september 2006 - Till Liv

Det är en stor lockelse för vetenskapen att fritt få forska på
mänskliga embryon, men den viktiga frågan är om det är
etiskt rätt och försvarbart att förbruka mänskligt liv.
”
ska inriktas på för att människovärdesprincipen ska respekteras
samtidigt som sjukdom motverkas.
Det är en stor lockelse för vetenskapen att fritt få forska på
mänskliga embryon, men den viktiga frågan är om det är etiskt
rätt och försvarbart att förbruka mänskligt liv. En grundläggande
etisk princip är att i etiska konflikter välja det etiskt
okontroversiella framför det kontroversiella. Sensmoralen borde
rimligtvis vara att satsa på den forskning där människoliv
inte görs till medel och där människovärdet respekteras fullt ut.
Debatten i USA och EU
Orsaken till debatten nu i sommar var att president Bush den 19
juli använde sin veto-rätt mot ett lagförslag från Kongressen.
Presidenten ville upprätthålla sin politik sedan 2001, då han
den 9 augusti beslöt att inga federala medel skulle få användas
för att förstöra människoembryon efter detta datum. Presidenten
har motiverat sin linje med att den viktiga kampen mot folksjukdomar
inte ska föras med forskning som i sig kränker människovärdet
genom embryodestruktion. De embryonala stamcellslinjer
som skapats före datum för beslutet kan och får användas
för forskning med federala skattemedel. Det moraliskt
felaktiga som har gjorts, det har gjorts, resonerar Bush, men fler
embryon ska inte få förbrukas med skattemedel. För privata
medel finns ingen reglering alls.
Strax därefter, den 24 juli, fattade EU:s ministerråd beslut
om det sjunde ramprogrammet för forskning inom EU-länderna.
I fråga om regler för embryonala stamceller enades
ministrarna om en kompromiss, som innebär att skattemedel
inte ska finansiera forskning som innebär att embryon förstörs,
men forskning som involverar embryonala stamceller godkändes
för skattemedel. Denna något märkliga kompromiss innebär
alltså att skattemedel inte får användas till att ta embryonala
stamceller från embryon, men väl till att odla embryonala
stamceller, när de redan skördats med annan finansiering.
Debatten i Sverige
Vår svenske forskningsminister Leif Pagrotsky har under några
veckors tid lyckats leverera en rad missvisande uttalanden. Liksom
svenska media säger han att Bush har förbjudit all embryonal
stamcellsforskning (presseminarium i Regeringskansliet
den 3/8), vilket är felaktigt. Vidare har Pagrotsky i P1 den 31
juli hävdat att ”all stamcellsforskning” skulle tagits bort från
EU:s forskningsprogram, om de som ”ogillar provrörsbefruktning
och stamceller” fått bestämma, vilket också är felaktigt.
Dessutom har samme minister i pressmeddelande och radio-
program inte haft klart för sig att stamcellsforskning bedrivs
med stamceller från olika källor. De kontroversiella stamcellerna
är nämligen enbart de som kommer från mänskliga embryon.
I ett pressmeddelande den 21 juli påstod Pagrotsky att
”motståndarna mot stamcellsforskning sätter käppar i hjulet
för kampen att stoppa mycket mänskligt lidande, och de gör det
på osakliga, religiösa och känslomässiga grunder.” I ett pressmeddelande
den 3 augusti hävdar ministern till slut att ”USA
och stora delar av Europa nu motarbetar stamcellsforskningen”.
Bilden är alltigenom felaktig. Bush, det katolska Europa
och kristdemokraterna hävdas med religiösa och känslomässiga
argument hindra människor från att bli friska. Men av förklarlig
anledning har Pagrotsky eller andra i den svenska debatten
inte gett några referenser. Orsaken är nog att det sällan eller
aldrig i debatten hänvisas till Bibeln eller till uppenbarelse av
något slag, för att motivera att människolivet börjar vid befruktningen.
Det finns nämligen mig veterligen ingen sådan vers
och hade det funnits någon hade knappast Pagrotsky lyssnat till
den i alla fall. Nej, nu ges intrycket att det skulle vara ett utslag
av ödmjukhet att inte veta när det biologiska livet börjar.
Vi minns verkligheten
Den förre tyske socialdemokraten och förbundspresidenten Johannes
Rau tog upp den moderna biomedicinen och bioetiken i
ett tal i Berlin den 18 maj år 2001. Där försvarade han utifrån
en humanistisk åskådning den tyska lagens stadgande att människolivet
börjar vid befruktningen och har människovärde och
skyddsvärde från början. Rau betonade livet som det högsta av
alla värden och varnade för ett framstegstänkande med den perfekta
människan som måttstock. En sådan utveckling leder till
utslagning och gränslös konkurrens som högsta princip, men
den undergräver också, enligt Rau, de värden, vilka under lång
historisk tid utvecklats i vårt samhälle. Rau menade också att
de tragiska erfarenheterna under 1900-talets första hälft borde
hjälpa inte bara tyskar utan alla. Vi vet vad som successivt kan
hända när måttstockar börjar rubbas, när människan blir till
objekt, när människolivet instrumentaliseras och görs till medel
även för goda syften. Den som en gång börjar skilja på det liv
som är värt att leva och det som inte är det, den är verkligen på
en farlig väg, menade Rau. Rau har sagt i Tyskland det man inte
får säga i Sverige. Men den viktiga frågan är trots allt om han
har rätt, oavsett om det är politiskt ”korrekt” eller inte.
PER LANDGREN
Riksdagsledamot för kristdemokraterna
TILL LIV 09#2006 5