1 - ATL

Tränade barkborresökande hundar
med förare är bättre på att hitta
granbarkborrar i skogen än en
tränad skogskonsulent.
Foto: Annette Johansson
˙
Vi Skogsägare dec 2012
]
π
I I
I
I
I
I
I
I
I
° °
FIRAS
S L U TA R MUNK- INGÅR KOLLAR GÅR
FINNS
DE-
SNART MÅNE FÖR- OPINI- GÄRNA
FÖR
N Ö TA
CEMBER SKOLAN MANING ONEN PÅ BIO
HÅR-
BORT
B
C VÅ R D
TRO-
LIGTVIS A N T A G L
AN-
VÄNDS
I G E N FÖR
DIAGN OS
SPANSKT
VIN-
LANDS- R
KAP I
GÅR DET
ALLA O J A FA L L N E R Å T
NTET-
ETT
SÄG-
S LAGS
ANDE B A N A L BERÖM E L O G E
LITET
LAGOM
KRYPIN
MÄNGD
D A N S GÖRA L Y A DEL AV D O S
NÅGOT
PSALM
© KAN
UVROP
LACKAR
GÅ EN
MED
C IRKLAR R FJÄDER U H U FLIT S V E T T
HATTEN
L IKET
BI LDAR
ETT
N A P R A P A T E R
PAR ]
© JOBBAR MINDRE
DET ÄR
BYGG-
°
MED SMAKLIG S K Å DAT
OÖVER-
STÅN G
MUSK- COCK- L N TRÄFFAT S FRAMÅT- R A F T O
LERNA TA I L
AN DA
S MYCKA
HAR
FÖR
MÅNGA
MYCKET
HEMMA M Y S D R E S S Ö V E R L A S T A
SKÄNKER
RÄTT
VA R -
D EN KAN
LÄTT
DAGL IG
GE RÖD
RÄTT O M E L E T T MED- G R Å ANSIKTS- I L S K A N
FÖDD
FÄRG
FÅ R
ÖVRE
KRYSS-
IBLAND
GRÄNS
NESTOR
F U L L-
STÄND-
AVGÖRA L EN T A K MYCKET A N E
IGT
BOLME
MÖRK ˙ T O T A L T
INLED-
DRIVER
ANTI-
ER DE-
MÅNGA
S TAT-
L O T T CEMBER O S K A R SAM- G LÄRA A N A R K I
FÅG E L
LARE
GUDINNA
F U L L-
DET
TA L L-
SLÄNG
STÄNDIG
BLIR
H EDAR
RÖRA
MED T O S K I F TAT A R V E T TAR PÅ M O A R SIG S V E P
TA L
SOM VE
TRÄ
LÄTT
NIVÅ
ZIM-
HA PÅ
H ELA
MED
BABWE
KÄNN
O M A L D A I F A T T FÖRR S A N A
TJ U TE R
V A C K E R V
BRINGA PÅ
OBESTÅND OCH
I N T E R V Y STÄLLA PÅ BAR T
BACKE
VÄRD-
BRUKA-
TJ U V -
ERA
DES GODS-
S K A T T A SKÖRD- L I E HANDEL H Ä L E R I
EN
RÅBAR-
FRAM-
STIRRAR
KAD E
FÖR
TI LL
G R O V A TOMTE- U VA R -
VA G N
DAGS
HAR EN
S K Ä LV -
ANDE
VIKTIG
BIROLL R FINNS D A R R I G
LU FTEN
FINNS DEN
FINNS DEN
V I S E ANDRA E N A
FEBRUARIMAN
DE ÄR
NÄRA
SLÄKT S Y S K O N E N
BLIR
PRIS-
S A R I SATT V A R A
© INDISK
DRÄKT
GER R E A G E R A R
■ Duktiga korsordslösare
Bland våra läsare finns många
duktiga korsordslösare. Vår
brevlåda fylldes med lösningar
av julkrysset i förra tidningen.
Bland alla bidrag drog vi
följande vinnare:
De tre som vann en japansk
kvistsåg från Silky var:
Åke Sjöberg, Halmstad,
Agneta Gustavsson,
Vaxholm och Staffan
Sundqvist, Lycksele.
Följande tre personer vann en
prenumeration på Populär
Historia: Inger Ericsson,
Ramsberg, Katarina
Åkesson, Hjärup och
Marianne Ludvigsson,
Linköping.
VI SKOGSÄGARE 1/13
U TS LAG
FALLER EJ
H EN N ES BR U KAR
LÅNGT FRÅN
S TA R K
DAG ÄR ELEK-
TRÄDET
PUDRET M OT-
I NO- TRIKER
VI LJA
DRAR STRECK
VEMBER IBLAND
■ Dags för vd-byte
Skogsindustrierna
söker en ny vd
efter Marie S.
Arwidson (bilden)
som avgår med
pension efter 10
år. Innan dess var
hon vd vid europeiska
pappersindustrins samarbetsorgan
i Bryssel, CEPI.
■ Skogsmulle går på
export till Japan.
Detta uppmärksammas
av Sveriges
Ingenjör som i
år ger miljöpriset
på 50 000 kronor
till Skogsmulle stiftelsen och
dess ordförande Jill Westermark
och ledamot Sachiko Takami.
De får priset för arbetet att
främja barns känsla för naturen,
både i Sverige och i Japan.
■ Med artikelserien
om ”Skogen vi ärvde”
höjde DN-journalisten
Maciej Zaremba
temperaturen i den
skogspolitiska debatten
under förra året.
Tidningen Land
rankade honom överst
på listan på de personer
som gjort mest avtryck i skogen
och han utnämndes till Årets
miljöjournalist av Miljöjournalisternas
förening.
– Skogen vi ärvde var utan
Hund på
barkborrejakt
Hundar som har fått lära
sig att känna igen doftsignaler
från granbarkborrar
hittar fler angripna
träd än en tränad människa
som söker efter dessa
träd utan hund.
Tolv hundar, från Skåne i
söder till Ångermanland i
norr, tränades att känna igen
doftsignaler från granbarkborre.
Åtta av dessa hundar har
tillsammans med sina förare
testats i fältförsök i privatägd
produktionsskog.
De första försöken visar att
Skogsmulle till Japan
En världsmedborgare.
Sachiko Takami
har länge arbetat
med Skogsmulle i
Sverige men även
byggt upp verksamhet
i Japan.
Där har hon skapat
mulleskola, utbildat ledare och
fått verksamheten att hela tiden
växa.
Skogsmulle skapades för övrigt
av Gösta Frohm, pappa till
Sten Frohm, vd på LRF Skogsägarna.
Uppmärksammad debattör
Maciej Zaremba.
att överdriva något
utav det mest spännande
jag gjort. Det
är äkta kon ikter, det
går inte att säga vem
som har rätt och vem
som har fel, sade pristagaren.
Artikelserien nns
nu i bokform och en
längre intervju med honom
fanns i Vi Skogsägare nr 4/12.
Det och andra tidigare nummer
kan läsas på www.atl.nu/
viskogsagare.
■ Största forskningen kan fortsätta
Finansieringen är säkrad och därmed kan Future Forests fortsätta
i ytterligare fyra år. Det handlar om Sveriges största skogsforskningsprogram
som sysselsätter 40 forskare.
Programmet är ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet och
Skogforsk. Det finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet,
Skogforsk och svensk skogsnäring.
de tio hektar stora områdena
söktes av på en timme av sökhundsekipagen,
medan det tog
konsulenten ungefär tre gånger
så lång tid att utföra samma
arbete.
Skogskonsulenten hittade
överlag de angrepp som man
kan förvänta sig av ”sök och
plock”-metoden, det vill säga
angrepp på vindfällda träd och
i hyggeskanter, men de esta
hundekipagen hittade även angrepp
inne i granbestånden.
Studien har gjorts av SLU
forskare i Alnarp i samarbete
med Snifferdogs Sweden och
Skogsstyrelsen i Växjö.
■ Prisad professor
Lars Kardell, numera
professor emeritus, var en av
de första inom jägmästarskrået
som insåg att skogen är
mycket mera än virkesproduktion.
Han har visat vilka typer av
skogar människor uppskattar
och på senare tid larmat om
att skogsbesöken minskar
drastiskt. Bara under
2000-talet har antalet barn
som besöker skogen mer än
halverats, visar hans studier.
För detta och mycket annat,
däribland böckerna om
skogens historia, har den
legendariske professorn
tilldelats Skogssällskapets
förtjänsttecken samt 25 000
kronor.
■ Spaningshjälp sökes
För den som vill ha en inblick
i insekternas värld är
feromoner en bra utgångspunkt.
Forskarna lär sig allt
mer om hur man kan använda
och framställa dofterna som
lockar till sig insekter.
Bland annat är det ett sätt att
lura barkborrar till fällor.
Feromoner kan också
komma till användning för att
inventera insekter. Metoden
kommer att användas av
docent Mattias Larsson vid
lantbruksuniversitetet i Alnarp.
Han hoppas få hjälp av
skogsägare i södra Sverige att
rigga fällor och räkna insekter.
Den som är intresserad kan
maila honom på mattias.
larsson@slu.se.
45