Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst ...

Enligt Banverkets statistik har 280 personer tagit sitt liv framför tåget
mellan åren 1997-2001 vilket utgör 5 % av alla suicid mellan de åren. Det är
för övrigt hälften av alla suicid i gruppen övriga, se tabellen på föregående
sida.
8.1 Kostnader
Huvuddelen av de uppgifter och slutsatser som redovisas under denna rubrik
är hämtade från utredningen ”Suicid och samhällsekonomiska kostnader”
utgiven av Jan Berglöf nationalekonom på Nationellt centrum för
erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO).
Olika kostnadstyper kan komma ifråga beroende på om det handlar om
avsiktliga eller oavsiktliga skador, vilken typ av händelse det är o.s.v. De
samhällsekonomiska kostnaderna för personskador kan delas upp i tre
komponenter:
• direkta kostnader
• indirekta kostnader
• humanvärde
Direkta kostnader avser kostnader som kan hänföras direkt till skadan. Det
handlar om resursförbrukning i form av sjukvård, läkemedel, sociala
insatser och så vidare.
Indirekta kostnader avser andra konsekvenser som tillkommer i ett senare
led som en följd av skadan. Tydligaste exemplet på en indirekt kostnad är
produktionsbortfall.
Humanvärdet (riskvärdet) är den svåraste kostnadsposten att värdera och
därför ingår den ofta inte i kostnadsberäkningar av den totala kostnaden.
Däremot är den en viktig komponent vid analyser av preventiva åtgärder.
Exempel på sådana analyser är kostnadsnytto- och kostnadsintäktsanalyser.
Humanvärdet eller riskvärdet speglar den betalningsvilja som individen har
för att minska risken att omkomma i viss typ av olycka. Det kan t.ex. vara
sveda och värk för den skadade samt lidande för släkt och vänner.
Denna kostnadsredovisning tar upp direkta och indirekta kostnader för
suicid samt flyktigt hur riskvärderingen påverkar kostnaden.
Följande kostnader studeras i denna studie:
• medicinska kostnader
• rehabiliteringskostnader
• produktionsbortfall
• administrativa kostnader
• övriga kostnader
44