1 - ATL

Nr 1 

2013 

Tips om 

gallring 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

Byggandet 

tar fart 

i USA 

Gott om jobb för skogsbrukselever 

De ser 

framtiden 

i skogen 

Granar 

ger massor 

av byxor 

Hon gör 

skogen 

vackrare

Hur smidig vill du ha 

din gallringsskotare? 

Minst plats tar förstås John Deere 810E. Ett annat mycket smidigt alternativ är 

11-tonsskotaren 1010E i extra kort utförande. Det är en 1010E med den specifikationen 

som visas på bilden. 

För dig som vill kombinera högre lastvikt med suveräna medspårningsegenskaper 

kan vi erbjuda John Deere 1110E i ett nytt utförande med 400 mm kortare hjulbas. 

Ramlängden är densamma som i standardutförande. 12-tons lastkapacitet likaså. 

Skillnaden kommer du istället att märka i trånga passager på basvägen. 

Den yttre vändradien minskar nämligen med 7 procent och den inre med 10! 

JohnDeere.se

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 010-482 80 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Claes Kullman, 040-601 63 03 

claes.kullman@lrfmedia.lrf.se 

Marianne Månsson, 040-601 64 31 

marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se 

Roger Mattsson, 08-588 368 25 

roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se 

Eftertext/skogsmarknaden: 

Ronny Gustavsson, 08-588 367 97 

Mårten Bäck, 08-588 367 38 

marten.back@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

Box 6044, 200 11 Malmö 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 64 93 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik 

Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla 

Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia 

Boman och Jenny Spets Woyarskij. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2011: 97 900 

Tryck: Forssa Print, Finland 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

441 428 

TRYCKSAK 

INNEHÅLL Nummer 

1 2013 

5 LEDARE: Med fötterna på asfalten och 

hjärtat på landsbygden. 

6 PROFILEN: All miljö är inte biologisk 

mångfald. Eva Magnusson lyfter fram 

estetiken i skogen för människans skull. 

10 DEBATT: Räkna rätt på skyddad skog. 

12 NÄRINGSPOLITIK: Ett avgörande år i 

skogspolitiken. 

15 SKOGSSKÖTSEL: Bra gallringstips. 

16 FÖRÄDLING: Finsk möbelmästare. 

19 NYHETER: Stor efterfrågan på björk. 

20 FÖRETAGANDE: Här märks inte 

lågkonjunkturen. 

22 MARKNAD: 

✔ Byggandet i USA på väg upp. 

✔ Listan över varsel och nedläggningar. 

24 FÖRÄDLING: 

✔ Inte bara massa och papper. 

✔ Cellulosa med nya egenskaper. 

✔ Kol ber från träden. 

Nästa nummer utkommer den 5 april 

TEMA: Energi 

MAGNUS HOLT är lärare i skog på Jällaskolan, 

som likt alla andra skolor funderar 

över vägar att locka fler elever och utveckla 

verksamheten. Ett nytt projekt är att lotsa 

in nysvenskar i jord och skogsbruket. 

Sidan 32 

OXEN 

MINILUNNARE 

Myreback MASKIN 

Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com 

EVA MAGNUSSON arbetar 

med estetiken i skogen. 

Sidan 6 

30 EKONOMI: Nya momsregler. 

32 UTBILDNING: Problem och succeutbildningar. 

36 FÖRYNGRING: Tips om planteringar. 

38 NYHETER: Rekordstort virkesförråd. 

44 NAMN & NYTT: Lars Idermark blir ny 

vd för Södra. 

46 KRÖNIKA: Avlöva inte Skogsstyrelsen. 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN

Din bäste vän i skogen. 

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med 

Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, 

effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com 

FTG Cranes AB • Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg 

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 • E-mail: info@ftgforest.com • www.ftgforest.com

Landsbygden viktig 

Den engelske labourledaren Michael Foot 

presenterade 1983 ett program som partiet 

helst vill glömma. Det gick till historien 

som ”världens längsta självmordsbrev”. 

Vi vet inte hur långt Centerns förslag till idé- 

program är, men valda delar är fullt i klass med 

det som ledde till Labours långa ökenvandring 

under Thatchers många år vid makten. 

Det mest förvånande är inte förslagen i sig utan 

att partiet inte knyter an till rötterna på landsbygden 

och lyfter fram landsbygdens hjärtefrågor. 

UTAN ATT läggA oss i partipolitiken, kritiken 

kan förstås riktas mot alla partier, så är det ett 

bekymmersamt tecken i tiden. 

Om man nu (du hemska tanke!) bortser från 

värderingar så behöver det inte ens vara taktiskt 

riktigt att flockas runt Sergels Torg och de så kallade 

storstadsväljarna. 

Vi är många som går runt med fötterna på asfalten 

och hjärtat i landsbygden. 

Det är ett misstag att tro att den som bor i stan 

per automatik anammar någon sorts ”storstadsvärderingar”, 

vad det nu kan vara för något. 

UNDER MÅNgA ÅR har skogsägarföreningarna 

ägnat tankemöda åt vad som skiljer utbor och 

åbor. 

Jämfört med ”åbon”, som lever permanent på 

gården behöver ”utbon” naturligtvis andra mötespunkter 

och service. Den som bor i Hägersten 

och har skogen i Junsele eller Lönsboda hinner 

inte gå på lokala SBO-möten och behöver träffa 

sin inspektor på tider som inte kolliderar med den 

vanliga arbetstiden. 

Men frånsett den helt uppenbara skillnaden 

i boende är mycket sig likt. 

Engagemanget för bygden behöver inte vara 

mindre för att den är 60 mil bort. 

Även om jag inte bor på gården permanent vill 

jag att vägar, mobiltelefon och annan infrastruktur 

fungerar. 

Jag vill ha en affär att handla i. Även om jag 

inte har personlig nytta av skolor och kommunal 

service känns det angeläget att möjligheterna finns 

till ett anständigt liv som inte driver bort de unga 

från bygden. 

Därför är landsbygdsfrågorna 

viktiga också för skogsägarföreningarna 

som förvaltar medlemmarnas 

intressen. 

Det handlar delvis om att 

VI SKOGSÄGARE 1/13 

värna bygdens kultur och historia. Genom lantbrukskooperationens 

historia finns ett kulturellt 

engagemang med rötterna i landsbygden. Gösta 

Edström, Södras legendariske grundare, brukade 

kalla det ett kitt för att hålla ihop och samla skogsägarna. 

Den kulturella fernissan har blivit tunnare, men 

i grunden har ingenting förändrats. Tvärtom finns 

det anledning att understryka kooperationens särart 

i ekonomisk tuffa tider med hård konkurrens. 

Huvudfåran är förstås lönsamheten på skogsgården, 

men eftersom medlemmarnas intressen och 

engagemang är utgångspunkten för verksamheten 

vidgas perspektiven till att omfatta flera områden. 

DET äR EN dimension av landsbygdsfrågorna. 

En annan dimension är en näringspolitisk fråga 

för hela skogsnäringen. 

Även om en och annan politiker inte förstått 

sambanden så finns skogen av naturbundna orsaker 

på landsbygden. För att sköta den behövs det 

folk på plats som kör maskiner, arbetar på sågverken 

och sköter skogsvården. 

Det behövs duktiga, engagerade och utbildade 

ungdomar som ser en framtid i skogslänen. 

Och det behövs infrastruktur som fungerar, 

både för att transportera virke och gps-navigera 

skördaren. 

Och det behövs inte minst en levande 

röst från de som bor och verkar i 

skogsnäringen. En röst som kan 

överbrygga ett allt djupare dike till 

dem i stan, som förvisso har hjärtat 

kvar på landsbygden men har glömt 

hur verkligheten ser ut. Diket av 

okunskap leder till konstiga 

debatter och motsättningar. 

Därför är landsbygdsfrågorna 

viktiga. 

Hur det går för Centern 

är en annan fråga. Oavsett 

vilket tror vi fortfarande 

det finns en politisk kraft 

för landsbygden, även bland 

alla dem som trampar runt 

på asfalten. 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN

profilen 

Riktig konst 

göra skogen 

vackrare 

Eva Magnusson 

vill se estetiska 

avverkningar 

Med små medel kan det 

bli vackrare i skogen till 

glädje för alla. Konstnären 

Eva Magnusson lever 

som hon lär och talar om 

estetiken i skogsbruket. 

Text & foto: Pär Fornling 

D et 

är tur att ingen ser oss nu, säger 

Eva. 

Och onekligen verkar det lite 

udda att skotta snö på en stig, mitt ute i 

skogen, några mil från Vetlanda. 

Till slut slår skyffeln mot något hårt! 

Ivrigt lägger vi oss på knäna och röjer 

fram en stjärna i grön mosaik, som glimmar 

i den vita snön. 

DET ÄR En liten pusselbit för att få 

skogen mer estetisk. Och det handlar om 

mycket mer än så. Att förgylla en och 

annan stig med mosaik är förstås trevligt, 

men är ändå lite av ”överkurs”. 

Framför allt handlar det om att göra det 

vackrare i vardagsskogsbruket. Inte av 

hänsyn till den biologiska mångfalden, som 

det annars mest talas om när miljön kommer 

på tal, utan för människan. 

– Ett estetiskt tänkande i avverkningar 

och gallringar kan göra underverk utan att 

det kostar mer pengar, säger Eva Magnusson. 

HOn GÖR DET för sin egen skull, men 

också för grannarnas och allmänheten 

som besöker skogen. 

– Jag tror det här är ett sätt för att ge mer 

känsla för skogen. Vi kan inte leva av bröd 

allenast, med mer estetik i skogen ökar 

både välmående och engagemang, säger 

hon och fortsätter; 

– Jag tror det ger aktivare skogsägare, 

6 

Eva Magnusson inspireras 

av naturen kring gården. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

▼ 


En färdig målning 

och början till en 

ny serie motiv 

med högstubbar 

och avverkningar. 

På den nyanlagda skogsstigen ligger en mosaik som ett 

glatt och spännande utropstecken. 

omsorgen främjar sammanhållningen i byn 

och allmänheten får en positiv inställning 

till skogen. 

EVA ÄR MÅn om att inte avfärdas som 

en ”flummig konstnär”. 

Gården, på det småländska höglandet, 

är inriktad på ett produktionsskogsbruk 

med gran. Hon sitter i Södras förtroenderåd 

och för sex år sedan tog hon ett för 

många överraskande kliv i karriären. 

Det är inte lätt att leva bara på måleriet, 

därför föll mycket på plats då hon också 

fick arbete som bildlärare. Ändå valde Eva 

att hoppa av för att arbeta som arbets ledare 

i ett skogvårdsföretag. Hon bytte undervisning 

i konst och bild mot röjsågar och planteringsborr. 

FÖR ATT FÖRsTÅ är det lika bra att ta 

historien från början. 

Hur kom skogen in i ditt liv? 

– Pappa var aktiv i bonderörelsen. Han 

föddes här i Granshult, men flyttade till 

Stockholm där jag växte upp. Gården var 

mitt paradis på sommarloven. 

När tog du över? 

– Det var lite olika turer. Efter utbildningen 

på konstfack köpte jag loss en del 

av gården och flyttade hit med min dåvarande 

make, som också är konstnär. 

Därefter har jag köpt till en del. I dag består 

gården av 31 hektar skog och 10 hektar 

inägor. 

Så insikten om skogsskötsel kom med 

pappa? 

– Egentligen inte. Det är klart att frågorna 

alltid var närvarande i hemmet, men 

jag var inte så involverad. Mitt intresse 

Modellen till stolpar för 

gränsmarkering. 

vaknade när pappa dog och jag plötsligt 

var alldeles själv med skogen. Då hände 

något! Intresset blommade ut och jag blev 

djupt engagerad i skogsbruket. Dessutom 

har det lett till en del omvärderingar. 

Vadå omvärderingar? 

– Jag gick på konstfack på 1970talet och 

är ett barn av den tiden. Det formade min 

ideologi och gav väldigt många värderingar 

som jag fortfarande bär med mig. Men 

då det gäller synen på ägandet har jag kommit 

till nya insikter. Fortfarande tror jag på 

samarbete och kollektiva lösningar men 

njuter av att äga min egen skog och det 

ägaransvar det för med sig. 

Varför blev du konstnär? 

– Det var inget plötsligt infall, utan något 

som växte fram. Jag fick mycket uppmuntran 

hemifrån och mamma arbetar med 

textila bilder. Hon är nästan 90 år och fortfarande 

aktiv. 

Hur fungerar det att kombinera röjsåg 

och målarpensel? 

– Utmärkt! Efter att ha suttit still och 

målat på förmiddagen känns det bra att 

röja ett par timmar efter lunch. Jag rekommenderar 

fler konstnärer att ha lite skog. 

Fast bildlärare måste vara en ännu 

bättre kombination. Varför hoppade 

du av? 

– Jag längtade ut i naturen och känner 

mig mest hemma i skogen. Under några år 

tänkte jag faktiskt omskola mig till 

jägmästare. När jag fick erbjudandet att 

börja med skogsvård kändes det rätt. Jag 

har aldrig varit rädd för att bryta upp. Till 

bilden hör att erbjudandet kom från min 

särbo. När han fick arbete som inspektor 

drev jag skogsvårdsföretaget själv under 

ett år. 

Men nu är det konst på heltid? 

– Både och. Konstnärsskapet håller på 

att växa ihop med skogen. 

Hur då? 

– Dels har jag min egen skog. Dels funderar 

jag på någon form av missionerande 

verksamhet för mina ideal och tankar. 

Dessutom har naturen och skogen alltid 

varit en inspirationskällan i målandet. 

Vad menar du med missionerande? 

Fortsättning nästa sida 

7

profilen 

Fortsättning: 

Riktig konst… 

– Jag vill sprida visionen om estetiken i 

skogen. Jag brinner för det och ser det som 

en ny verksamhet. Kanske kan jag hålla 

kurser, hjälpa till att planera för mer estetik 

i skogen och kanske själv arbeta som 

entreprenör. 

Ge några praktiska exempel på hur 

skogen kan bli vackrare... 

– Det kan vara en trevlig gångbro över 

ett dike, att anlägga stigar, hålla undan 

riset, göra vattenspeglar och vackra stenmurar 

synliga, anlägga små bestånd med 

annorlunda trädslag, placera ut stigmosaik, 

röja en siktgata och en mängd andra saker. 

En skogsbilväg behöver inte se ut som två 

kilometers motorväg, utan kan anpassas 

till naturen och avverkningar kan planeras 

för att bli vackrare. 

Vad är stigmosaik för något? 

– En cementplatta med ett mosaikmönster, 

den ligger där som en juvel i mossan. 

Det låter tidskrävande och dyrt? 

– Så behöver det inte alls vara. Mosaiken 

är kanske lite speciell, men min poäng är 

att det handlar om rätt små insatser som 

vare sig tar mycket arbetstid eller inkräktar 

på produktionen. I höstas gjorde jag en 

liten vattenspegel vid vägen synlig genom 

att dra undan ris och stamkvista en gran. 

Det tog bara 15 minuter och gjorde en klart 

synbar skillnad. 

Det låter som du arbetar med tidtagar 

” 

Jag är sugen 

på att göra 

något vackert av det 

folk anser vara fult. 

uret i 

handen... 

– Ja, faktiskt. 

Poängen är ju 

att det inte kräver 

stora uppoffringar 

för 

att få det vack 

rare. Och det behöver inte vara överallt. 

Jag talar om små punktinsatser. Det är kontrasterna 

som gör skillnaden. 

Vad gör du på din egen gård? 

– På ett stort Gudrunhygge har jag växlat 

av granplanteringen med en liten äppelskog. 

När jag talade med grannen var 

Låt oss ta hand om 

din avverkade skog 

lansforsakringar.se/lantbruk 

Eva Magnusson på hennes 

gård mellan Åseda och 

Vetlanda, stolpen är tänkt 

att användas för att 

markera rågångar. 

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, 

alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder. 

han också intresserad, så vi delar på ett 

hägn med vildapel. Jag har anlagt stigar, 

tagit vara på en liten ekskog vid vägen, 

bytt fula elstolpar i plast mot ek och gjort 

en massa punktinsatser med sekatören 

eller röjsågen. Dessutom håller jag på att 

ta fram vackra rågångsstolpar i kärnfuru. 

Vad då för stolpar? 

– Än så länge handlar det om prototyper 

i kärnfuru, som jag tagit fram med hjälp 

av snickaren i byn. De första varianterna 

är målade, men nu funderar jag på en ofärgad 

variant som blir vackert grå av naturen 

vilket harmoniserar med ett litet toppskydd 

i zinkplåt. Att hålla koll på rågångarna är 

viktigt, min tanke är att också göra något 

trevligt av det. 

Vad är poängen? 

– Jag tror det har många aspekter, allt 

från vårt välmående till att öka engagemanget 

i skogen. Många skogsägare vet 

1 års fast ränta 

2,30 % 

2013-01-11 

inte riktigt vad de vill göra, då kan det här 

vara ett sätt att få en tillhörighet och dialog 

med sin skog. Det skapar ett medvetande 

som jag tror kan gynna både produktion 

och biologisk mångfald. Dessutom tror jag 

det kan vara ett sätt att överbrygga konflikter 

om skogsbruket. 

Hur går måleriet? 

– Just nu är det bra flyt. Till helgen är det 

vernissage på en samlingsutställning i 

Eksjö och till våren visar jag tre tavlor på 

Liljevalchs vårsalong. Just nu funderar jag 

på att göra något med högstubbar. Jag är 

sugen på att göra något vackert av det folk 

anser vara fult. 

Vad är den finaste stunden i skogen? 

– När jag arbetar med röjsågen och stannar 

upp för att pusta. Svetten rinner, jag tar 

av mig hjälmen, dricker lite vatten och ser 

mig omkring på bestånden där jag arbetat. 

Just då är man väldigt närvarande med 

alla sinnen öppna. 

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det 

naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest 

nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. 

På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog 

med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta 

räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen 

över en längre tid. 

Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller 

fl ytta ditt gamla till oss.

Dags att söka stipenDium ur 

gösta eDströms HeDersfonD 

Gösta Edström grundade Södra och var under flera decennier 

dess verkställande direktör, och senare styrelseordförande. 1973 

bildades Gösta Edströms Hedersfond som har till ändamål att 

ge förtjänta personer möjlighet till forskning, utvecklingsarbete 

eller studier inom skogsbruk, skogs-industri eller lantbrukskooperationen. 

Låter det intressant? Nu är det dags att söka. 

Ansökan ur Gösta Edströms Hedersfond ska inlämnas 

senast 2 april 2013. Skicka den till Södra, Viveca Hjertquist, 

351 89 Växjö, e-post viveca.hjertquist@sodra.com 

www.sodra.com

Sverige svartmålar sitt eget 

naturvårdsarbete, vilket inte 

gynnar någon. Tvärtom 

sjunker motivationen kring 

dagens skydd. 

Det framhåller Gunnar 

Lindén i det här debattinlägget. 

DEBATT Räkning till vår nackdel 

I nom 

det närmaste året kommer våra 

politiker att ta ställning till nya mål 

om hur mycket skog och annan natur 

som ska avsättas genom reservat eller 

andra skyddsformer. Därför florerar 

många siffror på hur mycket vi redan 

skyddar. 

Som jag Ser det är den svenska naturen 

betydligt mer skyddad än vad många 

myndighetsföreträdare och naturvårdsintressenter 

vill göra gällande. I officiell 

statistik anges ofta att cirka 13 procent av 

naturen i Sverige är skyddad vilket ibland 

hävdas vara näst minst i Europa. 

Då inräknas endast skydd genom reservat 

och nationalparker där skyddet 

oftast är mycket starkt och knappast 

någon form av brukande tillåts. 

Bland de länder som skyddar mest 

märks Tyskland som skyddar 58 procent 

av landarealen. 

Vad som sällan framgår är att huvuddelen 

av den skyddade naturen i 

Tyskland tillåter en stor grad av brukande. 

Skogsbruk tillåts vanligtvis, dock 

med vissa restriktioner som att större hyggen 

inte får tas upp. Liknande skydd finns 

i många andra länder som Sverige jämförs 

med. 

aNLeDNINgeN tILL att många vill 

svartmåla vårt eget naturvårdsarbete är 

att man genom den så kallade Nagoyaöverenskommelsen 

ser en chans att ytterligare 

öka takten i skyddsarbetet. 

På FNmötet i Nagoya kom man nämligen 

överens om ett mål att 17 procent av 

världens landareal ska skyddas genom formellt 

skydd eller andra effektiva bevarandeåtgärder. 

Och vi har inte nått detta mål 

om vi räknar med att bara 13 procent är 

skyddat. 

SkyDDet Ska eNLIgt Nagoyaöverenskommelsen 

inriktas på områden som 

har betydelse för biologisk mångfald och 

ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är 

de nyttor människan har av naturen, exempelvis 

att vi kan producera mat och 

träprodukter eller att träden binder koldioxid. 

10 

gunnar Lindén arbetar med naturvårdsfrågor på LrF Skogsägarna. Foto: Pär Fornling 

” 

I själva verket har Sverige 

ett mycket starkt naturskydd 

jämfört med 

andra länder. 

Ofta lyfts våtmarker fram som särskilt 

viktiga för ekosystemtjänsterna eftersom 

de renar vatten och utjämnar vattenflöden. 

Med tanke på detta är det underligt att 

Sverige sällan redovisar arealen av alla de 

impediment där man enligt lag inte får 

bedriva skogsbruk. Mer än 14 procent av 

skogsmarken utanför andra skyddade områden 

är skyddad genom förbudet i skogsvårdslagen. 

Dessa lågproduktiva skogar 

har ett mycket starkare skydd än det som 

räknas som skyddat i många andra länder. 

Och det finns anledning att räkna in mer 

areal. 

ÄveN StraNDSkyDDet Är värt att 

lyfta fram. Det är förbjudet, med undantag 

för jord och skogsbruk, att vidta åtgärder 

som negativt kan påverka växt och 

djurlivet eller friluftslivet inom 100 meter 

från alla Sveriges hav, sjöar och vattendrag. 

Minst 8 procent av Sveriges landareal 

omfattas av strandskyddet. 

Vi borde också räkna in skogsbrukets 

frivilliga avsättningar bland de avsatta 

områdena. Sveriges skogsägare 

avsätter frivilligt 5 procent av 

den produktiva skogsmarken, främst 

i samband med certifiering genom 

PEFC och FSC. Skogsstyrelsens uppföljning 

visar att de frivilliga avsättningarna 

i de flesta fall har höga naturvärden. De 

frivilliga avsättningarna borde ses som en 

effektiv bevarandeåtgärd som kan tillgodoräknas 

Nagoyamålet. 

jag tror att det vore bra för naturvården 

om skogsägare uppmuntrades att 

fortsätta med, och utveckla de frivilliga 

avsättningarna genom att de faktiskt räknas 

med som en viktig naturvårdsåtgärd. 

Ovanstående exempel är några av de 

arealmässigt viktigaste skydden vi ofta 

väljer att inte tillgodoräkna oss. Andra 

skydd är det generella biotopskyddet och 

skyddet för ädellövskog. 

I själva verket har Sverige ett mycket 

starkt naturskydd jämfört med andra länder. 

Skulle vi räkna som andra länder är mer 

än en fjärdedel av Sveriges landyta skyddad! 

Det är viktigt för skyddens legitimitet att 

de faktiskt räknas som skyddade områden. 

Om man inte anser att skydden har sådan 

betydelse att de ska räknas, finns en risk 

att många markägare frågar sig om de alls 

bör finnas kvar. 

Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna 

VI SKOGSÄGARE 1/13

Palms är Europas ledande skogsvagnstillverkare och har modeller från 5 m/8 ton till 8,4 m/14 ton. 

SPARA-RYGGEN-KAMPANJ 

Hydraulservo är ett lätt och mycket smidigt paket. Det är lättmanövrerat med utmärkt precision och ergonomi. 

Vikt endast ca. 3 kg. Spara ryggen! 

Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680. 

Hydraulservo, pris vid köp av nytt Palms skogsekipage: 14.900:- (24.900) 

Besök oss på Facebook och Youtube! 

Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se 

Farmi ishugg CH260HFEL 

Bästa priset på energi is xar du själv! 

Förmodligen Sveriges mest sålda ishugg. 

Dubbla huggskivor. Klarar stockar upp till 26 cm. 

Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. 

Pris: ........................119.900:- 

Farmi 180F med enkel huggskiva och manuell matning 

är ett prisvärt alternativ för landskapsvård. Producerar 

högkvalitativt is. Klarar trädstammar upp till 18 cm. 

Pris: ......................................................... 36.000:- 

nordfarm.se • 011-19 70 40 

Pris: 14.900:- 

Priser är exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. • Kampanjpriser giltiga t.o.m 31/3-2013

näringspolitik 

12 

Oro för onödig 

detaljreglering 

Jonas eriksson håller ett vakande öga 

på skogspolitiken. vi träffar honom 

i händelsernas centrum. Text & foto: Pär Fornling 

D et 

ordinarie kontorsrummet är i 

Skogens Hus, längs E4:an i Umeå. 

Där arbetar han med näringspolitiska 

frågor åt Norra Skogsägarna, men i 

dessa dagar ligger det nära till hands att 

mötas i huvudstaden. Det är här framtidfrågorna 

avgörs och just nu är väldigt 

mycket i stöpsleven. 

– Det är en hel del utredningar på gång 

och vi har fått en förvånansvärt livfull diskussion 

om skogen. Även om fl era förslag 

är tokiga är det ändå bra att skogen debatteras. 

Det vore värre om det vore tyst, säger 

Jonas när vi träffar honom en vintrig 

dag. 

han Kommer meD en fullpackad resväska 

och en packe dokument under armen. 

Det är skriften ”En samlad politik för 

framtiden”. På 50 sidor summeras de näringspolitiska 

frågorna med utgångspunkt 

från Norra Skogsägarna och det mesta 

sammanfaller med hela skogsägarrörlsen. 

– Vi kan inte bara sitta och reagera på 

förslag som kommer utan måste ha en egen 

vision. 

vårens stora skogspolitiska fråga 

är Miljömålsberedningens förslag. 

Arbetet leds av Rolf Annerberg och som 

framgick av en intervju med Annerberg i 

förra numret av Vi Skogsägare kan det i 

princip involvera alla skogspolitiska frågor. 

På mandat från skogsägarföreningarna har 

Jonas suttit med i en av beredningens bägge 

expertgrupper som avslutade sitt arbete 

vid årsskiftet. 

Nu är det upp till politikerna i beredningen 

att enas om förslagen som ska presenteras 

den 15 juni. 

Är du nöjd? 

– Jag är orolig för att det blir kostsamma 

detaljregleringar av skogsbruket. 

Ge ett exempel på hotande regler? 

– Det fi nns lagstiftningsförslag om 15 meters 

skyddszoner till sjöar och vattendrag. 

För den som avverkar ett hektar och har en 

bäck rakt genom hygget försvinner 30 procent 

av den avverkningsbara skogen. 

Men så stora intrång måste väl 

samhället ersätta? 

– Precis. Och då ska det vara samråd 

med myndigheten som ska avgöra vilken 

hänsyn som ska prioriteras. Det är krångligt 

och byråkratiskt. 

Var går gränsen för intrångsersättning? 

– Den är fastställd i andra sammanhang. 

Det är en glidande skala, som vi också har 

synpunkter på. För mindre avverkningar 

är det 10 procent av virkesvärdet. 

Har du fler exempel på beredningens 

förslag? 

– Det ska lämnas minst 10 större träd per 

VI SKOGSÄGARE 1/13


Jonas eriksson framför 

riksdagshuset, där miljöberedningens 

beslut 

helt säkert kommer att 

behandlas. 

hektar, vilket kan vara ett sätt att för tydliga 

lagen. Värre är förbudet mot att avverka 

hänsynskrävande biotoper. 

Vad är det för något? 

– En del är uppenbart, som bäckraviner, 

alkärr och gamla hålträd. Dessa och andra 

biotoper ska vi förstås ta hänsyn till. Men 

allt är inte lika tydligt. Eftersom bio toperna 

kan vara svåra att identifiera och avgränsa 

blir ett förbud rättsosäkert. Och det gäller 

inte bara avverkningar utan röjning, gallring 

och i alla andra sammanhang. 

Är det flera oroande frågor? 

– Miljömålsberedningen omfattar mycket, 

men det här är några av de saker som 

ingått i den expertgrupp som jag medverkat 

i. Vi var för övrigt bara två representanter 

från skogsnäringen. 

Äganderätten avgörande 

På frågan om bästa 

stunden i skogen 

kommer svaret direkt: 

– Det är när jag får hänga 

på mig röj selen! 

D els 

trivs Jonas med fysiskt arbete i 

skogen. Dels blir han skogsägare 

samma vecka som vi träffar honom, 

vilket säkert påverkar entusiasmen. 

Han tar över sin mors föräldragård utanför 

Bjurholm med 50 hektar produktiv 

skogsmark och ett mindre röjningsberg. 

Även om varDagen mestadels 

handlar om att brottas med paragrafer och 

utredningar vet han vad handfast arbete 

handlar om. 

Efter två år på skogsbruksskolan i Burträsk 

började Jonas arbeta på Modo i Bjurholm. 

Året var 1990 och det var bolagets sista 

arbetslag som högg manuellt, men även 

här tystnade motorsågarna och ersattes av 

tyngre maskiner. 

Jonas beslöt Då att fortsätta studierna 

och kom till Umeå universitet via ett 

år på Komvux. Han valde från ett smör 

” 

Och 

då 

ska det vara 

samråd med 

myndigheten 

som 

ska avgöra 

vilken hänsyn 

som ska 

prioriteras. 

Det är 

krångligt och 

byråkratiskt. 

läs mer på nästa sida t 

gåsbord av universitetskurser, däribland 

natur geografi. 

Det DÄr meD kartor har alltid legat 

honom varmt hjärtat och så småningom 

började han arbeta med gröna skogsbruksplaner 

på skogsägarföreningen. 

Därifrån låg det nära till hands att ta hand 

om miljö frågorna som i sin tur hakade i 

näringspolitiken, vilken fick extra draghjälp 

av föreningens stämmobeslut att 

profilera sig hårdare i de frågorna. 

Näringspolitik berör väldigt många 

områden och över allt svävar äganderätten. 

– Den står över alla politikområden. Det 

är grunden för skogsägarens engagemang 

och det är äganderätten som gör att skogsägaren 

vågar satsa och göra något bra som 

barnen får glädje av. 

För egen Del har Jonas två barn tillsammans 

med Therese, det är Hampus 13 

år och Emelie 10 år. 

Och vid närmare eftertanke om den 

finaste stunden i skogen kompletterar han 

den lutheranska bilden med röjsågen 

något . 

– Det är också väldigt fint att plocka 

hjortron tillsammans med familjen. Att 

visa barnen skogen är något speciellt. 

13

näringspolitik 


oro för onödig detaljreglering 

Den andra sidan av myntet är att skogsbruket 

klagat på dagens oklara regler. Det 

är inte lätt för skogsägaren att veta vad som 

gäller vid olika åtgärder. Lagen säger en 

sak, men målet i politiken är att överträffa 

lagens krav. Extra otydligt är kraven på 

hänsyn vid avverkningar som mäts med så 

kallade ”polytaxinventeringar”. 

Resultaten från ”polytaxen” blev så missvisande 

och rättsosäkra att Skogsstyrelsen 

har samlat skogsnäringen till ett ”dialogprojekt” 

för att komma fram till tydligare 

mål. Jonas ingår i dialogen både på ett 

övergripande plan och i gruppen som arbetar 

med mark och vatten. 

– Vi vill gärna ha en tydlig och ändamålsenlig 

skogsvårdslag. På så sätt underlättas 

både myndigheternas tillsyn och 

skogsägarens vardag. 

Men det är ju syftet med de nu aktuella 

förslagen i Miljömålsberedningen. 

– Ja, men dels avskräcker förslagens omfattning, 

dels tror jag vi får det tillräckligt 

tydligt genom arbetet i dialogprojektet. Jag 

tror det kan bli både tydliga målbilder och en 

objektiv uppföljning av resultaten. I den grupp 

jag är med i har vi varit väldigt konkreta, med 

flera exkursioner i fält. Det är lite märkligt att 

man parallellt med det arbetet kör ett annat 

spår i Miljömålsberedningen. 

Hur länge pågår dialogprojektet? 

– Efter en remissomgång avslutas det 

under våren. 

Räcker dagens skogsvårdslag? 

– Ja. Om man vill går det att göra förändringar 

i föreskrifter och allmänna råd 

om hur lagen ska tillämpas. Det är bra med 

tanke på att saker och ting kan behöva justeras 

när ny kunskap kommer fram. I förslaget 

från Miljömålsberedningen däremot 

talas om en ny skogsvårdsförordning. Det 

är ny lagstiftning. För att ändra den krävs 

politiska beslut. Jag har svårt att se att det 

krävs en så omfattande förändring av 

skogsvårdslagen. 

reservat och anDra avsättningar 

är förstås en av de stora näringspolitiska 

frågorna. 

Hur mycket mer skogsmark ska avsättas 

till miljö? 

– Nu tycker vi att det räcker med tvångsmässig 

inlösen av mark. Däremot kan det 

gärna tillkomma mer areal genom frivilliga 

åtaganden från skogsägaren. 

Hur då? 

– Dels avsätter markägarna mycket mark 

på egen hand, helt utan ersättning. Dels tror 

jag jättemycket på Kometprogrammet. Problemet 

är att det är ganska okänt och begränsat 

till några få försöksområden. 

14 

Vad betyder Komet? 

– Kompletterande metoder för skydd av 

värdefull natur. 

Och vad innebär det? 

– Initiativet till att skydda mark ligger 

hos skogsägaren. Han eller hon erbjuder 

länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen ett markområde 

med höga miljövärden. Om myndigheten 

tycker det verkar vara intressant 

blir det en förhandling om ersättning och 

hur marken ska skyddas. Det kan vara 

naturvårdsavtal, biotopskydd, eller naturreservat. 

Det finns alltid möjlighet för 

både markägaren att dra sig ur under förhandlingen. 

Men hittills är det rätt små Kometområden. 

– Jag tror på en ketchupeffekt. Det tar 

lite tid att komma igång, sedan tar det fart. 

Vi har undersökningar som visar att skogsägare 

som slutit Kometavtal är väldigt 

nöjda, men undersökningen visar också att 

möjligheten är okänd för de flesta skogsägare. 

– Vi tycker att möjligheten ska finnas 

över hela landet och att myndigheten ska 

få mer pengar för att sluta Kometavtal. Då 

tar det fart. Och en hel del har redan hänt. 

I Västerbotten har en handfull naturreservat 

bildats. 

Vad är ”Komet 2” för något? 

– Det är en idé som vi lanserar för att 

vidga möjligheterna. I dag gäller Komet 

bara biologisk mångfald. Vi tycker också 

att det ska vara en möjlighet i skogar för 

rekreation och friluftsliv. 

mYcKet i PlattFormen handlar 

om att utveckla skogen och öka tillväxten, 

både för att råvaran behövs och för att det 

motverkar klimateffekten. 

Bör vi ha ett tillväxtmål? 

– Kanske. Vi har tydliga mål på miljösidan, 

men inget tillväxtmål. Vi föreslår att 

forskarna tar fram en tillväxtstrategi. Om 

nej till att avlöva skogsstyrelsen 

■ sKogsstYrelsens verksamhet är 

hotad genom ett förslag från Regionutredningen, 

som kom strax före jul. 

I utredningen föreslås satt den centrala 

myndigheten i Jönköping får finnas kvar men 

att verksamheten ute i landet slås ihop med 

länsstyrelserna. 

– Det avvisar vi bestämt. I stället kan man 

gärna föra över frågor om reservat och 

vatten från länsstyrelsen till Skogsstyrelsen. 

Det skulle dessutom bidra till den regelförenkling 

som regeringen talar om. 

Är du nöjd med förenklingarna hittills? 

Jonas eriksson 

arbetar med 

näringspolitiska 

frågor. 

” 

... skogsägare som 

slutit kometavtal är 

väldigt nöjda, men undersökningen 

visar också att möjligheten 

är okänd för de flesta... 

strategin ska översättas i ett exakt mål i 

kubikmeter kan man fundera över. 

listan På Förslag och förändringar 

är lång. 

Är ni bara en kravmaskin? 

– Jag tycker vi gör en hel del åtaganden 

i plattformen. 

Ge ett exempel? 

– Vattenfrågorna känns väldigt viktiga. 

Vi arbetar aktivt för att minimera körskadorna 

och stöttar utvecklingen av skonsamma 

skotare med militär bandteknik. 

Många deltar dessutom i studiecirklar 

kring vår bok om skogens vatten och vi 

utvecklar en ”Blå målklassing” i skogsbruksplanerna. 

Varför får skogsbruket så mycket stryk 

i den allmänna debatten? 

– Det är ingen entydig bild, men visst 

behöver vi arbeta mycket mer med vår 

image och förklara vad familjeskogsbruket 

står för. Det måste börja redan i skolan. 

Nyligen läste jag om skogen i min dotters 

lärobok och reagerar mot beskrivningen. 

Det finns mycket att göra och projekt som 

Skogen i skolan är en av många viktiga 

bitar. 

– Jag är inte imponerad. Det har inte blivit 

någon märkbar förbättring i vardagen för 

markägarna. 

vad hoppas du på? 

– Exempelvis snabbare hantering av 

avverkningsanmälningar. I dag drabbas vi 

ofta av onödiga flyttkostnader eller att vi 

inte hinner använda oss av de frusna vintervägarna, 

därmed ökar risken för markskador. 

Man måste alltid vänta sex veckor 

innan avverkningen kan påbörjas oavsett 

om det är ett litet trivialt bestånd utan 

naturvärden. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

Ta väl hand om din skog... 

HYPRO 755 

med HYPRO FG45 Fällgrip 

HYPRO 450 XL 

HYPRO 300 

...Kör HYPRO 

www.hypro.se 

Tel. 0479-220 59

FÖRÄDLING 

Verkstaden är den äldsta industribyggnaden i Finland 

som fort farande är i bruk. 

” 

Det är ett fantastiskt 

material och jag blir sorgsen 

när jag ser industrialiserade 

tillverkare göra dåliga träsaker 

16 

Kari Virtanen 

har lagt 

mycket omsorg 

på att 

foga samman 

stolen på hållbaraste 

sätt, 

utan skruvar. 

En stol designad av Kari 

Virtanen, tittar man 

närmre märks omsorgen 

i sammanfogningarna. 

Nyckeln till bra möbeltillverkning 

är sammanfogningen. 

Kari Virtanen: 

Trägolvet från 

1837 har stått pall 

i 175 år! En del nya 

delar har lagts med 

samma hållbara 

teknik. 

fi

: 

H an 

är Finlands kanske främste 

möbelsnickare, med en mycket 

speciell relation till materialet. 

Han kommer från nska Österbotten och 

som 12-åring ck han en kniv i present. 

Därmed var karriären utstakad. Ryktet om 

Karis ornamenteringar nådde den store 

nske möbeldesignern Ivar Aalto (han med 

böjträmöbler). 

De bägge började samarbeta och till slut 

hamnade Kari Virtanen på det gamla 

bruksområdet i Fiskars med en egen 

designstudio. 

DET ÄR DÄR vi träffar honom tillsammans 

med Johanna Vuorio, vd för Nikari, 

som företaget heter. 

Hon berättar om sin egen väg in i företaget: 

– Egentligen hade Kari tänkt lägga ner 

tillverkningen, varva ner och göra träsaker 


Kari 

Virtanen 

har gjort 

flera saker 

tillsammans 

med 

kollegan 

på Nikari, 

Rudi Merz, 

däribland 

trädgårdssoffan 

i ek. 

Ett bord av 

den svenske 

designern 

Thomas 

Sandell. 

Ögonen och händerna verkar på något sätt vara 

i symbios med trästycket när Kari Virtanen arbetar. 


fi nländsk trävirtuos 

för sitt eget nöjes skull, men han blev övertalad 

om att överlåta rörelsen till en 

affärsansvarig. Det var så jag kom in i 

bi ld en. 

– Kulturen är speciell. Vi kom överens 

om att jag skulle testa i 1,5 år och se om vi 

förstod varandra och idéerna bakom företaget. 

Vi har kommit att trivas utmärkt 

tillsammans. 

JOHANNA tolkar samtalet med Kari. 

Han talar bara finska – och en del japanska! 

Vilket kanske ändå inte är så konstigt. 

Det ligger något japanskt i hans förhållningssätt 

till trä och naturen. Japan är 

också det enda land där möblerna tillverkas, 

frånsett Finland. 

Läs mer på 

nästa sida ▼ 

En pall i ek av 

Motomi Morii. 

Fruktskålen finns i den permanenta utställningen på 

Museum of Modern Art i New York. Kari Virtanen har 

använt tunna björklameller som fogats ihop med ett 

färgat lim. 

Han bygger sin designstudio på kärleken till materialet 

Johanna 

Vuorio, vd 

och delägare 

i Nikari. 

17

FÖRÄDLING 


Finländsk 

trävirtuos 

– Jag känner vördnad inför trä. Det är ett 

fantastiskt material och jag blir sorgsen när 

jag ser industrialiserade tillverkare göra 

dåliga träsaker, säger Kari. 

HAN TALAR OM hur trä ingår i kretsloppet, 

hur det alltid funnits nära människan 

genom historien, att det inte kräver 

någon kemikalieanvändning och att trä 

ger en mycket speciell känsla och välbefinnande. 

KARI VÄLJER lokala trädslag, gärna individuella 

träd med en egen historia. Dels 

har det ett värde i sig. Dels belastas inte 

miljön av långa transporter. 

Kari säger sig trivas utmärkt med att 

slippa det dagliga jobbet som företagsledare 

och att han kan koncentrera sig på 

hantverk och design. 

I VISIONEN ligger också att sprida gott 

trähantverk, vilket även är en kommersiell 

tanke. 

I de gamla lokalerna från 1837 jobbar 

många lärlingar, era designers engageras 

till Nikari och Kari Virtanen har undervisat 

en hel del på universitet om träets förträf 

ighet och egenskaper. 

”Börja planera 

för för att plantera” plantera” 

Företagets många lärlingar bidrar till att 

hålla trähantverket levande. 

En fåtölj av Rudi Merz. 

Skogsägarens varuhus 

Vackert ljusinsläpp i lokalerna från artonhundratalet. 

Beställ våra 

GRATIS 

kataloger! 

0644-72100 www.skogma.se

Björken 

hetast 

Trots pressade priser 

väljer Södra att köra 

för fullt. Produkterna 

efterfrågas och allra 

mest efterfrågas 

björk. Text & foto: Pär Fornling 

P å 

ett medlemsmöte i 

Stockholm i slutet av 

januari summerade Håkan 

Svensson marknadsläget. 

– Våra fyra massabruk ska 

köras till hundra procent. 

– Våra nio barrsågverk, varav 

det ena i Norge, ska öka den 

sågade volymen. Efter att ha 

sänkt produktionen under tre år 

till 1,35 miljoner kubikmeter 

sågad vara är nu målet att öka 

årets produktion till 1,7 miljoner 

kubikmeter, sa Håkan 

Svensson, skogsdirektör och tf 

chef för Södra Timber. 

MOTIVET TILL ATT köra 

sågverken för fullt, trots usla 

priser, är att mycket kapital investerats 

i anläggningarna som 

måste ge avkastning. Det kostar 

även pengar att stå still. 

Några påtagliga ljuspunkter 

på marknaden märks inte, men 

föreningen räknar med att byggandet 

börjar ta fart i England 

och ser inte minst möjligheter 

på den norska marknaden. 

Det verkliga utropstecknet är 

björken. Föreningen har två 

lövsågverk och sågar all björk 

man får tag på från medlem- 


marna och fyller ut resten med 

import. 

Inte minst efterfrågar Kina 

mycket björk, vilket i sin tur 

hänger samman med Ikeas beställningar 

av kinesiska möbeltillverkare. 

DET NORSKA massabruket i 

Folla är sålt till österrikiska 

Mayr Melnhof Karton. 

Massabruket i Follafos tillverkar 

CTMP-massa och har en 

kapacitet på drygt 100 000 ton 

om året. Södra beslöt tidigare i 

år att avveckla verksamheten. 

Föreningen har dessutom beslutat 

att överge det ryska massaprojektet. 

Tanken var att 

Södra skulle bistå med bygget 

av ett nytt bruk i Sibirien och 

därefter svara för försäljningen 

av pappersmassa från det nya 

bruket med inrikting på marknaden 

i Kina. 

Norrmän köper Lessebo bruk 

■ Anrika Lessebo Bruk i Småland får norska ägare. Bruket med 

230 anställda grundades 1693 och har haft en brokig historia. 

Den senaste ägaren, Vida Paper, gick i konkurs. Enligt Dagens 

arbete tas bruket över av norska Hellefoss. 

Naturvårdsavtal kan breddas 

Ett eftertraktat 

trädslag. 

■ Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att kartlägga 

kunskapsläget om skog och sociala värden. Tillsammans med 

Naturvårdsverket ska man också titta på möjligheter och behov 

av att utöka naturvårdsavtalens användning till att även omfatta 

områden med sociala värden. 

5-8 juni 2013 

MER ElmiaWood 

MERinnovationer 

Elmia Wood söker 

problemlösare och 

gränsöverskridare 

Nyheter föds, får växtkraft och utvecklas på Elmia 

Wood. Skogsentreprenörer och skogsägare är 

kreativa problemlösare. Många lyckas förverkliga 

sina idéer och då visas de först på Elmia Wood. 

Var med och berätta din historia! Skanna QR-koden 

för att se filmen. Eller besök vår hemsida för att se 

denna och andra filmer. 

www.elmiawood.com 

Se filmen! 

5-8 JUNI 2013 

I skogen · Nyheter · Möten · Maskiner 

· Demo · Teknologi · Bioenergi · Ekonomi 

www.elmiawood.com 

@elmiawood facebook.com/elmiawood 

19

FÖRETAGANDE 

En snabbväxare i s 

Lågkonjunkturen märks inte 

hos Magnus Thor, som arbetar 

med skogsvård. På tre år har 

företaget vuxit 2 500 procent. 

D et 

är extra festligt på kontoret. Dagen 

innan har Tina och Magnus 

Thor varit på en gala i konserthuset 

för att ta emot Dagens Industris 

Gasellpris. 

Det delas ut till företag som växer och 

utvecklas snabbt, vilket stämmer väl in på 

familjeföretaget i Storvreta, utanför Uppsala. 

Uppdragen med plantering, röjning och 

markberedning väller in. Men det är inga 

lättköpta segrar. 

Branschen har många utmaningar, inte 

minst de tillfälliga arbetstopparna. 

Planteringssäsongen är kort och intensiv, 

också röjning och markberedning ligger 

nere under delar av året. 

– Vi har sex fast anställda på heltid och 

som mest 150 säsongsanställda. Som ett 

genomsnitt under året motsvarar det 75 

heltidsjobb, berättar Tina Thor, som arbetar 

med IT och administration. 

DE FLESTA ANSTÄLLDA kommer från 

Rumänien och nyligen blev Magnus Thor 

inbjuden till den rumänska ambassaden 

som tack för sina insatser. 

Han poängterar att det inte är en kostnadsfråga 

som gör att företaget rekryterar 

utländsk personal. 

– Våra rumänska medarbetare är helt 

enkelt väldigt duktiga och kommer tillbaks 

år efter år. Jobbet är krävande och ett fåtal 

svenskar är intresserade att hålla på uthålligt. 

Däremot har man genomgående svenska 

arbetsledare. 

EN NYCKEL TILL framgången är att uppmuntra 

personalen och få säsongsarbetarna 

att vilja återkomma när det våras och 

plantorna ska i jorden. 

– Vi åker ner till Rumänien ett par gånger 

om året och brukar arrangera fester för 

familjerna. Men framför allt gäller det förstås 

att det fungerar under tiden de är i 

Sverige, med allt från utrustning till inkvartering. 

– De kämpar på i alla väderleker och 

är värda allt heder och allt vi kan betala 

enligt kollektivavtalet. De esta tjänar 

15 000–20 000 kronor i månaden, vilket 

är tre gånger så mycket som lönen i Rumänien. 

– Vi betalar avtalsenliga löner och är 

20 


Tina och Magnus Thor arbetar bägge 

i företaget. I bakgrunden står markberedaren 

i väntan på vårens uppdrag. 

måna om att följa arbetsmiljökraven, säger 

Magnus Thor. 

Han berättar att han någon gång fått frågan 

om svart betalning. Svaret är kristallklart: 

– Aldrig i livet. På så sätt kan man inte 

bygga upp en affärsverksamhet! 

Däremot förekommer illojal konkurrens 

i den skattemässiga gråzonen och med rumänska 

företag som betalar rumänska 

löner. 

EN ANNAN UTMANING är förstås 

lönsamheten. Speciellt när det gäller röjning 

är det kärvt. 

– Ersättningen är under 300 kronor i timmen. 

Utöver själva röjningen ingår transporter, 

arbetsledare, planering och besiktning, 

konstaterar Magnus Thor. 

– Det hade varit enklare om vi haft förtroendet 

att arbeta med en fast timlön. Nu 

måste vi kalkylera varje objekt. 

Det är lättare att räkna på planteringen 

där ersättningen i genomsnitt är 1,25 kronor 

per täckrotsplanta. Nyckeln till lönsamhet 

ligger i att planera, ha full beläggning 

och satsa på rätt grejor. 

– Kanske underlättar det att jag kommer 

från telekomindustrin och ser branschen 

med lite nya ögon, säger Magnus Thor. 

HAN HADE INGEN som helst erfarenhet 

av skogen när en kompis frågade om 

han ville komma över och leda arbetet 

med plantering. 

– Jag var ytterst tveksam, men företaget 

där jag arbetade hade gått i konkurs och 

jag tog chansen. Det visade sig vara jätteroligt 

och som gammal orienterare har jag 

en stor kärlek till naturen. 

År 2008 tog han och hustrun över företaget. 

Därefter har det gått fort. År 2011 var 

omsättningen 31 miljoner kronor och resultatet 

(efter nansnetto) 1,6 miljoner kronor. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

skogen 

För att bredda utbudet har man startat 

en egen plantskola och får fram 700 000 

plantor till den här säsongen. 

EFTER ATT HA testat markberedning 

går man vidare och investerar 

i två utrustningar för markberedning 

(harv och högläggare) från 

Tigercat. 

Totalt är det en investering kring 

10 miljoner kronor med kringutrust- 

ning. Som den utpräglade entreprenör 

han är har Magnus Thor räknat 

ordentligt på möjligheterna och håller 

nere kostnaderna genom att, precis 

som till plantskolan, köpa begagnat. 

Företaget är Gasell- 

– Det kostar men vi ser en möjlighet vinnare i Uppsala län. 

till lönsam tillväxt, säger Magnus Vilket innebär en snabb 

Thor innan vi skiljs i snöfallet. tillväxt av egen kraft. 

Hans arbetsdag fortsätter med en 

tur norr ut för att titta på en begagnad lastbil 

inför den intensiva vårsäsongen. 


Effektivt och 

miljövänligt! 

Effektivt och 

miljövänligt! 

Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd 

för att skydda skogsplantor mot 

snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas 

vid Svenska en skyddsväst Skogsplantor av lim lanserar och sand. ett nytt beläggningsskydd 

Conniflex innehåller för att skydda inga insektsdödande skogsplantor mot kemikalier 

men snytbagge. har lika Skyddet stor skyddseffekt. heter Conniflex och kan liknas 

vid Med en skyddsväst ett tvåårigt skydd av lim behövs och sand. bara en behandling. 

Ett Conniflex klokt val innehåller för dig inga och din insektsdödande skog! kemikalier 

men Kontakta har lika oss stor för skyddseffekt. mera information om plantor och 

föryngringstjänster. 

Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. 

Ett klokt val för dig och din skog! 

Kontakta oss för mera information om plantor och 

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se 

föryngringstjänster. 

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se 

21

MARKNAD 

Många varsel inom 

skogsindustrin 

Under förra året varslade 

skogsindustrin 1 700 

personer. Text: Pär Fornling 

Ä ven 

om läget är dystert ska det sättas 

i relation till att industrin har 

närmare 60 000 personer anställda. 

Till det kommer alla indirekta jobb. 

Medan massa och pappersindustrin genomför 

planerade besparingar har era 

sågverk drabbats av konkurs. 

Under förra året aggades om nedläggning 

för sju sågverk: 

✔ Viking Timber i Blekinge som gick i 

konkurs i januari 2012. 

✔ Horndal i Setrakoncernen. 

✔ Seskarsö såg utanför Haparanda som 

först lades ner och därefter återstartades 

av nya nska ägare, som dock 

gick i konkurs. 

✔ BAC såg och hyvleri i Norrbotten, 

som gick i konkurs. 

✔ Bo Forssjö som gick i konkurs i höstas, 

men som enligt planerna återstartas. 

✔ Vilhelmina sågverk och... 

✔ ...Holmsund, två anläggningar som 

SCA beslutat att lägga ner. 

INOM MASSA OCH pappersindustrin 

fattades beslut om att stänga två pappersmaskiner. 

✔ Holmen är på gång att stänga den 

äldsta pappersmaskinen i Hallstavik, 

vilket berör 230 personer. 

✔ Stora Enso kom med ett besparingspaket 

i oktober där en av pappersmaskinerna 

i Hylte stängs. 

✔ SCA beslutade lägga ner tillverkningen 

av mjukpapper i Jönköping. 

✔ Tyska Knauf beslöt att lägga ner tillverkningen 

av kartong till gipsskivor 

i Lilla Edet. 

✔ Vida Paper (Lessebo bruk) med 230 

■ Även om priserna har fallit lyckas sågverken hålla uppe 

volymerna, mycket tack vare Mellanöstern och Afrika. 

Den största exportmarknaden (Storbritannien) hade vid 

den senaste mätningen i höstas minskat med 2 procent. Ett 

viktigt land som Nederländerna hade minskat med 14 

procent. 

Men under samma period ökade Egypten med 31 procent 

och seglade upp till Sveriges näst viktigaste exportmarknad. 

Övriga afrikanska länder, som tillsammans importerar 

nästan lika mycket, ökade med 6 procent och Mellan östern 

med 9 procent. 

Det första sågverket flyttades från Baggböle 

till Holmsund år 1885. Det höll i 

drygt 125 år, men nu lägger SCA ner. 

Foto: SCA 

anställda gick i konkurs i december 

och konkursförvaltaren söker nya 

ägare. Rottneros aggade för att lägga 

ner tillverkningen av slipmassa vid 

Rottneros Bruk, men nu har företaget 

beslutat att fortsätta med en ny kvalitet 

till kartongtillverkarna. 

DÄRMED VARSLADES 600 personer 

inom sågverksindustrin och 1 100 personer 

inom massa- och pappersindustrin 

Uppgifterna redovisas i Skogsindustriernas 

kvartalsrapport över marknadsläget. 

Marianne Svensén, som arbetar med rapporten, 

konstaterar att alla varslen inte 

fullföljs. I en del fall görs nya försök att 

driva verksamheten vidare. 

Men överlag är läget dystert. 

DET BEKRÄFTAS OCKSÅ av Konjunkturinstitutets 

enkät som gjordes i 

november. Där uppgav hälften av sågverks- 

och pappersföretagen att de väntas 

minska antalet anställda de närmaste månaderna. 

Mellanöstern och Afrika klarar volymerna 

Marknaden i Marocko bidrar 

till att hålla uppe träproduktionen. 

En meter målat 

per person 

■ I stället för att själv stå med målarburken 

väljer allt fler att köpa grundmålade 

paneler. 

De stora bygghandelsföretagen bedömer, 

enligt Södra, att den grundmålade panelen 

blir en naturlig lagervara, medan omålade 

paneler kommer att vara en beställningsvara. 

Därför har föreningen beslutat att 

investera drygt åtta miljoner kronor 

i utrustning för målning vid sågverket 

i Långasjö. Kapaciteten blir 8.4 miljoner 

löpmeter målad panel om året, vilket 

nästan motsvarar en meter per invånare 

i Sverige. 

God marknad 

för tunga skotare 

■ Försäljningen av 

tunga skotare går 

riktigt bra, enligt en 

sammanställning 

från Elmia. Under 

förra året såldes 

335 maskiner vilket 

inte är så långt från 

rekordåret 2011 då 

det såldes 398 

skotare. 

Det som är mest 

intressant enligt 

Torbjörn Johnsen, 

affärsområdeschef 

Marknaden för 

skotare håller 

ställningarna i 

lågkonjunkturen. 

på Elmia, är att det inte syns någon 

avmattning i slutet av året. Marknaden 

förstärks snarare. 

John Deere dominerar med 38 procent 

av marknaden. Tvåa är Komatsu och 

Ponsse trea. 

Gremo däremot sålde 11 skotare och har 

därmed nästan tappat två tredjedelar 

jämfört med företagets toppår 2009. 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Vindkraftsproduktion 

2006–2012, TWh 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

2012 

Kraftig medvind 

■ Vindkraften fortsätter att öka. Produktionen 

har tredubblats sedan 2009 och 

motsvarar 5,1 procent av elanvändningen i 

Sverige. 

22 VI SKOGSÄGARE 1/13

Tillbaks mot den 

magiska miljonen 

Hoppet för de svenska 

sågverken finns i USA. När 

byggandet ”over there” 

närmar sig en miljon nya hus 

börjar det hända saker på 

marknaden. Text: Pär Fornling 

B ara 

en bråkdel 

av de svenska 

sågverken exporterar 

till USA, 

men allt hänger samman 

på den globala 

trävarumarknaden. 

Don B Kayne är vd 

för kanadensiska 

Canfor, som är det 

tredje största sågverksföretaget 

i Nordamerika. 

Don B Kayne, vd 

för Canfor Corporation. 

Foto: Pär Fornling 

Han förutser problem då byggandet vaknar 

ur sin dvala: 

– När det nu vänder uppåt kan det bli 

svårt att klara leveranserna av virke till den 

amerikanska byggmarknaden med tanke 

på att våra skogar förstörs av insektsangrepp. 

Don Kayne syftar förstås på angreppen 

av ”mountain pine beetle” som föröder 

Kanadas tallskogar på västkusten. 

Enligt bedömningar av Wood Markets 

Group kommer tillgången av sågbart tallvirke 

i British Columbia att ha halverats 

till år 2025! 

UPPGÅNGEN I BYGGANDET börjar 

redan märkas och alla bedömare är överens 

om att den håller i sig. 

Om Kanada då inte förmår försörja 

grannen i söder med virke måste USA 

importera från andra länder. Men framför 

allt drar Kanada ner på den långväga exporten 

och koncentrerar sig på närmarknaden. 

Då öppnas ”hål” runt om i världen. 

Det var exempelvis så de svenska såg- 

1,2 

1,0 

0,8 

0,6 

2011 

Världens skogsjätte förädlar mer 

■ Ryssland, som är världens skogrikaste land, 

ökar den egna förädlingen. 

Under de fem senaste åren har exporten av 

sågade trävaror ökat med 3 miljoner 

kubikmeter (8 procent). Däremot har 

exporten av oförädlat rundvirke minskat med 

29 miljoner kubikmeter (60 procent). 

Delvis beror det på politiska styrningar med 


Amerikanska byggandet stiger 

Antal miljoner påbörjade husbyggen 

2012 

verken kom in på den japanska marknaden 

i början av 2000-talet. De kanadensiska 

företagen släppte Japan och koncentrerade 

sig på byggruschen i USA. 

Därefter har det varit en dramatisk förändring 

av byggandet. 

År 2006 påbörjades nästan 2,5 miljoner 

nya hus i USA. Sedan gick det snabbt utför. 

På bara några år föll byggandet till en fjärdedel 

jämfört med toppåret. Men nu har 

det alltså vänt och närmar sig åter den magiska 

gränsen på 1 miljon påbörjade byggen. 

NATURLIGTVIS ÄR OCKSÅ andra 

marknader avgörande, men den som spanar 

efter positiva signaler hittar knappast 

något bättre än USA. 

Byggandet i Kina är långt mycket större 

Här passeras miljongränsen 

2013 

2014 

2015 

Kurvan visar hur antal påbörjade husbyggen i USA passerar en miljon år 2015. Prognoserna 

skiljer en del, men alla pekar åt samma håll. Den här bedömningen görs av Idaho 

Forest Group. När byggandet ökar, behövs virke, det går åt mycket trä när amerikanarna 

bygger. 

målet att begränsa exporten av råvara. 

Kina som köper mycket råvara från 

Ryssland har i stället vänt sig till USA, Kanada 

och Nya Zeeland. 

På så sätt är det full fart i de kinesiska 

sågverken och landet har nu seglat om 

Kanada som världens näst största producent 

av trävaror. 

(över 12 miljoner byggstarter per år) men 

husen är nästan uteslutande av betong. 

Ur träbyggandets synvinkel är också 

Japan intressant. 

FÖRRA ÅRET påbörjades runt 800 000 

hus i Japan. Enligt Miika Pesonen, vice vd 

på Stora Enso, fortsätter en försiktig ökning. 

Men Japan når långt ifrån upp till 

toppåren i mitten av 2000-talet med över 

1,2 miljoner byggstarter. 

Av de japanska husen har 55 procent 

trästomme. Byggandet i Europa ligger nästan 

på 1,5 miljoner nya hus om året, men 

bara 10 procent har trästomme. 

USA är helt enkelt i en klass för sig. 

Totalmarknaden är stor och cirka 90 procent 

av de amerikanska husen har trästomme. 

Tidning slopar pappret 

■ För första gången sedan 1933 går det 

inte att köpa tidningen Newsweek i 

tidningskiosken. För tio år sedan toppade 

upplagan på 4 miljoner exemplar. Därefter 

föll den till 1,5 miljoner exemplar. Och nu 

är det datorn och nätet som gäller för den 

som vill läsa Newsweek. 

23

FÖRÄDLING 

13 kvm bomull 

=1 par jeans 

13 kvm 

Bomull: 2,5% 

Odlad areal 

i världen 

O la 

Bomull: 25% 

Världens användning 

av bekämpningsmedel 

Granen guld värd s 

Miljövänliga kläder och gröna kemikalier höjer 

värdet på träden. Text & foto: Pär Fornling 

Hildingsson klappar om en hyfsat 

stor gran. I brösthöjd har den 

en diameter på ungefär 30 centimeter. 

– Av det här trädet kan vi göra 200 par 

byxor, berättar han. 

Bilden säger något om både möjligheterna 

och dagsproblemen för skogsindustrin. 

FÖR ATT ILLUSTRERA det hela räknar 

Ola Hildingsson om granens värde till 

kronor per kilo torrsubstans (ts): 

✔ Rotnettot är ungefär 1 krona per kilo 

ts. 

✔ Förädlas den till tidningspapper är 

värdet 4 kronor per kilo ts. 

✔ Om granen förädlas till byxor och 

kemikalier är värdet 8 kronor per kilo ts. 

Det är förstås ganska grovt tillyxade 

siffror, men exemplet visar ändå möjligheterna 

i blixtbelysning. 

ROTNETTOT ÄR VAD skogsägaren får 

efter avverkningskostnader. Visserligen 

flerdubblas värdet när det förädlats till 

tidningspapper, men vägen dit kräver 

mycket energi och stora investeringar. 

Dessutom sjunker tidningens betalningsförmåga 

genom minskade annonsinkomster 

och minskat läsande. 

– I USA har tidningsläsandet halverats 

på 10 år, säger Ola Hildingsson. 

Det speglar problemen för tidningspapper, 

med era nedlagda pappersbruk 

under senare år. 

Byxor (textil ber) däremot har en betydligt 

bättre betalningsförmåga än tidningspapper. 

Lägger man dessutom till värdet gröna 

kemikalier från trädet ökar värdet ytterligare. 

Det handlar då om ett bioraf naderi, 

vilket är Ola Hildingssons hjärtefråga. Poängen 

är att ta vara på (raf nera fram) er 

produkter från träråvaran. 

Granen består i huvudsak av cellulosa, 

hemicellulosa och lignin. 

Produktvärdet per kilo torrsubstans 

blir: 

✔ Lignin 7 kronor (exempelvis till förbättring 

av betong). 

✔ Hemicellulosa 7 kronor (om den används 

till etanol). 

✔ Cellulosa 10 kronor (viskos/textilmassa). 

– För att göra en rättvis jämförelse måste 

många saker vägas samman. I grova drag 

är produktvärdet dubbelt så högt jämfört 

med tidningspapper. 

ÄVEN UTAN ATT ta tillvara kemikalierna 

i ett raffinaderi ser han goda möjligheter 

för textilmassa. 

Ola Hildingsson klappar om granen en 


■ Tror på bioraffinaderier 

Ola Hildingsson (bilden) 

ingår i Södra Cells styrelse. 

Han var tidigare vd för 

Domsjö, som var nedläggningshotat 

i samband 

med krisen för dåvarande 

Modo. I sista stund ingrep en 

grupp privata investerare och 

köpte företaget i december 

1999. 

extra gång och gör en jämförelse med bomull. 

– Det här trädet konkurrerar inte med 

matproduktion och kräver inga kemikalier. 

Bomull däremot står för en fjärdedel av 

världens användning av bekämpningsmedel 

inom jordbruket, trots att bomull 

bara står för 2,5 procent av den odlade 

arealen. Det går åt 7 kubikmeter vatten och 

13 kvadratmeter åkermark för att göra ett 

par jeans. 

PRISERNA KAN SVÄNGA lite upp och 

ner och konkurrensen ökar när fler massabruk 

ställer om till tillverkningen, men 

Ola Hildingsson är övertygad om att den 

långsiktiga trenden pekar uppåt för textilmassa 

och andra nya produkter. 

Han säger sig ”sjunga bioraf naderiets 

lov”. 

– Allt som går att göra av olja går också 

att göra av trä, men det är svårare och 

kräver ny kompetens. Jag tror vi kommer 

att utnyttja trädet på ett helt annat sätt 

framöver. 


De valde att lämna den 

traditionella tillverkningen 

och utveckla massabruket i 

Örnsköldsvik till ett 

bio raffinaderi. Den 

största produkten är viskos 

(textilmassa), vilket lockade 

indiska Adyata Birla Group 

att köpa företaget förra 

året. 

gran.ai 

som jeans 

Bakslag för framtidsfabrik 

Det har beskrivits som 

morgondagens teknik, men 

nu är fabriken hotad. 

En liten fordonsflotta på 14 Volvolastbilar 

körs på miljövänligt DMEbränsle 

från skogen, tillverkat vid Chemrecs 

pilotfabrik i Piteå. 

ENLIGT VISIONEN SKULLE hälften 

av landets lastbilar kunna köras med bränsle 

tillverkat genom att förgasa svartlut vid 

massabruken. 

Men tidigare i höstas sas alla anställda 

upp vid Chemrec och i skrivande stund 

är framtiden mycket osäker. Eventuellt tar 

Luleå universitet över anläggnignen. Personalen 

är kvar till årsskiftet och tills 

vidare körs fabriken på halvfart. 

– Det är väldigt tråkigt. Värdet på 

gran.ai 

1 gran=200 par jeans 

Granen är värd... 

...som tidningspapper: 4 kr 

...som byxor: 8 kr 

Bomull. 

svartluten blir tre gånger så högt genom 

att den förgasas i stället för att som i dag 

eldas upp, säger Ola Hildingsson. 

Som vd för Domsjö var han och styrelsen 

på tröskeln till att bygga en fullskalig 

anläggning för 3 miljarder kronor, varav staten 

utlovat 500 miljoner i investeringsbidrag. 

DE NYA INDISKA ägarna till Domsjö 

valde dock att koncentrera sig på textil fiber. 

– Både Sverige och skogsindustrin skulle 

behöva en sådan här satsning, men för 

att den ska bli av krävs långsiktiga spelregler, 

säger Ola Hildingsson. 

HAN BEKLAGAR ATT skogsbränsle 

oförskyllt drabbats av debatten om i vad 

mån odlingen av bioenergi begränsar 

livsmedelsproduktionen. 

– Det berör inte skogen, ändå hamnar 

den under samma blöta lt. 

25

FÖRÄDLING 

Han har framtiden i 

Koden är knäckt. Nu är 

vägen öppen för pappersmassa 

med revolutionerande 

nya egenskaper. 

D e 


banbrytande framstegen har 

gjorts av forskningsföretaget 

Innventia under ledning av 

Mikael Ankerfors och kollegan Tom 

Lindström. 

I en fabrikslokal mitt inne i Stockholm 

övervakar Mikael tillverkningen av den 

nya massan. Det handlar inte längre om 

några små tester i provrör. Den tiden är 

över. 

Nu produceras 100 kilo om dagen utan 

problem. 

Resultatet är nanocellulosa. 

I ENKELHET HANDLAR det om att 

finfördela vanlig pappersmassa till sina 

minsta beståndsdelar (nano-fibriller). Det 

ger en massa med helt nya egenskaper. 

✔ Pappret blir 4–5 gånger starkare. 

✔ I tunna lager kan massan bli en 

vattentät, genomskinlig, lm. 

✔ Massan får helt nya användningsområden 

genom sin konsistens (viskositet). 

De goda egenskaperna anades redan på 

1980-talet. Ändå lades forskningen ner 

både i Sverige och USA. De tekniska utmaningarna 

ansågs för stora och framför 

allt krävde processen oöverstigliga mängder 

energi. 

De hindren är nu forcerade. 

– Genom att bearbeta massan i era steg 

har vi lyckats minska energiförbrukningen 

med 98 procent, berättar Mikael Ankerfors. 

Dessutom är de tekniska problemen 

lösta i den pilotanläggning som nu körts i 

nästan två år. 

LITE FÖRENKLAT GÅR det åt 1 000 

kWh för att tillverka ett ton vanlig pappersmassa. 

När den förädlas till nanocellulosa 

går det åt ytterligare 1 000 

kWh. 

Av ett ton vanlig pappersmassa blir det 

ett ton nanocellulosa. Med andra ord blir 

det inga biprodukter och det är en bulkprodukt 

som sväljer mycket råvara. 

Hemligheten ligger alltså i att sönderdela 

bern till jämnstora, homogena, små 

bitar. De är så små att man är nere på det 

som kallas nanopartiklar. En nano- brill 

är 5–10 nanometer tjock (det går en miljon 

nanometrar på en millimeter). 

– Det na är att brillen är 100–200 

gånger längre än vad den är bred. Det är 

Mikael Ankerfors med 

en nytillverkad burk 

nanocellulosa. 

goda förutsättningar för att göra ett starkt 

material, konstaterar Mikael Ankerfors. 

Även om tekniken är ny handlar det fortfarande 

om ett naturmaterial. 

– Vi frilägger strukturer som nns naturligt 

i naturen. Det är inget syntetiskt 

eller farligt, konstaterar Mikael Ankerfors. 

HAN BERÄTTAR ATT när forskningen 

började i USA på 1980-talet var faktiskt 

livsmedelsindustrin pådrivare. 

– Massan är ett utmärkt förtjockningsmedel 

som innehåller mycket vatten. När 

man rör cellulosan blir den tunnare för 

att därefter tjockna igen. På försök har vi 

haft den i allt från brödbak till bearnaissås. 

Vi öppnar locket på en burk med nanocellulosa 

vars konsistens närmast påminner 

om tjock yoghurt. Under intervjun 

plockar Mikael Ankerfors fram olika produkter 

från hyllorna i rummet: 

✔ Halsen till en ol. 

Den känns både behaglig att hålla i och 

väldigt solid. Halsen är gjord av formsprutad 

nanocellulosa och bioplast som ett 

alternativ till de exotiska och hotade trädslag 

som annars används. 

✔ Underredet till ett bussäte. 

Det är gjort av nanocellulosa, ved ber 

och bioplast. Jämfört med oljebaserad plast 


i sin hand 


En genomskinlig 

film av nanocellulosa. 

Den 

kan exempelvis 

användas för att 

täta dryckesförpackningar. 

■ Innventia 

✔ Innventia är ett forskningsföretag 

som arbetar 

nära massa- och pappersindustrin. 

✔ Företaget ligger i anslutning 

till KTH (Kungliga 

Tekniska Högskolan) i 

Stockholm. Något av centrum 

i anläggningen är en fullskalig 

pappersmaskin (kallad 

Fex), med enda skillnaden 

från de kommersiella 

anläggningarna att den har en 

väldigt smal pappersbana. 

✔ I maskinen testas många 

nya produkter som växer 

fram i omkringliggande 

laboratorium. 

✔ Innventia har knappa 250 

personer anställda. 

har sätet samma egenskaper, plus att det är 

lättare, återvinningsbart och billigare att 

tillverka. 

✔ Frigolit. 

Det verkar lovande men ”skumningsprocessen” 

behöver utvecklas lite till. 

✔ En bit genomskinlig lm. 

– Det är ett jätteviktigt område till 

vätske kartong. Kanske kan vi till och med 

ersätta aluminium med ett miljövänligt 

alternativ från nanocellulosa, säger Mikael 

Ankerfors. 

BÖJBARA bildskärmar och isolatorer i 

batterier är ett par andra tänkbara produkter. 

Så här ser den ut! 

Bussätet i det 

nya materialet 

vinner på alla 

punkter över 

konventionell 

plast; det är 

billigare, lättare 

och återvinningsbart. 

Det går att räkna upp många er. Ändå 

är kanske inte poängen helt nya produkter. 

De kommer nog efter hand, men fördelen 

är att man redan från starten kan förbättra 

redan existerande produkter. 

PÅ MASSABRUKET KAN en del av 

pappersmassan ledas av och uppgraderas 

till nanocellulosa som därefter blandas in 

i den vanliga massan, som får nya och 

bättre egenskaper. 

Man kan med andra ord ”smyga” in den 

nya tekniken och låta den växa efter 

hand. 

Vanligt tryckpapper kan behålla kvaliteten 

med mer billigt fyllmedel (exempel- 

Halsen till en fiol 

är en krävande 

produkt tillverkad 

av nanocellulosa 

och bioplast. 

vis lera), kartong kan göras lättare och 

papperskassar starkare. 

Stora Enso har redan byggt en ”för-kommersiell” 

anläggning vid pappersbruket i 

nska Imatra. Möjligen är mer på gång. 

PÅ ETT ÖVERGRIPANDE plan samarbetar 

Södra och de andra företagen i 

branschen om forskning genom Innventia, 

men när det kommer till kommersiella 

projekt är hemlighetsmakeriet stort. 

– Det nns förstås många utmaningar 

när processen ska skalas upp till industriell 

nivå, men i princip har vi nu visat att det 

fungerar hela vägen, konstaterar Mikael 

Ankerfors. 

27

förädling 

Skogens trådar 

på väg bli bilar 

Kolfiber till bildelar kan 

bli en ny produkt från 

massabruken. Text & foto: Pär Fornling 

R åvaran 

är lignin som ”limmar” 

ihop trädets fiber. Hittills har ligninet 

använts som bränsle, men i 

framtiden kan det bli betydligt värdefullare 

produkter. 

Elisabeth Sjöholm leder projektet Lignicarb 

på Innventia. 

– Då jag började för sex år sedan fanns 

inte mycket att ta på. Jag gjorde en litteraturstudie 

över kunskapsläget och nu har vi 

kört fram den här i vårt laboratorium, säger 

hon, och visar upp något som påminner om 

en rulle svart sytråd. 

I själva verket är det en tråd av nästan 

rent kol som framställts av lignin. 

Den kan förädlas vidare till kolfiber och 

användas till en mängd produkter. Inte 

minst är bilindustrin intresserade. 

Nyligen beslöt BMW att bygga två fabriker 

för kolfiber som ska stå klara 2015 för 

att få fram lätta och starka delar i kolfiberarmerad 

plast. 

KOLFIBER äR Ett utmärkt material 

som konkurrerar med stål och glasfiber. 

Problemet är priset. 

Det är här lignin kommer in i bilden. 

– Dagens kolfiber görs av dyra oljebaserade 

råvaror. 

Lignin kan på ett kostnadseffektivt sätt 

ge en ny typ av kolfiber, säger Elisabeth 

Sjöholm. 

Elisabeth sjöholm och Rickard Drougge 

arbetar med kolfiber på Innventia. 

28 

Kvaliteten når inte kraven för avancerat 

militärmateriel, men fullt tillräckligt för 

en mängd produkter. Hon ger ett konkret 

exempel på en möjlig anläggning för att 

tillverka kolfiber med skogen som råvara: 

4 Om ett massabruk av Värös storlek 

(425 000 ton massa om året) förädlar 20 

procent av ligninet blir det 42 000 ton per 

år. 

4 Det ligninet räcker till 12 500 ton kolfiber. 

4 Om 40 procent av stålet i bilen byts 

mot kolfiber räcker det till 185 000 bilar. 

DEt GÅR natuRLIGtvIs att tänka 

sig oändligt många fler produkter än till 

fordon. Elisabeth Sjöholm nämner vingar 

till vindkraftverk som ett exempel. 

– Genom stora volymer billigare kolfiber 

kan vingarna göras lättare och större. Därmed 

blir vingar av kolfiber effektivare än 

dagens konstruktioner av glasfiber. 

Men ännu är det en bit kvar innan kol fiber 

kan börja tillverkas på massabruken. 

Till att börja med gäller det att framställa 

rent lignin i sulfatmassabruket. Det 

genombrottet kom för knappa tio år sedan 

genom ”Lignoboost”, som vi skrivit om 

tidigare. Eventuellt blir Södras massabruk 

i Mörrum först i världen att bygga en anläggning. 

I dag hamnar ligninet i kokvätska då 

fiber till papperstillverkning friläggs ur 

massaveden. Kokvätskan i sin tur eldas upp 

och energin används i processen. 

Även det rena ligninet från Lignoboost 

kan användas som bränsle. 

– Men det är tokigt att förstöra naturens 

egna makromolekyler. Vi bör ta vara på vad 

naturen gjort, betonar Elisabeth Sjöholm. 

Lignin består till 65 procent av kol, vilket 

man vill åt. 

4 När pulvret hettas upp smälter ligninet 

som då går att dra ut till långa, väldigt 

sköra, trådar (filament). 

4 I nästa steg stabiliseras trådarna, så 

att det kan behålla sin form. 

– Vårt mesta arbete har ägnats åt de två 

stegen. Dessutom har vi tillverkat testbitar 

av ligningbaserad kolfiber, berättar Elisabeth 

Sjöholm. 

I InDustRIELL sKaLa tillverkas knippen 

av över tusen tunna trådar (filament). 

Av knippena görs kolfiber vid någon av de 

handfull fabriker som finns i världen. 

De hettar upp filamentet till över 1 000 

grader. Därefter återstår nästan bara kol 

som ytbehandlas för att hålla ihop och 

bakas in i plast till en konstruktion av kolfiber. 

– Vi har mer forskning att göra, men vet 

nu att det är fullt möjligt. Resultaten är 

goda. I framtiden kan en produktionslinje 

för kolfiber vara en del av massabruken, 

säger Elisabeth Sjöholm. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

trådar av lignin. 

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

Den första generationen maskiner för 

trådframställning. I år går projektet vidare 

med en mer avancerad utrustning. 

n tips för surfaren 

I nr 6 2008 finns en artikel om lignin och 

”Lignoboost”. Den artikeln och andra 

tidigare nummer av tidningen kan läsas på 

www.atl.nu/viskogsagare 

Vi finns där du finns 

I bankrelationer, precis som i alla andra relationer, är 

närheten central. Närhet skapar trygghet och enkelhet, 

både för dig och för oss. Och den är grunden för bra 

affärer. På över 460 kontor runt om i Sverige arbetar 

kunniga och erfarna banktjänstemän som gärna vill 

hjälpa dig – där du befinner dig. 

Välkommen till Handelsbanken. 

En bank som kan skog och lantbruk.

EKONOMI 

Tips 

✔ Skriv en körjournal. 

■ Många skogsägare kör mer i 

verksamheten än de själv tror. På 

det sättet missar de reseavdrag 

som de har rätt till. Ha därför en 

anteckningsbok liggande i bilen 

där du skriver ner vart du åkt, 

varför du åkt och datum för 

resan. Det kan till exempel vara 

att köra till en skogskväll eller 

till macken för att köpa bränsle 

till röjsågen. 

Koll på momsen 2013 

Det är lika bra att redan 

nu förbereda inför de nya 

reglerna för redovisning av 

momsen. 

J ag 

får ibland frågan om det är bra 

ekonomi i skogen? Det är ju en fråga 

som är omöjlig att svara på, eftersom 

ekonomin ser så olika ut för olika fastigheter 

och olika ägare. 

Men om man tittar på dem som tycker 

sig ha en bra skogsekonomi så har de oftast 

en sak gemensamt: 

De har en plan för skogens skötsel, den 

löpande ekonomin och skatten. Allt går 

hand i hand och man har kontroll över alla 

skeenden. 

1 INGA STÖRRE SKATTEMÄSSIGA 

FÖRÄNDRINGAR 

■ Inför årets deklaration är det inga större 

skattemässiga förändringar. Däremot så är 

Bokför själv – ta hjälp 

med skatteplaneringen 

■ Bokföringen är för de allra flesta en 

ganska enkel sak som man med fördel kan 

sköta själv. 

Samtidigt som du betalar fakturor eller får 

utbetalningar så sätter du in dessa i en pärm 

och fyller i kassaboken. 

Detta tar ingen lång tid och är enkelt 

gjort. Särskilt enkelt blir det om du skiljer 

din privata ekonomi från skogens. Betala alla 

skogens räkningar från ett konto så 

kommer bokföringen att gå som en dans. 

Många låter den som gör deklarationen 

även göra bokföringen. 

Jag tycker att du i stället ska spara några 

tusenlappar genom att göra bokföringen 

själv och sedan ta hjälp med skatteplaneringen 

och deklarationen. 

Köp en extra timme och ta dig tid att 

✔ Bokför varje år. 

■ En del skogsägare slarvar med 

bokföringen och deklarationen 

de år de inte har någon inkomst. 

De går då miste om de 

kostnadsavdrag som uppkommer. 

De avdrag som du har de år 

inkomst saknas skapar underskott. 

Underskott får sparas och 

kvittas mot inkomster kommande 

år. 

Du får ju också tillbaka moms 

för dessa kostnader. 

✔ Räntefördelning. 

En annan viktig sak är att 

beräkna underlaget för räntefördelning 

varje år. Detta ger 

möjlighet att kapitalbeskatta (30 

procent) inkomster från skogen. 

Även detta underlag får sparas 

till kommande år. 

det en redovisningsmässig princip som 

förändras vilket kräver att du som skogsägare 

tänker till. 

De esta skogsägare redovisar sin moms 

årsvis i samband med deklarationen. 

Skatte beräkningen sker sedan för den 

totala skatten inklusive momsen. 

Från och med inkomståret 2013 (det vill 

säga deklarationen 2014) ska momsen 

redovisas separat. Denna redovisning ska 

lämnas senast i mitten av februari varje år 

på en särskild blankett. Samtidigt ska eventuell 

moms betalas in. 

Det innebär att det blir kort om tid från 

årsskiftet till dess att redovisningen måste 

vara klar. 

2 STÖRRE KRAV PÅ SNABB 

BOKFÖRING 

■ Redan nu nns alltså anledning att 

tänka till över bokföringen, allt för att 

underlätta inför kommande års momsdeklaration. 

Ordning 

och reda 

Håll ordning 

på 

bokföringen, 

ordna 

fakturor 

och utbetalningar 

i en 

pärm. 

diskutera igenom din skattesituation så att 

du vet hur det kommer att se ut framöver i 

förhållande till förväntade inkomster och 

kostnader. 

Planeringen kommer att ge dig en bra 

skogsekonomi. 

Det finns många praktiska 

saker att ha i bilen för en 

skogsägare – inte minst körjournalen! 

Sågen kan 

ge avdrag 

Motorsågen är förstås avdragsgill – och 

håll extra koll på momsen. 

De allra esta kan göra sin bokföring i 

en enkel kassabok. Du väljer med fördel 

en bokföringsbok för skogsägare där 

rubrikerna på kolumnerna stämmer med 

din verksamhet. Det nns era olika på 

marknaden som bara kostar en liten slant. 

För de esta räcker bokföringsboken i 

era år. 

Vill du så kan du naturligtvis välja att 

sköta din bokföring via dator. Även här 

gäller enkelhet. Många bokföringsprogram 

är mycket mer omfattande än vad som 

behövs för den normala skogsägaren. Välj 

ett som passar dina behov. 

Tar du hjälp med bokföringen så ta 

redan nu en diskussion med din 

redovisnings konsult. Kom överens om 

hur ni ska göra framöver för att klara 

av momsredovisningen nästa år. 

Redovisningskonsulterna kommer 

inte att ha en chans att hinna med 

om all bokföring lämnas in i januari 

nästa år. 

Åsa Willén, Handelsbanken aswi01@handelsbanken.se 


5tips för 

skogsskötsel 

Här är några tips om 

gallring. 

Nästan all skog gallras 

någon gång. Det är ett 

kraftfullt verktyg för att 

forma sin skog i önskvärd 

riktning, exempelvis 

för att reglera trädslagsblandningen 

och för 

att fördela tillväxten på 

färre och kvalitetsmässigt 

bättre träd. 

G allring 

Text: Staffan Jacobsson 

utförs årligen 

på 300 000–350 000 

hektar i landet. Det 

nns inget facit för om, när och 

hur gallring ska utföras, men 

det nns en del mer eller mindre 

vedertagna rekommendationer. 

1 Tänk långsiktigt 

Att maximera kortsiktigt ekonomiskt 

utfall kan vara mycket 

dålig ekonomi. Gallringen ska 

resultera i bra kvalitet i det 

kvarvarande beståndet, och ska 

utföras så att risken för stam- 

och rotskador minimeras. 

Enkätundersökningar har 

också tydligt visat att de esta 

privata skogsägare främst ser 

gallringen som en beståndsvårdande 

åtgärd och inte i första 

hand som en inkomstkälla. 

2 Röj rätt 

Grunden för gallringen börjar 

med röjningen. Då bäddar man 

för beståndets framtida utvecklingspotential. 

Röjningen ökar 

också trädens stormfasthet. 

Röj hårt vid 2–4 meters höjd. 

Ett välröjt bestånd ger ökad 

valfrihet som i förlängningen 

gör att gallringarna kan inriktas 

på att lämna de träd som har 

bäst kvalitet och utvecklingsmöjlighet. 

Som en extra bonus 

blir även avverkningskostnaderna 

lägre om beståndet röjts 

väl från början. 

3 Gallra i rätt tid 

Den bästa försäkringen mot 

vindskador och snöbrott fås, 


Staffan Jacobsson, 

Skogforsk, 

arbetar med 

gallring, röjning 

och andra skötselfrågor. 

Här 

ger han några 

tips för lyckade 

gallringar. 

förutom genom väl utförd röjning, 

genom en tidig 1:a gallring 

underifrån (avverkning av 

de lägre träden). Träden härdas 

mot väder och vind, vilket är 

särskilt viktigt i stamtäta bestånd. 

Gallring ovanifrån, 

samt gallring i äldre skog ökar 

risken för väderbetingade skador. 

Gallra inte gran som är 

över 20 meter. 

Titta gärna i en gallringsmall 

eller prova hjälpen på internet 

i form av ”INGVAR” (adressen 

nns här nedan i ”tips för surfaren”. 

4 Hänsyn 

Glöm inte bort naturhänsyn i 

samband med gallring. Det 

kan handla om att spara värdefulla 

lövträd, skapa bryn, lämna 

störningskänsliga miljöer, 

men också om varsamhet vid 

kulturminnen samt att inte köra 

sönder eller risa stigar. 

5 Kvalitetssäkra 

När du tecknar kontrakt om att 

sälja en gallring kan det vara 

klokt att upprätta ett skriftligt 

avtal med köparen. Exempel på 

krav/önskemål du kan ställa är: 

gallringsstyrka, gallringskvot, 

tidpunkt, skador, stickvägsareal, 

stubbehandling med 

mera. Följ sedan upp resultatet, 

gärna tillsammans med utföraren. 

Förslag och checklistor 

kan hämtas på Kunskap Direkt 

(se nedan). 

■ Tips för surfaren 

✔ Kunskap Direkt, ett 

webbaserat kunskapssystem 

om skogsbruk och skogsskötsel. 

www.skogforsk.se/ 

KunskapDirekt 

✔ Ingvar, planeringsverktyg 

och gallringsmall; www. 

skogforsk.se/verktyg/Ingvar 

MER 

KRAFT 

MER 

SÄKERHET 

MOTORSÅG MS 261 

Cylindervolym: 50,2 cm 3 Effekt: 2,8 kW/3,8 hk Vikt: 5,2 kg 

SVÄRD & KEDJEPAKET* 

PÅ KÖPET! 

VÄRDE CA. 800:- 

JUST NU! 

Skyddspaket med vedhuggarhjälm, Basic skyddsbyxa 

och Classic stövlar för endast 1.995:- inkl. 

moms. Ord. 2.700:- 

Att jobba säkert handlar om två saker: rejäla maskiner och rätt skyddskläder. 

Som en STIHL MS 261 och vårt skyddspaket. En stark, lättarbetad och effektiv 

proffssåg som du kan lita på i alla lägen tillsammans med pålitlig och bekväm 

skyddsutrustning som tål tuffa tag. Just nu får du dessutom två kedjor och ett 

extra svärd på köpet. För säkerhets skull. 

STIHL och VIKING säljs bara hos rådgivande Servande Fackhandlare. 

För mer information om våra produkter och din närmsta specialist, besök: 

www.stihl.se eller ring 020 - 555 666 

Välkommen till Din Servande Fackhandlare! 

* Gäller vid köp av MS 261, 261 C-Q, 261 VW, MS 181 C-BE & MS 251. 

Alla priser är inkl. moms och erbjudandet gäller t.o.m 130331. 

För proffs, av proffs. 

PRIS FRÅN: 

7.390:- 

31

Utbildning 

Trots utmärkta möjligheter att få arbete är det inte lätt att locka 

elever till skogsutbildningarna. 

Men det är inte jämngrått. Det görs en hel del för att klara 

konkurrensen bland dagens krympande årskullar. En del är riktigt 

framgångsrikt, en del eviga utmaningar och en del är nytänkande mot 

obruten mark. 

Vi hälsade på hos Jällaskolan i Uppsala och mötte hela paletten. 


Skolorna söker nya v 

Jällaskolan lyckas 

locka – lång kö 

till basåret 

Ett par succéutbildningar 

i skogen lockar massor av 

studenter. 

Å r 

2001 började två nya utbildningar 

som visade sig bli riktiga lyckokast. 

Det ena var på Jällaskolan där tjejer 

erbjöds ett ”snabbspår” in till Skogsmästarskolan. 

Det andra lyckokastet gjordes 50 mil 

där ifrån, i Växjö. 

DÄR STARTADE universitetskursen 

Hållbart familjeskogsbruk på det som i 

dag heter Linnéuniversitetet. 

Drygt 3 000 personer har gått utbildningen 

och intresset varit stort hela tiden 

med ungefär två sökande på varje plats. 

Eftersom det är distanskurser finns studenter 

över hela landet. De flesta är skogsägare 

som bygger på sitt kunnande genom 

universitetskurserna, andra är blivande 

skogstjänstemän. 

– Blandningen av studenter är en styrka. 

Åldrarna varierar från 20 till 80 år, några 

bor i stan och andra på landet, med väldigt 

blandade yrkeserfarenheter. Ungefär 40 

procent är kvinnor, berättar studievägledare 

Stanley Neergard. 

Nu går 350 personer på någon nivå i utbildningen 

som börjar med en grundkurs 

och därefter kan byggas på i olika trappsteg 

upp till en kandidatexamen. 

Även om den mesta utbildningen är på 

distans träffas studenterna för ett antal gemensamma 

skogsdagar. 

UNDER NÅGOT ÅR i början 2000-talet 

lyckades inte Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg 

fylla sina 45 platser. 

32 

Edith Elgenstierna 

går det skogliga 

basåret. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

Jällaskolan, 

Uppsala 


Stockholm 

vägar 

” 

Jag kommer från 

Stockholms innerstad 

utan någon koppling 

till skogen, annat än att jag 

är intresserad av naturen. 

I dag är det helt annorlunda. 

– Vi har gott om sökande och efter tre 

års utbildning kan den som vill ha ett jobb 

i skogen vara säker på att få ett, berättar 

studierektor Eric Sundstedt. 

EN FRAMGÅNGSFAKTOR ÄR möjligheten 

att gå ett ”skogligt basår”. Det ger 

kvalifikationer och garanterar en plats på 

Skogsmästarskolan. På så sätt är det en 

chans för lite äldre elever som inte tänkt 

sig skogen från början. 

När basåret började på Jälla var det speciellt 

inriktat på tjejer. I dag vänder det sig 

till alla intresserade och fi nns dessutom i 

Värnamo. 

Vid senaste intagningen sökte 104 personer 

till de 16 platserna i Värnamo och 

190 personer till de 16 platserna på Jällaskolan. 

EN AV DEM var Edith Elgenstierna som 

vi träffar i gallringsskogen utanför Uppsala. 

– Jag kommer från Stockholms innerstad 

utan någon koppling till skogen, annat än 

att jag är intresserad av naturen. Efter att 

ha provat olika utbildningar fi ck jag ögonen 

på den här. 

Det är ett bra sätt testa inför att jag eventuellt 

börjar på Skogsmästarskolan, berättar 

Edith och återgår till motorsågen. 

– Egentligen trivs jag bäst med skogsskötsel, 

men det är bra att också lära sig 

motorer. 

De räknar med 

att få jobb direkt 

Efter att två elever 

hoppat av återstår bara 

fyra grabbar i årskurs 

två. De trivs alldeles 

utmärkt! 

U nder 

en paus i lektionen om 

aptering funderar de över 

varför det inte är fler sökande 

till skolan. Visserligen är antalet 

elever betydligt större i de bägge 

andra årskurserna, men alla platserna 

är inte fyllda. 

SLUTSATSEN BLIR ATT det behövs 

mer marknadsföring. Många 

ungdomar är helt enkelt okunniga 

om möjligheterna i skogen. Men 

kvartetten klagar inte. 

– Vi har guldläge, säger Rasmus 

Fredriksson och kamraterna nickar 

instämmande. 

Det är ett väl sammanhållet gäng 

som trivs tillsammans och får utrymme 

till närmast individuell undervisning. 

OCH NÄR DET är dags att sitta i 

förarhytten är det bara att välja 

bland skolans maskinpark. 

De är helt säkra på att få arbete 

efter examen. Redan nu, efter halva 

utbildningstiden, har företag gjort 

framstötar. 

– Många maskinförare går i pension 

de närmsta åren. Det fi nns hur 

mycket jobb som helst! 

Det ganska ensamma arbetet avskräcker 

inte, naturintresset väger 

tyngre. Däremot tycker de lönen i 

som maskinförare kunde vara något 

bättre med tanke på hur ansvarsfullt 

arbetet är. 

I HELA LANDET går det drygt 

300 elever i årskurs två på naturbruksgymnasiernasskogsutbildningar. 

Botten var vid sekelskiftet med 

212 elever och toppen år 2005 med 

391 elever. 

– Jord- och skogsutbildningarna 

har klarat sig relativt bra, konstaterar 

Claes-Göran Claesson, ordfö- 

Nyheter för nysvenskar kan ge jobb 

Joel Wenngren, Läby. 

– Jag är uppvuxen på en 

gård och valde mellan 

jord och skog. Det här 

blev jättebra. Jag 

kommer nog att jobba 

som manuell huggare 

eller maskinförare. 

Niklas Bruun, Knivsta. 

– Pappa har ett företag 

inom skogen och 

farfars bror byggde 

skogs maskiner, mest 

känd är nog brunetten. 

Jag vill gärna fortsätta i 

de fotspåren. 

Rasmus Fredriksson, 

Enköping. 

– Morfar var skogshuggare, 

det var han 

som väckte intresset. 

Jag gillar naturen och 

ser fram mot ett 

arbete i skogen. 

Alvin Södrén, 

Norrtälje. 

– Jag är intresserad av 

skogsmaskiner och 

räknar med att bli 

maskinförare. Får jag 

välja blir det gärna John 

Deere. 

rande i naturbruksskolornas förening. 

Förutom mindre ungdomskullar 

har den nya gymnasiereformen satt 

käppar i hjulet. Praktiken har ökat 

och kraven till högskolan har höjts. 

– Många har felaktigt bilden att 

man inte kan läsa vidare till högre 

utbildningar, men det är fullt möjligt 

genom att lägga till några kurser, 

betonar Claes-Göran Claesson. 

– Långt ifrån alla känner till möjligheterna 

och det har tyvärr skrämt 

bort en del i onödan. 

Men i stället för att välja till kurser 

tycker han att kurserna borde vara 

med från början, med möjlighet att 

välja bort dem. 

Nästa sida 

33

XXXXXXXXXX 

Utbildning 


Skolorna söker nya vägar 

Nyheter för 

nysvenskar 

kan ge jobb 

För en av kurserna på 

Jällaskolan är granskog och 

motorsåg något nytt för de 

flesta eleverna. 

G ruppen 

ingår i ett projekt som 

kommunen driver på Ulva Park i 

samarbete med LRF. 

Dels handlar det om att odla helt nya 

grödor i landet (linser är en lovande kandidat!), 

dels är det ett integrationsprojekt 

för att ge invandrare jobb i jord- och skogsbruket. 

I FÖRSTA HAND handlar det om lantarbetare, 

men de vi träffade under en genomgång 

av motorsågen hoppas också på 

rena skogsjobb. 

– Näringen är ganska konservativ. Det 

kan vara en tillgång att komma från en annan 

bakgrund och se skogen med andra 

Amanuell Amaka, Etiopien (fotograferad 

tillsammans med Mahamoud Ibrahim, 

Somalia): 

– Jag har jobbat som elektriker, men det är 

inte lätt att hitta jobb. Nu hoppas jag på skog 

och lantbruk. 

ögon, säger lärare Magnus Holt och konstaterar 

att det också är ett sätt för skolan 

att bredda verksamheten. 

UNDER ETT HALVÅR tar eleverna 

”körkort” för motorsåg, röjsåg, fyrhjuling 

och traktor. 

– Tekniken är inga problem, utmaningen 

är språket. Det är svenska som gäller, vilket 

också är bra med tanke på kommande 

jobb, säger Magnus Holt. 

Safradali 

Baskardost, 

Afghanistan: 

– Motorsågen är 

ny för mig. Jag 

hoppas de nya 

kunskaperna leder 

till jobb inom jord- 

eller skogsbruk. 

Kabba Langley, 

Gambia: 

– Mitt stora intresse 

är fotboll, men det är 

svårt att leva på. Jag 

gillar jobb där man 

får röra på sig och 

arbeta med maskiner. 

Edgar Arutunian, 

Litauen: 

– Jag kom till Sverige 

första gången genom ett 

bärföretag som 

anställde plockare. Nu 

har jag varit i Sverige tio år och redan arbetat 

en del i skogen med röjning. 

läs hållbart familjeskogsbruk på distans 

Nu ser jag min skog 

med helt andra ögon 

äger du en skogsfastighet? Vill du 

lära dig mer om skogsfastighetsskötsel? 

Sedan starten 2001 har ca 3 000 

skogsägare och andra skogsintresserade 

läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk. 

Några studenter har levt med skogen 

sedan barnsben, medan andra just köpt 

eller ärvt en fastighet. 

kurserna är indelade i tre block; 

grund-, fortsättnings- och fördjupningsblocket. 

Det sistnämnda har en 

särskild inriktning mot det svenska 

lövskogsbruket, medan de två första 

fördjupar dina kunskaper inom Skogsskötsel, 

Skogsproduktion, Ekonomi 

och marknad, Trämateriallära, Nya 

affärsmöjligheter, samt andra områden 

som är relevanta för att kunna sköta din 

skogsfastighet på bästa sätt. Kurserna 

ges på halv- och kvartsfart och läses 

på distans. Många studenter har valt 

att tillgodoräkna sig poängen och läsa 

vidare på Skogs- och träprogrammet. 

nytt yrke på distans Vill du läsa in en 

ny utbildning? Skogs- och träprogrammet 

har en mer grön inriktning med 

förvaltning och rådgivning mot privatskogsbruket, 

medan Ingenjörsprogrammet 

i Skogs- och träteknik fokuserar på 

träförädling och leden efter hygget. Sök 

senast 15 april. Hel- deltid och distans. 

mer info hittar du på webben 

lnu.se/amnen/skog-och-tra eller via vår 

studievägledare tel 0470-70 86 25. 

Kalmar Växjö

MRE SKSPRRAM 

Sveriges mest köpta med export till över 20 Europeiska länder! 

Importör: 

SF9/5145 

93.900:- 

std utr, exkl moms & frakt 

Kombinera skogsvagn & kran 

efter Dina behov! 

9, 11och 12 ton vagn 

5, 6.5, 6.7, och 6.9 m kran 

Verkstadsgatan 40, 39239 Kalmar, 0480-883 01, 

www.moremaskiner.se info@moremaskiner.se 

Marknadens bästa ramstyrning Mycket kraftig dubbel-ram 

Dubbla cylindrar 

Klättrande boggie 

Lång dragbom 

Rejäl hjulutrustning 

TAJFN VEDPRCESSR 

Beställ maskinkatalog! 

Lämna namn och adress per 

brev/telefon/email så skickar 

vi Möre Maskiners katalog 

NYHET 

ERGO-DigiStick 

Ergonomiskt riktig manövrering! 

Lätt att placera i traktorhytten 

Enkel att flytta, endast 0,7 kg! 

Endast elkabel till reglaget 

Just nu endast 29.000:- tillägg 

15 tons klyvkraft, upp till 40 cm Ø stock, 17" sågsvärd, snabbgående klyvkolv, 4m hydraulisk teleskopisk transportör 

1. Automatiskt vikbara stödklaffar 

2. Hydraulisk ställbar klyvyxa 

3. Brett spångaller 

4. Hydr. tillbakagående mothåll 

15ton Ø40cm 

RCA 400 

Pris från: 128.600:- 

Lätt åtkomliga reglage; Nödstopp, 

reglage för hydrauliskt upplastarbord, 

steglöst reglage för elevator, 

automatisk hydraulisk stock-klo. 

15ton Ø38cm 

RCA 380 

Pris: 109.900:- 

Som tillbehör finns bogserat 

matarbord samt lyftbord med 

hydraulisk frammatning. Båda 

borden drivs från vedprocessorn. 

Klyvyxans höjdläge manövreras från 

joysticken. Yxan utbytes enkelt, helt 

utan verktyg. 6-klyv är standard, som 

tillbehör finns 4, 8 och 12 delsyxa. 

Jag önskar mer information 

Modell 

Namn 

Adress 

Postadress 

KAMPANJPRIS 

RCA-380 

Just nu 

Kampanjpris 

95.000:- 

Samtliga priser gäller grundmodell, std utr, exkl moms & frakt

Föryngring 

Det är hög tid att tänka på 

föryngringarna. Det finns 

mycket att vinna på att välja 

rätt plantor och för att få det 

man vill ha är det säkrast att 

beställa i god tid. 

I de här artiklarna ger Mats 

Hannerz några praktiska råd 

inför planteringssäsongen. 

Strumpa, vax och sand 

motar bort snytbaggarna 

V arningsetiketterna 

om giftbehandlade 

plantor kan 

snart vara ett minne 

blott. 

De kemikaliefria 

skydden mot snytbagge 

vinner allt 

större terräng, men 

det gäller att beställa 

i tid om du ska få 

dem till vårens plantering. 

en av södras vaxbehandlade 

plantor. 

Södra har valt ett skydd där plantorna 

doppas i en fontän av smält vax som ger 

ett segt beläggningsskydd mot snytbaggen. 

Målet för Södra är att leverera sex miljoner 

plantor med giftfria skydd under det här 

året. På sikt ska alla medlemmar som vill 

ha mekaniska skydd också kunna få det. 

AndreAs Alvehus från Södra 

Odlarna betonade att inga skydd, inte heller 

kemiska, klarar av alltför stora snytbaggetryck. 

– En bra markberedning i kombination 

med mekaniskt skyddade plantor är det 

bästa skyddet på utsatta hyggen, menade 

han. 

Svenska Skogsplantor (dotterbolag till 

Sveaskog) var först ut med en storskalig 

satsning på mekaniskt skydd i form av 

Conniflex. Det är ett beläggningsskydd 

med lim och sand som stoppar snytbaggen 

från att gnaga på plantorna. 

Conniflex fungerar bra på täckrotsplantor, 

som kan behandlas när de står i sina 

odlingskassetter. Utmaningen har varit de 

större plantorna, barrot och Teplus eller 

Pluggplus-plantor. 

Här testas Multipro som kan liknas vid 

en pappersstrumpa som träs på planta, antingen 

i plantskolan eller i fält. Under våren 

kommer en mindre mängd plantor med 

Multipro. Till hösten växlar man upp till 

tio miljoner plantor. 

– De kan se lite lustiga ut i skogen, som 

små soldater, men skyddet bryts ned när 

det har fyllt sin skyddsfunktion, säger vd 

Lena Sammeli. 

Viktigt vara u 

räkna med förädlat 

Vill du ha de bästa plantorna från förädlingsfronten? 

Satsa i så fall på 

sticklingar, de kan ge 35 procents högre 

tillväxt. 

Bo Karlsson från Skogforsk har räknat 

ut hur mycket mer man skulle kunna betala 

för en bra planta om man tar hänsyn 

till tillväxten under hela omloppstiden. 

Kalkylerna visar att plantpriserna skulle 

kunna stiga rejält utan att budgeten hamnar 

på minus. 

Uträkningen är en klassisk nuvärdeskalkyl: 

✔ Planteringen räknas som en investering. 

✔ Intäkterna är nettot från de kommande 

gallringarna och slutavverkningen, 

tillbakaräknade med en ränta till planteringstillfället. 

BÖrdIG mArk Ger bästa betalningsförmågan. 

– Vi kan betala mycket mer på en granmark 

med ståndortsindex G36 än på G24, 

visar Bo Karlsson. 

Det är också stor skillnad på gran med 

olika förädlingsnivå. 

En oförädlad gran når sin gräns vid fem 

kronor på en G28. För det mest högförädlade 

sticklingmaterialet kan man betala 

tolv kronor. Och på en G36 stiger 

betalningsförmågan till 35 kronor! 

I verkligheten skiljer sig plantpriset 

ofta bara 1,50 kronor mellan en oförädlad 

fröplanta och en granstickling av den 

bästa sorten. 

Högförädlade plantor ger med andra 

ord mer för pengarna. 

De flesta plantor som säljs i dag (åtta 

av tio tallar och sex av tio granar) kommer 

från fröplantager 

med en för - 

ädlingsnivå på 

10–15 procent. 

Det betyder 

10–15 procents 

högre virkesproduktion 

jämfört med 

det är en god affär att 

välja förädlade plantor. 

oförädlade träd med lokalt ursprung 

(ortens proveniens). 

Nu etableras nya plantager i rask takt 

med högre förädlingsnivåer, men fröet är 

inte tillgängligt i stor skala än på några 

årtionden. 

den sOm Inte vill vänta så länge kan 

välja gransticklingar, som fångar upp 

förädlingsfrontens framsteg. 

Skogforsk i Ekebo har gjort kontrollerade 

korsningar med sina elitträd. 

✔ Fröet sås upp som vanliga fröplantor. 

✔ Från plantorna klipps kvistar som 

görs om till sticklingar. 

✔ Efter ytterligare en sticklingsomgång 

finns tillräckligt många kopior för att de 

ska kunna nå ut på marknaden. Sticklingarna 

har samma genetiska uppsättning 

som fröplantorna. 

– I dag plockar vi fram kontrollerade 

korsningar med 35 procents högre tillväxt 

jämfört med oförädlad gran, berättar Bo 

Karlsson 

År 2012 gjordes totalt 700 000 sticklingar, 

som säljs av några plantskolor, och 

det är stor efterfrågan. 

– Det gäller att beställa i tid. Det är 

alltid brist på det bästa, säger Bo Karlsson. 



Barrotsplantor i 

väntan på våren. 

ute i god tid 

välj platsen med omsorg. förutsättningarna varierar och det finns ingen regel utan 

undantag. 

välj rätt planteringspunkt 

Det är bättre att anstränga sig för att 

leta bra planteringspunkter än att 

hålla exakta avstånd mellan plantorna. 

När markberedaren har lämnat en lång 

fi n planteringsgata kan det vara frestande 

att följa harvspåret och sätta plantorna mitt 

i fåran. Snabbt och billigt. Men fel! 

Nere i fåran riskerar plantan att drunkna. 

Dränkning är faktiskt en större risk för 

plantan än torka. Enda tillfället när harvspåret 

är godkänt är på torra, genomsläppliga 

jordar. 

den BÄstA PlAtsen för plantan är 

nästan alltid uppe i tiltan (efter harv) eller 

på högen (efter högläggare). 

Den ideala punkten är en omvänd tilta 

med mineraljord på toppen. Det begravda 

humustäcket blir en kompost med näring 

och vatten. Mineraljorden skyddar mot 

snytbaggen och det upphöjda läget ger 

värme. Särskilt viktigt i norra Sverige. 

Ibland kan plantan sättas i gångjärnet 

– kanten mellan fåran och tiltan. Då får 

den näring från tiltan men kan klara sig 

från att drunkna. 

Men det är risk att rötterna växer ensidigt 

så att trädet blir instabilt. Rötterna letar sig 

in i tiltan eller längs kanten, och inga stabiliserande 

rötter växer ut i fåran. Det fi nns 

faktiskt ungskogar som har vält omkull av 

den orsaken. 

en BrA mArkBerednInG är A och 

O. Den bör ha legat en vintersäsong för att 

kompakteras. Plantera inte i fluffiga tiltor 

– då torkar plantan snabbt. 

Ytterligare ett tips är att sätta plantan 

djupt, helst så djupt att rötterna når ner i 

den underliggande mineraljorden. 

Flera åtgärder 

mot snytbagge 

Snytbaggen är ett hot över hela landet. 

I Norrland gäller det framför 

allt kustlandskapen. Och värst är det i 

Götaland, där riskerar hela 80 procent 

av plantor utan skydd att ätas upp om de 

sätts i omarkberedd mark. 

Det fi nns fl era åtgärder vid sidan av 

gifter och mekaniska skydd. 

✔ markberedning. 

Plantan bör stå i ren mineraljord med 

minst en dm till närmaste humuskant. 

✔ skärmträd. 

En högskärm med tall eller gran minskar 

angreppen. 

✔ hyggesvila. 

En plantering tre, fyra år efter kalavverkning 

ger mindre snytbaggeskador. 

Men då kan hyggesvegetationen i stället 

knäcka plantorna! (Det är alltså ingen 

bra åtgärd). 

✔ större plantor. 

En planta behöver vara en centimeter i 

diameter innan den är mer eller mindre 

garanterad att överleva. 

Kemiska skydd 

■ I dag finns tre kemiska preparat som 

får användas på skogsplantor – Merit 

Forest WG, Hylobi Forest och Forester. 

Om skogsbruket är certifi erat enligt 

FSC är kemiskt behandlade plantor i 

princip förbjudna. Företag med dispens 

kan få använda Merit Forest WG i ytterligare 

ett år. 

Målet är att de kemiska skydden fasas 

ut helt. 

Tips på nätet 

snyt - 

bagge. 

■ tips för surfaren 

www.snytbagge.se 

■ På internet och ”Kunskap direkt” 

finns många tips och hjälpmedel för att 

planera föryngringen. 

Man kan få hjälp med plantvalet, 

kolla in frostrisken, räkna på lönsamheten 

med förädlade plantor och kolla 

in virkesproduktionen vid olika åtgärder 

i verktyget Kraftsamling skog. 

Här fi nns också kortfi lmerna med tips 

om plantering www.kunskapdirekt.se 

är producerat av Skogforsk i samarbete 

med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. 

37

NYHETER 

På väg mot tyngre lastbilar 

■ Finland är på väg att tillåta 76-tons lastbilar. 

Den svenska skogsindustrin är inne 

på samma linje. 

Det nska regeringsförslaget rimmar väl 

med det svenska ETT-projektet (En Trave 

Till). 

Resultatet från forskningsprojektet visar 

på era vinster. 

✔ 8–15 procents lägre utsläpp. 

✔ 20–25 procent högre produktivitet. 

✔ 8–15 procents lägre kostnader. 

I ett uttalande från Skogsindustrierna 

framhålls att Sverige omedelbart bör följa 

det nska exemplet: 

”Dels för att det är samhällsekonomiskt 

lönsamt, men det är också en mycket enkel 

■ I princip är det lika mycket jobb för en 

skördare att hantera ett grovt som ett klent 

träd. Därför används allt oftare aggregat 

med erträdshantering i gallringar. 

Nya resultat från Skogforsk visar att 

ersträdshantering också kan vara en god 

affär i slutavverkning. 

– Om vi antar att den årliga avverkningsvolymen 

hos en maskin i Norrland är 

60 000 kubikmeter och avverkningskostnaden 

52 kronor kubikmetern blir årsförtjänsten 

156 000 kronor, säger Torbjörn 

Brunberg. 

38 

Det är läge för en trave till. 

Flerträdshantering rena besparingen 

klimatåtgärd då vi skulle kunna transportera 

mer med färre bilar. 

Det behövs också för att värna den svenska 

skogsindustrins konkurrenskraft. 

Kalkylen ser i enkelhet ut så här: 

✔ Prestationen ökar i genomsnitt med 

5 procent. 

✔ Kostnaden för utrustningen är 80 000 

kronor. 

✔ Dieselförbrukningen minskar med 5 

procent, vilket sparar 18 000 kronor. 

✔ På minussidan får man räkna med 

att kostnaden för reparation och underhåll 

ökar med cirka 14 000 kronor 

per år. 

Pay-off-tiden blir i Skogforsks räkneexempel 

ungefär ett halvår. 

Virkesförrådet har vuxit 

i kapp efter stormarna 

■ Landets virkesförråd 

har passerat 

3 100 miljoner 

skogskubikmeter! 

Det framgår av 

den senaste statistiken 

från Riksskogstaxeringen. 

– Ökningstakten 

är tillbaka på samma 

nivå som innan 

stormarna i mitten 

av 2000-talet, säger 

Jonas Fridman, 

programchef för 

Riksskogstaxeringen 

vid SLU. 

Ur det digra materialet 

framgår 

också att: 

✔ Trenden med 

en stor andel 

Det blir allt högre 

virkesförråd. 

självföryngring har brutits. Nu står 

skogsplantering för 75 procent av 

föryngringen. 

✔ Hyggesplöjning har upphört helt. 

✔ Röjningarna har ökat under 

2000-talet. 

✔ Gallringens andel av den avverkade 

volymen fortsätter att öka. 

✔ Betydligt mer lövträd lämnas än 

tidigare vid avverkningar. 

TA CHANSEN! 

Tidningen som hjälper dig 

att lyfta ditt företag 

Prenumerera nu för bara 345 kr exkl moms 

för ett helt år (6 nummer) 

(366 kr inkl moms, avdragsgillt för företag) 

BESTÄLL DIREKT PÅ: 

www.driva-eget.se/viskogsagare 

Du kan också mejla till driva-eget@pressdata.se O Ange då kampanjkoden 302 202 vid beställning 

Anders 

Andersson 

chefredaktör 

VI SKOGSÄGARE 1/13

POWER UP FOR ACTION. 

I våra nya 50 cc-sågar finns allt 

du behöver för att kunna arbeta 

effektivt. Clean Power-motorn 

är både stark, snål och snabb. 

Nyheten Peak-pulse ger en 

acceleration utöver det vanliga. 

Och den låga tyngdpunkten, 

slimmade motorkroppen och 

kvicka gasresponsen gör att 

sågen reagerar direkt. 

www.jonsered.se 

Alla angivna priser är ord. rek. ca priser inkl. moms. 

NYHETER! 

JONSERED CS 2253/ 

CS 2253 WH 

Kompromisslös såg för 

heltidsproffs. 

50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg. 

8.300:-/9.100:- 

JONSERED CS 2252 

Optimal såg för 

markägare. 

50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg. 

7.500:- 

AD1306_Jonsered_SC2_210x297_SE.indd 1 2013-01-23 10:35

40 

Skogsmarknaden 

- Heta Nyheter ! 

Vedmaskiner - Sågverk - 

Trädklippaggregat för både 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

grävmaskin & kran 

Svensktillverkad 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

VerkTyg för TräBeArBeTning 

Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, 

Till riktigt bra priser ! 

vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på 

www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 

Träbearbetning 

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, 

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. 

PLAN- & RIKTHYVLAR 

DUAB PT310 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet. 

Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för 

rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet. 

Tekniska Data: 

Motor 400 V 2,2kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5000 rpm 

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) 

Matningshastighet 7m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max Hyvelbredd 310 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 

Bordsstorlek 1205x312 mm 

Planhyvel 

Max Hyvelbredd 305 mm 

Max Hyvelhöjd 200 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 


Dimensioner & vikt 

Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm 

Vikt 175 kg 

Vikt med emballage 223 kg 

Fraktfritt! 

9.596:- 

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord 

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med 

vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med 

finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd 

och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. 

Tekniska data: 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 

Varvtal motor 2 860 rpm 



Antal hyvelstål 4 st 

410x30x3 mm 

Diameter matningsrullar 

40 mm 

Matningshastighet 8 

m/minut 


Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Planhyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Långhålsborrsaggregat 

Chuckkapacitet 16 mm 

Slaglängd ut/in 130 mm 

Slaglängd 

Höger/Vänster 170 mm 

Höj/Sänkbart 130 mm 

Mått 460x200 mm 

Dimensioner och vikt 

Mått (lxbxh) 

1600x890x890 mm 

Förpackningsstorlek (lx 

bxh) 1680x770x1070 mm 

Vikt 440 kg 

Vikt med emballage 530 kg 

DUAB ML392B 

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord 

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och 

slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad 

planhöjd. Höjden Höjden ställs in in med manöverratt och och graderad mm-skala. 

Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). 


Max planhöjd 180 mm 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Riktbord 1050x250 mm 

Max arbetsbredd 250 mm 

Planbord 600x250 mm 

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm 


Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 


Förpackningsstorlek (lxbxh) 

1150x530x950 mm 

Vikt 148 kg Fraktfritt! 

Matarvalsdiameter 32 mm 

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 

Rikthyvlar - besök vår hemsida! 

5.700:- 

7.196:- 


Motor 400V 2,5 kW 

Diameter klinga 250 mm 

Hastighet klinga 4000 rpm 

Max sågdjup 45/90° 42/80 mm 

Klingan justerbar 250 mm, längdled 

Slaglängd justerbord 1250 mm 

Precisionscirkelsåg 

FRAKTFRITT 

Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm 


Mått huvudbord 800x520 mm 

Mått förlängningsbord 800x320 mm 

Mått justerbord 600x410 mm 

Vikt 169 kg 

17.596:- 

TS 250 

Precisioncirkelsåg industrimodell, 

med dragfunktion för klinga. 

Bordet är av gjutjärn med spår 

för geringsutrustning. Klingan är 

geringsbar samt höj/sänkbar. 

Justerbord av aluminiumprofiler. 

Bordet är försett med teleskoparm. 

Sågen levereras 

komplett med justerbord, 

teleskoparm, klyvanhåll med 

mm-skala och geringsanhåll 

enligt bild. 250 mm HM-klinga 

ingår. Stativ av kraftig lakerad 

stålplåt. Passar proffs som 

amatör. 

Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms! 

BANDSÅGAR 

Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger 

teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service 

och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp. 

Fraktfritt! 

KOMBIMASKINER 

Bandsåg DUAB BAS 350 

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som 

passar de flesta behov. Stabilt utförande 

med kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda hjul i aluminium 

med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn, 

Bandsåg DUAB BAS 470 

En proffssåg med välbalanserade gummi belagda 

bandsågshjul i aluminium som är försedda med 

dammtäta kullager. Levereras komplett med 

stabilt stabilt klyvanhåll, geringsanhåll geringsanhåll och sågblad. 

geringsbart 45°. Rejäla bladstyrningar 

Geringsbart gjutjärnsbord 

(kullager). Levereras med geringsanhåll, 

med microjustering. 

klyvanhåll, stativ och sågblad. Sågen 

Utsugningstos för spånsug 

är försedd med 100 mm 

samt bladsträcknings- 

spånstos för utsug. 

indikering. 



Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk 


Max såghöjd 165 mm 

Max såghöjd 285 mm 

Max sågdjup 345 mm 


Längd sågblad 2490 mm 

Sågblad längd 3454 mm 

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut 

Bladhastighet 2 st 460/980 m/min 

Hjuldiameter 350 mm 



Spånstos 2x100 mm 

Sågbord geringsbart 45° 


Bordsstorlek 400x548 mm 3.500:- 


Totalhöjd 1710 mm 


Vikt 70 kg 

7.600:- 

Vikt 146 kg 

För fler modeller av Bandsågar 

- besök vår hemsida! 

Södra vägen 3, Mönsterås 

Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66 

Besök oss på internet: www.duabhuset.se 

Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel! 

www.ledlager.se 

Samtliga maskiner från 

DUAB levereras med 

gällande CE-normer! 

Bandsåg DUAB HBS400 

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell 

som passar de flesta behov. 

Stabilt utförande, kraftig svetsad 

stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda aluminiumgjutna hjul 

med dammtäta kullager. Sågbord 

i gjutjärn som är geringsbart 45°. 

Kraftig anhåll med stabil låsning. låsning. 

Bandsågen är utrustad med rejäl 

bladstyrningsanordning 

för stabil styrning 

av sågbladet. 



Max Såghöjd 200 mm 


Längd sågblad 2950 mm 





Vikt 137 kg 

5.900:- 

Vi lovar dig en prisvärd investering! 

DUAB C5-310 

Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel 

samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar 

för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen 

och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden 

är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa 

stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. 


Matarvalsdiameter 40 mm 

Fräs 

Plan & Rikthyvel 

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm 

Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt 


Såg 

Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Hyvel bredd 310 mm 


Spindel diameter 30 mm 

Planhöjd 180 mm 

Varvtal 4050 rpm 

Vertikal rörelse spindel 130 mm 

Riktbord 1285x310 mm 

Sågdjup 90° 65 mm 

Max verktygsstorlek diameter 140 mm Slaglängd Höger/vänster 140 mm 

Planbord 600x310 mm 

Sågdjup 45° 45 mm 

Max verktygsstorlek höjd 100 mm 

Max rörelse upp/ner 80 mm 

Matningshastighet 8 m/min 

Klinga diameter 250 mm 

Långhålsborrsbord 

Spänning 400 VAC 


Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm 

Chuckkapacitet 16 mm 

Ljudnivå

Andra produkter: 

Större matarbord 

Längdtransportörer 

Sorteringslinjer 

Sågintag 

Stockvändare 

Hydraulaggregat 

Automation 

Logcon Hortinorr ab 

Logcon Eesti Oü 

Tel 070-652 38 18 

+372-566 144 05 


TIMMERMATARE 

Från små timmermatare till stora anläggningar 

Stockbord 15 ton 

Pris 59 400:- exkl moms 

Nyhet! 

SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING 

Raka sågstockar som krokiga vedstockar. 

Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek 

SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED 

www.logcon.se info@logcon.se 

Vi vill ha dig. 

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske 

din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. 

Vill du vara med? Sms:a medlem till 72 900 eller gå in 

på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap 

kostar 24 kr/mån. 

Håll värmen! 

Värmecentraler 

kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3 

där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö. 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. 

Det självklara valet för dig som vill 

ha frihet att välja bränsle. 

Komplett med förråd 

Bygga själv 

Fjäderomrörare Den optimala 

lösningen för dig som vill nyttja en 

befintlig byggnad som flisförråd. 

Våra inmatningar klarar av flis upp 

till 75 mm fraktioner! Kan byggas 

in även i rektangulära eller runda 

utrymmen. Vi hjälper till med att rita 

upp din anläggning. 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

VETO 8 

Brännaren med 

större bränsleförråd, 

8-11 m 3 Effekter 

40-120 kW med 

kraftig matarskruv 

som går att förlänga 

upp till 4 m från förrådet. 

Matning med 

fjäderomrörare. 

Se filmerna på vår hemsida! 

Biobränslepannor 

upp till 1 MW komplett 

med automatisk 

sotning, askurmatning, 

cyklon, rökgasfläkt 

m m allt 

efter era önskemål 

Återförsäljare 

FALKENBERG Glommens Återförsäljare: 

Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

falKeNBerG 

GOTLAND 

Glommens 

Mathssons 

Rör & 

Svets 

Mek 

& 

0346-925 

Smide 0498-48 

50, 070-544 

10 40 

32 18 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40 

GOtlaND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86 

jöNKöPING Ronnys VVS & Energiservice 036-313 240 

KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64 

KalMar FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINDESBERG 

KarlstaD 

Lindesbergs 

Solbergs 

VVS AB 

Gård 

0581-836 

070-646 

40, 

36 

Fax: 

64 

0581-808 80 

LINGHED KUNGälV Andersjons Johnssons El Gård 0303-540 0246-221 11, 41, 070-541 070-394 63 30 9658 

lINDesBerG LINKÖPING Lindesbergs Energi & Miljöteknik VVS AB, 0581-836 013-29 61 40, 60, Fax: 070-674 0581-808 09 9780 

lINGHeD SUNDSVALL Andersjons KA Gård Driftteknik 0246-221 AB 41, 0696-303 070-394 5030 

58 

SÖLVESBORG lINKöPING Energi Lej:s & Miljöteknik Rörmontage 013-296 0456-218 160, 40, 070-674 0708-34 09 01 97 97 

ULRICEHAMN sUNDsVall Ulricehamns K.A Driftteknik Rörtjänst AB, 0321-100 0696-303 60, 070-531 50 79 89 

VINGÅKER sölVesBOrG Ving BioEnergi Lej:s Rörmontage Mälardalen 0456-218 AB 070-834 40, 03 0708-340 90, 070-642 197 40 12 

UlrICeHaMN VÄXJÖ Ulricehamns STV i Växjö AB Rörtjänst 070-325 0321-100 82 05, 070-325 60, 070-531 01 0079 

89 

VINGÅKer Ving ÅRE BioEnergi Attacus Mälardalen Stål & Smide AB 070-834 AB 0640-410 03 90, 91070-642 

40 12 

ÖSTERSUND VäXjö STV Östersunds i Växjö AB 070-325 Energi & 82 VA 05, Bygg 070-325 HB 070-329 01 0036 

07 

41

42 

SNÖKEDJOR/ 

SLIRSKYDD 

CHAUFFÖRVÄGEN 23 • 831 48 ÖSTERSUND 

063-51 77 56 • www.kedjanab.se 

VEDHANTERING 

Gör jobbet Gör lättare! jobbet lättare! 

• 45 års erfarenhet • 45 års av erfarenhet hanteringsutrustning. 

av hanteringsutrustning. 

• Nu även småskalig • Nu även hantering. småskalig hantering. 

• Kraftiga konstruktioner • Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. och flexibla lösningar. 

• Stegmatare, • Stegmatare, lagringsbord lagringsbord mm. mm. 

Succén från 

Elmia Wood Succén från 

Elmia Wood 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

Även lämplig 

för sågytor 

För broschyr 

o information 

Tel. 0502-175 40 Tel. • 0502-175 Fax. 0502-145 40 • 21 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se www.ipab.se • info@ipab.se• 

info@ipab.se 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

NYHET! 

Gårdsarmatur 

Byt ut din 125W kvicksilverlampa 

mot en 20W Led-lampa 

Ger ett likvärdigt ljus 

Livslängd mer än 50 000 tim 

220V. IP65. 50 mm rörfäste 

Väggfäste 180:- 

20W 1 990:- + moms och frakt 

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 

RH-Pusher 

Trädfällriktare 

• 6 st olika modeller 

• lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton 

• utväxling från 20 ggr till 50 ggr 

• marknadsledande 

NYHET! Vikbart vevhandtag 

Visa ditt stöd. 

på alla modeller! Pg 90 1974-6 

För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare Världsnaturfonden 

Annons Vedsa?ckar 72 x 80 Alt:Layout 1 12-11-12 eller WWF 

www.wwf.se, 08-624 74 00 13.54 Sida 1 

Reipal AB 

Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 

Markus Edlund 

Myckelgensjö 

0661-220 00 

070-203 34 84 

www.messmide.se 

www.nordled.se 

VEDSÄCKAR 

A L LT I D T I L L E T T B R A P R I S ! 

ERBJUDANDE! 

30 st 1 m3 EUR 

vedsäck + 1 st 

säckstativ: 

1.795:- 

070-525 31 52 

www.vedmaskiner.se 

Nya boggiband 400 - 750 

Broddsats 

70 st 

Bli Livsviktig! 

En skövlad 

tropikskog 

kan aldrig 

återställas 

Tropikskogen 

behöver WWF 

Vi behöver 

dig! 

40 liter 1.60 kr/st 



1 m3 14.25 kr/st vid 100 st 

1 m3 12.15 kr/st vid 200 st 

1,5 m3 Visa ditt stöd. 

Pg storsäck, 90 1974-6 ventilerad 

Världsnaturfonden 99 kr/st vid WWF 30 st 

www.wwf.se, 08-624 74 00 

Moms och frakt tillkommer 

1 198:- inkl frakt Exkl moms 

Vi har även lås, brodd och svetslänk 

Alboga Träteknik 

Bandsågverk TTM från 

Drozdowski och Wimmer 

Ramsågverk Drozdowski. 

Kvalitét, utbildning, kompetens, 

support ingår alltid. 

www.albogatrateknik.se 

Henrik Dolk tel 0705-312418 

Tropikskogen 

både skafferi 

och apotek 

Visa ditt stöd. 

Pg 90 1974-6 

Världsnaturfonden WWF 

www.wwf.se, 08-624 74 00 

Stoppa 

motorsågarna 

Stöd vårt 

tropikskogsarbete 

Stöd Visa vårt ditt stöd. 

Pg 90 1974-6 

Östersjöarbete! 

Världsnaturfonden WWF 

Hjälp www.wwf.se, oss arbeta mot 08-624 övergödning, 74 00 

utsläpp och överfiskning så att vi 

får behålla livet i havet. 

Bli medlem eller skänk en gåva! 

Läs mer på: 

www.naturskyddsforeningen.se 

Renovera 

med Halvmånar 

Bli regelbunden givare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. 

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 


Stö 

livs 

kam 

tropik 

Visa 

Pg 9 

Världsna 

www.wwf 

Ett S 

vart t 

Tropik 

förs 

Visa 

Pg 9 

Världsna 

www.wwf

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

även storsäckar 

Tel 0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

Vedpanna 

med fläkt 

Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg från Pellenc 

Selion stångsåg passar till 

mycket inom skogsbruket. Att 

röja i rätt tempo, göra bra stamval, 

bra stamkvistning, inte 

stressad av sågen. Röja utmed 

åkerkanter o beten, göra körvägar 

för lastbil o sko- t are. 

Toppa tallar och lövträd 

till viltbetningsmat. 

I röjningar med långa 

gångavstånd är denna elröjsåg 

att föredra. Kraftfullt 

litiumjon-batteri med lång 

driftstid. 

Tel. +46 (0)414-242 60 

EN INVESTERING I RÄTT OCH 

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR 

DU ALDRIG! 

Nyhet! 

Självsotande 

turbulatorer 

86% verknings- 

grad. 

Acktjära 2209 

821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Stångsåg 

Längder: 

1.30, 2.0 och 

3.0 meter. 

Avgas-, 

buller- och 

vibrationsfri! 

Varje dag 

får två barn 

i Sverige 

diabetes 

typ 1 

Över 700 barn och 

ungdomar i Sverige 

får diabetes varje år. 

Forskarna försöker ta 

reda på orsakerna. Med 

större resurser går det 

arbetet snabbare. 

Stöd diabetesforskningen 

genom 

ett bidrag till 

Diabetesfonden 

– Stiftelsen Svenska 

Diabetesförbundets 

Forskningsfond. 

PG 90 09 01-0 

www.diabetesfonden.se 


För återförsäljare: 

se www.ekagard.com 

Vedmaskiner från Mora 

pw-klyven 

- gedigen kvalitet 

Motorsågslåda 

Utvecklad för fyrhjulingar! 

Ekagårds 

produkter 

ring 0371-420 50 eller maila info@ekagard.com 

Se hela vårt sortiment på: 

www.perwikstrand.se 

Snabbfäste 

lossa en sprint 

och lyft av! 

Plats för både röjsåg, 

två motorsågar, 

kombidunk och 

tillbehör 

30x60cm 

Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 

Masurbjörk 

Beställ 

klonade 

plantor! 

Masur 

i alla 

plantor! 

Masurbjörk & 

Specialplantor 

Moderträd med 

mycket bra masur 

från södra Finland. 

Masurbjörk berikar 

din fastighet och 

ökar mångfalden i 

Din skog. 

www.masurplantor.se 

Harald Säll 

0474-420 56, 0706-37 66 36 

karryd@spray.se 

Bengt-Elis Pettersson 

0382-124 19, 0702-65 41 71 

sikanas@telia.com 

Annons PELTEC 72 x 80 2012:Layout 1 12-11-12 11.07 Sid 

Peltec Vedkombi 

Extra tillbehör 

6-klyvyxa 

Passande transportörer 

34.400:- 

Exkl moms fraktfritt Sverige 

070-525 31 52 

www.vedmaskiner.se 

Hydraulvinsch 

Växellåda 

Växellåda med upp, nerväxling eller 

enbart som vändlåda till t ex såverk 

fläktar, vattenpumpar, generatorer 

m m upp till 100 kW. 

Hydraulik 

Hydraulik 

Dragkraft 1400/1700/2200 kp. 

Manuell och radiostyrd. 

Enkel montering på alla kranar. 

Hydraulsystem 

Pump med växellåda. 

Slangsatser och tankar. 

Kugghjuls- och kolvpumpar. 

Flöde upp till 240 l/min. 

Ergo el prop spak med inbyggd 

Kranventiler förstärkare, kan manuella ersätta 

servohydrauliska andra spakar. eller 

elproportional. 

El prop kranventil 

Kylare max flöde och 80L filter. Slang och kopplingar. 

med ställbara chocker 

550 

EN SVENSK PÅLITLIG ARBETSHÄST 

Förlängt rullbord 

2 års reserv- 

Kraftig motor 

delsgaranti 

Dubbla 

klyvkrafter 

Kort rullbord Standard 

Med förlängt rullbord (bilden) 

36.500:- 

Praktiska 

tillbehör 

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se 

www.atl.nu/skog 

Två tidningar – samma sida 

43

namn & nytt 

Lars Idermark flyttar hem till Småland. Foto: Lars Samuelsson 

Från posten 

hem till skogen 

Lars Idermark, 56 år, är 

ny vd för Södra. 


P å 

sätt och vis återvänder han till 

fadershuset. 

Lars Idermarks pappa satt i föreningens 

styrelse, liksom han själv gjort 

under åren1999–2009. Han är fjärde generationen 

på en rejäl gård i Södras kärnområde 

och inte minst skolades Lars Idermark 

in i lantbrukskooperationen under 

åren som assistent till LRF:s dåvarande vd 

Thorsten Andersson, som var djupt engagerad 

i de kooperativa frågorna. Thorsten 

Andersson drev en idédebatt om kooperativt 

företagande, där förstås också Lars 

Idermark var involverad. 

HAN ÄR deN ende tjänstemannen från 

lantbrukskooperationen som gått vidare 

till de verkligt tunga posterna i övriga näringslivet. 

Lars Idermark har varit chef för Andra 

APFonden, vice vd på Swedbank (där han 

nu är ordförande), vd för Kooperativa Förbundet 

och han sitter i flera styrelser, däribland 

Chalmers, som är samarbetspartner 

till Södra. 

Det har hunnit bli många branscher och 

företagsformer under åren, börsbolag, 

private equity, kooperativa och statligt 

44 

ägda företag. Nu lämnar han jobbet som 

koncernchef för Postnord i förtid (mycket 

arbete återstår för att fullfölja den svenskdanska 

fusionen). 

– Man kan inte planera sånt här och det 

var nu erbjudandet kom, konstaterade han 

i en av de första tidningskommentarerna, 

där han också berättade att ”det är som att 

komma hem”. 

LARS IdeRMARK åteRvÄNdeR till 

ett ganska stökigt hem. Det är en turbulent 

tid i skogen. Södra, liksom flera skogsföretag, 

kämpar med röda siffror och personalneddragningar. 

Till det kommer spåren efter ”palatsrevolutionen” 

då företrädaren Leif Brodén 

fick sparken och flera toppchefer följde 

efter. 

På KF vAR Lars Idermark mån om att 

återinföra återbäringen, helt i linje idéerna 

om kooperativt företagande. 

På Södra lär han få ännu större möjligheter 

att nyttja de talangerna, tillsammans 

med erfarenheterna om att strukturerar om 

företag. 

Dessutom kan han flytta hem till gården 

i Strömsrum, några mil från Högsby. 

Fram tills att Lars Idermark tillträder är 

Gunilla Saltin tf koncernchef. Hon har 

jobbet vid sidan av sin ordinarie tjänst som 

vd för Södra Cell. 

Fem frågor 

till Lars Idermark 

Vad fick dig att tacka ja till 

vd-jobbet? 

– Södra har varit ett företag som jag 

under decennier haft en speciell relation 

till. Jag vågar påstå att jag kan företaget 

relativt väl. Men som i alla branscher står 

även skogssektorn inför stora utmaningar 

och behov av förändringar utifrån hur 

marknaden utvecklas. Att tillsammans med 

styrelse och ledning arbeta fram en 

koncernstrategi för de kommande åren är 

något jag inte kunde tacka nej till. 

Samtidigt som vi ser till att den dagliga 

operativa verksamheten utvecklas väl. 

Lockar ägarformen? 

– För mig har den en speciell dimension 

som jag känner väl. Det är givetvis extra 

stimulerande att få främja och utveckla 

ägarnas behov av att trygga sin avsättning 

av skogsråvaror och skapa en stabil 

uthållig lönsamhet över tiden. Det sker 

bäst genom en lönsam och värdeskapande 

skogsindustri som har ett kund- och 

marknadsperspektiv. Södra är ett mycket 

bra exempel på att associationsformen 

inte är avgörande för att vara framgångsrik. 

Men framtiden är inte given. Det krävs 

anpassningsförmåga, ödmjukhet och en 

förmåga att förstå de nationella och 

globala förändringarnas villkor. 

Vad är din förklaring till kräftgången 

för lantbrukskooperationen som helhet? 

– Den frågan är ”lika lång som den är 

bred”. Att generellt påstå att lantbrukskooperationen 

har haft en kräftgång är 

kanske att göra frågan lite för enkel. 

Skogsbranschen och Södra har levt och 

verkat i en relativt fri marknad som givetvis 

gjort att man varit tvungen att anpassa sig 

hela tiden. Men även Södra, som alla känner 

till, har tidigare i historien haft det 

problematiskt. Personligen föredrar jag att 

blicka framåt. Att sätta sig till doms över 

det som har varit är inte riktigt vad som 

för närvarande står på min agenda. 

Gör du själv något praktiskt arbete 

i skogen? 

– Södra sköter min skog, men lite röjning, 

plantering och vindfällen blir det 

emellanåt. Jag har dock haft en arbetssituation 

som har gjort att min tid har 

varit väldigt begränsad. Få känner kanske 

till att mitt första jobb var som skogsarbetare 

i Södra. 

Vilken är den finaste stunden 

i skogen? 

– Jag är en intresserad jägare och att då 

och då tillbringa min tid i skog och mark 

med jaktkamrater sätter jag högt pris på. 

Jag tar gärna skogspromenader oaktat 

vilken årstid det är. Skogen är en lisa för 

själen och ger alltid utrymme för att tänka 

klart över smått som stort. 

VI SKOGSÄGARE 1/13

Tränade barkborresökande hundar 

med förare är bättre på att hitta 

granbarkborrar i skogen än en 

tränad skogskonsulent. 

Foto: Annette Johansson 

˙ 

Vi Skogsägare dec 2012 

] 

π 

I I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

° ° 

FIRAS 

S L U TA R MUNK- INGÅR KOLLAR GÅR 

FINNS 

DE- 

SNART MÅNE FÖR- OPINI- GÄRNA 

FÖR 

N Ö TA 

CEMBER SKOLAN MANING ONEN PÅ BIO 

HÅR- 

BORT 

B 

C VÅ R D 

TRO- 

LIGTVIS A N T A G L 

AN- 

VÄNDS 

I G E N FÖR 

DIAGN OS 

SPANSKT 

VIN- 

LANDS- R 

KAP I 

GÅR DET 

ALLA O J A FA L L N E R Å T 

NTET- 

ETT 

SÄG- 

S LAGS 

ANDE B A N A L BERÖM E L O G E 

LITET 

LAGOM 

KRYPIN 

MÄNGD 

D A N S GÖRA L Y A DEL AV D O S 

NÅGOT 

PSALM 

© KAN 

UVROP 

LACKAR 

GÅ EN 

MED 

C IRKLAR R FJÄDER U H U FLIT S V E T T 

HATTEN 

L IKET 

BI LDAR 

ETT 

N A P R A P A T E R 

PAR ] 

© JOBBAR MINDRE 

DET ÄR 

BYGG- 

° 

MED SMAKLIG S K Å DAT 

OÖVER- 

STÅN G 

MUSK- COCK- L N TRÄFFAT S FRAMÅT- R A F T O 

LERNA TA I L 

AN DA 

S MYCKA 

HAR 

FÖR 

MÅNGA 

MYCKET 

HEMMA M Y S D R E S S Ö V E R L A S T A 

SKÄNKER 

RÄTT 

VA R - 

D EN KAN 

LÄTT 

DAGL IG 

GE RÖD 

RÄTT O M E L E T T MED- G R Å ANSIKTS- I L S K A N 

FÖDD 

FÄRG 

FÅ R 

ÖVRE 

KRYSS- 

IBLAND 

GRÄNS 

NESTOR 

F U L L- 

STÄND- 

AVGÖRA L EN T A K MYCKET A N E 

IGT 

BOLME 

MÖRK ˙ T O T A L T 

 

INLED- 

DRIVER 

ANTI- 

ER DE- 

MÅNGA 

S TAT- 

L O T T CEMBER O S K A R SAM- G LÄRA A N A R K I 

FÅG E L 

LARE 

GUDINNA 

F U L L- 

DET 

TA L L- 

SLÄNG 

STÄNDIG 

BLIR 

H EDAR 

RÖRA 

MED T O S K I F TAT A R V E T TAR PÅ M O A R SIG S V E P 

TA L 

SOM VE 

TRÄ 

LÄTT 

NIVÅ 

ZIM- 

HA PÅ 

H ELA 

MED 

BABWE 

KÄNN 

O M A L D A I F A T T FÖRR S A N A 

TJ U TE R 

V A C K E R V 

BRINGA PÅ 

OBESTÅND OCH 

I N T E R V Y STÄLLA PÅ BAR T 

BACKE 

VÄRD- 

BRUKA- 

TJ U V - 

ERA 

DES GODS- 

S K A T T A SKÖRD- L I E HANDEL H Ä L E R I 

EN 

RÅBAR- 

FRAM- 

STIRRAR 

KAD E 

FÖR 

TI LL 

G R O V A TOMTE- U VA R - 

VA G N 

DAGS 

HAR EN 

S K Ä LV - 

ANDE 

VIKTIG 

BIROLL R FINNS D A R R I G 

LU FTEN 

FINNS DEN 

FINNS DEN 

V I S E ANDRA E N A 

FEBRUARIMAN 

DE ÄR 

NÄRA 

SLÄKT S Y S K O N E N 

BLIR 

PRIS- 

S A R I SATT V A R A 

© INDISK 

DRÄKT 

GER R E A G E R A R 

■ Duktiga korsordslösare 

Bland våra läsare finns många 

duktiga korsordslösare. Vår 

brevlåda fylldes med lösningar 

av julkrysset i förra tidningen. 

Bland alla bidrag drog vi 

följande vinnare: 

De tre som vann en japansk 

kvistsåg från Silky var: 

Åke Sjöberg, Halmstad, 

Agneta Gustavsson, 

Vaxholm och Staffan 

Sundqvist, Lycksele. 

Följande tre personer vann en 

prenumeration på Populär 

Historia: Inger Ericsson, 

Ramsberg, Katarina 

Åkesson, Hjärup och 

Marianne Ludvigsson, 

Linköping. 


U TS LAG 

FALLER EJ 

H EN N ES BR U KAR 

LÅNGT FRÅN 

S TA R K 

DAG ÄR ELEK- 

TRÄDET 

PUDRET M OT- 

I NO- TRIKER 

VI LJA 

DRAR STRECK 

VEMBER IBLAND 

■ Dags för vd-byte 

Skogsindustrierna 

söker en ny vd 

efter Marie S. 

Arwidson (bilden) 

som avgår med 

pension efter 10 

år. Innan dess var 

hon vd vid europeiska 

pappersindustrins samarbetsorgan 

i Bryssel, CEPI. 

■ Skogsmulle går på 

export till Japan. 

Detta uppmärksammas 

av Sveriges 

Ingenjör som i 

år ger miljöpriset 

på 50 000 kronor 

till Skogsmulle stiftelsen och 

dess ordförande Jill Westermark 

och ledamot Sachiko Takami. 

De får priset för arbetet att 

främja barns känsla för naturen, 

både i Sverige och i Japan. 

■ Med artikelserien 

om ”Skogen vi ärvde” 

höjde DN-journalisten 

Maciej Zaremba 

temperaturen i den 

skogspolitiska debatten 

under förra året. 

Tidningen Land 

rankade honom överst 

på listan på de personer 

som gjort mest avtryck i skogen 

och han utnämndes till Årets 

miljöjournalist av Miljöjournalisternas 

förening. 

– Skogen vi ärvde var utan 

Hund på 

barkborrejakt 

Hundar som har fått lära 

sig att känna igen doftsignaler 

från granbarkborrar 

hittar fler angripna 

träd än en tränad människa 

som söker efter dessa 

träd utan hund. 

Tolv hundar, från Skåne i 

söder till Ångermanland i 

norr, tränades att känna igen 

doftsignaler från granbarkborre. 

Åtta av dessa hundar har 

tillsammans med sina förare 

testats i fältförsök i privatägd 

produktionsskog. 

De första försöken visar att 

Skogsmulle till Japan 

En världsmedborgare. 

Sachiko Takami 

har länge arbetat 

med Skogsmulle i 

Sverige men även 

byggt upp verksamhet 

i Japan. 

Där har hon skapat 

mulleskola, utbildat ledare och 

fått verksamheten att hela tiden 

växa. 

Skogsmulle skapades för övrigt 

av Gösta Frohm, pappa till 

Sten Frohm, vd på LRF Skogsägarna. 

Uppmärksammad debattör 

Maciej Zaremba. 

att överdriva något 

utav det mest spännande 

jag gjort. Det 

är äkta kon ikter, det 

går inte att säga vem 

som har rätt och vem 

som har fel, sade pristagaren. 

Artikelserien nns 

nu i bokform och en 

längre intervju med honom 

fanns i Vi Skogsägare nr 4/12. 

Det och andra tidigare nummer 

kan läsas på www.atl.nu/ 

viskogsagare. 

■ Största forskningen kan fortsätta 

Finansieringen är säkrad och därmed kan Future Forests fortsätta 

i ytterligare fyra år. Det handlar om Sveriges största skogsforskningsprogram 

som sysselsätter 40 forskare. 

Programmet är ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och 

Skogforsk. Det finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet, 

Skogforsk och svensk skogsnäring. 

de tio hektar stora områdena 

söktes av på en timme av sökhundsekipagen, 

medan det tog 

konsulenten ungefär tre gånger 

så lång tid att utföra samma 

arbete. 

Skogskonsulenten hittade 

överlag de angrepp som man 

kan förvänta sig av ”sök och 

plock”-metoden, det vill säga 

angrepp på vindfällda träd och 

i hyggeskanter, men de esta 

hundekipagen hittade även angrepp 

inne i granbestånden. 

Studien har gjorts av SLU 

forskare i Alnarp i samarbete 

med Snifferdogs Sweden och 

Skogsstyrelsen i Växjö. 

■ Prisad professor 

Lars Kardell, numera 

professor emeritus, var en av 

de första inom jägmästarskrået 

som insåg att skogen är 

mycket mera än virkesproduktion. 

Han har visat vilka typer av 

skogar människor uppskattar 

och på senare tid larmat om 

att skogsbesöken minskar 

drastiskt. Bara under 

2000-talet har antalet barn 

som besöker skogen mer än 

halverats, visar hans studier. 

För detta och mycket annat, 

däribland böckerna om 

skogens historia, har den 

legendariske professorn 

tilldelats Skogssällskapets 

förtjänsttecken samt 25 000 

kronor. 

■ Spaningshjälp sökes 

För den som vill ha en inblick 

i insekternas värld är 

feromoner en bra utgångspunkt. 

Forskarna lär sig allt 

mer om hur man kan använda 

och framställa dofterna som 

lockar till sig insekter. 

Bland annat är det ett sätt att 

lura barkborrar till fällor. 

Feromoner kan också 

komma till användning för att 

inventera insekter. Metoden 

kommer att användas av 

docent Mattias Larsson vid 

lantbruksuniversitetet i Alnarp. 

Han hoppas få hjälp av 

skogsägare i södra Sverige att 

rigga fällor och räkna insekter. 

Den som är intresserad kan 

maila honom på mattias. 

larsson@slu.se. 

45

KröniKa 

Detaljreglering fel väg 

A vslutningen 

av 2012 var näringspolitiskt 

viktig för familjeskogsbruket. 

Då lämnade en av miljömålsberedningens 

expertgrupper sitt förslag 

till hur miljöhänsynen i skogsbruket 

kan utvecklas. 

Samma vecka presenterade utredaren 

Mats Sjöstrand sin syn på hur den statliga 

regionala förvaltningen bör reformeras. 

Om vi börjar med den senare så föreslår 

utredningen färre och större länsstyrelser 

i syfte att få verksamheten tydligare och 

mer ändamålsenlig. 

Närmast som en bisats i utredningen 

föreslås att de frågor som Skogsstyrelsen 

i dag hanterar på regional och lokal nivå 

ska överlåtas till de enskilda länsstyrelsernas 

överväganden. 

q q q 

Enligt LRF Skogsägarna är skogen och 

skogsbruket så viktigt för Sverige att det 

behövs en enhetlig sektorspolitik med en 

sammanhållen sektorsmyndighet som är 

kompetent i både miljö- och produktionsfrågor, 

som arbetar likvärdigt över hela 

landet och som i vissa skogsfrågor samverkar 

med andra myndigheter, däribland 

länsstyrelsen. 

Regionutredaren lägger nu ett förslag 

som slår undan benen på den gällande 

politiken. Förslagen läggs utan någon 

som helst analys av hur det påverkar möjligheterna 

att genomföra skogspolitiken. 

Vi ser därför med stigande förvåning och 

stor kritik på denna del av regionutredningens 

betänkande. 

q q q 

I den allmänna debatten höjs fler och 

fler röster som menar att sektoriseringen 

i samhället borde minska eftersom det 

lätt blir en ”stuprörspolitik”, som omöjliggör 

helhetssyn och goda avvägningar. 

Det kan säkert vara riktigt inom flera 

politikområden, dock inte skogen. 

Skogspolitiken är en sektorspolitik som 

innebär just helhetsyn på användningen 

av skogen, där skogsstyrelsen och näringen 

har getts ett delat ansvar för sektorns 

jämställda mål för produktion och miljö. 

Politiken ställer krav på både virkesproduktion 

och miljöhänsyn. 

Skogsstyrelsen, som i själva verket är 

ett skogspolitiskt medel, sköter lagtillsynen, 

gör inventeringar och ger råd för att 

stötta såväl virkesproduktion, naturvård, 

kulturmiljövård som rekreation. Skogsbruk 

är alltså en pågående markanvändning 

som vilar på en trygg äganderätt och 

som helt normalt innebär att enskilda 

skogsområden över tid avverkas och föryngras, 

eller sparas för naturvård, utifrån 

de mål som olika markägare har för sin 

skog. 330 000 enskilda skogsägares olika 

viljor formar hälften av den svenska 

skogsmarksarealen. Skogsbolag och staten 

andra halvan. 

q q q 

En annan trend i samhället är, begripligt 

nog, att politiker i skuggan av 

vårdskandaler och tågförseningar känner 

ett behov av återreglering för att rätta till 

de fel som uppstått inom vissa verksamheter 

som tidigare avreglerats. 

Nu höjs det också röster för att skogsbrukets 

miljöhänsyn bör förtydligas och 

skärpas med nya regler. Därmed är vi inne 

på den andra utredningen som är aktuell, 

nämligen frågan om hur miljöhänsynen 

i skogsbruket kan utvecklas. 

Miljömålsberedningens expertgrupp 

tycks vara inne på en ökad detaljstyrning 

av skogsbruket med schabloner, sanktioner 

och förhandling mellan markägaren 

och den skogliga myndigheten om enskilda 

hänsyn. Detta skulle leda till en oanad 

byråkratisering av den pågående markanvändningen, 

rättsosäkerhet och ett helt 

onödigt avsteg från de grunder i skogspolitiken 

som det finns bred uppslutning 

kring. 

De undringar om näringens miljöhänsyn 

som finns bör enligt vår mening redas 

upp på annat sätt. 

q q q 

Först är det angeläget att man beskriver 

och dimensionerar nuläget på ett rättvisande 

sätt. Visst finns det förbättringsområden. 

Främst gäller det risken för 

körskador och hänsyn vid avverkning nära 

vatten. 

Men allt är inte så svart som vissa expressionistiska 

målare i media och i miljöorganisationerna 

vill få det till. En titt i 

statistiken visar att många av de parame- 

trar som brukar användas för att mäta 

naturvårdshänsyn klart och tydligt pekar 

i rätt riktning. 

Skogsstyrelsen prioriterar i dag miljöhänsyn 

högt i sin myndighetsutövning. 

Man har framsynt bjudit in till bred dialog 

med intressenterna. Dialogen baseras på 

uppföljningar och utvärderingar av hänsynen 

och skogsnäringen har mött upp. 

Ur detta kan följa praktiska lösningar 

i det delade sektorsansvarets anda och en 

uppgradering av myndighetens tillsyn. 

Förhoppningsvis också anpassade avtalslösningar 

för tätortsnära delar av skogen 

där allmänheten har speciella intressen. 

Lägg märke till att förutsättningarna för 

den önskvärda utvecklingen redan finns 

i skogspolitiken: Dialog för samverkan. 

Satsning på professionalism. Inventeringar 

för kommunikation och prioriteringar. 

Hyggesanmälan för tillsyn och rådgivning. 

Förelägganden där det finns eller 

när det uppkommer behov. 

q q q 

Det är därför synd att expertgruppen 

väljer detaljreglering och schabloner för 

att utveckla naturvårdshänsynen. 

Nu blir det upp till kloka politiker att 

väga ihop helheten och också se till skogens 

stora betydelse för Sverige, för klimatarbetet 

och 

för alla de människor 

som lever 

av skogen. Klarar 

politiska systemet 

inte av det 

finns risken att 

vi får en lagstiftning 

som leder 

till att skogsägarnas 

oro att 

göra fel blir större 

än viljan att 

göra rätt. 

Då blir alla 

förlorare – inte 

minst miljön. 

Sven Erik 

Hammar 

Skogsbrukare 

och ordförande 

i LRF Skogsägarna 


Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Nyheter från AS FORS MW 

Vi räcker längre! 

Våra konstruktörer, inköpare 

och produktion har gjort det 

igen! De har levererat en av 

marknadens mest genom- 

tänkta kranar till ett pris få 

kan slå. C 7,0 är kranen med 

en räckvidd på 7,0 m med en- 

kelutskjut. Räcker inte det er- 

bjuder vi vår populära C 8,5 m 

kran med dubbelutskjut. 

Jämför oss, det vinner du på! 

Bilderna visar C 7,0 kran monterad på 

vår nya FARMA Generation 2 vagnsserie 

modell T 10. 

• Lyftkraften och rörelsegeometrin är exceptionellt bra – se vårt lyftdiagram för respektive kran på vår hemsida. 

• Svängmomentet på 16 kNm ger dig den kraft du behöver. 

• Den tilltalande designen tillsammans med materialvalet ger en låg egenvikt – Bra för lastförmåga, balans och hållbarhet. 

Du vet väl att vi erbjuder marknadens bredaste sortiment på reglage från nybörjare till proffs! Hos oss kan du specialutrusta 

din vagn utifrån en rad tillvalsmöjligheter redan från fabrik. 

För närmare information om C 7,0, se www.forsmw.com. Klicka på FARMA/Kranar. Där hittar du de flesta svaren du söker. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade 

återförsäljare för närmare information 

se hemsida www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av 

specifikationer samt pris utan föregående 

information.

POSTTIDNING B 

VI SKOGSÄGARE 

Box 78 

685 22 Torsby 

Snabba, starka, 

effektiva och pålitliga 

. 

EASY 38 EL/TR 

132.900:- 

Rek. utpris 147.500:- (exkl. moms) 

Gäller tom 28/2 2013 

• Förenklad drift med kontrollpanel 

som styr allt 

• Aktivering av sågkedjan endast 

i kapmomentet. 

• Bättre åtkomlighet för service/underhåll 

med bl.a en stor skyddshuv 

• Renare ved med unik renskanal i transportören 

• Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk 

klyvstart. Hastighetsoptimerad! 

. 

EASY 37 EL/TR 

115.900:- 

Rek. utpris 133.900:- (exkl. moms) 

Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker 

• Maskinens funktioner 

manövreras med joystick 

• Hydraulisk inmatningsmatta 

• Vridbar transportör med 

hydraulisk drift 

• Steglös klyvkraft upp till 7 ton 

med automatisk klyvstart klyvstart 

trejon.se 

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 0243-50 17 23, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 

00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 

Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 

Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 

Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 

490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 

0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands 

Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: 

Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 

27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95 

Följ oss:

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?