1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

Utbildning Trots utmärkta möjligheter att få arbete är det inte lätt att locka elever till skogsutbildningarna. Men det är inte jämngrått. Det görs en hel del för att klara konkurrensen bland dagens krympande årskullar. En del är riktigt framgångsrikt, en del eviga utmaningar och en del är nytänkande mot obruten mark. Vi hälsade på hos Jällaskolan i Uppsala och mötte hela paletten. Text & foto: Pär Fornling Skolorna söker nya v Jällaskolan lyckas locka – lång kö till basåret Ett par succéutbildningar i skogen lockar massor av studenter. Å r 2001 började två nya utbildningar som visade sig bli riktiga lyckokast. Det ena var på Jällaskolan där tjejer erbjöds ett ”snabbspår” in till Skogsmästarskolan. Det andra lyckokastet gjordes 50 mil där ifrån, i Växjö. DÄR STARTADE universitetskursen Hållbart familjeskogsbruk på det som i dag heter Linnéuniversitetet. Drygt 3 000 personer har gått utbildningen och intresset varit stort hela tiden med ungefär två sökande på varje plats. Eftersom det är distanskurser finns studenter över hela landet. De flesta är skogsägare som bygger på sitt kunnande genom universitetskurserna, andra är blivande skogstjänstemän. – Blandningen av studenter är en styrka. Åldrarna varierar från 20 till 80 år, några bor i stan och andra på landet, med väldigt blandade yrkeserfarenheter. Ungefär 40 procent är kvinnor, berättar studievägledare Stanley Neergard. Nu går 350 personer på någon nivå i utbildningen som börjar med en grundkurs och därefter kan byggas på i olika trappsteg upp till en kandidatexamen. Även om den mesta utbildningen är på distans träffas studenterna för ett antal gemensamma skogsdagar. UNDER NÅGOT ÅR i början 2000-talet lyckades inte Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg fylla sina 45 platser. 32 Edith Elgenstierna går det skogliga basåret. VI SKOGSÄGARE 1/13
Jällaskolan, Uppsala VI SKOGSÄGARE 1/13 Stockholm vägar ” Jag kommer från Stockholms innerstad utan någon koppling till skogen, annat än att jag är intresserad av naturen. I dag är det helt annorlunda. – Vi har gott om sökande och efter tre års utbildning kan den som vill ha ett jobb i skogen vara säker på att få ett, berättar studierektor Eric Sundstedt. EN FRAMGÅNGSFAKTOR ÄR möjligheten att gå ett ”skogligt basår”. Det ger kvalifikationer och garanterar en plats på Skogsmästarskolan. På så sätt är det en chans för lite äldre elever som inte tänkt sig skogen från början. När basåret började på Jälla var det speciellt inriktat på tjejer. I dag vänder det sig till alla intresserade och fi nns dessutom i Värnamo. Vid senaste intagningen sökte 104 personer till de 16 platserna i Värnamo och 190 personer till de 16 platserna på Jällaskolan. EN AV DEM var Edith Elgenstierna som vi träffar i gallringsskogen utanför Uppsala. – Jag kommer från Stockholms innerstad utan någon koppling till skogen, annat än att jag är intresserad av naturen. Efter att ha provat olika utbildningar fi ck jag ögonen på den här. Det är ett bra sätt testa inför att jag eventuellt börjar på Skogsmästarskolan, berättar Edith och återgår till motorsågen. – Egentligen trivs jag bäst med skogsskötsel, men det är bra att också lära sig motorer. De räknar med att få jobb direkt Efter att två elever hoppat av återstår bara fyra grabbar i årskurs två. De trivs alldeles utmärkt! U nder en paus i lektionen om aptering funderar de över varför det inte är fler sökande till skolan. Visserligen är antalet elever betydligt större i de bägge andra årskurserna, men alla platserna är inte fyllda. SLUTSATSEN BLIR ATT det behövs mer marknadsföring. Många ungdomar är helt enkelt okunniga om möjligheterna i skogen. Men kvartetten klagar inte. – Vi har guldläge, säger Rasmus Fredriksson och kamraterna nickar instämmande. Det är ett väl sammanhållet gäng som trivs tillsammans och får utrymme till närmast individuell undervisning. OCH NÄR DET är dags att sitta i förarhytten är det bara att välja bland skolans maskinpark. De är helt säkra på att få arbete efter examen. Redan nu, efter halva utbildningstiden, har företag gjort framstötar. – Många maskinförare går i pension de närmsta åren. Det fi nns hur mycket jobb som helst! Det ganska ensamma arbetet avskräcker inte, naturintresset väger tyngre. Däremot tycker de lönen i som maskinförare kunde vara något bättre med tanke på hur ansvarsfullt arbetet är. I HELA LANDET går det drygt 300 elever i årskurs två på naturbruksgymnasiernasskogsutbildningar. Botten var vid sekelskiftet med 212 elever och toppen år 2005 med 391 elever. – Jord- och skogsutbildningarna har klarat sig relativt bra, konstaterar Claes-Göran Claesson, ordfö- Nyheter för nysvenskar kan ge jobb Joel Wenngren, Läby. – Jag är uppvuxen på en gård och valde mellan jord och skog. Det här blev jättebra. Jag kommer nog att jobba som manuell huggare eller maskinförare. Niklas Bruun, Knivsta. – Pappa har ett företag inom skogen och farfars bror byggde skogs maskiner, mest känd är nog brunetten. Jag vill gärna fortsätta i de fotspåren. Rasmus Fredriksson, Enköping. – Morfar var skogshuggare, det var han som väckte intresset. Jag gillar naturen och ser fram mot ett arbete i skogen. Alvin Södrén, Norrtälje. – Jag är intresserad av skogsmaskiner och räknar med att bli maskinförare. Får jag välja blir det gärna John Deere. rande i naturbruksskolornas förening. Förutom mindre ungdomskullar har den nya gymnasiereformen satt käppar i hjulet. Praktiken har ökat och kraven till högskolan har höjts. – Många har felaktigt bilden att man inte kan läsa vidare till högre utbildningar, men det är fullt möjligt genom att lägga till några kurser, betonar Claes-Göran Claesson. – Långt ifrån alla känner till möjligheterna och det har tyvärr skrämt bort en del i onödan. Men i stället för att välja till kurser tycker han att kurserna borde vara med från början, med möjlighet att välja bort dem. Nästa sida 33
Page 1 and 2: Nr 1 2013 Tips om gallring En tidni
Page 3 and 4: ingår som en medlemsförmån i lan
Page 5 and 6: Landsbygden viktig Den engelske lab
Page 7 and 8: ▼ VI SKOGSÄGARE 1/13 En färdig
Page 9 and 10: Dags att söka stipenDium ur gösta
Page 11 and 12: Palms är Europas ledande skogsvagn
Page 13 and 14: VI SKOGSÄGARE 1/13 Jonas eriksson
Page 15 and 16: Ta väl hand om din skog... HYPRO 7
Page 17 and 18: : H an är Finlands kanske främste
Page 19 and 20: Björken hetast Trots pressade pris
Page 21 and 22: skogen För att bredda utbudet har
Page 23 and 24: Tillbaks mot den magiska miljonen H
Page 25 and 26: ■ Tror på bioraffinaderier Ola H
Page 27 and 28: i sin hand VI SKOGSÄGARE 1/13 En g
Page 29 and 30: trådar av lignin. www.handelsbanke
Page 31: 5tips för skogsskötsel Här är n
Page 35 and 36: MRE SKSPRRAM Sveriges mest köpta m
Page 37 and 38: VI SKOGSÄGARE 1/13 Barrotsplantor
Page 39 and 40: POWER UP FOR ACTION. I våra nya 50
Page 41 and 42: Andra produkter: Större matarbord
Page 43 and 44: Vednätsäckar till EUR pall, 40, 6
Page 45 and 46: Tränade barkborresökande hundar m
Page 47 and 48: Fabrik: E-mail: info@forsmw.com www

1 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?