1 - ATL

More documents

Recommendations

Info

näringspolitik Fortsättning: oro för onödig detaljreglering Den andra sidan av myntet är att skogsbruket klagat på dagens oklara regler. Det är inte lätt för skogsägaren att veta vad som gäller vid olika åtgärder. Lagen säger en sak, men målet i politiken är att överträffa lagens krav. Extra otydligt är kraven på hänsyn vid avverkningar som mäts med så kallade ”polytaxinventeringar”. Resultaten från ”polytaxen” blev så missvisande och rättsosäkra att Skogsstyrelsen har samlat skogsnäringen till ett ”dialogprojekt” för att komma fram till tydligare mål. Jonas ingår i dialogen både på ett övergripande plan och i gruppen som arbetar med mark och vatten. – Vi vill gärna ha en tydlig och ändamålsenlig skogsvårdslag. På så sätt underlättas både myndigheternas tillsyn och skogsägarens vardag. Men det är ju syftet med de nu aktuella förslagen i Miljömålsberedningen. – Ja, men dels avskräcker förslagens omfattning, dels tror jag vi får det tillräckligt tydligt genom arbetet i dialogprojektet. Jag tror det kan bli både tydliga målbilder och en objektiv uppföljning av resultaten. I den grupp jag är med i har vi varit väldigt konkreta, med flera exkursioner i fält. Det är lite märkligt att man parallellt med det arbetet kör ett annat spår i Miljömålsberedningen. Hur länge pågår dialogprojektet? – Efter en remissomgång avslutas det under våren. Räcker dagens skogsvårdslag? – Ja. Om man vill går det att göra förändringar i föreskrifter och allmänna råd om hur lagen ska tillämpas. Det är bra med tanke på att saker och ting kan behöva justeras när ny kunskap kommer fram. I förslaget från Miljömålsberedningen däremot talas om en ny skogsvårdsförordning. Det är ny lagstiftning. För att ändra den krävs politiska beslut. Jag har svårt att se att det krävs en så omfattande förändring av skogsvårdslagen. reservat och anDra avsättningar är förstås en av de stora näringspolitiska frågorna. Hur mycket mer skogsmark ska avsättas till miljö? – Nu tycker vi att det räcker med tvångsmässig inlösen av mark. Däremot kan det gärna tillkomma mer areal genom frivilliga åtaganden från skogsägaren. Hur då? – Dels avsätter markägarna mycket mark på egen hand, helt utan ersättning. Dels tror jag jättemycket på Kometprogrammet. Problemet är att det är ganska okänt och begränsat till några få försöksområden. 14 Vad betyder Komet? – Kompletterande metoder för skydd av värdefull natur. Och vad innebär det? – Initiativet till att skydda mark ligger hos skogsägaren. Han eller hon erbjuder länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen ett markområde med höga miljövärden. Om myndigheten tycker det verkar vara intressant blir det en förhandling om ersättning och hur marken ska skyddas. Det kan vara naturvårdsavtal, biotopskydd, eller naturreservat. Det finns alltid möjlighet för både markägaren att dra sig ur under förhandlingen. Men hittills är det rätt små Kometområden. – Jag tror på en ketchupeffekt. Det tar lite tid att komma igång, sedan tar det fart. Vi har undersökningar som visar att skogsägare som slutit Kometavtal är väldigt nöjda, men undersökningen visar också att möjligheten är okänd för de flesta skogsägare. – Vi tycker att möjligheten ska finnas över hela landet och att myndigheten ska få mer pengar för att sluta Kometavtal. Då tar det fart. Och en hel del har redan hänt. I Västerbotten har en handfull naturreservat bildats. Vad är ”Komet 2” för något? – Det är en idé som vi lanserar för att vidga möjligheterna. I dag gäller Komet bara biologisk mångfald. Vi tycker också att det ska vara en möjlighet i skogar för rekreation och friluftsliv. mYcKet i PlattFormen handlar om att utveckla skogen och öka tillväxten, både för att råvaran behövs och för att det motverkar klimateffekten. Bör vi ha ett tillväxtmål? – Kanske. Vi har tydliga mål på miljösidan, men inget tillväxtmål. Vi föreslår att forskarna tar fram en tillväxtstrategi. Om nej till att avlöva skogsstyrelsen ■ sKogsstYrelsens verksamhet är hotad genom ett förslag från Regionutredningen, som kom strax före jul. I utredningen föreslås satt den centrala myndigheten i Jönköping får finnas kvar men att verksamheten ute i landet slås ihop med länsstyrelserna. – Det avvisar vi bestämt. I stället kan man gärna föra över frågor om reservat och vatten från länsstyrelsen till Skogsstyrelsen. Det skulle dessutom bidra till den regelförenkling som regeringen talar om. Är du nöjd med förenklingarna hittills? Jonas eriksson arbetar med näringspolitiska frågor. ” ... skogsägare som slutit kometavtal är väldigt nöjda, men undersökningen visar också att möjligheten är okänd för de flesta... strategin ska översättas i ett exakt mål i kubikmeter kan man fundera över. listan På Förslag och förändringar är lång. Är ni bara en kravmaskin? – Jag tycker vi gör en hel del åtaganden i plattformen. Ge ett exempel? – Vattenfrågorna känns väldigt viktiga. Vi arbetar aktivt för att minimera körskadorna och stöttar utvecklingen av skonsamma skotare med militär bandteknik. Många deltar dessutom i studiecirklar kring vår bok om skogens vatten och vi utvecklar en ”Blå målklassing” i skogsbruksplanerna. Varför får skogsbruket så mycket stryk i den allmänna debatten? – Det är ingen entydig bild, men visst behöver vi arbeta mycket mer med vår image och förklara vad familjeskogsbruket står för. Det måste börja redan i skolan. Nyligen läste jag om skogen i min dotters lärobok och reagerar mot beskrivningen. Det finns mycket att göra och projekt som Skogen i skolan är en av många viktiga bitar. – Jag är inte imponerad. Det har inte blivit någon märkbar förbättring i vardagen för markägarna. vad hoppas du på? – Exempelvis snabbare hantering av avverkningsanmälningar. I dag drabbas vi ofta av onödiga flyttkostnader eller att vi inte hinner använda oss av de frusna vintervägarna, därmed ökar risken för markskador. Man måste alltid vänta sex veckor innan avverkningen kan påbörjas oavsett om det är ett litet trivialt bestånd utan naturvärden. VI SKOGSÄGARE 1/13
Ta väl hand om din skog... HYPRO 755 med HYPRO FG45 Fällgrip HYPRO 450 XL HYPRO 300 ...Kör HYPRO www.hypro.se Tel. 0479-220 59
Page 1 and 2: Nr 1 2013 Tips om gallring En tidni
Page 3 and 4: ingår som en medlemsförmån i lan
Page 5 and 6: Landsbygden viktig Den engelske lab
Page 7 and 8: ▼ VI SKOGSÄGARE 1/13 En färdig
Page 9 and 10: Dags att söka stipenDium ur gösta
Page 11 and 12: Palms är Europas ledande skogsvagn
Page 13: VI SKOGSÄGARE 1/13 Jonas eriksson
Page 17 and 18: : H an är Finlands kanske främste
Page 19 and 20: Björken hetast Trots pressade pris
Page 21 and 22: skogen För att bredda utbudet har
Page 23 and 24: Tillbaks mot den magiska miljonen H
Page 25 and 26: ■ Tror på bioraffinaderier Ola H
Page 27 and 28: i sin hand VI SKOGSÄGARE 1/13 En g
Page 29 and 30: trådar av lignin. www.handelsbanke
Page 31 and 32: 5tips för skogsskötsel Här är n
Page 33 and 34: Jällaskolan, Uppsala VI SKOGSÄGAR
Page 35 and 36: MRE SKSPRRAM Sveriges mest köpta m
Page 37 and 38: VI SKOGSÄGARE 1/13 Barrotsplantor
Page 39 and 40: POWER UP FOR ACTION. I våra nya 50
Page 41 and 42: Andra produkter: Större matarbord
Page 43 and 44: Vednätsäckar till EUR pall, 40, 6
Page 45 and 46: Tränade barkborresökande hundar m
Page 47 and 48: Fabrik: E-mail: info@forsmw.com www

1 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?