Den offentliga måltiden - LRF

Tips till våra politiker och upphandlare
Att upphandla livsmedel tillhör det mest komplicerade
i den offentliga upphandlingen. En stor majoritet
av Sveriges kostchefer anser att de inte kan
upphandla de produkter de vill ha, på grund av upphandlingslagstiftningen.
De vill ha livsmedel av god
kvalitet, med bra miljöprestanda och som beaktar
svenska djurskyddskrav, men menar att det ofta inte
är möjligt. Samtidigt hamnar många upphandlingar
i långbänk, på grund av överprövningar.
Men just dessa problem har också fått många
människor och organisationer att engagera sig i
frågan. En mängd olika initiativ tas nu, från politiker,
upphandlare, kommunstrateger, kostchefer,
forskare, bransch- och intresseorganisationer runt
om i Sverige, för att förändra situationen. Här har vi
samlat ett antal aktuella exempel på sådana initiativ
och försök att finna nya vägar.
Under senare år har de svenska konsumenterna blivit
alltmer medvetna om vikten av hållbar utveckling,
av god matkvalitet och av ett bra djurskydd. Om vi
finner vägar att få in god svensk matkvalitet i den offentliga
upphandlingen så finns det gott om vinnare.
Viktigast av dem är naturligtvis de som konsumerar
den offentliga måltiden. Barn i förskolor och skolor,
sjuka människor och gamla, oavsett om de befinner
sig på sjukhus, på äldreboenden eller i eget boende.
Måltiden, i vid mening, har en avgörande betydelse
för hälsa, välbefinnande och livskvalitet.
Dessutom kan vi nå en rad andra samhälleliga mål;
Ett levande näringsliv i en levande landsbygd, mer
livskraftiga kommuner och regioner, öppna landskap
och utvecklad landsbygdsturism. Att använda offentlig
upphandling som verktyg för samhällsutveckling
prioriteras nu både av den svenska Upphandlingsutredningen
liksom av EU, i de nya direktivförslagen.
Samtidigt kan vi minska den kraftiga obalans som
råder i Sverige mellan import och export av livsmedel
och hejda den accelererande nedläggningen
30 | Lantbrukarnas Riksförbund | 2012-09-06
av inhemsk livsmedelsproduktion. I dag importeras
närmare 60 procent av alla livsmedel och handelsunderskottet
är drygt 45 miljarder kronor. I smart
upphandling av ”Den goda måltiden” förenas ansvaret
både för folkhälsan, för miljön och för lokal och
regional näringslivsutveckling.
”Den offentliga upphandlingen står för en relativt liten
del av marknadsvärdet men den har stor betydelse
för attityder och inköpsmönster av mat, långt utanför
den offentliga sektorn” (ur LRF:s livsmedelsstrategi).
När man läser om lyckade livsmedelsupphandlingar
upptäcker man att de nästan alltid sker dels
utifrån ett gott samarbete mellan upphandlarna och
beställarna i verksamheterna, dels utifrån en god förankring
hos de politiska beslutsfattarna. En tydligt
och bred politisk förankring och en tydlig policy i
livsmedelsfrågan är ett mycket gott stöd för beställare
och upphandlare.
Bryt ned anbudsprocessen
Många kommuner har valt att bryta ned anbuden i
betydligt fler delar än tidigare, för att få med även små
leverantörer. Halmstad delade upp upphandlingen i
elva grupper i stället för som tidigare en eller två.
– Tidigare vann alltid någon av de stora grossisterna,
men i dag har vi sex leverantörer varav vi räknar fyra
som lokala, säger upphandlingschef Lisbeth Johnson.
Nästa steg i arbetet är att sprida ut anbudsförfrågningarna
över tid för att minska arbetsbelastningen för
personalen och göra det enklare för företagen.
Förenkla, ta bort onödiga krav
Det är viktigt att använda ett så rakt och tydligt språk
som möjligt i upphandlingarna. Den största delen av
förfrågningsunderlaget består av ”juridiskt fikonspråk”,
svårbegripligt för små leverantörer.