1 - ATL

näringspolitik
Fortsättning:
oro för onödig detaljreglering
Den andra sidan av myntet är att skogsbruket
klagat på dagens oklara regler. Det
är inte lätt för skogsägaren att veta vad som
gäller vid olika åtgärder. Lagen säger en
sak, men målet i politiken är att överträffa
lagens krav. Extra otydligt är kraven på
hänsyn vid avverkningar som mäts med så
kallade ”polytaxinventeringar”.
Resultaten från ”polytaxen” blev så missvisande
och rättsosäkra att Skogsstyrelsen
har samlat skogsnäringen till ett ”dialogprojekt”
för att komma fram till tydligare
mål. Jonas ingår i dialogen både på ett
övergripande plan och i gruppen som arbetar
med mark och vatten.
– Vi vill gärna ha en tydlig och ändamålsenlig
skogsvårdslag. På så sätt underlättas
både myndigheternas tillsyn och
skogsägarens vardag.
Men det är ju syftet med de nu aktuella
förslagen i Miljömålsberedningen.
– Ja, men dels avskräcker förslagens omfattning,
dels tror jag vi får det tillräckligt
tydligt genom arbetet i dialogprojektet. Jag
tror det kan bli både tydliga målbilder och en
objektiv uppföljning av resultaten. I den grupp
jag är med i har vi varit väldigt konkreta, med
flera exkursioner i fält. Det är lite märkligt att
man parallellt med det arbetet kör ett annat
spår i Miljömålsberedningen.
Hur länge pågår dialogprojektet?
– Efter en remissomgång avslutas det
under våren.
Räcker dagens skogsvårdslag?
– Ja. Om man vill går det att göra förändringar
i föreskrifter och allmänna råd
om hur lagen ska tillämpas. Det är bra med
tanke på att saker och ting kan behöva justeras
när ny kunskap kommer fram. I förslaget
från Miljömålsberedningen däremot
talas om en ny skogsvårdsförordning. Det
är ny lagstiftning. För att ändra den krävs
politiska beslut. Jag har svårt att se att det
krävs en så omfattande förändring av
skogsvårdslagen.
reservat och anDra avsättningar
är förstås en av de stora näringspolitiska
frågorna.
Hur mycket mer skogsmark ska avsättas
till miljö?
– Nu tycker vi att det räcker med tvångsmässig
inlösen av mark. Däremot kan det
gärna tillkomma mer areal genom frivilliga
åtaganden från skogsägaren.
Hur då?
– Dels avsätter markägarna mycket mark
på egen hand, helt utan ersättning. Dels tror
jag jättemycket på Kometprogrammet. Problemet
är att det är ganska okänt och begränsat
till några få försöksområden.
14
Vad betyder Komet?
– Kompletterande metoder för skydd av
värdefull natur.
Och vad innebär det?
– Initiativet till att skydda mark ligger
hos skogsägaren. Han eller hon erbjuder
länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen ett markområde
med höga miljövärden. Om myndigheten
tycker det verkar vara intressant
blir det en förhandling om ersättning och
hur marken ska skyddas. Det kan vara
naturvårdsavtal, biotopskydd, eller naturreservat.
Det finns alltid möjlighet för
både markägaren att dra sig ur under förhandlingen.
Men hittills är det rätt små Kometområden.
– Jag tror på en ketchupeffekt. Det tar
lite tid att komma igång, sedan tar det fart.
Vi har undersökningar som visar att skogsägare
som slutit Kometavtal är väldigt
nöjda, men undersökningen visar också att
möjligheten är okänd för de flesta skogsägare.
– Vi tycker att möjligheten ska finnas
över hela landet och att myndigheten ska
få mer pengar för att sluta Kometavtal. Då
tar det fart. Och en hel del har redan hänt.
I Västerbotten har en handfull naturreservat
bildats.
Vad är ”Komet 2” för något?
– Det är en idé som vi lanserar för att
vidga möjligheterna. I dag gäller Komet
bara biologisk mångfald. Vi tycker också
att det ska vara en möjlighet i skogar för
rekreation och friluftsliv.
mYcKet i PlattFormen handlar
om att utveckla skogen och öka tillväxten,
både för att råvaran behövs och för att det
motverkar klimateffekten.
Bör vi ha ett tillväxtmål?
– Kanske. Vi har tydliga mål på miljösidan,
men inget tillväxtmål. Vi föreslår att
forskarna tar fram en tillväxtstrategi. Om
nej till att avlöva skogsstyrelsen
■ sKogsstYrelsens verksamhet är
hotad genom ett förslag från Regionutredningen,
som kom strax före jul.
I utredningen föreslås satt den centrala
myndigheten i Jönköping får finnas kvar men
att verksamheten ute i landet slås ihop med
länsstyrelserna.
– Det avvisar vi bestämt. I stället kan man
gärna föra över frågor om reservat och
vatten från länsstyrelsen till Skogsstyrelsen.
Det skulle dessutom bidra till den regelförenkling
som regeringen talar om.
Är du nöjd med förenklingarna hittills?
Jonas eriksson
arbetar med
näringspolitiska
frågor.
”
... skogsägare som
slutit kometavtal är
väldigt nöjda, men undersökningen
visar också att möjligheten
är okänd för de flesta...
strategin ska översättas i ett exakt mål i
kubikmeter kan man fundera över.
listan På Förslag och förändringar
är lång.
Är ni bara en kravmaskin?
– Jag tycker vi gör en hel del åtaganden
i plattformen.
Ge ett exempel?
– Vattenfrågorna känns väldigt viktiga.
Vi arbetar aktivt för att minimera körskadorna
och stöttar utvecklingen av skonsamma
skotare med militär bandteknik.
Många deltar dessutom i studiecirklar
kring vår bok om skogens vatten och vi
utvecklar en ”Blå målklassing” i skogsbruksplanerna.
Varför får skogsbruket så mycket stryk
i den allmänna debatten?
– Det är ingen entydig bild, men visst
behöver vi arbeta mycket mer med vår
image och förklara vad familjeskogsbruket
står för. Det måste börja redan i skolan.
Nyligen läste jag om skogen i min dotters
lärobok och reagerar mot beskrivningen.
Det finns mycket att göra och projekt som
Skogen i skolan är en av många viktiga
bitar.
– Jag är inte imponerad. Det har inte blivit
någon märkbar förbättring i vardagen för
markägarna.
vad hoppas du på?
– Exempelvis snabbare hantering av
avverkningsanmälningar. I dag drabbas vi
ofta av onödiga flyttkostnader eller att vi
inte hinner använda oss av de frusna vintervägarna,
därmed ökar risken för markskador.
Man måste alltid vänta sex veckor
innan avverkningen kan påbörjas oavsett
om det är ett litet trivialt bestånd utan
naturvärden.
VI SKOGSÄGARE 1/13