Nr 6 2011 - Onkologi i Sverige
Nr 6 2011 - Onkologi i Sverige
Nr 6 2011 - Onkologi i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
••• notiser<br />
Risk för cancer efter<br />
transplantation<br />
Vissa personer insjuknar i lymfkörtelcancer<br />
efter organtransplantation,<br />
ett mycket allvarligt<br />
tillstånd med hög dödlighet. Ett<br />
vanligt herpesvirus, Epstein-Barr<br />
virus (EBV), spelar en viktig roll för<br />
sjukdomsutvecklingen. En ny forskningsstudie<br />
syftar till att öka kunskapen<br />
om EBV och andra faktorer som kan påverka<br />
utvecklingen av och överlevnaden i lymfkörtelcancer.<br />
– Eftersom många transplanterade får eftervård på mindre<br />
sjukhus är det viktigt att sprida kunskapen om sambandet<br />
mellan immunsuppressiv behandling mot avstötning,<br />
herpesvirus och lymfkörtelcancer, säger Amelie Kinch, infektionsläkare<br />
på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig<br />
för den nationella studien.<br />
Att insjukna i lymfkörtelcancer efter en organtransplantation<br />
är ett oerhört allvarligt och livshotande tillstånd. Ett viktigt<br />
mål med studien är att hitta sätt att ringa in personer<br />
med hög risk. Målet är att tidigt diagnostisera och behandla<br />
patienterna innan de fått en fullt utvecklad, spridd cancer.<br />
Vid förstadier till cancer är prognosen betydligt bättre.<br />
Den nya studien omfattar 137 patienter, som under åren<br />
1970–2006 insjuknade i lymfkörtelcancer efter transplantation<br />
av njure, hjärta, lunga, lever eller bukspottskörtel.<br />
Behandlingen som ges för att förhindra avstötning påverkar<br />
också de vita blodkroppar som har till uppgift att hålla<br />
tillbaka virusinfektioner som EBV. När viruset släpps utan<br />
kontroll kan de infekterade cellerna växa okontrollerat och<br />
bilda cancer. Cancerrisken varierar från en till tre procent<br />
vid njur- och levertransplantation till mellan tre och nio procent<br />
vid lung- och hjärttransplantation. (Källa: Akademiska<br />
sjukhuset)<br />
10 onkologi i sverige nr 6– 11<br />
Ämne som stör cellers hantering<br />
av protein avfall kan bli nytt<br />
cancer läkemedel<br />
Tumörceller har ett flertal olika genetiska förändringar,<br />
som bland annat leder till förlorad<br />
kontroll av celltillväxt. En av tumörcellens svaga<br />
punkter är att stora mängder defekta proteiner<br />
produceras. Dessa bryts ner av proteasomerna,<br />
cellens avfallskvarnar för proteiner.<br />
Forskare vid bland annat Karolinska institutet har identifierat<br />
en substans som kallas b-AP15 som visats sig hämma<br />
cellens förmåga att föra in proteinavfallet i proteasomerna.<br />
Detta leder till ansamling av avfall vilket i sin tur leder till att<br />
tumörcellerna dör via programmerad celldöd, apoptos. Specifikt<br />
hämmar b-AP15 de deubiquitinylerande enzymerna<br />
USP14 och UCHL5.<br />
Studien visar att b-AP15 hämmade tumörtillväxt i fem<br />
olika djurmodeller. Detta tyder på att substansen skulle<br />
kunna användas för att behandla cancer.<br />
Substanserna som undersökts i den aktuella studien visade<br />
sig också ha förmåga att avdöda tumörceller som är<br />
motståndskraftiga mot läkemedel som används för behandling<br />
av olika cancersjukdomar i dag.<br />
– Den nyupptäckta verkningsmekanismen är mycket lovande.<br />
Jag vill dock betona att vi i dag inte kan behandla<br />
patienter med våra substanser. Men vi hoppas att fortsatt<br />
arbete kommer att leda till utveckling av nya läkemedel,<br />
säger Stig Linder, professor i experimentell onkologi vid institutionen<br />
för onkologi och patologi vid Karolinska institutet.<br />
Studien har gjorts av tre forskargrupper vid Karolinska<br />
institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet<br />
och Istituto Nazionale per Studio e Cura dei Tumori i Milano.<br />
(Källa: KI)
Change language