1 - ATL

Jällaskolan,
Uppsala
VI SKOGSÄGARE 1/13
Stockholm
vägar
”
Jag kommer från
Stockholms innerstad
utan någon koppling
till skogen, annat än att jag
är intresserad av naturen.
I dag är det helt annorlunda.
– Vi har gott om sökande och efter tre
års utbildning kan den som vill ha ett jobb
i skogen vara säker på att få ett, berättar
studierektor Eric Sundstedt.
EN FRAMGÅNGSFAKTOR ÄR möjligheten
att gå ett ”skogligt basår”. Det ger
kvalifikationer och garanterar en plats på
Skogsmästarskolan. På så sätt är det en
chans för lite äldre elever som inte tänkt
sig skogen från början.
När basåret började på Jälla var det speciellt
inriktat på tjejer. I dag vänder det sig
till alla intresserade och fi nns dessutom i
Värnamo.
Vid senaste intagningen sökte 104 personer
till de 16 platserna i Värnamo och
190 personer till de 16 platserna på Jällaskolan.
EN AV DEM var Edith Elgenstierna som
vi träffar i gallringsskogen utanför Uppsala.
– Jag kommer från Stockholms innerstad
utan någon koppling till skogen, annat än
att jag är intresserad av naturen. Efter att
ha provat olika utbildningar fi ck jag ögonen
på den här.
Det är ett bra sätt testa inför att jag eventuellt
börjar på Skogsmästarskolan, berättar
Edith och återgår till motorsågen.
– Egentligen trivs jag bäst med skogsskötsel,
men det är bra att också lära sig
motorer.
De räknar med
att få jobb direkt
Efter att två elever
hoppat av återstår bara
fyra grabbar i årskurs
två. De trivs alldeles
utmärkt!
U nder
en paus i lektionen om
aptering funderar de över
varför det inte är fler sökande
till skolan. Visserligen är antalet
elever betydligt större i de bägge
andra årskurserna, men alla platserna
är inte fyllda.
SLUTSATSEN BLIR ATT det behövs
mer marknadsföring. Många
ungdomar är helt enkelt okunniga
om möjligheterna i skogen. Men
kvartetten klagar inte.
– Vi har guldläge, säger Rasmus
Fredriksson och kamraterna nickar
instämmande.
Det är ett väl sammanhållet gäng
som trivs tillsammans och får utrymme
till närmast individuell undervisning.
OCH NÄR DET är dags att sitta i
förarhytten är det bara att välja
bland skolans maskinpark.
De är helt säkra på att få arbete
efter examen. Redan nu, efter halva
utbildningstiden, har företag gjort
framstötar.
– Många maskinförare går i pension
de närmsta åren. Det fi nns hur
mycket jobb som helst!
Det ganska ensamma arbetet avskräcker
inte, naturintresset väger
tyngre. Däremot tycker de lönen i
som maskinförare kunde vara något
bättre med tanke på hur ansvarsfullt
arbetet är.
I HELA LANDET går det drygt
300 elever i årskurs två på naturbruksgymnasiernasskogsutbildningar.
Botten var vid sekelskiftet med
212 elever och toppen år 2005 med
391 elever.
– Jord- och skogsutbildningarna
har klarat sig relativt bra, konstaterar
Claes-Göran Claesson, ordfö-
Nyheter för nysvenskar kan ge jobb
Joel Wenngren, Läby.
– Jag är uppvuxen på en
gård och valde mellan
jord och skog. Det här
blev jättebra. Jag
kommer nog att jobba
som manuell huggare
eller maskinförare.
Niklas Bruun, Knivsta.
– Pappa har ett företag
inom skogen och
farfars bror byggde
skogs maskiner, mest
känd är nog brunetten.
Jag vill gärna fortsätta i
de fotspåren.
Rasmus Fredriksson,
Enköping.
– Morfar var skogshuggare,
det var han
som väckte intresset.
Jag gillar naturen och
ser fram mot ett
arbete i skogen.
Alvin Södrén,
Norrtälje.
– Jag är intresserad av
skogsmaskiner och
räknar med att bli
maskinförare. Får jag
välja blir det gärna John
Deere.
rande i naturbruksskolornas förening.
Förutom mindre ungdomskullar
har den nya gymnasiereformen satt
käppar i hjulet. Praktiken har ökat
och kraven till högskolan har höjts.
– Många har felaktigt bilden att
man inte kan läsa vidare till högre
utbildningar, men det är fullt möjligt
genom att lägga till några kurser,
betonar Claes-Göran Claesson.
– Långt ifrån alla känner till möjligheterna
och det har tyvärr skrämt
bort en del i onödan.
Men i stället för att välja till kurser
tycker han att kurserna borde vara
med från början, med möjlighet att
välja bort dem.
Nästa sida
33