september 2006 - Till Liv

Info från ELM-styrelsen
“Skulle då Gud
ha sagt?”
Uttalande av Evangelisk
Luthersk Mission med anledning
av Svenska kyrkans
beslut om offentlig välsignelseakt
för registrerat partnerskap:
Sexualiteten är något gott som
är givet i skapelsen. Men få områden
i livet är så känsliga som
detta, många av oss är som mest
sårbara här. Därför har Kyrkan
värnat särskilt om sexualiteten,
och utifrån Guds ord hållit fast
vid att den ska finnas inom äktenskapets
ram. Äktenskapet
värnar på ett särskilt sätt om
barnens trygghet och är en plats
där kärleken mellan två människor
kan fördjupas.
När Svenska kyrkan nu beslutat
att välsigna relationen mellan
personer som ingått registrerat
partnerskap, är det är ett beslut
som grundar sig på mänskliga
överväganden istället för på
Guds ord och Svenska kyrkans
bekännelse.
Bibelsyn
Enligt kyrkoordningen, §1,
grundas Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära, som gestaltas
i gudstjänst och liv, i Guds
heliga ord. Men i kyrkostyrelsens
förarbete blir det tydligt att
Bibeln har en underordnad roll:
”…det är ingalunda självklart
hur Bibelns olika texter kan och
bör göras förpliktande för olika
etiska ställningstaganden …
människan har blivit utrustad
med ett förnuft som kan vägleda
henne”. Och vidare: ”Vi har
också anledning att förhålla oss
kritiskt till sådana påståenden i
Bibeln som är oförenliga med
vad vi på annat sätt har blivit
övertygade om.”
Här har kyrkomötet tydligt
frångått Svenska kyrkans portalparagraf,
att det som gestaltas
i gudstjänsten – i detta fall en
välsignelseakt för homosexuella
relationer – ska grunda sig på
Guds Ord. Nej, istället säger
man tydligt att det grundar sig
på mänskligt förnuft!
Bibeltolkning
I kyrkostyrelsens förarbeten argumenterar
man för att den typ
av homosexualitet som Paulus
talar om i Rom. 1:18–32 är en
promiskuös form av tempelprostitution
som inte motsvarar
de trofasta homosexuella relationer
som vi i dag känner till.
I sitt öppna brev till kyrkomötet
ger Svenska Evangeliska Alliansen
tre skäl till att så inte är
fallet:
Paulus argumenterar inte
situationsetiskt, utan hämtar sin
argumentation utifrån människans
grundläggande uppror
mot Gud. Det är alltså en principdiskussion,
det handlar om
det som inte får göras.
Paulus refererar till skapelsen.
Människan ska råda över skapelsen,
inte tillbe den. När han
diskuterar vad som är naturligt
respektive onaturligt är det med
skapelsen som bakgrund.
Paulus var jude och för judarna
var homosexuell aktivitet
avskyvärd. Det finns ingen anledning
att tro att Paulus omvändelse
innebar en förändrad
sexualetik.
Tryggve Mettinger, professor i
Gamla testamentets exegetik vid
Lunds Universitet, drar samma
slutsats i en debattartikel i Kyrkans
Tidning 8/99, där han konstaterar
att för Paulus är den
homosexuella praktiken generellt
en synd mot naturen. Kyrkomötets
beslut bygger således
på en undermålig exegetik. Men
man konstaterar att ”…även om
den aktuella texten i Romarbrevet
skulle tolkas så att den också
skulle gälla denna typ av homosexuella
relationer, så måste det
kunna diskuteras vilken vikt
som texten skall tillmätas”.
Här måste förnuftet återigen stå
över bibelordet, enligt kyrkostyrelsen.
Mettinger avslutar sin debatt-
artikel: ”Skulle då Gud ha sagt?
säger ormen i berättelsen om
syndafallet. Det känns aningen
egendomligt att detta i dag tycks
vara budskapet från kyrkans
högsta ledning.”
Välsignelse av partnerskap
I kyrkostyrelsens överväganden
blir även synen på sexualiteten
tydlig. Man konstaterar att
homosexuella inte har större
förutsättningar än andra att leva
i celibat, och att ingen kan kräva
av en annan människa att han
eller hon ska avstå från de värden
som är förknippade med ett
liv i sexuell gemenskap. Sexualiteten
är således en rättighet för
var och en att leva ut.
Bibelns syn är tvärtom att sexualiteten
hör hemma inom äktenskapet.
Svenska kyrkans fria
synod konstaterar i ett uttalande
från 10/3 2002 att många i kyrkans
historia har valt celibatet.
Men i dag lever vi i en tid då sexualiteten
exploateras hänsynslöst
och ges orimliga proportioner.
Då är det viktigt att påpeka
att människan inte har sin identitet
i sin sexualitet: ”För några
är avhållsamhet en gåva, för betydligt
många fler är det en nödvändighet,
men ingen hindras
genom detta från att vara
människa helt och fullt.”
Varje människa har en sexualitet
att förhålla sig till (oavsett
om man är heterosexuell eller
homosexuell). Den mänskliga
sexualiteten är skadad genom
syndafallet. Svenska kyrkans
fria synod konstaterar att kristen
tro ser homosexualiteten
som en sexualitet på avvägar,
och att välsignelse i Bibeln påfallande
ofta är knuten till människans
fruktsamhet: ”En samkönad
relation saknar denna möjlighet.
Kyrklig välsignelse av en
homosexuell relation innebär
alltså att relationen ges kyrklig
sanktion utan att detta har stöd i
skapelseordningen.”
Kyrkan kan inte förmedla någon
annan välsignelse än Guds
egen! Och Kyrkans uppgift är
inte att ge syndernas tillåtelse,
utan att förmedla syndernas förlåtelse
genom Jesus Kristus. Detta
uppdrag har Svenska kyrkan
svikit på ett allvarligt sätt då hon
valt att välsigna det som Guds
ord kallar synd.
Slutsats
Evangelisk Luthersk Mission tar
kraftfullt avstånd ifrån kyrkomötets
beslut att välsigna ingånget
partnerskap. Vi anser att
kyrkomötet har tagit ytterligare
ett stort steg bort ifrån den kristna
tron när man mot bättre vetande
låtit mänskligt förnuft och
mänsklig vilja gå före Guds ord
och Guds vilja. I och med sitt
ställningstagande begår man ett
dubbelt svek: man sviker Guds
ord, och man sviker människan
genom att välsigna hennes synd
istället för att visa på Jesu ord:
”Inte heller jag dömer dig. Gå,
och synda inte mer!”
Augusti 2006
EVANGELISK LUTHERSK MISSION
Den hemlösa sexualiteten
Libris
Häftad. Libris, 2002
29 kr
En antologi som vill medverka
till ett konstruktivt och nyanserat
samtal i kyrkan om homosexualitet.
Ämnet belyses ur
fyra perspektiv: bibliska, etiska,
kulturella och pastorala. Boken
utgår från klassisk kristen tro
med respekt för de homosexuellas
situation.
TILL LIV 09#2006 7