desinformation i media<br />
mot dem <strong>som</strong> med Guds Ord viker av<br />
från den allmänna opinionen och säger<br />
’så säger Guds Ord’, sedan följer<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing och sedan förföljelse.<br />
Allt detta kan i själva verket vara bra.<br />
Det börjar plötsligt kosta någonting<br />
att bekänna Jesus. Det märkligaste<br />
är kanske att det är just i de situatio<strong>ner</strong>na<br />
<strong>som</strong> Gud ger väckelse!<br />
Detta sker i över sextio länder i<br />
dag. I den situationen behöver vi<br />
allt fl era ’uppförsbacke-kristna’. Jag<br />
Låt oss slå fast en sak: kristendomens uppgift är inte att vända<br />
kappan efter vinden utan att vända vinden efter kappan. Över<br />
<strong>hela</strong> världen pågår samma trend nu: ett ökande hat mot dem<br />
<strong>som</strong> menar att Gud i alla frågor vet bättre än människan.<br />
tänker på berättelsen om Emmauslärjungarna<br />
<strong>som</strong>, efter att de känt igen<br />
Jesus, genast i mörkret bröt upp och<br />
började gå uppförsbacke för att trösta<br />
bröderna i Jerusalem med uppståndelsebudskapet.<br />
De väntade inte tills det<br />
blev ljust, de sände inte sina fruar och<br />
de grundade inte heller en ’Vi-har-sett-<br />
Jesus-församling’. De gjorde sig besvär.<br />
De ville mera vara till välsignelse<br />
för andra än tänka på sig själva.<br />
Nu är det vår tur att gå uppförsbacke<br />
och trösta bröderna och systrarna<br />
i olika delar av världen där<br />
de förföljs, men också bröder och<br />
systrar i din egen nejd och ditt eget<br />
land. Nu byggs en ny andlig gemenskap<br />
mellan alla Jesus-troende. Man<br />
ser det överallt. Själafi endens frestelse<br />
för alla troende är ju att göra oss så<br />
självupptagna att vi inte bryr oss om<br />
andra. Vårt samhälle överöser oss<br />
samtidigt med en ideologi <strong>som</strong> går ut<br />
på att bara tänka på sig själv, njuta<br />
och ’förverkliga sig själv’.<br />
Som kristna är vi kallade att leva för<br />
andra. Och den kallelsen blir starkare<br />
ju mera hatet och hånet mot Guds<br />
folk tilltar. Vi är nu kallade att vara<br />
hoppets och uppmuntrans budbärare<br />
i världens många uppförsbackar.<br />
Martyrkyrkans Vän<strong>ner</strong> vill vara<br />
en uppförsbacke-rörelse, <strong>som</strong> bryter<br />
upp från vår egen bekvämlighet och<br />
välsignar andra. ... Vi går frimodigt<br />
vidare för vi går ju ingalunda ensamma,<br />
ty ’före går Herren med segerns<br />
ba<strong>ner</strong>’.”<br />
svaret är j-e-s-u-s<br />
lEnnart hEnricsson, sångare och barnledare<br />
i den inomkyrkliga Oasrörelsen<br />
menar (Världen idag, 28/7) att<br />
”’det fi nns ett jättehopp för Sveriges<br />
ungdomar, och det stavas J-E-S-U-S.<br />
Den kristna kyrkan har historiskt<br />
spelat en viktig roll <strong>som</strong> social reformator<br />
när samhället barkat åt fel<br />
håll. Superi, fattigdom och kriminalitet<br />
har fått vika för kristna värde-<br />
Johan canDElin<br />
ringar och nya lagar <strong>som</strong> satt människovärdet<br />
i fokus.’<br />
Lennart H. är övertygad om att historien<br />
kan upprepa sig i vår tid. Men<br />
det är inte opinionsbildning och politisk<br />
lobbying <strong>som</strong> är kyrkans främsta<br />
reformkraft, menar han. I stället framhåller<br />
han envist behovet av det enkla<br />
evangeliet om Jesus. … ’Om svenska<br />
barn och ungdomar får tag på Jesus<br />
så kommer de att vilja göra det <strong>som</strong> är<br />
rätt av bara farten. Det är detta <strong>som</strong><br />
kan förvandla nationen.’<br />
Men en sak bekymrar honom: tillståndet<br />
i många kyrkor <strong>som</strong> tycks<br />
leva ljusår från den förvandlande<br />
kraft <strong>som</strong> Bibeln talar om. … ’Vi i<br />
kyrkorna värnar ofta vår egen gemenskap;<br />
allt ska vara fi nt och gulligt<br />
och vi är väldigt rädda för att tala<br />
om vad Bibeln säger. Problemet är att<br />
ingen gemenskap i världen kan frälsa<br />
– bara Jesus kan frälsa.’<br />
Den idylliska Oas-tillvaron och den<br />
framtidstro <strong>som</strong> frodas här kan verka<br />
fjärran från den verklighet <strong>som</strong> är<br />
många barns och ungdomars vardag.<br />
Där är man utlämnad till vad <strong>som</strong><br />
allt oftare blivit samhällets och vuxenvärldens<br />
råd till de unga: allt <strong>som</strong><br />
känns bra är okej och värt att pröva.<br />
’Det där är en kärlekslös inställning<br />
… Jag tror att Jesus gråter när han ser<br />
ungdomars situation i Sverige’, säger<br />
Lennart H. och tycks mena varje ord.<br />
Han är övertygad om att kristen<br />
tro och livsstil vore högintressant för<br />
ungdomar om bara kyrkan kunde<br />
paketera den på rätt sätt. Och han<br />
vädjar till Sveriges ungdomar att ge<br />
det kristna livet en ärlig chans.<br />
’Jag är så fånig att jag tror att det<br />
fi nns kraft i det <strong>som</strong> står i Bibeln och<br />
att det kristna livet funkar på riktigt.<br />
Tyvärr har vi kristna varit dåliga på<br />
att visa på Jesus, vi har gjort honom<br />
till religiös, tråkig mes. Men bara Jesus<br />
kan frälsa dig, han är Guds kraft.<br />
Och det slår allt.’”<br />
rED.<br />
18 9 • 2008 TILL LIV
faDEr vår • Del 7 av 9<br />
Vi ber till Far<br />
Och inled oss inte i frestelse matt. 6:13<br />
I den femte bönen har vi bett Gud om<br />
förlåtelse. Och salig är den <strong>som</strong> fått sin<br />
överträdelse förlåten, sin synd övertäckt.<br />
Salig är den människa <strong>som</strong> Herren<br />
ej tillräknar synd (Ps. 32:1f.).<br />
Men det betyder inte att vi kan slå<br />
oss till ro. De onda makterna <strong>som</strong> vill<br />
dra oss bort från Gud vilar inte. Sedan<br />
vi har bett om förlåtelse behöver vi be<br />
Gud hjälpa oss mot frestelserna.<br />
oM DU går till Dig själv kan du se detta.<br />
Kanske hade du släppt in avund i ditt<br />
hjärta. När andra fi ck uppmärksamhet<br />
och du själv blev bortglömd, då blev du<br />
avundsjuk. Men nu har du gått till Gud<br />
med detta. Du har bett om förlåtelse.<br />
Och ”salig är den <strong>som</strong> fått sin överträdelse<br />
förlåten”. Men efter detta vet du<br />
vad <strong>som</strong> kan hända i ditt hjärta. Och<br />
nu får du göra den här bönen till din<br />
bön, så att du inte faller på nytt.<br />
Eller det var ett orent begär <strong>som</strong> kom<br />
in i ditt hjärta. Kanske började det med<br />
en scen i teverutan. När du såg den<br />
blev du fångad av den. Den satte sig i<br />
ditt sinne. Men du kom till besinning.<br />
Nu har du gått till Gud med din synd.<br />
Du har bett om förlåtelse. Och ”salig<br />
är den <strong>som</strong> fått sin överträdelse förlåten”.<br />
Efter detta vet du hur lätt du kan<br />
bli frestad. Och nu får du göra den här<br />
bönen till din bön, så att du inte faller<br />
på nytt.<br />
Eller du har gått med bekymmer för<br />
din ekonomi. Läget blev kärvt med den<br />
ena oväntade utgiften efter den andra.<br />
Du kunde inte släppa dessa bekymmer.<br />
De ockuperade ditt hjärta. Men så kom<br />
Jesu ord till dig. Han visade dig att du<br />
har en god Fader <strong>som</strong> ger dig vad du<br />
behöver (Matt. 6:24ff.). Du såg att du<br />
bekymrat dig och inte litat på hans löften.<br />
Nu har du gått till Gud och bett<br />
om förlåtelse. Och ”salig är den <strong>som</strong><br />
fått sin överträdelse förlåten”. Men du<br />
inser att sådana frestelser kan komma<br />
tillbaka. Och nu får du göra den här<br />
bönen till din bön, så att du inte faller<br />
på nytt.<br />
Eller denna världen höll på att ta<br />
överhand i ditt liv. Ditt tempo hade<br />
ökat och ökat. I arbetet, i hemmet, i<br />
umgänget. Du ville hänga med. Det<br />
blev ingen plats för Guds Ord. Bönen<br />
höll på att torka ut. Men så kallade<br />
Gud på dig. Och du kom du till besinning.<br />
Du har bett Gud förlåta dig. Och<br />
”salig är den <strong>som</strong> fått sin överträdelse<br />
förlåten”. Nu har du sett vilken makt<br />
denna världen har. Och nu får du göra<br />
den här bönen till din bön, så att du<br />
inte blir övermannad på nytt.<br />
Det kan förvåna oss att det står: ”Inled<br />
oss inte i frestelse.” Men nu ser vi<br />
hur det hänger ihop. Vi måste be Gud<br />
om hjälp. Då tillåter han inte att vi<br />
blir frestade över vår förmåga (1 Kor.<br />
10:13). Gud räcker oss sin hand. När vi<br />
i bönen tar hans hand, då hjälper han<br />
oss. Men Gud tvingar ingen. De <strong>som</strong><br />
inte vill lyssna på Gud, de <strong>som</strong> inte ber<br />
Gud om hjälp utan envisas med att gå<br />
in i frestelserna dem låter Gud gå. Han<br />
utlämnar dem åt synden. De får gå sin<br />
onda väg (Rom. 1:24ff.).<br />
Det äR Detta vI beR guD bevaRa oss fRÅn.<br />
Därför har vi fått den här bönen. Dag<br />
för dag ska vi gripa tag i Guds hand<br />
och be honom hjälpa oss mot frestelserna.<br />
gustav böRjesson, prost, Sätila<br />
TILL LIV 9 • 2008 19
pErsonporträtt • Del 17<br />
Martin Luther King<br />
Han tilldelades nobels fredspris 1964 och fi ck en nationell helgdag uppkallad efter sig.<br />
Han kämpade för de svartas frihet i det segregerade USa – men också för alla människors<br />
sanna frihet och värde i Kristus Jesus. I år är det fyrtio år sedan Martin Luther King mördades<br />
i Memphis, 39 år gammal.<br />
Martin lUthEr king Jr föddes den 15<br />
januari 1929 i Atlanta, Georgia, USA.<br />
Han växte upp i en medelklassfamilj<br />
med en far <strong>som</strong> var pastor. Samhället<br />
var starkt segregerat, vilket innebar<br />
uppdelning på grund av hudfärg, nästan<br />
överallt. King blev tidigt medveten<br />
om detta – vid sju års ålder fi ck han inte<br />
längre leka med sin bäste kamrat efter-<br />
<strong>som</strong> denne var vit. Hans far sa: ”Vi lever<br />
i ett samhälle med regler och lagar<br />
<strong>som</strong> måste följas.” Martin godtog aldrig<br />
förklaringen och var djupt bedrövad.<br />
Händelsen bidrog starkt till valet<br />
att bli pastor. ”Jag har en inre längtan<br />
att tjäna mänskligheten, och att söka<br />
en orädd konfrontation med ondskan<br />
i kärlekens kraft.”<br />
studier och giftermål<br />
Som nittonåring påbörjade M. L. King<br />
sina teologiska studier och blev senare<br />
pastor i en baptistförsamling. Han ville<br />
förverkliga ”det sociala evangeliet”. En<br />
föreläsning om Indiens stora frihetsledare<br />
Mahatma Ghandi blev en vändpunkt.<br />
Hans icke-våldsmetod, vilken<br />
återupprättat människovärdet för mil-<br />
20 9 • 2008 TILL LIV
Jag har varit på bergets topp. Det gör mig detsamma vad <strong>som</strong> händer. Jag skulle precis<br />
<strong>som</strong> alla andra vilja få ett långt liv – ett långt liv har sitt värde, men jag bekymrar<br />
mig inte om det just nu. Jag vill bara göra Guds vilja och han har låtit mig stiga upp<br />
på berget. Jag har blickat över till andra sidan och jag har sett det utlovade landet.<br />
Jag kommer kanske inte dit tillsammans med er, men jag vill att ni skall veta i<br />
kväll, att vi <strong>som</strong> folk kommer att komma in i det utlovade landet. Och jag är lycklig i<br />
kväll. Jag oroar mig inte för någonting. Jag fruktar inga människor. Jag har sett Herren<br />
komma i härlighet. Ur kings tal, DagEn innan han Dog<br />
”jo<strong>ner</strong> indier och givit dem frihet, var<br />
verktyget han sökte.<br />
1953 gifte sig King med Coretta<br />
Scott. Endast tjugosex år gammal doktorerade<br />
han i teologi. ”Jag vill ge mitt<br />
liv till något evigt och absolut, inte till<br />
små gudar <strong>som</strong> är här i dag och borta i<br />
morgon. Utan till Gud <strong>som</strong> är densamme<br />
i går, i dag och i morgon”.<br />
första aktionen och<br />
medborgarrättsrörelsen<br />
1955 satte sig en kvinna, Rosa Parks,<br />
medvetet på en plats i bussen reserverad<br />
för vita och blev arresterad. Detta blev<br />
startskottet för en 381 dagar lång bussbojkott.<br />
King blev dess ledare och fick<br />
snabbt landets och världens blickar på<br />
sig. Bojkotten var välorganiserad och<br />
präglades av ”en orädd kraftmätning<br />
mot ondskan med kärlekens kraft”.<br />
Bussbolagen gav efter och rörelsen fick<br />
nationens erkännande. ”Det var Jesus<br />
från Nasaret <strong>som</strong> fick svarta att resa<br />
sig i protest med kärlekens kreativa vapen”,<br />
sa King.<br />
Nu ville flera svarta organisatio<strong>ner</strong><br />
ha Kings medverkan och stöd. Det<br />
gällde mänskliga rättigheter, frihet och<br />
jämlikhet mellan svarta och vita. Möten,<br />
kampanjer, demonstratio<strong>ner</strong>. ”Det<br />
sociala evangeliet” betydde för dem att<br />
översätta Guds ord i handling. Ghandis<br />
icke-våldstaktik var framgångsrik.<br />
Medborgarrättsrörelsen hade blivit en<br />
maktfaktor i USA.<br />
Men King var ständigt förföljd och<br />
ofta mordhotad, hemmet bombades<br />
och långa tider var livet outhärdligt.<br />
Samtidigt blev han mer och mer upptagen<br />
med alla åtaganden. 1956 förklarade<br />
dock Högsta Domstolen segregationslagarna<br />
författningsstridiga och<br />
framgången gav genklang i <strong>hela</strong> USA.<br />
En stor talare och predikant<br />
M. L. King var en enastående talare och<br />
retoriker. Hans mest kända tal ”I have<br />
a dream” hölls i Washington 1963.<br />
Det mest profetiska talet var, enligt<br />
hans medarbetare, ”I have been on the<br />
mountain top” och det hölls i Memphis<br />
1968, dagen innan han mördades.<br />
I Sverige predikade King bland annat<br />
i Storkyrkan och i Norrmalmskyrkan i<br />
Stockholm.<br />
kampens konsekvenser<br />
M. L. Kings påverkan på samhället var<br />
mycket stor och resulterade i flera viktiga<br />
medborgarrättslagar för USAs ca 36<br />
miljo<strong>ner</strong> svarta, lagar <strong>som</strong> i dag påver-<br />
kar miljontals människor. King är den<br />
störste svarte ledaren sedan slaveriets<br />
dagar och jämförbar med Abraham<br />
Lincoln och George Washington.<br />
I och med Kings död försvagades<br />
rörelsen och ingen kunde riktigt axla<br />
hans mantel – Jesse Jackson har gjort<br />
flera försök men misslyckats. Med<br />
splittringar och inre strider har den<br />
varit svår att hålla samman, men ändå<br />
omöjlig att stoppa. Förändringen började<br />
dock 1955 och har aldrig upphört.<br />
I dag kan man se uttryck för Kings visio<strong>ner</strong><br />
på många olika områden i samhället,<br />
till exempel inom politiken där<br />
viktiga framsteg gjorts: 1968 fanns tre<br />
svarta guvernörer och 1990 så många<br />
<strong>som</strong> 316 (i städer med fler än 50 000<br />
inv.). Kända toppolitiker <strong>som</strong> nått Vita<br />
huset är Colin Powell och Condoleezza<br />
Rice.<br />
Demokraternas nuvarande presidentkandidat<br />
Barack Obamas framgång<br />
är sensationell. Hans bok heter<br />
My Dad Had A Dream. Kopplingen till<br />
”I have a dream” är ingen slump. Väljs<br />
han till USAs näste president skrivs historia<br />
och det blir ett starkt bevis på att<br />
drömmen lever.<br />
bengt beRgman, tapetserarmästare, Stockholm<br />
TILL LIV 9 • 2008 21
FOTO: BETTy SVEnSSOn<br />
rEportagE<br />
Åhus missionsgårds 20-årsjubileum fi rades den 1 juni 2008.<br />
En missionsstation<br />
vid havet, mellan tallarna<br />
En av ELMs fem missionsgårdar ligger i Åhus i Skåne.<br />
Vi får nu göra ett besök på gården och ta del av både historia och visio<strong>ner</strong>.<br />
Kanske kan det locka fl er till ett besök ’på riktigt’ ...<br />
DEn första JUni i år fi rade Åhus Missionsgård<br />
tjugoårsjubileum. Dagen<br />
sam lade gamla och unga <strong>som</strong> ville delta<br />
i förmiddagens gudstjänst och på eftermiddagen<br />
få glimtar om det <strong>som</strong> varit<br />
och nu pågår på missionsgården.<br />
åhus Missionsgård i går<br />
Arthur Einarsson berättade om starten.<br />
Det fanns hos en grupp människor,<br />
under början av 1980-talet, en längtan<br />
om att en missionsgård <strong>som</strong> Strand-<br />
hem i Örkelljunga skulle byggas i östra<br />
Skåne eller Blekinge, <strong>som</strong> en samlingsplats<br />
för familjer, ungdomar och barn.<br />
Olika förslag på platser diskuterades.<br />
Den fastighet <strong>som</strong> i dag är Breanäs<br />
Missionsgård blev till salu och köptes<br />
av den förening <strong>som</strong> i dag äger denna<br />
gård. Trots detta önskade många arbeta<br />
vidare för en missionsgård i organisatio<strong>ner</strong>nas<br />
regi. 1981 sammanträffade<br />
en arbetsgrupp med representanter från<br />
Kristianstads kommun och diskuterade<br />
22 9 • 2008 TILL LIV<br />
FOTO: BETTy SVEnSSOn
FOTO: aRKIVBILD<br />
Detta betyder åhus Missionsgård för mig<br />
1997 KonfIRmeRaDes jag på Åhus Missionsgård.<br />
Det var på den tiden det var två veckors<br />
”förberedande kurs” året före konfirmationen.<br />
Det var en otroligt härlig tid <strong>som</strong> jag faktiskt<br />
fortfarande ofta ser tillbaka på med glädje.<br />
Där fick jag vara med om många roliga saker,<br />
bus, skratt och att få vän<strong>ner</strong> för livet. Där fick<br />
jag också höra mer om Jesus. I dag ska jag<br />
väl erkänna att jag inte direkt kommer ihåg<br />
så mycket av själva undervisningen, förutom<br />
Luthers trosförklaringar …<br />
Det var framför allt vid den här tiden <strong>som</strong> Åhus Missionsgård började<br />
betyda något för mig. Sedan dess har jag varit en del på läger där och<br />
deltagit i andra typer av aktiviteter. Sedan jag flyttade till Kristianstad och<br />
där blev aktiv i ELF, har gården fått betyda mer och mer, och genom<br />
inblick i styrelsearbetet genom andreas, min man, har jag också fått se<br />
vilket arbete <strong>som</strong> ligger bakom all verksamhet. Det är många människor<br />
<strong>som</strong> sliter för att gården ska vara det den är i dag. Det är också nu jag<br />
kän<strong>ner</strong> att det är dags för oss i min ålder att visa att vi prioriterar de olika<br />
gårdarna. Det är viktigt att vi ställer upp och hjälper till på olika sätt, oavsett<br />
om det gäller att anordna läger eller måla stugor. Och det gäller inte<br />
bara missionsgården i Åhus.<br />
när jag ser tillbaka på min uppväxt ser jag hur mycket gårdarna med<br />
dess läger har betytt och jag vill också i framtiden att de ska få betyda<br />
lika mycket för nya barn, ungdomar, vuxna och äldre. Jag vill i många år<br />
till få komma till platsen på Glansabovägen i Åhus och känna havsdoften<br />
i näsan och tallbarren mellan tårna! Vi får alla be om Guds ledning när<br />
det gäller arbetet på Åhus Missionsgård och de andra missionsgårdarna.<br />
Fundera också på om du tycker det är viktigt med en missionsgård i din<br />
närhet och vad du skulle kunna göra för att hjälpa till. Elin pErsson<br />
olika förslag. Området vid Glansabovägen<br />
i södra Åhus var ett av dessa.<br />
Mellan tallarna, nära till havet, fann<br />
man en bra mark <strong>som</strong> man 1986 – efter<br />
många turer med Kristianstad kommun<br />
– blev delägare till 1 och det tillsattes en<br />
byggnadskommitté. Arthur nämnde<br />
på jubileumsdagen särskilt två män<br />
ur denna kommitté: Åke Nilsson och<br />
FOTO: anna SaLOMOnSSOn<br />
Allan Roos. Eva Andersson anlitades<br />
<strong>som</strong> arkitekt och Birger Svensson <strong>som</strong><br />
ansvarig för konstruktionen av husen.<br />
Den 5 juni 1988 kom åttahundra<br />
perso<strong>ner</strong> till invigningsfesten för Åhus<br />
Missionsgård. Då samlades nästan<br />
80 000 kronor in i kollekten. Och gåvor<br />
och frivilligt arbete är det <strong>som</strong><br />
gjort byggnationen av missionsgården<br />
Engagemanget<br />
var stort när<br />
missionsgården<br />
byggdes. Många<br />
hjälptes åt.<br />
I juni 1988 stod<br />
gården klar.<br />
sofie lindqvist<br />
Sofie anställdes <strong>som</strong> husmor 2001<br />
och arbetar i köket tillsammans med<br />
Birgitta Olsson – samt med alla de<br />
frivilliga eller <strong>som</strong>maranställda <strong>som</strong><br />
alla gör en så stor insats.<br />
vad är din uppgift <strong>som</strong> husmor?<br />
– att arbetsleda de andra <strong>som</strong> arbetar<br />
i köket, ta hand om köket, städa,<br />
beställa mat, göra matsedlar, sköta<br />
bokföring och ge bokningsbekräftelser<br />
till gäster.<br />
hur är det att arbeta på åhus Missionsgård?<br />
– I stort är det bra. Det är mycket trevligt med en kristen arbetsplats.<br />
Det betyder mer än bara ett vanligt arbete. Ibland kan<br />
det vara jobbigt när man kän<strong>ner</strong> så mycket för gården och man<br />
behöver vara ledig, speciellt när man har små barn. Mycket av<br />
arbetet är på helger och det kan också vara jobbigt ibland.<br />
möjlig – och naturligtvis bön och förtröstan<br />
på Jesus.<br />
Från början tänkte man koncentrera<br />
verksamheten till <strong>som</strong>marhalvåret och<br />
endast då ha anställd personal. Under<br />
första <strong>som</strong>maren var Bodil Persson<br />
husmor. Konfirmationsläger och andra<br />
läger för familjer, barn och ungdomar<br />
samt bibeldagar för äldre prioritera-<br />
1. nSM och KUS (nuv. ELU) köpte marken av Kristianstad kommun. Hösten 1987 valde även HLM att delta i projektet och blev delägare tillsammans med de<br />
andra två ägarna. (nSM och HLM har senare övergått i nuv. ELM Syd.)<br />
TILL LIV 9 • 2008 23
Per-anders einarsson<br />
Per-anders an ställdes våren<br />
2008 <strong>som</strong> föreståndare,<br />
men har ock så genom sina<br />
föräldrars föreståndararbete<br />
haft lång inblick i vad <strong>som</strong><br />
händer på gården.<br />
vad är din uppgift <strong>som</strong><br />
föreståndare?<br />
– Jag är verksamhetsansvarig,<br />
det vill säga ser till<br />
att alla grupper <strong>som</strong> håller i<br />
olika delar av verksamheten<br />
fungerar. Jag har också<br />
hand om fastigheterna och<br />
vaktmästeriet.<br />
har du sett någon förändring<br />
när det gäller verksamheten<br />
på gården?<br />
– Jag ser att fler och fler<br />
upptäcker gården <strong>som</strong> en<br />
skön plats att vara på. Bland<br />
annat är det fler församlingar<br />
<strong>som</strong> hyr gården regelbundet,<br />
fler återkommer till campingen.<br />
Jag tror det är viktigt att<br />
hålla den på en lagom nivå,<br />
att det får vara en lite mindre<br />
familjecamping med lugn<br />
och ro. när det gäller konfirmationslägren<br />
ser jag att<br />
man <strong>som</strong> ledare satsar mer.<br />
Det är tydligare att ansvaret<br />
<strong>som</strong> ledare inte endast gäller<br />
fyra veckor, utan att man<br />
följer upp varje konfirmand.<br />
Det gör mig glad!<br />
SVEnSSOn<br />
BETTy<br />
triplakören sjöng<br />
vid 20-årsjubileet. FOTO:<br />
des alltså först. Men mycket snart utökades<br />
verksamheten och Arthur och Ingrid Einarsson<br />
anställdes <strong>som</strong> föreståndare/vaktmästare<br />
respektive husmor. De arbetade sedan på missionsgården<br />
i ca tio år.<br />
Öppen kristen förskola, mer lägerverksamhet<br />
– både egen och med grupper utifrån – konferenser,<br />
uthyrning av rum samt julfirande kom<br />
att bli en del av verksamheten. Åhus Missionsgård<br />
har fått bära god frukt i många år och på<br />
många olika sätt.<br />
åhus Missionsgård i dag<br />
I dag är missionsgården på alla sätt en gård <strong>som</strong><br />
sjuder av aktivitet. Föreståndare och verksamhetsansvarig<br />
är nu Per-Anders Einarsson, och i<br />
våras valdes Niclas Jämstorp till ordförande i<br />
gårdens styrelse.<br />
<strong>som</strong>marens barnläger är en av höjdpunkterna – mellan tallarna finns plats för lek och spel.<br />
Första prioritet i verksamheten har konfirmationsläger,<br />
med fyra veckor i början av <strong>som</strong>maren,<br />
återträffsvecka och ett antal förträffs-<br />
och återträffshelger. Sommaren är den tid <strong>som</strong><br />
samlar flest människor till gården. Förutom<br />
konfirmationsläger är det kristen semestervecka,<br />
barnläger, Plus-läger, missionsgårdens<br />
dag – och många utnyttjar gårdens camping.<br />
Resten av året fylls upp av barnlägerdagar,<br />
ungdomsläger, bibel- och gästveckor, bibeldagar,<br />
handarbetsdagar, adventsfirande, julbord,<br />
festkvällar samt predikan en gång i månaden.<br />
Dessutom ordnas det auktio<strong>ner</strong> och arbetsdagar.<br />
Gården är fortfarande, precis <strong>som</strong> tanken<br />
var för tjugo år sedan, en plats där människor i<br />
alla åldrar får ha gemenskap med varandra och<br />
med Jesus.<br />
24 9 • 2008 TILL LIV
stina serholt från horred,<br />
en av <strong>som</strong>marens konfirmander.<br />
varför valde du just åhus Missionsgård?<br />
– Jag kommer faktiskt inte ihåg … Först ville jag konfirmeras hemma i Horreds kyrka,<br />
men sen så berättade en vän till mig om Åhus Missionsgård där han skulle gå. Jag hade<br />
ingen aning om gården men blev intresserad och ’hänkade på’ helt enkelt. att ha blivit<br />
konfirmerad här har varit helt underbart! Jag tror, utan större tvekan, att det har varit den<br />
bästa tiden i mitt liv!<br />
vad har varit det bästa …?<br />
– Det har varit själva gemenskapen med alla människor, att få komma Gud närmare och så<br />
självklart alla lekar vi gjorde! Jag hade en kristen tro innan jag åkte på konfirmationslägret,<br />
men den har fördjupats ännu mer och så har jag fått vän<strong>ner</strong> för livet!<br />
vad skulle du säga till dem <strong>som</strong> funderar på att konfirmera sig här?<br />
– ”Bra val! Det är jättefint på Åhus Missionsgård och bra mat! Havet är härligt och jag hoppas du kommer få det lika<br />
bra <strong>som</strong> jag fick, och bättre om det går! Det finns också en rolig klocka <strong>som</strong> man kan klinga i om man vill busa ...”<br />
åhus Missionsgård i morgon<br />
Trots mycket aktivitet på Åhus Missionsgård<br />
är det många dagar under året <strong>som</strong> gården står<br />
tom, framför allt vanliga veckodagar. I höstas<br />
samlades några för att visio<strong>ner</strong>a kring hur man<br />
skulle kunna utnyttja missionsgården ännu<br />
mer. Enligt Per-Anders finns det en del idéer att<br />
arbeta vidare med – det är viktigt att tänka vidare<br />
och inte bara vara nöjd med den verksamhet<br />
<strong>som</strong> finns i dag. Vi vill ju alla att den fina<br />
gården ska utnyttjas, att den får bli ett stopp i<br />
livet, en naturlig samlingspunkt kring Jesus och<br />
en plats för fler människor att få möta honom.<br />
Man har i styrelsen diskuterat att satsa ytterligare<br />
på ungdomsverksamheten, genom att<br />
försöka anställa någon <strong>som</strong> kan ta hand om<br />
den.<br />
att leva med Jesus i går, i dag och i evighet<br />
<strong>Till</strong>baka till jubileumsdagen där Daniel Ringdahl<br />
i avslutningen talade om ämnet ”Att leva<br />
med Jesus i går, i dag och i evighet”. Han kom<br />
fram till att det handlar om trofasthet, nåd<br />
och hopp – tre ord <strong>som</strong> jag tycker också visar<br />
hur Jesus har varit och fortfarande är närvarande<br />
på gården. Ja, många vittnade under jubileumsdagen<br />
om hur trofast Gud varit genom<br />
åren och att han fortfarande står bakom arbetet<br />
– gården är från början hans vilja! Guds<br />
nåd är grunden för vår tro och vår frälsning.<br />
En trofast och nådig Gud <strong>som</strong> har lett arbetet<br />
framåt i många år ger också hopp inför framtiden.<br />
Oavsett vilken typ av verksamhet det blir,<br />
kommer det att ske enligt Guds vilja om vi väljer<br />
att lägga allt i hans händer. Jesus Kristus är<br />
densamme i går, i dag och i evighet.<br />
närheten till havet och en av sveriges vackraste stränder ger missionsgården ett unikt läge.<br />
Elin pErsson, Kristianstad<br />
niclas Jämstorp, ordförande<br />
vill du dela med dig av dina<br />
tankar inför framtiden?<br />
– Så klart vill jag att den<br />
verksamhet <strong>som</strong> i dag finns<br />
på gården ska få fortsätta<br />
och att de <strong>som</strong> brin<strong>ner</strong> för<br />
gården ska få inspirera andra<br />
människor. Jag hoppas att<br />
vi så småningom ska ha en<br />
större anknytning till det <strong>som</strong><br />
finns här runtomkring. <strong>Till</strong><br />
exempel har vi ju beslutat<br />
att försöka anställa en ungdomsverksamhetsansvarig<br />
på gården. Jag vill att den<br />
personen också ska arbeta<br />
utåt och knyta kontakter med<br />
andra ungdomsverksamheter<br />
i närområdet, så att fler<br />
ungdomar hittar till gården.<br />
Genom att vi arbetar mer<br />
utåtriktat hoppas jag att fler<br />
människor i alla åldrar kan<br />
upptäcka gården.<br />
har du något att säga till<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s läsare?<br />
– Jag vill uppmana alla att be<br />
för gården och de anställda,<br />
att gården ska få fortsätta<br />
vara en samlingsplats där<br />
man får hämta ny kraft.<br />
TILL LIV 9 • 2008 25
ElMs nYa stYrElsE<br />
ELM-styrelsen<br />
presenterar sig<br />
Under tiden efter ELMs årsmöte har den nödvändiga ledningsfunktionen i ELM upprätthållits av ett tillförordnat<br />
aU, bestående av Per Henriksson, Gunnar Davidsson, Linus Sjödahl och sammankallande Sven<br />
Hammarberg. Under nästa styrelsesammanträde 12–13 september kommer detta aU att presentera ett<br />
förslag till konstitution av ELM-styrelsen. Här följer styrelseledamöternas svar på frågan:<br />
vad ser Du <strong>som</strong> den viktigaste frågan för elm-styrelsen<br />
att arbeta med det närmaste året?<br />
gunnar Davidsson (64), Lund. arbetar med<br />
trafi kpla<strong>ner</strong>ing och är gift med Gunilla sedan<br />
snart 35 år; har sex barn och fem barnbarn.<br />
Ordinarie ledamot sedan 2007.<br />
Jag vill lyfta fram två uppgifter:<br />
• att vi samlas i förnyad bön om Herrens<br />
nåd, välsignelse och ledning över ELM och<br />
• att vi i stor öppenhet får igång en bred och<br />
förtroendeskapande dialog om vad ELM är<br />
och inte är, om vår vision och de vägar vi ska<br />
går för att visionen ska bli verklighet.<br />
Eskil Engström (41), Hässleholm. arbetar<br />
<strong>som</strong> programmerare och är även revisor i<br />
Hässleholms församling och i Hässleholms Kommun;<br />
jag skötte <strong>som</strong> ELMs missionär i Kenya 1994–<br />
1997 missionens ekonomi och administration och<br />
är sedan tio år också med i ELMs yttremissionsråd.<br />
ny ordinarie ledamot.<br />
ELMs identitet (Vilka är vi? Vad är viktigt<br />
för oss?), ELMs vision (Vad vill vi?) och<br />
ELMs strategi (Hur når vi vår vision?).<br />
per henriksson (41), alby i södra<br />
Stockholm. arbetar med IT-support.<br />
Gift med nilla och har tre barn.<br />
Ordinarie ledamot sedan 2000.<br />
Hur vi ska kunna öka missionsengagemanget<br />
hos oss alla i ELM-BV så<br />
att vi får så många medmänniskor<br />
<strong>som</strong> möjligt med oss på vägen<br />
till himlen.<br />
Per-anders einarsson (42),<br />
Skepparslöv utanför Kristianstad.<br />
Politisk tjänste man för Kd 50% och vik.<br />
missionsgårds föreståndare 50%; är gift<br />
med Charlotte och har fyra barn.<br />
Ordinarie ledamot sedan 2007.<br />
Nya mission<strong>som</strong>råden och fl er<br />
missionärer. Evangelium till fl er!<br />
arne Engström (62), Åstorp. arbetar <strong>som</strong> ung -<br />
doms sekreterare inom ELU och då under skolåret<br />
särskilt <strong>som</strong> skolpastor vid Klippans gymnasieskola; är<br />
gift med Lisbeth och vi har fem barn och ett barnbarn.<br />
Ersättare 2003 och ordinarie ledamot sedan 2005.<br />
Det är hur vi ska kunna utöka och intensifi era evangelisationsarbetet<br />
inte minst i Sverige. Många människor<br />
går förlorade p.g.a. okunnighet, under tiden<br />
<strong>som</strong> vi gräver <strong>ner</strong> oss i oss själva.<br />
sven hammarberg (38), Torsebro utanför Kristianstad.<br />
Gift med Cecilia och pappa till tre härliga pojkar. Min arbetstid<br />
<strong>som</strong> offi cer tillbringar jag dels på Militära Flyginspektionen<br />
i Stockholm och dels på fl ottiljen F17 i Kallinge. Ledamot<br />
2002–2006 och nu vald för ett år.<br />
Styrelsen har många viktiga frågor framför sig, men de kan sammanfattas med<br />
att vi måste komma tillbaka till kärnfrågan för vårt missionssällskap: att göra<br />
Jesus Kristus känd! För att kunna göra detta måste vi snarast få ordning på<br />
styrelsens och ledningens arbetsupplägg, ha en tydlig strategi för missionsarbetet<br />
och även delegera uppgifter och budgetansvar till t.ex. råd och<br />
kommittéer.<br />
Nästa år, när vi fyller 100 år, ska vi vara en Kristus-centrerad<br />
och framåtblickande missionsrörelse! Helst med ny<br />
verksamhet i minst ett missionsland till ...<br />
26 9 • 2008 TILL LIV
lasse Johansson (62). Bondson<br />
från Örkelljungatrakten; återvände för<br />
20 år sedan med Kerstin och våra fyra<br />
barn <strong>som</strong> nu är utflugna. arbetar <strong>som</strong> läkare<br />
i Hässleholm med rehabilitering och äldrevård.<br />
ny ordinarie ledamot.<br />
Som ny ordinarie ledamot har jag sista tiden funderat mer över<br />
hur olika vi är och tänker. Detta är en stor utmaning för oss<br />
alla och särskilt för oss i styrelsen. Vi behöver klarare se<br />
vad <strong>som</strong> binder oss samman och är vår identitet. –<br />
I Kristus är vi ett! TÄNK om det fick prägla<br />
oss. För det vill jag be och arbeta.<br />
tobias persson (37), Tyringe.<br />
Är ingen jör inom järnvägssignalteknik.<br />
Gift med Carina och har två döttrar.<br />
ny ordinarie ledamot.<br />
ELMs identitet. För vem finns ELM? Och<br />
hur får vi en levande dialog med missionsfolket<br />
i föreningarna? Jag har känslan<br />
av att styrelsen lever i en värld, missionsfolket<br />
i en annan. Den klyftan vill jag<br />
hjälpa till att överbrygga.<br />
alve svensson (57), Skånes Viby.<br />
arbetar <strong>som</strong> församlingspräst i asarum<br />
och Ringamåla; är gift med Eva och<br />
sjubarnsfar samt morfar och farfar.<br />
Ersättare 2006 och ordinarie ledamot sedan<br />
2007.<br />
Att försöka ena rörelsen kring Herren<br />
Kristus så att den därigenom blir ett<br />
vittne för evangeliet om honom. Enighet i det väsentliga<br />
borgar för ett bra missionsarbete både<br />
utomlands och i Sverige.<br />
Mats giselsson (63), Eket. Är komminister<br />
i Örkelljunga och Rya församlingar<br />
med huvudansvar för Rya. Min hustru Gunnel<br />
och jag har fått tio barn och tio barnbarn.<br />
Ersättare sedan 2007.<br />
Det viktigaste för styrelsen är att förbli vid den av Kristi kyrka<br />
tiderna igenom orubbligt fasthållna sanningen att <strong>hela</strong> Bibeln är alltigenom<br />
Guds ofelbara ord med oinskränkt auktoritet, och att under<br />
full anslutning till den evangelisk-lutherska bekännelsen, med tyngdpunkt<br />
på rättfärdiggörelsen genom tron på Jesus Kristus, verka<br />
för Kristi rikes tillväxt och bekämpande av allt slags otro och<br />
förnekelse, så att människor i Sverige och andra länder<br />
kommer till en personlig och levande tro på Jesus<br />
Kristus.<br />
Jens lun<strong>ner</strong>gård<br />
(54), Sollentuna. Gift med<br />
Sonia och har fyra barn. Är<br />
familjeläkare (f.n. sjukskriven<br />
efter en benmärgstransplantation)<br />
och sekreterare i styrelsen.<br />
Ordinarie ledamot sedan 2000.<br />
Nytt missionsfält och<br />
kamp för bibeltro.<br />
lennart olofsson (56), Vännäsby,<br />
universitetslärare i strålningsfysik i Umeå,<br />
gift med Elisabeth och har en son.<br />
Ordinarie ledamot sedan 2005.<br />
Att skapa förtroende och engagemang så att<br />
missionsvän<strong>ner</strong>na vill satsa både tid och pengar<br />
för att nå ut med evangeliet, både i vårt eget<br />
land och i missionsländerna. Samtidigt är det<br />
också mycket viktigt att vi stärker vår identitet <strong>som</strong><br />
ett bibeltroget missionssällskap.<br />
linus sjödahl (32). Bor i Åkarp utanför<br />
Eket tillsammans med min fru anna-Karin och<br />
vår dotter <strong>som</strong> föddes i april. <strong>Till</strong> vardags driver jag<br />
ett konsultföretag inom ekonomi och utbildning.<br />
Ledamot 2003–2007 och nu nyvald.<br />
Den fråga eller det kluster av frågor <strong>som</strong> jag<br />
ser <strong>som</strong> viktigast det närmaste året är att få en<br />
effektiv organisation <strong>som</strong> frigör mer tid för<br />
det viktigaste: att spridda evangeliet till människor<br />
<strong>som</strong> inte kän<strong>ner</strong> JESUS.<br />
gösta Eklund (64), Vännäsby.<br />
Är pensionär sedan 7,5 år, tidigare<br />
civ.ing. elektroteknik.<br />
Gift med Lissie i 40 år; vi har en gift dotter<br />
och två barnbarn. Ordinarie ledamot<br />
2004–2007 och är därefter ersättare.<br />
ELMs identitet och då särskilt den<br />
teologiska identiteten.<br />
harald Waldemarson (66),<br />
Vikbolandet Är predikant och<br />
byggnadsingenjör; är gift med Gunnel<br />
och har fyra utflugna barn och<br />
sex barnbarn.<br />
Ordinarie ledamot 1987–1988<br />
(1 år), ersättare 1994–96, ordinarie<br />
1996–2008 och nu ersättare igen.<br />
Viktig fråga: en verksamhet i enhet<br />
på Ordets grund.<br />
TILL LIV 9 • 2008 27
kort<br />
&GOTT<br />
barnens <strong>som</strong>mar<br />
Skicka gärna en kort notis om vad <strong>som</strong><br />
hänt i ELM/ELU – till allas kännedom och<br />
uppmuntran eller kanske <strong>som</strong> efterföljansvärt<br />
exempel. Skriv ditt namn under och<br />
skicka till: <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, ”Kort & gott”, Sandgatan<br />
14B, 223 50 Lund, eller mejla direkt till till.<br />
liv.red@telia.com.<br />
läger – det är sång, bad, sol, bibel, mat, lek, glass, bus och skratt.<br />
90 baRn sjunganDe ”I mitt hjärta bor Jesus ...” i stora salen på Strandhem,<br />
30 barn i en stor ring på golvet inne på Breanäs, 36 ungdomar på väg <strong>ner</strong><br />
till havet i Åhus, 25 hajkare framför en lägereld, 36 barn i Åhus <strong>som</strong> målar<br />
lägermuggar. Det har både varit barnläger och Plus-läger i <strong>som</strong>mar på de<br />
tre missionsgårdarna i Skåne. Lägren har tillsammans samlat ca 175 barn,<br />
drygt 80 ’plus-ungdomar’ (åk 6–7) och engagerat över 50 ledare. Tacka Gud<br />
för alla barn, fritidsledare och andra ledare!<br />
Det är verkligen en höjdpunkt att möta barnen när de kommer till ett<br />
läger; förväntan och glädje lyser ur ögonen, nya kontakter knyts och gamla<br />
återupptas. Föräldrar möter andra föräldrar, några kän<strong>ner</strong> igen sina lägerkamrater<br />
från barndomens <strong>som</strong>marläger. Stämningen är på topp! Det går<br />
inte att ta miste på att det är mycket värdefullt för barn och föräldrar att<br />
möjligheten fi nns att åka på kristna läger.<br />
Det är också en stor glädje att få vara med <strong>som</strong> ledare och följa barnen i<br />
lek, sång och undervisning. Barnens humor är så kul! Det största är att se<br />
och känna hur Jesus får bli synlig och komma nära oss alla på ett läger.<br />
Många barn har sedan träffats igen på ELM Syds Sommarmöte, där de<br />
gärna delat fi lt att sitta på – kanske en början på en lång gemenskap …<br />
Utöver Plus- och barnläger har Breanäs bibelcamping och familjeläger i<br />
Eket erbjudit undervisning och gemenskap för barnen. Efter bibelcampingen<br />
förstår vi att det fi nns en stor grupp med barn <strong>som</strong> är under fem år, och det<br />
ger oss förhoppningar inför framtiden. kristina rUnEson, Lund<br />
”jag ska köpa en egen bibel så<br />
att jag kan vara med i bibelmaraton.”<br />
12-ÅRIg KIlle PÅ baRnlägeR<br />
En uggleunge i en av tallarna.<br />
semestervecka i åhus<br />
vilka härliga Dagar vi fi ck – ett sextiotal deltagare i alla<br />
åldrar från Skåne, Västkusten och Småland! Flera var här<br />
för första gången, några hade funnit vägen via Internet.<br />
Veckan bjöd på inspirerande undervisning, sol, bad, grillfest<br />
och lekar vid stranden, fågelskådning (gården har<br />
egna hornugglor) och tid till många fi na bordssamtal.<br />
På förmiddagarna höll Curt Westman bibelstudier<br />
över Nehemjas bok, om vad <strong>som</strong> händer när man tar<br />
sin tro och Gudsrelation på allvar. Nehemja ser bara<br />
Gud och hans möjligheter, därför ger han inte upp i en<br />
omöjlig situation och får så leda återuppbyggnaden av<br />
Jerusalems <strong>ner</strong>rivna murar. Men det börjar med syndabekännelse<br />
och uthållig bön. Genom att leva i ljuset<br />
kan han genomskåda fi enden. Och han får vara med om<br />
väckelse.<br />
Med belysande exempel visade Curt hur viktigt det är<br />
att också vi talar med Gud, tar hans Ord på allvar och<br />
har gemenskap med kristna syskon – att vi lever med<br />
evigheten för ögonen och i förväntan på honom. Gud är<br />
god och vill något med varje människas liv.<br />
Ett fi nt minne är också en deltagares gospelsång och<br />
lägerchefen Per-Anders Einarssons trumpetspel vid morgonbö<strong>ner</strong>na<br />
i det fria.<br />
För mig blev detta årets bästa semestervecka!<br />
gUnilla DaviDsson, Lund<br />
en småbarnsförälder uttryckte sin glädje över veckan: ”upplägget<br />
passade fi nt med lugnt, skönt tempo. och vi kunde vara<br />
med och lyssna … för barnpassningen fungerade jättebra!”<br />
28 9 • 2008 TILL LIV<br />
FOTO: TOBIaS PERSSOn<br />
FOTO: TOBIaS PERSSOn
FOTO: PER RUnESOn<br />
Evangelisk mångfald i Eket<br />
”lägeR föR alla!” Underrubriken för lägret<br />
i Eket i början av juli ville inte utesluta någon<br />
åldersgrupp. Men är då inte risken att<br />
det blir kompromisser <strong>som</strong> inte passar någon?<br />
Jo, kanske i allmänhet, men så var det<br />
inte vid lägret i Eket. Det präglades i stället<br />
av en fantastisk mångfald, <strong>som</strong> visar på hur<br />
rikt varierat Guds rike är – en evangelisk<br />
mångfald.<br />
Mångfalden kom till uttryck i talarlistan<br />
där Ingemar Rådberg, Hans-Erik Nissen<br />
Måltidsgemenskap i det gröna.<br />
ElM syds <strong>som</strong>marmöte<br />
DEn trEDJE hElgEn i JUli var det, <strong>som</strong> traditionen<br />
bjuder, inbjudet till fest inför Herren:<br />
det var dags för ELM Syds årliga <strong>som</strong>marmöte,<br />
denna gång anordnat på Breanäs missionsgård<br />
med temat ”På stadig grund”.<br />
I en tid då den kristna tron är starkt ifrågasatt<br />
och ses <strong>som</strong> en livsåskådning bland<br />
många är det värdefullt för oss att veta att<br />
den kristna tron är fast grundad i historien.<br />
Fredrik Hector inledde <strong>som</strong>marmötet med<br />
att utifrån Jesus liknelse i slutet av bergspredikan<br />
tala om goda skäl för kristendomen<br />
och vilken betydelse det har för vår personliga<br />
gudsrelation att tron är byggd på stadig<br />
grund.<br />
Leif Nummela från Finland undervisade<br />
både lördag och söndag eftermiddag om<br />
Kristus <strong>som</strong> hörnsten och <strong>som</strong> klippa. Lördagen<br />
fortsatte sedan med kortföredrag om<br />
aktivitet och vila i det kristna livet – och om<br />
äktenskapet <strong>som</strong> en växtplats, varvade med<br />
och Johannes Lyche representerade olika<br />
språk, åldrar och andliga traditio<strong>ner</strong>, men<br />
förkunnade samma evangelium. Mångfalden<br />
fanns också bland deltagarna, både i<br />
ålder och härkomst: unga och äldre från<br />
Eket med omnejd, från övriga Skåne, en<br />
stor grupp från Norrland och en mindre<br />
från Småland. De flesta var ”genuina”<br />
ELM-are, men ganska många kom från<br />
andra sammanhang, inbjudna av vän<strong>ner</strong>,<br />
eller lockade via lägrets hemsida. I sångens<br />
mångfald fäste jag mig särskilt vid Jonne<br />
Svenssons sång med ord och sångstil <strong>som</strong><br />
kändes så äkta: ”Himmelriket, det är dit<br />
jag ska … Jesus gjort det möjligt för mig /<br />
att festa loss en evighet med dig …”<br />
Förmiddagarnas bibelstudier över Galaterbrevet<br />
var oerhört givande. Tack vare<br />
parallella barnsamlingar kunde även en<br />
småbarnsförälder lyssna koncentrerat. Brevets<br />
kärnbudskap – att det bara finns ett<br />
evangelium – lyftes fram, befriande och<br />
klart. Här är det inte fråga om mångfald!<br />
På eftermiddagarna ordnades bland annat<br />
”Kristen verkstad” – olika sätt att omsätta<br />
tron i praktisk handling. Det kunde ske genom<br />
att skriva brev till någon, snickra på<br />
en lekställning, sjunga på ett äldreboende,<br />
baka kakor, vandra under bibelmeditation<br />
(tankegång!) eller delta i seminarier. En varierad<br />
mångfald, där var och en kunde välja<br />
även barnens intåg hade temat ”Ingen klippa är <strong>som</strong> vår gud”.<br />
härlig gospelsång av Zion Gospel. Kvällen<br />
avslutades med en underbar mässa <strong>som</strong><br />
leddes av Fredrik Carlsson och en kör sammansatt<br />
av Hanna Norman <strong>som</strong> framförde<br />
Gloriamässan av Tore W. Aas.<br />
Söndagen började med gemensam mässa,<br />
ledd av Berth Löndahl. Sedan följde information<br />
från ELU och ELM Syd och föredrag<br />
av Martin Gustavsson. Men då stod<br />
undertecknad i ELUs tält och bryggde kaffe<br />
efter intresse och sinnesstämning. En eftermiddag<br />
arrangerades ”missionsloppet” där<br />
motionärer fick ragga sponsorer för sina<br />
tävlingsinsatser. Missionsloppet och lägrets<br />
kollekter inbringade över 60 000 kr till<br />
missionen.<br />
De praktiska arrangemangen var utomordentliga.<br />
ELM-föreningen i Eket ordnade<br />
helpension för oss alla i fyra dagar!<br />
Och framför allt är det de unga krafterna i<br />
Eket med omnejd <strong>som</strong> dragit det stora lasset.<br />
Vi tackar Gud för dessa entusiastiska<br />
och frimodiga ungdomar <strong>som</strong> ställer sin tid<br />
och sina krafter i Guds och sina medmänniskors<br />
tjänst. pEr rUnEson, Lund<br />
lillemor larsson, keramiker<br />
från hässleholm, visade<br />
stora och små hur det är att<br />
arbeta med lera.<br />
<strong>som</strong> gick åt <strong>som</strong> vatten i ökenhetta. Men vi<br />
<strong>som</strong> missade något av föredragen (eller vill<br />
höra dem igen) kan lyssna på dem via ELM<br />
Syds hemsida, www.elmsyd.se.<br />
Helgen avslutades med att organisationens<br />
ordförande, Anders Månsson, gav oss<br />
hälsningen ”Ingen klippa är <strong>som</strong> vår Gud”.<br />
Och vi återvände glada och tacksamma, var<br />
och en till sitt hem.<br />
DaniEl ringDahl, Kristianstad<br />
TILL LIV 9 • 2008 29
ElM<br />
nyTT&InFO<br />
kEnYanytt<br />
information<br />
och nyheter<br />
från organisatio<strong>ner</strong>na<br />
ELM-BV, ELM<br />
Syd och<br />
ELU samt från<br />
missionsgårdarna.<br />
volontärEr till kEnYa. Kusi<strong>ner</strong>na Markus<br />
och Thomas Imberg reser till<br />
Kenya den 7 september. Under höstterminen<br />
kommer de att knytas till<br />
gatubarnsarbetet på Bethesda, och<br />
den vistelsen fi nansieras med SIDAbidrag.<br />
De har önskat att därefter,<br />
januari–mars 2009, få vara på Chesinende<br />
hos Kerstin Nilsson för att bl.a.<br />
delta i evangelisationsarbetet. De står<br />
Markus imberg. thomas imberg.<br />
själva för kostnaderna för den tiden. Markus och Thomas, båda 21 år gamla,<br />
har efter avslutat gymnasium gått ettårig bibelskola på Fjellhaug. Inför utresan<br />
har de varit en månad i Härnösand för swahilistudier och introduktionskurs i<br />
SIDAs regi. Thomas kommer från Örkelljunga och Markus från Horred.<br />
lina JäMstorp och sofia nilsson har vistats i Sverige några månader under <strong>som</strong>maren.<br />
De har varit inbokade för återresa till Kenya den 18 augusti, men<br />
Lina måste uppskjuta sin utresa av hälsoskäl. Hon har för fortsatt utredning<br />
sjukskrivits fyra veckor fram till den 8 september. Hon är helt inställd på<br />
fortsatt tjänst i Kenya och på utresa så snart det blir grönt ljus ur hälsosynpunkt.<br />
Sofi a reser <strong>som</strong> pla<strong>ner</strong>at den 18 augusti.<br />
Låt oss komma ihåg att riket och verket är Herrens, att vi får komma till<br />
honom med stora och små bekymmer. Inneslut Lina, hennes familj och Sofi a i<br />
förbön, lik<strong>som</strong> personalen och pojkarna på Bethesda i Nakuru och Gilgil.<br />
Undertecknad besöker Kenya 15 september–3 oktober.<br />
benedicte artman. Maria rubenson.<br />
bibelskolenytt<br />
karin g. EkströM, missionssekreterare<br />
volontärer till Etiopien<br />
Den 10 sePtembeR reser Benedicte Artman,<br />
Örkelljunga, och Maria Rubenson,<br />
Lund, till Etiopien <strong>som</strong> praktikanter. De<br />
kommer att vara i Nakamte i Wollega<br />
under sex månader. Benedicte ska arbeta<br />
<strong>som</strong> barnfl icka medan Maria kommer att<br />
göra praktik på olika skolor. Benedicte<br />
och Maria gick bibelskola på Strandhem förra läsåret och fi ck då tillfälle att<br />
besöka Nakamte. frEDrik hEctor, ungdomsmissionssekreterare<br />
stRanDHems bIbel- oCH läRjungasKola har startat sitt läsår. En månad före kursstart<br />
hade vi bara åtta elever och var nedläggningshotade. Det blev till slut<br />
en klass på 16 elever. Vi upplever det <strong>som</strong> ett fantastiskt bönesvar och ett<br />
stort förtroende från Gud att nu få börja med en så stor klass.<br />
Eleverna, nio fl ickor och sju pojkar i åldrarna 19–23 år, kommer från<br />
Kungälv, Vikbolandet, norra Småland, Gotland samt norra Skåne. Vi pla<strong>ner</strong>ar<br />
att göra en fyraveckors missionsresa till Peru i början på 2009. Vi är<br />
tacksamma för att få bli burna i förbön.<br />
laRs-ÅKe nIlsson. bibelskollärare<br />
elm syd-tjänsten<br />
Den 1 sePtembeR började Lars-Åke<br />
Nilsson från Åsljunga sin tjänst <strong>som</strong><br />
kaplan för ELM Syd. Under hösten<br />
är tjänsten på 25% för att utökas<br />
till halvtid från 1 januari 2009.<br />
Lars-Åke fortsätter också att vara<br />
bibelskollärare på Strandhem.<br />
Tanken att inrätta kaplantjänst har växt fram efterhand,<br />
och i första hand inte tillkommit av teologiska<br />
skäl utan på grund av en sociologisk förändring – många<br />
medlemmar vill i dag nämligen fi ra endast en gudstjänst<br />
på söndagen då nattvardsfi rande är möjligt.<br />
Styrelsen ser tjänsten <strong>som</strong> en möjlighet att i en svår<br />
kyrkosituation ge utrymme till kontinuerligt nattvardsfi -<br />
rande i de missionsföreningar <strong>som</strong> önskar det och ge en<br />
riktad satsning på bibelundervisning.<br />
Nu kan alltså lokala föreningar kalla Lars-Åke till<br />
att leda bibelstudier och nattvardsfi rande. Styrelsen tror<br />
också att det fi nns ett stort behov av undervisning om<br />
sakramenten och då särskilt om nattvarden.<br />
christEr Unosson, sekr. i ELM Syd<br />
bön i september<br />
Herre, du <strong>som</strong> en gång vandrade på jorden och lämnade efter<br />
dig fotspår <strong>som</strong> vi skulle följa. Du <strong>som</strong> ser varje vandrare,<br />
stryker den trötte, uppmuntrar den försagde, för den vilsegångne<br />
tillbaka, hugsvalar den stridande. Du <strong>som</strong> vid tidens<br />
slut skall komma åter för att döma var och en. Vår Herre och<br />
Frälsare, låt din förebild stå tydlig och klar för oss, så att den<br />
skingrar dimmorna. Och hjälp oss att i din efterföljd fi nna vägen<br />
till domen, men också till saligheten hemma hos dig.<br />
S. KIRKEGaaRD (BEaRB.)<br />
hiMMElskE faDEr, vi ber till Dig: Tack för att du skapat oss till<br />
gemenskap med Dig – välsigna den gemenskap vi har med<br />
varandra.<br />
JEsUs, vår hErrE och frälsarE, vi ber till Dig: Tack för att vi<br />
på ditt uppdrag får gå ut med evangeliet om Dig.<br />
hEligE anDE, vår hJälparE och livgivarE, vi ber till Dig: Led<br />
oss i Jesus fotspår och gör oss frimodiga och trogna i vår<br />
tjänst.<br />
låt oss särskilt tacka och be för<br />
• KYRKan I KenYa: för ELCK, ELMs missionärer och nya volontärer,<br />
för arbetet på Bethesda, för missionsadministrationen<br />
och Roland Gustafsson och Karin G. Ekström.<br />
• elm-bvs stYRelse: för Gunnar Davidsson, Per-anders Einarsson,<br />
arne Engström, Eskil Engström, Sven Hammarberg,<br />
Per Henriksson, Lasse Johansson, Jens Lun<strong>ner</strong>gård, Lennart<br />
Olofsson, Tobias Persson, Linus Sjödahl, alve Svensson samt<br />
för ersättarna Gösta Eklund, Mats Giselsson och Harald Waldemarson.<br />
• elus aRbete oCH De nYa ungDomsleDaRna: anna arvidsson,<br />
Jenny Johansson, Henrik nilsson, Jana nilsson, Olof Ringdahl<br />
och Lovisa Sturesson samt för ungdomssekreterarna<br />
<strong>som</strong> leder deras arbete.<br />
• ÅHus mIssIonsgÅRD: för Per-anders Einarsson, Sofi e Lindqvist,<br />
Birgitta Olsson och alla frivilligarbetare samt för niclas<br />
Jämstorp och styrelsen för gården.<br />
Jesus sade: Och se, jag är med er<br />
alla dagar intill tidens slut. MaTT. 28:20<br />
30 9 • 2008 TILL LIV
ELUs vintermöte<br />
Bibelläsning<br />
Info om bibelläsningsplanen: se <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> nr 1 2008<br />
sePtembeR<br />
bIbelmaRaton (vIta fält) se www.elmbv.se/droppen<br />
Mån 8 Luk.7:1–23 tIs 9 Luk.7:36–50<br />
ons 10 Luk. 8:4–25<br />
InföR 17:e sön e tRefalDIgHet<br />
toRs 11 Pred. 12:1–7 fRe 12 1 Joh. 4:16–21<br />
löR 13 Luk. 16:19–31 sön 14 Ps. 49:6–12<br />
mÅn 15 Luk. 8:40–56 tIs 16 Luk. 9:10–36<br />
ons 17 Luk.10:23–42<br />
InföR 18:e sön e tRefalDIgHet<br />
toRs 18 Ords. 8:32–36 fRe 19 apg. 5:27–29<br />
löR 20 Matt. 13:44–46 sön 21 Ps. 19:8–15<br />
9 februari 2oo8 Hässleholm<br />
Mån 22 Luk. 11:1–4 tis 23 Luk. 12:22–40<br />
ons 24 Luk. 15:1–32<br />
InföR 19:e sön e tRefalDIgHet<br />
tors 25 Jos. 2:1–15 fRe 26 Hebr. 11:29–33<br />
lör 27 Mark. 2:1–12 sön 28 Ps. 73:23–26<br />
mÅn 29 Luk. 16:19–31 tIs 30 Luk. 17:11–19<br />
ons 1 oKtobeR Luk. 18:9–43<br />
inför DEn hEligE MikaEls Dag<br />
tors 2 1 Mos. 28:10–17 frE 3 Upp. 12:7–12<br />
lör 4 Joh. 1:47–51 sön 5 Ps. 103:19–22<br />
boka in elus vintermöte lördag 7 februari 2009 Kristianstad<br />
gospel på breanäs 18 oktober<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> nr 12<br />
2008 års jultidning<br />
höstmöte<br />
Tema: Att växa i Guds rike<br />
Söndagen 19 oktober<br />
Vi börjar med högmässa i<br />
Markaryds kyrka 10.00<br />
Bo Johan<strong>ner</strong>yd<br />
Sång<br />
Möjlighet att äta medhavd<br />
matsäck i missionshuset.<br />
Mötet fortsätter i<br />
Markaryds missionshus<br />
13.30. Inledning/välkomsthälsning<br />
Barnsamling ordnas.<br />
Ett fl öde <strong>som</strong> ger evigt liv<br />
(Joh. 4:14)<br />
Hjalmar Unosson<br />
Kollekt ELM Syd<br />
Uppehåll, kaffeservering<br />
Sångprogram med vittnesbörd<br />
Canticum<br />
för anDra årEt i raD blir <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s decembernummer årets jultidning <strong>som</strong> du kan<br />
dela ut till grannar och vän<strong>ner</strong>. Den innehåller 48 sidor med andakter, berättelser,<br />
reportage och intervjuer, fördjupningsartiklar m.m.<br />
Du <strong>som</strong> är prenumerant på <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> får <strong>som</strong> vanligt tidningen i din brevlåda runt<br />
Första advent – men den trycks redan i oktober för att BV-Förlag ska kunna sälja<br />
den i god tid. (Du kan även beställa/köpa tidningen genom BV-Förlag.)<br />
Du <strong>som</strong> vill beställa fl er nummer av årets jultidning – använd talongen i annonsbilagan<br />
och beställ senast 5 oktober. pris 45 kr/st.<br />
För mer info, kontakta <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s expedition, 046-39 93 60, till.liv.design@telia.com.<br />
elm-bv<br />
Smala Gränd 5, 111 39 Stockholm<br />
Tel 08-559 23 104, fax 08-22 59 22<br />
www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144<br />
Kontaktperson: Sven E Hammarberg<br />
Tel 044-24 13 26, sven.hammarberg@ekhaga.se<br />
Missionsföreståndare Roland Gustafsson<br />
Tel 08-559 23 142, 076-165 15 59<br />
Fax 0435-522 05<br />
E-post roland.gustafsson@elmbv.se<br />
Administrativ chef Jakob Birgersson<br />
Tel 08-559 23 164, 076-161 65 59<br />
E-post jakob.birgersson@elmbv.se<br />
Kassör Ingegerd Johansson<br />
Tel 08-559 23 109<br />
E-post ingegerd.johansson@elmbv.se<br />
Missionssekreterare<br />
Jens aage nielsen (Etiopien)<br />
Tel 08-559 23 156<br />
E-post jens-aage.nielsen@elmbv.se<br />
Karin G. Ekström (Kenya)<br />
Tel 08-559 23 157, 070-241 82 30<br />
E-post karin.g.ekstrom@elmbv.se<br />
Henrik Birgersson (Peru) (f.n. sjukskriven)<br />
E-post henrik.birgersson@elmbv.se<br />
Ungdomsmissionssekreterare<br />
Fredrik Hector Tel 08-559 23 24, 070-740 81 24<br />
E-post fredrik.hector@elmbv.se<br />
ElM syd<br />
www.elmsyd.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418<br />
Ordförande anders Månsson Tel 0431-290 56<br />
E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.se<br />
Expedition: ELM Syd c/o Erling Hansson,<br />
Gärdsgatan 12, 29159 Kristianstad<br />
Tel 044-21 37 57<br />
E-post erling.hansson@lm.lrf.se<br />
ElM – Ungdom, ElU<br />
www.elungdom.se pg 3 16 86-9, bg 305-0960<br />
Ordförande Simon nilsson. Tel 042-12 90 22<br />
E-post simon.nilsson@elungdom.se<br />
bv-förlag<br />
www.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147<br />
Smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga<br />
Tel 0435-521 77, fax 0435-522 05<br />
E-post info@bv-forlag.se<br />
Kristen bokhandel i Helsingborg<br />
Tel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8<br />
till liv<br />
www.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5316-4000<br />
Ägare och utgivare ELM-BV<br />
Ansvarig utgivare nils-Göran nilsson<br />
Redaktör för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong><br />
Eva andersson, tel 046-39 93 65<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 Lund<br />
E-post till.liv.red@telia.com<br />
Redaktionsråd för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong><br />
Lars Göran Brandt, Rebecka Engström,<br />
Roland Gustafsson, Lars-Åke nilsson,<br />
Daniel Ringdahl<br />
Redaktör för Begrunda<br />
Peter Henrysson, tel. 046-211 84 61<br />
E-post begrunda.red@telia.com<br />
Grafi sk form Cia Björk<br />
Expedition & annonser<br />
<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, Sandgatan 14B, 223 50 Lund<br />
Tel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61<br />
E-post till.liv.design@telia.com<br />
Annonser insändes senast:<br />
10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.<br />
Kostnad för privata/kommersiella annonser:<br />
10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr<br />
(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)<br />
Prenumeration <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, 11 nr/år<br />
ny pren. 350 kr; ord. 430 kr; student 230 kr<br />
Prenumeration Begrunda, 2 nr/år<br />
Bilaga i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> 70 kr/år för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>-pren.<br />
Endast Begrunda 90 kr, lösnummer 45 kr<br />
Prenumeration pg 607 98 94-9<br />
Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31<br />
Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge<br />
E-post prenumeration.tillliv@hotmail.com<br />
Taltidning Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31<br />
Tryck norra Skåne Offset Hässleholm<br />
12:e årgången ISSn 1402-1838<br />
TILL LIV 9 • 2008 31
posttiDning<br />
bvid obeställbarhet återsänds tidningen till<br />
Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge<br />
Obotligt sjuk?<br />
Jag troDDE på förhanD att läkarbesöket skulle vara<br />
snabbt överstökat efter<strong>som</strong> jag alltid känt mig så frisk.<br />
Egentligen förstod jag inte alls varför jag hade kallats<br />
till denna undersökning av hjärtat, men nu får läkarens<br />
frågor mig att skruva på mig lite där jag sitter.<br />
– Har dina tankar varit goda? Har du älskat din nästa<br />
<strong>som</strong> dig själv? Är du fri från bitterhet?<br />
Jag erkän<strong>ner</strong> att det kanske blivit lite sämre med orken<br />
på sistone, men skyndar mig att<br />
tillägga att jag i varje fall är friskare<br />
än många andra. Läkaren går vidare<br />
med en kroppsundersökning och jag<br />
blir oroad när jag ser hans bekymrade<br />
blick.<br />
– Säg bara vad jag ska göra för att<br />
bli frisk igen! utbrister jag innan han<br />
hunnit säga något.<br />
Herren, min läkare (2 Mos. 15:26),<br />
ger mig tio restriktio<strong>ner</strong> att följa och<br />
när jag går hem kän<strong>ner</strong> jag mig motiverad<br />
att kämpa för att få ett friskt<br />
hjärta.<br />
DagaRna gÅR oCH jag blIR i stället tröttare<br />
och tröttare. De stunder jag försöker<br />
följa restriktio<strong>ner</strong>na noga mår<br />
jag bara sämre och jag får sådan lust<br />
att handla tvärtemot vad min läkare<br />
har sagt (Rom. 7:7–10). <strong>Till</strong> slut är<br />
jag så svårt sjuk att det till och med<br />
Att leva med smärta rEportagE och rEflEktion<br />
Förbönens möjlighet En väglEDning<br />
Fräls oss från ondo faDEr vår<br />
Psalm 73 förDJUpning i psaltarEn<br />
UR GUD ÄR… , LIBRIS FÖRLaG 1992<br />
är jobbigt att ligga <strong>ner</strong> i sängen. Herren, min läkare,<br />
söker nu upp mig och behöver bara se på mig för att<br />
ställa diagnosen:<br />
– Ditt hjärta är bedrägligare än allt annat, det är<br />
obotligt sjukt (Jer. 17:9).<br />
Jag gråter av smärta och rädsla för döden när det<br />
plötsligt blir tumult inne i rummet. Jag uppfattar <strong>som</strong> i<br />
en dimma att man hittat en hjärtdonator och hör läkaren<br />
säga:<br />
– Jag ska ta bort stenhjärtat ur<br />
din kropp och ge dig ett hjärta av<br />
kött (Hes 36:26).<br />
Hur det <strong>hela</strong> egentligen går till<br />
kan jag inte förklara, men när jag<br />
vaknar upp säger läkaren att hans<br />
egen Son tagit mina smärtor och<br />
mina sjukdomar och att jag nu är<br />
friskförklarad (Jes. 53:4). Han säger<br />
att hans Son har dött för mig,<br />
men att Han nu lever igen. Jag kan<br />
inte tro att det är sant förrän jag<br />
ser läkarens Son stå framför mig,<br />
livs levande. Sonen visar mig sina<br />
operationsärr och jag tror läkarens<br />
ord. Jag har fått livet tillbaka,<br />
jag är frisk igen! Jag faller <strong>ner</strong> för<br />
Sonens fötter och utbrister:<br />
– Min Herre och min Gud! (Joh.<br />
20:28.)<br />
bilaga medföljer.<br />
linnEa åströM<br />
nästa nUMMEr UtkoMMEr ca 5 JUli<br />
nästa nummeR utKommeR Ca 4 oKtobeR