Emåns avrinningsområde - Vattenmyndigheterna

50 (124)
buskbärande hagmarker, blandlövhage, öppen hagmark samt hackslåttmark och annan öppen
äng. De naturliga fodermarkerna hyser flera hävdgynnade växtsamhällen med en rik flora, t.ex
spindelört, Jungfru Marie nycklar, svinrot, darrgräs, ormrot, slåttergubbe, stagg, brudbröd.
Lövtäkt förekommer fortfarande. Strömsgärde är ett litet avgränsat område med småskalig,
ålderdomlig prägel. Ängsslåttern upphörde 1985, men ängarna hävdas idag genom bete.
Floran i fodermarkerna är fortfarande mycket art-och individrik.
2.2.9.7 Riksintressen för naturvård, Kalmar län
Emåns vattensystem, Hultsfred, Högsby, Mönsterås och Oskarshamn kommuner.
Beskrivning: Väster om Målilla och utmed Gårdvedaåns och Silveråns nedre delar finns
utomordentligt välutbildade meandersystem. Området är av stort ornitologiskt värde. Kring
Drageryd utbreder sig ett komplex av isälvsavlagringar. Det består av platåartade åsar och
kullar samt i norr terrasser på sydsluttningarna. Även åssträckan mellan Ruda och Högsby har
ett högt geovetenskapligt värde med bland annat flera parallella åsar. Utmed Emån finns på
flera ställen ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet med stort inslag av
naturbetesmarker och slåtterängar. I Emån finns cirka 30 fiskarter med bland annat
ursprungligt bestånd av havsöring och lax samt den akut hotade malen. Framförallt i den
nedre delen finns omfattande svämskogar av naturskogskaraktär. De domineras av ek och asp
och har ofta en mycket rik lavflora. I Nötån, Sällevadsån och Pauliströmsån finns stationär
öring och livskraftiga populationer av flodpärlmussla. Utter har observerats på flera platser
utmed Emåns vattensystem. Natura 2000-område.
Hammarsebo brandfält, Oskarshamns kommun. Beskrivning: Under några veckor i augustiseptember
1983 härjade en omfattande skogsbrand i det här området. Branden spred sig
häftigt i det extremt torra och varma sensommarvädret och en sträcka på cirka en mil och en
yta på 650 hektar brann upp innan elden kunde släckas. Kunskapen om vad som händer i
markerna efter en skogsbrand är liten och man fick efter den stora branden en unik möjlighet
att studera växters och djurs återinvandring till den brända skogen. Därför avsattes
Hammarsebo brandfält som naturreservat 1984 (tillika riksintresse). Området är 65 hektar
stort och bestod vid branden av drygt 100-årig barrblandskog med inslag av mindre kärr och
mossar. Inom naturreservatet studeras bland annat hur föryngringen av skog efter en brand
sker samt växt- och djurlivets spontana återinvandring. Naturligt brandpåverkade skogar
räknas idag till en av vårt lands mest hotade naturtyper. Ett mycket stort antal arter, främst
inom insektsfaunan och kärlväxter, är helt eller delvis beroende av att skogen brinner med
jämna mellanrum. De första åren efter branden syntes många karaktäristiska pionjärarter, det
vill säga arter som etablerar sig snabbt och tidigt på en viss marktyp. Det var till exempel
kärlväxter såsom svedjenäva och brandnäva och fåglar; trädlärka, trädpiplärka och
stenskvätta.
Myr väster om Mada, Högsby kommun (merparten även i Uppvidinge kommun,
Kronobergs län). Beskrivning: På gränsen till Kalmar län ligger ett representativt och
opåverkat myrkomplex, vars olika delar är mycket väl utformade och helt ostörda. Mossen är
till större delen öppen men på vissa partier finns ett glest trädskikt av tall. Skvattram är
vanligt förekommande. För att områdets värden ska bestå bör inte ske dränering,
vattenreglering, dämning eller torvtäkt. Avverkning av sumpskogar på fastmarksholmar och i
kantzoner bör inte heller utföras.
Odensås, Hultsfreds kommun. Beskrivning: Odensås är ett varierat odlingslandskap med stora
arealer naturbetesmark. Här finns även en ekhage med storvuxna ekar och odlingsrösen som