Klimatkonferensen - Digitalboken

- Ja… henne. Sa du inte att du haft en kvinna tidigare?
- Nej, det sa jag verkligen inte.
- Åh, förlåt då hörde jag fel. Jag trodde nog... Men det var jag som misstog mig. Smakade
efterrätten bra?
- Utmärkt! Tack ska du ha förresten, jag hade nog inte unnat mig någon om inte du bjudit.
- Nej, där misstog jag mig i alla fall inte, svarade Anne med ett skratt som Henning inte
kunde bedöma om det var spelat eller äkta.
- Och jag misstog mig inte heller när jag valde samma som du, fortsatte Anne. Det var
mycket gott. Jag gissade väl att det var bättre att lita på dig som har ätit här förr än att
chansa i menyn. Förresten är det inte bara efterrätten jag bjuder på, utan hela middagen, så
att du vet när notan kommer.
- Tackar. Men du har dragit en för snabb slutsats igen, sa Henning retsamt, jag har inte sagt
att jag har ätit här förr.
- Men du sa…
- Jag sa att det ligger en kinarestaurang vid min busshållplats.
- Som du aldrig har ätit på förr?
- Det har jag inte heller sagt.
Anne såg nästan olycklig ut. Henning fick lite dåligt samvete.
- Jag retades bara lite. Det var inte allvarligt menat. Det hoppas jag du förstår.
- Ingen fara. Jag har aldrig förstått mig på män. Det är väl därför jag är ensam, fast jag
egentligen…
Hennings dåliga samvete växte ytterligare och Annes tystnad fick honom att räcka ut en hand. Han
ångrade sig redan när handen närmade sig henne, men det var liksom för sent att avbryta impulsen.
- Vadå egentligen? frågade han för att vinna tid till att tänka.
- Egentligen alltid föreställt mig en familj, tänkte jag väl säga.
- Jag menade verkligen inget illa. Jag tyckte bara att det var lite frestande att sätta dit dig,
eftersom du är så snabb att dra slutsatser att det riskerar att bli fel. Jag har ätit här förr någon
gång. Men det var rätt länge sedan. Jag ville bara göra mig lustig över det faktum att du drog
en slutsats utan att egentligen ha något säkert belägg.
- Ingen fara. Men ibland måste man tordas dra slutsatser. Hur nystar du annars upp en
brottshärva?
Henning drog tillbaka sin hand och åt upp det sista av efterrätten.
- Det kanske är så våra sätt att arbeta skiljer sig åt. Ni har klara idéer om vilka som är
potentiella förövare. Kommer det en uppgift som tycks bekräfta era idéer, då drar ni en