Klimatkonferensen - Digitalboken

- Jag kommer. Men det är nog ingen brådska. Jane måste ha uppfattat att bilen som
förföljde henne kraschade. Det borde innebära att hon inte längre befarar att hon är förföljd,
och tar det lite lugnare.
Boris satte sig åter i förarsätet och startade bilen. Snart hade de Janes bil inom synhåll igen. Vem
hade färdats i bilen som kraschade? Och varför? Det kunde inte gärna vara någon som skulle till
heartlandmötet. Det måste ha varit någon som bevakade Jane. Men en amatör. Vägen fortsatte
nerför kullarna, och Boris betraktade sjön i dalen. Hela sjön tycktes omgärdad av lyxvillor. Var det i
någon av dem som William Zanzinger bodde? I så fall fanns säkert larm som gjorde det tämligen
svårt att bevaka vad som sades på mötet. Boris övervägde om det trots allt var bättre att välja det
andra alternativet, att hindra Jane från att komma fram till mötet, och pressa ur henne vad hon
visste. Så snart han hade bestämt sig gav han en kort instruktion till de andra i bilen, och gasade för
att köra ikapp Janes bil.
Han var ikapp alldeles vid avfarten ner mot sjön, körde om och gjorde en manöver för att hindra
Janes bil från att komma vidare. Föraren bromsade in och försökte svänga runt bilen. Men några
välriktade kulor mot bildäcken förhindrade vidare flykt. Två av agenterna rusade fram till Janes bil
och beordrade henne och chauffören att komma ut.
- Vad vill ni mig? skrek Jane när hon fördes ut ur bilen.
- Det är vi som ställer frågorna, väste Boris.
Boris började med att rikta sig till chauffören.
- Vem är du? skrek han med hotfull röst.
- Jag jobbar hos doktor Zanzinger, jag skulle bara hämta ms Johnson, sir.
- Ditt namn?
- Bob Hacket, sir.
- Du visar mina medhjälpare var Zanzinger bor!
Boris nickade mot två av agenterna. Den ena satte sig i baksätet tillsammans med Bob i hans bil,
och den andra tog plats i förarsätet. Boris väntade tills bilen hade kommit iväg, sedan gav han order
om att Jane skulle sätta sig i baksätet på hans egen bil.
- Vad vill du, vart för du mig? försökte Jane igen.
- Jag sa att det är vi som ställer frågorna, sa Boris hånfullt. Men först och främst ska vi
bort ifrån olycksplatsen. Vem var det som följde efter dig och varför?
- Jag har ingen aning.
- Åh, jag glömde visst. Det är inte bara så att vi ställer frågor. Du ska svara också!
Boris startade bilen. Han körde vidare mot sjön och letade efter något ställe där det gick att parkera
lite avskilt. Det vore inte så bra att dra till sig uppmärksamhet från de poliser som rimligtvis borde
komma när som helst med anledning av bilolyckan. Till sist hittade han en plats som var tillräckligt
undanskymd, en liten avtagsväg ner mot en strandbit som inte var bebyggd, utan bevarad som
allmän badplats. När han stannat vände han sig åter om till Jane, samtidigt som han satte på en
bandspelare.