Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling
Innehållsförteckning
Årsrapport för 2011
Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall
Summary 2
Svensk sammanfattning 3
Inledning 3
Metoder 4
Resultat och Diskussion (inkl. Figurer 1–6) 9
Artkommentarer (inkl. Figurer 7–9) 18
Tack 28
Tabell 1. Antal inventerade punktrutter vintrarna 1975/1976–2010/2011 29
Tabell 2. Antal inventerade punktrutter somrarna 1975–2011 29
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2011 29
Tabell 4. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 2009/2010–2010/2011 30
Tabell 5. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna 2010–2011 32
Tabell 6. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 2010–2011 35
Tabell 7. Antal observerade däggdjur på standardrutterna sommaren 2011 38
Tabell 8. Antal observerade individer på nattfågelrutterna somrarna 2010–2011 39
Tabell 9. Antal observerade däggdjur på nattfågelrutterna somrarna 2010–2011 40
Figur 10. Diagram som visar populationsindex vintertid, punktrutter 41
Figur 11. Diagram som visar populationsindex häckningstid, punktrutter och standardrutter 48
Appendix 1. Deltagarförteckning för punktrutter gjorda på vintern och sommaren 65
Appendix 2. Deltagarförteckning för standardrutter 2011 73
Appendix 3. Deltagarförteckning för nattrutter 2011 81
Omslagsbild/Cover: Storspov Numenius arquata
Alla bilder/All pictures: Åke Lindström
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Lund 2012

Summary
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2012. Monitoring population changes of birds in Sweden.
Annual report for 2011, Department of Biology, Lund University. 82 pp.
We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University,
as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The
results for 2011 include data from 589 winter point count routes in 2010/2011 (36 th winter), of which
273 were carried out during the Christmas/New Year count and 262 summer point count routes (37 th
year). A third programme is running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (semi-randomly)
distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 462 Fixed routes were
completed in the summer of 2011 (fourth best year). Trends were analyzed using TRIM. A programme
for covering night-active birds started in 2010 (point counts along roads with one route per 25x25 km
square of the country). In 2011, 115 routes were covered at three occasions each (March, April and
June). The distribution of the covered routes is presented in Figure 1.
In the Christmas/New Year count 2010/2011, about 75,000 individuals of 109 species were
counted by 221 observers. The winter was unusually harsh and started already in November. This
certainly explains many of the dramatically low winter figures. Moderate to strong increases in winter
populations over the last decade are present in seven species. Declines over the same period are
prominent in nine species (Fig. 10).
On the point count routes in summer 2011, about 94,000 birds of 199 species were counted by
161 observers on 262 routes. From the Fixed routes 129,000 birds of 217 species were reported by 236
persons. Trend graphs for a large number of species are presented in Fig. 11. More graphs and indices
can be found on the homepage (address below). Over the last 10–12 years, the most pronounced
declines are found in Grey Heron, Wigeon, Merlin, Willow Grouse, Ruff, Herring Gull, Little Gull,
Swift, Siberian Tit, Goldcrest, Common Rosefinch, Ortolan, Rustic and Lapland Bunting. The strongest
increases are shown by Cormorant, Greylag Goose, Red Kite, Hobby, Hazel Hen, Crane, Whimbrel,
Stock Dove, Blue Tit, Great Tit, Mistle Thrush, Blackcap, Chiffchaff (both Swedish ssp.), Goldfinch,
crossbills, A second consecutive hard winter, did not seem to affect cold sensitive species like Grey
Heron, Wren and Goldcrest as dramatically as the year before. It was a good year for lemming-eating
birds such as Rough-legged Buzzard, Long-tailed Skua, Hawk Owl and Short-eared owl.
The night routes showed higher owl activity and better breeding results in the north compared to
2010. In the southern part of the country owl numbers and breeding output was lower than in 2010.
Very high numbers of Quail were recorded during the night routes in 2011. The numbers of larger
mammals counted were relatively similar to the year before. Both bird and mammal data from the night
routes will be used for calculating trends as soon as the time series are long enough.
Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species
selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page 14). Farmland
birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 11 species) show a more than 50% decline since 1975. Woodland
birds (“Vanliga skogsfåglar”, 26 species) have declined with about 30%, whereas a group of other
common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 21 species) have declined with about 10%. We also present the
corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 1998). All but one of
six indicators turned downwards during 2010. In the recent 5–10 years, the indicators based on the two
schemes have become more and more similar within each habitat. Another set of indicators, official
indicators of biodiversity within the national Environmental Objectives set by the Swedish Parliament
based on data from the Fixed routes, are presented as well (Fig. 6). Among these, the indicator for
mountain birch forest birds is the only one showing a significant trend (negative) for the last ten years.
Five indicators (lakes and streams, forest, mountain tundra, mountain birch forest and ‘a rich diversity
of plant and animal life’) showed negative changes between 2010 and 2011. The indicators for birds in
wetlands (both northern and southern) and farmland showed unchanged or higher values 2011
compared to 2010.
Homepage: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring
2

Svensk sammanfattning
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2012. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport
för 2011. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 82 pp.
I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2011. Fåglarna
har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive
vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på
sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/2011 räknades 75 000
fåglar av 109 arter på 273 rutter. Sommaren 2011 räknades 94 000 fåglar av 199 arter på 262 punktrutter
och 129 000 fåglar av 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades för första gången
även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare,
dovhjort och älg. Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna för flera lämmelspecialister,
samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på
köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året före.
Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa,
storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka,
kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en
påtaglig ökning registrerats för grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa,
skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda
raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter går det fortsatt sämst
för fåglarna i jordbrukslandskapet.
Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter
(punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under 2011. Huvuddelen
av ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under 2011 jämfört med 2010 i norra
Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att
betydligt fler individer registrerades under 2011 än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär
samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas för
trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.
INLEDNING
Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska
fågelpopulationernas häckande bestånd så att
eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid.
Fågelräkningarna är en del i Naturvårdsverkets
miljöövervakningsprogram består av årligen upprepade
inventeringar med standardiserade metoder. I denna
rapport presenteras populationstrender för ett stort
antal svenska fågelarter. Projektets största värde ligger
i de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen
för svenska fåglar under mer än tre och
ett halvt decennium. Dessa används inte minst som
underlag för det svenska rödlistearbetet, men ger också
viktig och detaljerad information om de svenska
fåglarnas antalsförändringar till forskare, naturvårdare
och amatörornitologer.
De insamlade siffrorna används inte bara för att
beskriva hur det går för enskilda arter. Trender för
grupper av arter slås också samman till så kallade
indikatorer, som visar hur går för biodiversiteten i
3
Större däggdjur räknas på nattrutterna sedan 2010
och på standardrutterna sedan 2011. Under 2011
registrerades 162 respektive 47 rödrävar.
Larger mammals are surveyed on the night routes
since 2010 and on the Fixed Routes since 2011. In
2011, 162 and 47 Red Foxes were counted in the two
schemes.

allmänhet och fåglarna i synnerhet, i olika habitat och geografiska områden. Sedan länge ingår
svenska punktruttsdata i tre olika gemensamma EU-indikatorer och vi beräknar motsvarande
indikatorer för Sverige separat. Dessutom bidrar Svensk Fågeltaxering, med hjälp av data från
standardrutterna, till att skapa indikatorer för hur biodiversiteten i allmänhet och fåglarna i
synnerhet påverkas av hur riksdagens olika miljömål efterföljs (www.miljomal.se). Vi presenterar
indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar samt för det övergripande sextonde
miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.
Årsrapport omfattar vintern 2010/2011 och sommaren 2011. Det är nu den 36:e
vintersäsongen och den 37:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade
1975, den 16:e säsongen för standardrutterna som startade 1996 och den andra för nattrutterna som
startade 2010. Även om de långsiktiga trenderna får mest fokus har vi i några fall specifikt
diskuterat det senaste årets värden. Man bör dock ha i åtanke att enskilda års värden alltid skall
tolkas med försiktigt. Speciellt för arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som
rena tillfälligheter ha stor inverkan.
Nytt för året var att även däggdjur registrerades på standardrutterna, ett försök som slog väl
ut. Även om däggdjursräkningen var frivillig valde de allra flesta standardruttsinventerare att delta.
Populationsutvecklingen för åtminstone en handfull däggdjursarter ser ut att kunna följas på detta
sätt, inte minst när data kombineras med räkningarna på nattfågelrutterna. Under 2011 gick
Gotlands län med i standardruttsprogrammet och därmed är alla Sveriges län officiellt med. Det
goda samarbetet med landets länsstyrelser är en mycket viktig och uppskattad del av Svensk
Fågeltaxering.
Vi hoppas att årets rapport skall vara ge den information som såväl inventerare som andra
intressenter i den svenska fågelfaunan söker. De fantastiska insatser som landets alla
fågelinventerare gör utgör ryggraden i den svenska fågelövervakningen och vi hoppas att denna
rapport skall stimulera till fortsatt och utökat inventerande i landet.
METODER
Inventeringsmetoder
Tre huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt
valda punktrutter, standardrutter samt nattrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på
rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida. Var i Sverige fåglar räknades under 2011
framgår av figur 1.
Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter
(stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från
olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker
en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med
start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen
och Vinterfågelräkningen.
Standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat
om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem
minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär 30–40
minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 25 km lucka i
både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 716. Metoden infördes 1996 för att
få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till de olika
naturtypernas arealer.
Under 2011 räknades för första gången även däggdjur (de större och vilda arterna) på
standardrutterna. Räkningen var frivillig, men kommer att bli obligatorisk från 2012.
4

Nattrutter. I grunden mycket lik punktrutterna på så vis att inventeraren själv väljer var rutten ska
gå. Rutten är dock styrd genom att det endast kan finnas en sådan per 25x25 km yta i landet
(motsvarande de gamla topografiska kartbladen) och den skall vara konstant mellan åren även om
inventeraren byts ut. Rutten ska gå längs allmänt tillgängliga vägar som är farbara året runt. Längs
rutten placerar inventeraren ut 20 punkter med minst två km avstånd mellan punkterna. Från varje
punkt räknas hörda och sedda fåglar under fem minuter vid tre tillfällen per år (mars, april och juni).
Metoden infördes 2010 men har testats i Uppsala län under åren 2008–2009. På nattrutterna räknas
även däggdjur, både under de fem minuterna på punkterna samt under transportsträckorna mellan
punkter. Däggdjursräkningen var frivillig men nästan alla (98 % 2011) av nattinventerarna har valt
att också räkna däggdjur på sina rutter.
Beräkning av index
Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värden vi förväntar oss
skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan
statistiskt och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de
speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl
materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är
stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en
indexeringsmetod som kallas TRIM.
TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av
statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram
(vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär
trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år.
Notera att endast (log)linjära trender beräknas med TRIM. För vissa arter, till exempel rosenfinken,
med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men
metoden passar väl för arter med långsiktiga stabila trender.
Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihoodmetoden”
med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de
problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller
stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation” -
5
Utsikten längs linje 5 på
standardrutten 29L2C nära
Vittangi. Standardrutternas
utlägg gör att inventeraren
ofta besöker områden som
sällan eller aldrig besöks av
ornitologer. Här sågs en
tretåig hackspett födosöka
på hygget och en småspov
spelade.
The view along line
transect 5 of a Fixed Route
in northeast Sweden. The
way the routes are
distributed means that
ornithologists visit sites and
habitats they otherwise
rarely visit. Here a Threetoed
Woodpecker and a
whimbrel were seen.

många fåglar blir äldre än ett år och finns alltså med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika
värdena ut för de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan tillsammans med de faktiska
räkningarna vid den statistiska behandlingen av index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index
som sådana. När ett nytt år läggs till förändras tidigare års TRIM-index, normalt dock i mycket
marginell omfattning. För mer sofistikerade detaljer om TRIM-index hänvisas till manualen som
kan hämtas på www.ebcc.info.
Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i figurerna 10 och 11. Varje års
index i siffror finns att tillgå i Excel-filer på hemsidan. För alla de tre inventeringsprogrammen har
vi använt 1998 som basår (index = 1). Anledning till att använda 1998 som basår är att det detta år
gjordes 166 standardrutter, vilket är 23 % av rutterna och vi tror att från och med detta år täcks
Sverige väl av standardrutterna. Vi uteslöt alltså
de två första årens standardruttsdata, då för få
rutter gjordes. För de två sommarprogrammen
har vi valt att rita kurvorna i samma figur för att
göra dem direkt jämförbara.
Så här läser du Vinterfågelräkningens
figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har
för 1998 satts till 1. En blå linje binder ihop
indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall
betyder indexet på ungefär 0,5 för 1975 att det
fanns 0,5 gånger så många individer som
basåret, dvs. populationen 1975 var bara hälften
så stor som år 1998. Basårets värde kan av ren
slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför
skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida
värden före och efter basåret ligger över eller
under 1. Det viktiga är istället vilka trender som finns i kurvan. Det första talet i parentesen efter
artnamnet (”44” för havsörnen) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år. Det andra
talet (6,9) är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorlek. Havsörnen
har alltså ökat med i genomsnitt nästan 7 % per år över hela perioden. Parentesen avslutas med en
beskrivning av trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend
finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande
p

Fågelindikatorer
Under 2003 startade organisationen European Bird Census Council (EBCC) ett projekt för att i
förenklad form beskriva hur det går för de vanligaste fåglarna i Europa. Trenderna hos fågelarter
typiska för ett visst habitat, till exempel jordbrukslandskapet, summeras till en enda trend. Indikatorerna
blir helt enkelt fåglarnas motsvarighet till aktievärldens Dow Jones eller Nasdaq. Under
2004 beslutades inom EU att denna indikator skall användas som ett sätt att spegla tillståndet för
den biologiska mångfalden inom EU (se Vår Fågelvärld 2/2005). Här presenterar vi motsvarande
siffror för Sverige, baserat på de urvals- och beräkningskriterier som används för hela Europa. Det
är dessa siffror som ingår i de europeiska indikatorerna.
Tre indikatorer har beräknats: Vanliga jordbruksfåglar (”Common farmland birds”), Vanliga
skogsfåglar (”Common woodland birds”) samt Övriga vanliga fåglar (”All other common birds”).
För Europa har 124 arter valts ut, av vilka 33, 28 och 63 placerats i respektive grupp. Av dessa ingår
i de svenska beräkningarna 14, 21 resp. 45 arter (Fig. 4 och 5). Att färre arter finns med i Sverige
beror på att vissa arter inte förekommer i vårt land och att andra är för fåtaliga för att möjliggöra
indexering. Grupptillhörighet har bestämts utifrån ett europeiskt perspektiv och speglar i enstaka
fall inte förhållandena i Sverige speciellt väl. Vissa arter, likt ”jordbruksarterna” törnskata och
gulsparv, förekommer i Sverige även i stor utsträckning på hyggen och i kraftledningsgator. Vi har
valt att behålla den europeiska standarden för jämförbarhetens skull.
Först har TRIM-index beräknats för varje art. Därefter har ett medelindex beräknats per år för
alla arter. Medelindex är det geometriska medelvärdet, vilket gör att en dubblering av en art vägs
upp av en halvering för en annan art.
Sedan sommaren 2007 används data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter även som
officiella indikatorer på den biologiska mångfaldens utveckling inom de nationella miljömålen samt
därunder liggande delmål (se Vår Fågelvärld 7/2007). Indikatorer för Ett rikt odlingslandskap,
Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Ett
rikt växt- och djurliv har redan varit med i tidigare rapporter och uppdateras här med data från 2011.
Grundtanken är att följa ett urval relativt specialiserade fågelarters populationsutveckling, fåglar
vars ekologi har god koppling till
de olika miljömålen och på så sätt
få lättbegripliga indikatorer på
läget för den biologiska
mångfalden. I indikatorn för Ett
rikt växt- och djurliv ingår
samtliga arter som valts ut för
övriga indikatorer, kompletterat
med ytterligare några från marina
miljöer. De sex indikatorerna
presenteras, både på nationell och
på regional nivå, på miljömålsportalen
(www.miljomal.se) där
det också finns fördjupande texter
att läsa. Fågeldata från standardrutterna
är en av de få indikatorer
på biologisk mångfald i Sverige
som finns i dagsläget. En mer
detaljerad genomgång av tanke-
gångarna bakom arturvalet för
miljömålsindikatorerna
presenterades i årsrapporten för
2007.
Tretåig hackspett är en av arterna i fågelindikatorn för miljömålet Levande
skogar.
The Three-toed Woodpecker is one of the species included in the Swedish
indicator for Living Forests.
7

8
Figur 1. Antal och fördelning av
inventerade vinterpunktrutter
(period 3), sommarpunktrutter,
standardrutter respektive
nattfågelrutter per 25 x 25 km yta
vintern 2010/2011 och
sommaren 2011. För
standardrutterna och nattfågelrutterna
finns bara en rutt per
ruta och de vita symbolerna visar
vilka rutter som gjorts.
The number and distribution of
free point counts per 25 x 25 km
squares in winter 2010/2011
(upper left) and summer 2011
(upper right).For the Fixed
routes (lower left) and night
routes (lower right) there is one
route per square and the white
symbols denote those that were
counted in 2011.

RESULTAT och DISKUSSION
Utfört arbete 2011
Deltagare
Huvuddelen av inventeringarna har utförts av ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan
samtliga punktrutter såväl sommar som vinter samt nattrutterna. Vad gäller standardrutterna så
arvoderas ett femtontal personer centralt av projektet för att inventera standardrutter i avlägsna och
svårtillgängliga delar av Sverige. Vilka dessa personer är varierar mellan åren. För nattrutterna
betalar projektet ut bilersättning för körda sträckor och Länsstyrelsen i Uppsala län betalar ut
ersättningar till de som inventerar nattrutter i länet. Dessutom har genom länsstyrelsernas försorg
olika typer av ersättning utgått till många standardruttsinventerare, vilket är mycket uppskattat.
Totalt deltog under året 488 personer. En förteckning över deltagare återfinns i Appendix 1 (fria
punktrutter), Appendix 2 (standardrutter) och Appendix 3 (nattrutter). Är du själv inventerare så
kontrollera att dina uppgifter stämmer.
Fria punktrutter
Antalet inventerade vinterpunktrutter sjönk åter något. För huvudperioden runt jul och nyår var det
det näst lägsta antalet någonsin. För perioderna 1–2 och 4–5 var värdena de absolut lägsta någonsin
(Tabell 1). Trenden är alltså långsiktigt vikande. Antalet sommarpunktrutter sjönk också något
jämfört med fjolåret (Tabell 2). Totalt gjordes 273 vinterpunktrutter av 221 olika personer under
huvudräkningsperioden runt jul och nyår (period 3). Runt 80 rutter gjordes alla fem
vinterperioderna. Totalt rapporterade 224 olika personer vinterfågelräkningar. Under period 3
räknades 2010/2011 totalt 74 790 individer av 109 arter (Tabell 4). Motsvarande siffror för
2009/2010 var 301 668 individer av 133 arter. Perioderna 1, 2, 4 respektive 5 sågs 66 211, 43 120,
25832 respektive 40 013 individer. TRIM-index och trender för ett stort antal arter (period 3) finns i
figur 10.
Totalt gjordes 262 fria sommarpunktrutter av 161 olika personer. Rapporterna för 2011
omfattade 93781 fågelindivider av 199 arter (Tabell 5). Motsvarande siffror för 2010 var 99 869
fåglar av 204 arter. TRIM-index för ett större antal arter redovisas i figur 11.
Standardrutterna
Totalt inventerades 462 standardrutter under 2011, det fjärde bästa året men samtidigt tredje året i
rad med minskande antal (Fig. 1, Tabell 3). Sammanlagt deltog 236 olika personer. I och med att
29H7C Marko kunde inventeras är alla rutter nu gjorda minst två gånger. Sveriges 716
standardrutter har inventerats i genomsnitt 7,5 gånger. Fjorton rutter har inventerats alla 16 åren.
På de 462 inventerade standardrutterna sågs 129 457 fåglar av 217 arter längs linjerna och 41
926 av 194 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs 220 arter. En detaljerad listning över antalet
fåglar av olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 6. Totalt har genom åren 254 arter setts på
standardrutterna. Ny art för året blev rödhuvad törnskata som sågs på 04E2H Urshult. TRIM-index
för standardrutterna finns i figur 11. Indexen är beräknade på data från och med 1998.
På 457 av de 462 standardrutterna angav inventeraren att han eller hon hållit uppsikt efter
däggdjur. Minst ett däggdjur rapporterades från linjedelen av rutterna på 257 av de 457 rutterna (56
%). Totalt sågs 1281 djur av 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg (Fig. 2,
Tabell 7).
9

Figur 2. Antalet individer av tre däggdjursarter registrerade på standardrutterna 2011.
The number of individualsof three mammal species registered on the Fixed routes in 2011. The species are (from
left to right): Moose, Roe Deer, and Field Hare.
Nattrutterna
Inom nattfågeltaxeringen inventerades 115 olika rutter, från Porjus i norr till Svedala i söder, av 107
olika personer (Fig. 1). Av dessa täcktes 102 rutter (89 %) vid alla tre tillfällen (mars, april, juni)
och 110 rutter (96 %) inventerades vid minst två tillfällen. Totalt sett genomfördes 112 rutter under
period 1 (mars), 109 rutter under period 2 (april) och 106 rutter under period 3 (juni).
Nattfågeltaxeringar genomfördes i alla län utom i Halland (dvs. i 20 av 21 län). Flest rutter
inventerades i Uppsala (15), Östergötlands (12), Jämtlands (10) och Skåne län (10). I Norrland
genomfördes 30 rutter, i Svealand 41 rutter och i Götaland 44 rutter. Detta innebär att antalet
inventerade rutter ökade i Norrland och i Svealand, men minskade något i Götaland jämfört med
2010.
Vi väljer här, precis som i förra årsrapporten, att redovisa resultaten för 25 utvalda och särskilt
intressanta nattaktiva arter som registrerats på rutterna 2010–2011 (Tabell 8). För huvuddelen av
dessa inräknas fler individer på nattrutterna än i något av de andra programmen (sommarpunktrutterna
och standardrutterna, se tabellerna 5–6).
De slutsatser vi drog i förra årsrapporten efter första årets verksamhet när det gäller
möjligheter till framtida övervakning av nattaktiva arter bekräftades i stort av resultaten från 2011.
Med bibehållen eller ökad fältinsats (> 100 rutter/år) kommer vi om några år att kunna beräkna
trender för uppåt 70 % av arterna i tabell 8. Mer än häften av dessa är arter där trender inte har
kunnat presenteras baserat på de dagbaserade övervakningssystemen. Resterande är sådana där
dataunderlaget förstärks kraftigt med hjälp av nattrutter. Med fler inventerade rutter kommer
naturligtvis ytterligare arters populationsutveckling att kunna följas på ett tillfredsställande sätt.
10

Figur 3. Antalet individer av tre ugglearter registrerade per nattfågelrutt under 2010 och 2011.
The number of individuals of three owl species registered on the night counts in 2010 and 2011. The
species are (from left to right):Long-eared Owl, Tawny Owl, and Tengmalm’s Owl.
11

Goda antal inräknas på nattrutterna även av ytterligare ett antal arter som inte redovisas här (till
exempel storlom, sångsvan, trana, storspov, gök, rödhake, rödstjärt, trastar, rörsångare och
sävsångare). Dessa är arter för vilka vi idag får in goda data från standard- och punktrutter, men
dessa serier kan alltså förstärkas med nattdata.
Med endast två års data i bagaget kan man givetvis inte dra några alltför stora växlar på
eventuella förändringar i antal mellan åren. Det återkommer vi till när tidserien blir så lång att det är
meningsfullt att beräkna index och trender även på detta material. Vissa skillnader mellan 2011 och
2010 finns dock som är värda några ord. Det var gott
om gnagare i stora delar av Norrland under våren och
sommaren 2011. Detta avseglas också i antal
registrerade ugglor på nattrutterna. En uppdelning av
materialet på Götaland, Svealand och Norrland visar
att när det gäller registrerade vuxna ugglor (givetvis
mestadels ropande sådana) så inräknades för i princip
alla arter betydligt högre antal individer per inventerad
rutt i Norrland 2011 jämfört med 2010 (50-500 %
högre!). Samma mönster fanns i Norrland även för
antal ugglekullar (främst hornuggla) med nästan tre
gånger fler kullar per inventerad rutt jämfört med
2010. Även i Svealand var antalet registrerade vuxna
ugglor per rutt högre 2011 än 2010 (10-90 % högre).
Däremot var antalet ungkullar per rutt mellan 20 och
30 % lägre jämfört med 2010. I Götaland slutligen
registrerades ett 20-50 % lägre antal av både vuxna
(ropande) ugglor och ungkullar per rutt under 2011 för
de talrikare arterna. I sammanfattning visar alltså
nattrutterna att 2011 var ett betydligt bättre uggleår i
norra Sverige än året före, både vad gäller antal
Under 2011 noterades fyra kullar av
pärluggla längs nattrutterna.
In 2011, four broods of Tengmalm’s Owl
were recorded during the Night routes.
ropande individer och antalet ungkullar. I Svealand
började det bra med goda antal ropande ugglor men
sedan blev häckningsutfallet inte lika bra. Kanske var
antalet gnagare högt under inledningen av säsongen
för att sedan krascha tidigt i dessa delar. I Götaland
var 2011 ett sämre uggleår än 2010.
Bland övriga arter bör främst det höga antalet
spelande vaktlar nämnas. Under 2011 noterades drygt tre gånger fler vaktlar per inventerad rutt än
vad som var fallet 2010. I övrigt var resultaten från 2011 års nattrutter mycket lika de som
registrerades under 2010 (tabell 8).
Större däggdjur, större än smågnagare och exklusive fladdermöss, rapporterades (detta var
frivilligt) från hela 113 rutter (98 % av genomförda rutter). Totalt noterades 20 däggdjursarter på
nattrutterna under 2011. I tabell 9 visas resultaten i jämförelse med vad som noterades under 2010.
Precis som på fågelsidan bekräftade årets resultat de slutsatser som vi drog efter första året om
förutsättningarna för framtida trendberäkningar. Med bibehållen eller ökad fältinsats kommer det att
gå att beräkna godtagbara trender för de tio talrikaste däggdjursarterna på nattrutterna framöver
(igelkott, fälthare, skogshare, vildkanin, rödräv, grävling, vildsvin, älg, rådjur, dovhjort). Antalet
inräknade däggdjur per inventerad rutt var för flertalet arter mycket lika 2011 och 2010. Noteras
kan att både varg och lodjur registrerades på nattrutterna 2011, på en respektive tre rutter.
Vi önskar givetvis att ännu fler nattrutter kan inventeras under kommande år och nya
inventerare är varmt välkomna. Som synes i figur 1 är det önskvärt med ökad täckning (fler rutter) i
västra Götaland och Svealand samt i hela Norrland, men utrymme för fler gjorda rutter finns i de
flesta län.
12

Datarevision: Databasen för Svensk Fågeltaxering ökar varje år med nya data, men även gamla data
ses regelbundet över. Bland annat försöker vi för standardrutterna plocka bort dunungar och
boungar för en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar. Den ökade informationen i samband med
detta har uppenbarligen haft effekt, för endast få rapporter kom under 2010 in som inkluderade
dunungar. Dessa skall på standardrutterna inte rapporteras. Om Du rapporterat in dunungar eller
boungar från en standardrutt, men inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt
oss veta. Följande gäller:
Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar,
doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra
om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I
protokollet för du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det
dessutom fanns ”x” stycken dunungar.
När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare
eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från
gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som
påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera
någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan
bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur
boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.
Helst skall inte dunungar rapporteras på punktrutterna heller, men det är OK så länge man alltid
gör det. På nattrutterna ska antalet kullar och ungar av ugglor räknas och rapporteras separat
från antalet gamla fåglar.
Fågelåret 2011 jämfört med 2010
Vintern 2010/2011
Redan vintern 2009/2010 var lång och hård, vilket borde ha gått hårt åt de arter där en del av
populationen väljer att stanna (gärdsmyg, häger, mm). Därtill blev vintern 2010/2011 mycket hård
och rejält med kyla och snö kom in redan i november till och med i sydligaste Sverige. Det är inte
förvånande att antalet fåglar räknade blev mycket lågt och att flera index störtdök. För de 82 arter
där årliga index beräknats för period 3 (jul/nyår), var det hela 63 arter (77 %) där index minskade
jämfört med 2009/2010 och bara 19 arter (23 %) där index ökade (alla årsindex finns i en excel-fil
på hemsidan). Endast för 8 arter ökade index med 30 % eller mer: orre, sparvuggla, kattuggla,
tretåig hackspett, korp, nötskrika, strömstare och varfågel. För hela 30 arter sjönk index med mer än
50 % mellan åren. De mest påtagliga förändringarna skedde hos häger, bläsand, salskrake, sothöna,
råka, kaja, gärdsmyg, rödhake och steglits. Inte en enda blå kärrhök noterades period 3.
Sommaren 2011
Av 141 arter/raser för vilka index beräknats för de fria punktrutterna var det 63 arter (45 %) vars
index ökade jämfört med sommaren 2010 och 78 arter (55 %) där index minskade (alla årsindex
finns i en excel-fil på hemsidan). För sju arter var siffrorna 50 % bättre än föregående år nämligen
smålom, kricka, rörhöna, större strandpipare, turkduva, tornseglare och gulärla. För sångsvan,
forsärla och ob. korsnäbb minskade index med mer än 50 %.
För standardrutterna var motsvarande siffror för 182 arter/raser att 89 ökade (49 %) och 92
minskade (51 %, alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan) från året före. De 14 arter som
13

ökade med mer än 50 % var: rördrom, alfågel, gravand, kungsörn, tornfalk, större strandpipare,
silltrut, dvärgmås, hökuggla, jorduggla, backsvala, lavskrika, forsärla, varfågel och varfågel. De 8
arter som minskade i index med mer än 50 % var: snatterand, grågås, kattuggla, nötkråka,
trastsångare, mindre flugsnappare och sidensvans.
För de 139 arter/raser som registrerades i tillräcklig mängd i båda sommarprogrammen var det
84 (61 %) som hade förändringar i samma riktning (båda upp eller båda ner) och 53 (39 %) som
hade förändringar i olika riktning. För de 24 vanligaste arterna/raserna (påträffade i genomsnitt i
mer än 1000 exemplar på de fria punktrutterna) var mellanårsförändringarna den samma hos en än
större andel arter, 79 % (19 arter). Bland de 98 arter som i genomsnitt noterats i mer än 100
exemplar på punktrutterna var det inga som ökade med mer än 30 % i båda sommarprogrammen
och enbart orre som minskade med mer än 30 % i båda delprogrammen. Med undantag av orren var
det alltså inga tydliga och dramatiska förändringar i sommardata detta år.
Fågelindikatorer
Nedan presenteras två grupper av indikatorer som baseras på data från Svensk Fågeltaxering. Båda
grupper indikatorer har formell status – den första gruppen i EU (och Sverige), den andra enbart i
Sverige. Det finns flera anledningar att det plockas fram många olika indikatorer. Viktigaste
orsaken är att de bakomliggande syftena har varit olika, såsom att belysa utvecklingen i olika
geografiska regioner eller i olika miljöer. Därmed
kommer både arturval och tidsperioder att bli olika.
Först presenteras de indikatorer som baseras helt
Svenska fågelindikatorer
på punktruttsdata och har ett europeiskt arturval.
1.8
1.6
Därefter visas de indikatorer som plockats fram för de
Övriga
1.4
svenska miljömålen, med ett för Sverige bättre
1.2
anpassat arturval. De sistnämnda indikatorerna baseras
1.0
på standardruttsdata.
De europeiska indikatorerna
Här presenteras indikatorer för svenska fåglar
grupperade som: Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga
skogsfåglar respektive Övriga vanliga fåglar. Dessa
data rapporteras till European Bird Census Council,
som inkluderar dem i de officiella europeiska
fågelindikatorerna. Till höger sammanfattas de tre
indikatorerna för Sverige (Fig. 4). På nästa sida visas
varje indikator för sig (Fig. 5). Där presenteras också
motsvarande värden baserat på standardrutterna.
Det är viktigt att tänka på att indikatorerna innefattar
våra vanligaste fåglar. Många av de mest kräsna
arterna, till exempel de som föredrar äldre och mer orörd skog (lappmes, lavskrika, vissa
hackspettar och ugglor), är ovanliga på punktrutterna och kommer därför inte med i beräkningarna.
De representeras därför inte nödvändigtvis av dessa indikatorer.
Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, något mindre dåligt för
skogsfåglarna och jämförelsevis bäst för övriga arter. Standardruttsindikatorerna har länge gett en
betydligt mer positiv bild än punktruttsindikatorerna. Detta verkar nu ändras. De senaste 5-10 åren
sammanfaller indikatortrenderna bättre mellan punktrutter och standardrutter. Samtliga indikatorer
sjönk i värde mellan 2010 och 2011, förutom jordbruksfåglarna mätt med punktruttsdata.
14
Trim index
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974
1978
1982
Skog
1986
1990
Figur 4. De tre fågelindikatorer för svenska
fåglar som ingår i EUs officiella
biodiversitetsindikator (mer detaljinformation
i Fig. 5).
The three bird indicators that are included in
the EU bird indicators (more details are
presented in Fig. 5).
1994
1998
Jordbruk
2002
2006
2010
2014

Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974
1978
Vanliga jordbruksfåglar
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa,
sånglärka, ladusvala, råka, buskskvätta,
törnsångare, ängspiplärka, gulärla,
törnskata, stare, hämpling, gulsparv,
ortolansparv, pilfink (n = 14).
Svenska miljömålsindikatorer
2014
Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974
1978
1982
Vanliga skogsfåglar
1986
1990
Vanliga skogsfåglar: sparvhök,
skogsduva, mindre hackspett, spillkråka,
nötkråka, nötskrika, svartmes, tofsmes,
entita, talltita, nötväcka, trädkrypare,
dubbeltrast, rödstjärt, gransångare,
grönsångare, kungsfågel, svartvit
flugsnappare, trädpiplärka, grönsiska,
domherre (n = 21).
I figur 6 presenteras indikatorer för de sex miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och
vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen
fjällmiljö baserat på data från standardrutterna. För Myllrande våtmarker visas två kurvor; en för
norra Sverige (Norrland+Dalarna) och en för södra Sverige (Götaland+Svealand, exkl. Dalarna).
Även Storslagen fjällmiljö har två kurvor; en för arter knutna till kalfjället och en för arter knutna
till fjällbjörkskogen. Fjällindikatorerna baseras endast på de rutter som ligger i fjällkedjan.
Indikatorn för Ett rikt växt- och djurliv bygger på data för alla de arter som ingår i övriga
miljömålsindikatorer samt ytterligare fem arter (se box i Fig. 6).
Indikatorerna är beräknade med startår 2002, vilket innebär att det är endast är korttidstrender
över tio år som redovisas. Valet av startår beror på att det var från detta år som antalet inventerade
rutter kom upp i en nivå där det är möjligt att även göra en regional uppdelning av materialet för
olika delar av landet (här visas dock endast de nationella indikatorerna, regionala indikatorer visas
på Miljömålsportalen). Arturvalen för de europeiska indikatorerna (se ovan) respektive
miljömålsindikatorerna för jordbruks- och skogsfåglar överlappar självfallet en del men inte helt.
Urvalet av skogsfåglar för miljömålsindikatorn är mer specifikt än motsvarande för den europeiska
indikatorn. Trots detta kommer inte alla av de mest krävande arterna, som ofta finns i låga tätheter
och därmed fångas upp dåligt av standardrutterna, med i miljömålsindikatorn.
Endast två indikatorer (Rikt odlingslandskap och indikatorn för Myllrande våtmarker i södra
Sverige) uppvisade ett högre index 2011 jämfört med 2010. Ökningarna var dock blygsamma och i
15
1994
1998
2002
2006
2010
2014
Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974
1978
1982
Övriga vanliga fåglar
1986
1990
1994
Övriga vanliga fåglar: ormvråk,
enkelbeckasin, drillsnäppa, ringduva,
turkduva, gök, tornseglare, gröngöling,
större hackspett, göktyta, trädlärka,
hussvala, korp, kråka, kaja, skata,
stjärtmes, talgoxe, blåmes, gärdsmyg,
björktrast, taltrast, rödvingetrast, koltrast,
stenskvätta, näktergal, rödhake,
gräshoppsångare, rörsångare, sävsångare,
härmsångare, svarthätta,
trädgårdssångare, ärtsångare, lövsångare,
grå flugsnappare, järnsparv, sädesärla,
grönfink, gråsiska, rosenfink, bofink,
bergfink, sävsparv, gråsparv (n = 45).
Figur 5. Indikatorer för tre grupper av svenska fåglar. Arturvalet är det samma som för EUs officiella fågelindikatorer.
Data är från sommarpunktrutterna (1975–2011, brun, grön eller blå linje) respektive standardrutterna (1998–2011,
orange linje). De tunna linjerna runt punktruttsindex visar 95 % konfidensintervall i förhållande till basåret 1998.
Habitatklassificeringen är inte alltid den mest relevanta för svenska förhållanden.
Indicators for three groups of Swedish birds, according to the species selection of the EU Common Bird Index. Data
are from free choice summer point counts (brown = farmland birds, green = woodland birds, blue = other common
birds, including 95% CI). The orange thin lines are the same indicators, but based on the Fixed routes.
1998
2002
2006
2010
2014

Trim Index
Trim Index
Trim Index
Trim Index
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
+ 11
= 38
‐ 26
2002
2002
2003
Myllrande våtmarker, norra Sverige
+ 4
= 5
‐ 5
2003
+ 3
= 4
‐ 6
2002
2002
2003
+ 2
= 2
‐ 3
Ett rikt växt- och djurliv
2004
2004
2005
2005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
Storslagen fjällmiljö, kalfjäll
2003
Ett rikt odlingslandskap
2004
2004
2005
2005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2010
2010
2011
2011
2011
2011
Trim Index
Trim Index
Trim Index
Trim Index
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2002
2002
2002
+ 0
= 11
‐ 2
Myllrande våtmarker, södra Sverige
2002
+ 1
= 6
‐ 1
Levande sjöar och vattendrag
2003
2003
+ 2
= 11
‐ 3
2003
2004
2004
2005
2005
Figur 6. Indikatorer för åtta grupper av fåglar utvalda för sex av de svenska miljömålen (miljömålets namn i
rubriken). Data är från standardrutterna och åren 2002-2011. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 %
konfidensintervall i förhållande till basåret 2002. Siffrorna i de små rutorna anger antalet arter som är signifikant
ökande (+), minskande (-) respektive utan signifikant förändring (=). De ingående arterna listas i rutorna intill
figurerna. Artnamnet är i fet stil för arter med statistiskt säkerställd ökning 2002-2011, samt kursiv fet stil om trenden
är signifikant minskande.
Indicators for the Swedish Enviromental Objectives: A rich diversity of plant and animal life (black), Flourishing
Lakes and Streams (upper blue), Thriving Wetlands (northern Sweden - olive green, southern Sweden - pale blue), A
Varied Agricultural Landscape (brown), Sustainable Forests (green), and A Magnificent Mountain Landscape
(mountain birch forest – lower blue, tundra – red). Species in bold text had significant positive trends 2002-2011,
species in bold italics had significant declines. The numbers in the small boxes show the number of species with
significantly increasing (+), decreasing (-) and non-significant trends (=).
16
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
2010
2010
Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog
+ 0
= 3
‐ 5
2003
2004
2004
Levande skogar
2005
2005
2006
2006
2007
2007
2008
2008
2009
2009
2010
2010
2011
2011
2011
2011
Ett rikt växt- och djurliv: Samtliga arter
som ingår i övriga indikatorer samt
ejder, strandskata, silltrut, havstrut och
glada (n = 75)
Levande sjöar och vattendrag:
storlom, smålom, skäggdopping, vigg,
knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse,
sothöna, drillsnäppa, fisktärna,
silvertärna, forsärla (n = 13)
Myllrande våtmarker
Norra Sverige: smålom, kricka,
bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare,
enkelbeckasin, småspov, grönbena,
svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa,
brushane, smalnäbbad simsnäppa
(n = 14)
Södra Sverige: rördrom, kricka,
sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna,
enkelbeckasin, grönbena
(n = 8)
Levande skogar: tjäder, järpe,
skogsduva, gröngöling, mindre
hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes,
svartmes, tofsmes, entita, talltita,
lappmes, trädkrypare, domherre,
nötkråka, lavskrika (n = 16)
Storslagen fjällmiljö
Kalfjäll: fjällripa, ljungpipare, fjällabb,
ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv,
snösparv (n = 7)
Fjällbjörkskog: dalripa, blåhake,
rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare,
svartvit flugsnappare, bergfink,
gråsiska (n = 8)

intervallet 1-6 %. Indikatorn för Myllrande våtmarker i norra Sverige var oförändrad mellan de två
senaste åren. Alla övriga indikatorer uppvisade lägre värden 2011 än 2010. Även på minussidan var
förändringarna små och alla låg i intervallet 2-14 %. Endast indikatorn för fjällskogens fåglar var
signifikant skild från startårets (2002) värde.
Eftersom vi nu har tio års data för de här redovisade indikatorerna (2002–2011) har vi för
första gången testat själva trenderna statistiskt. Man ska då vara medveten om att med en så kort
tidsperiod krävs det relativt stora förändringar för att dessa ska vara statistiskt säkerställda. Endast
en av indikatorerna visar också på en säkerställd trend under perioden. Det är indikatorn för
fjällskogens fåglar som har en signifikant negativ trend. För övriga finns inga signifikanta trender,
men noteras kan att sex av sju resterande indikatorer har en negativ riktning. Enda indikatorn med
positiv riktning i nuläget är den för Myllrande våtmarker i södra Sverige.
Denna något dystra bild visas också av att för flertalet indikatorer så överväger de minskande
arterna (se figur 6). Av totalt 75 arter som ingår i indikatorn för Ett rikt växt och djurliv minskade
26 (35 %) signifikant i antal och 11 (15 %) ökade signifikant i antal under perioden 2002–2011. För
resterande 38 arter finns inga signifikanta förändringar 2002–2011.
Mönstren skiljer sig något mellan övriga indikatorer men för samtliga utom Myllrande
våtmarker i södra Sverige är antalet minskande arter högre än antalet ökande arter under de senaste
tio åren. Störst är övervikten för minskningar bland arterna för Ett rikt odlingslandskap (sex arter
minskar, fyra är oförändrade, tre ökar) och för Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog (fem minskar,
tre oförändrande, inga ökar). För övriga indikatorer är ökningar och minskningar mera jämnt
fördelade.
Vi tolkar dessa mönster som att flera av de ökningar som indikatorerna antydde under de
första dryga fem åren efter 2002, har förbytts i mer allmänt negativa trender under de allra senaste
åren. Mest förvånande är kanske att båda fjällfågelindikatorerna visar negativa tecken, trots att
sommaren 2011 bjöd på en lämmeltopp som sällan skådats tidigare. Lämmelår brukar normalt
förknippas med goda förekomster av fåglar då predatorerna helt koncentrerar sig på lämmel och
lämlar fåglarna i fred. Riktigt så enkelt är det dock inte och kanske är det så att vi inte förrän nästa
år får se resultaten av den goda lämmelsommaren 2011 i form av många ettåriga fåglar som då kan
lyfta fjällfågelindikatorerna?
Allra sämst går det för indikatorn för fåglar i fjällbjörkskogen och detta ger anledning till lite
eftertanke. Vi vet förvisso från de långtidsdata som finns att sett över längre tidsperioder så går det i
fjällbjörkskogen i regel upp under en tioårsperiod för att sedan gå ner under nästa osv. Detta ger i
slutänden inga större förändringar sett över flera årtionden. Vi befinner oss alltså möjligen för
närvarande i en ”vågdal” på den långtida trendkurvan för många arter som normalt förknippas med
fjällbjörkskogen och som ingår i indikatorn. Samtidigt vet vi att mera sydliga arter som bofink och
taltrast ökar i fjällbjörkskogen. Man kan ju undra om dessa två skeenden på något vis har med
varandra att göra? Håller den traditionella fågelfaunan i fjällbjörkskogen på att ersättas av en
”sydligare” sådan? Det finns all anledning att hålla fortsatt koll på fjällens fåglar!
Samarbete med landets länsstyrelser
Vi är mycket glada över att samtliga 21 länsstyrelser i landet nu är med och använder
standardrutterna för regional övervakning. Länen får på detta sätt ett jämförbart system för sin egen
övervakning, samtidigt som det stärker projektet på nationell nivå. Länsstyrelsen i Uppsala län ger
ekonomiskt stöd till i nattfågeltaxeringen i länet.
Hemsidan
På Svensk Fågeltaxerings hemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring kan du läsa mer om
Historik, Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra hemsidor,
Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt finna Blanketter. För sommar- och
17

vinterpunktrutter, standardrutterna, samt för nattrutterna finns excel-filer som kan användas för
rapportering (fylls i på egen dator och skickas bifogad till ett e-mail). För den som vill rapportera
koordinaterna för sin punktrutt finns också en Excel-fil som skall underlätta arbetet.
ARTKOMMENTARER
Här följer korta kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god
forskning på för att säkert kunna fastställa orsaker till populationsförändringar. Däremot finns det
ibland rimliga förklaringar. Kommentarerna nedan skall alltså i de flesta fall ses som kvalificerade
gissningar.
För några arter finns en kod (t.ex. V+, SP-, STD+) som visar att det senaste årets index för
arten inom respektive program (vintern V, sommarpunktrutterna SP och standardrutterna STD) varit
det hittills högsta (+) eller lägsta (-). Dessa ”rekord” bör tolkas med försiktighet. Om ett sådant
värde ingår i en trend av ökande eller minskande värden utgör det en bekräftelse av denna trend.
Om värdet däremot avviker kraftigt från de tidigare värdena bör det behandlas med reservation. Det
gäller särskilt extremt kraftiga ökningar. En beståndsnedgång kan teoretiskt vara hur stor som helst,
medan en ökning måste vara biologiskt rimlig, dvs. inte större än ungproduktionen föregående år,
minskad med dödligheten under det passerade året (gäller dock inte invasionsarter).
Vi har i de senare årens rapporter analyserat trender från standardrutterna för olika delar av
landet, förra året i form av en uppdelning i ”södra” respektive ”norra” Sverige baserad på
länsgränser. Denna gång har vi gått ett steg längre och tittat på trender i fyra delar av landet
baserade på latitud och longitud. På detta sätt tror vi att vi bättre speglar rent geografiska skillnader
jämfört med om man följer administrativa gränser. Allra först har vi delat landet i en nordlig och en
sydlig del längs 60 grader nordlig latitud. Denna gräns går genom Uppland, över Bergslagen och
mellersta Värmland till norska gränsen och sammanfaller någorlunda med ”den naturliga
Norrlandsgränsen”. Därefter har vi delat södra Sverige i en västlig och en östlig del längs longitud
14 grader öst. Södra Sverige delas därmed från allra ostligaste Skåne i söder, rätt genom Småland,
strax väster om Vättern och längs Vänerns östra sida upp till östra Värmland. Norra Sverige delades
sedan i en nordlig och en sydlig del längs 64 grader nordlig latitud, som löper från strax norr om
Umeå till svensk-norska gränsen väster om Hotagen i Jämtland. De detaljerade analyserna visas inte
här, men vi hänvisar till dem i en del arttexter.
Information om populationsförändringar i Danmark har hämtats från Heldbjerg m.fl. (2011,
Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975–2010. DOF), och för Europa från
EBCCs hemsida (www.ebcc.info/PECBMS). För Sveriges del hänsyftas också till andra
övervakningsprogram som sträckräkningarna vid Falsterbo (Nils Kjellén, www.skof.se/fbo), ringmärkningen
vid Ottenby fågelstation (http://www.sofnet.org/ottenby/), de internationella
sjöfågelräkningarna (Nilsson, L & Månsson, J. 2011). Inventering av sjöfågel, gäss och tranor i
Sverige. Årsrapport 2010/2011. Biologiska institutionen, Lunds Universitet,
www.zoo.ekol.lu.se/waterfowl) samt LUVRE-projektet i Ammarnäs (www.luvre.org).
Smålom (STD+). Ny toppnotering på standardrutterna och trenden från dessa är nu signifikant
ökande, trots stor variation i index mellan enskilda år. Det finns en klar och tydlig skillnad
mellan norra och södra Sverige, med en klar ökning i norr och en antydd minskning i söder.
Däremot finns inga tecken på skillnader mellan västra och östra delarna av södra Sverige, eller
mellan södra och norra delarna av norra Sverige. Även punktruttsmaterialet som domineras av
södra Sverige visar på en långsiktig ökning men underlaget är klent.
Häger (STD-). Ännu en kall och lång vinter ledde till att hägerns index från standardrutterna sjönk
ytterligare. Punktrutternas index steg dock något från 2010. För denna art som länge ökat i
antal är mönstret de senaste dryga tio åren en tydlig tillbakagång.
18

Vigg (STD-). Viggen minskar i antal enligt standardrutterna och 2011 års index är det lägsta hittills.
En närmare titt på mönstren i olika delar av landet visar att det finns en tydlig och signifikant
minskning i östra delen av södra Sverige och en antydd minskning i södra Norrland. I
nordligaste Norrland, som sannolikt hyser mer 2/3 av Sveriges häckande viggar, har ingen
förändring skett under perioden.
Alfågel (V-). Vinterindex för alfågel var det lägsta hittills under de 36 åren (för trendfigur, se SFTs
hemsida). Bakom detta står givetvis främst det faktum att vintern var både tidig och hård och
att många kustområden var helt enkelt istäckta i samband med vinterfågelräkningen. Notera
dock att antalet övervintrande alfåglar sannolikt minskat ordentligt i Östersjön under senare år,
vilket framgår av inventeringssiffror från de viktiga utsjöbankar som hyser större delen av de
övervintrande alfåglarna (Skov, H. m. fl. 2011 – Waterbird populations and pressures in the
Baltic Sea. Nordiska ministerrådet). Samtidigt indikerar, det förvisso klena,
standardruttsunderlaget att inga betydande förändringar skett i det häckande beståndet under
senare år. En bild som stämmer väl överens med övriga långtidsdata från den svenska
fjällvärlden.
Ejder (SP-). Punktrutterna visar att
minskningen fortsätter och lägsta index
hittills noterades 2011. Det sanna
förloppet i Östersjön visas dock inte på
ett fullt korrekt sätt av vare sig
punktrutter eller standardrutter då dessa
har begränsad täckning i kustmiljöer. Att
ejdern minskat kraftigt under senare tid
står dock utom alla tvivel och alla
detaljer återges i en kommande artikel
(Ekroos m.fl. 2012 – Ornis Fennica 89: i
tryck) där utvecklingen för både de
svenska och de samlade
Nordvästeuropeiska ejdrarna redovisas.
Fjällvråk (STD+). Andra toppåret i rad för
denna gnagarspecialist! Gnagaråret 2011 kommer sannolikt att gå till historien och det var
länge sedan det var så gott om lämmel i den svenska fjällkedjan som denna sommar. Gott om
gnagare var det också i många delar av skogslandet i norr varför den generella bilden inte
kommer som någon överraskning. Intressant att konstatera är att index steg främst i fjällen och
allra mest i den nordligaste delen av Norrland. I södra Norrland och i skogslandet nedom fjällen
sjönk faktiskt index något från 2010, och i södra Norrland i sin helhet var 2011 inte något
speciellt bra fjällvråksår. Förhoppningsvis kan dessa båda goda år, med många flygga
fjällvråksungar som resultat, vara ett startskott på en återhämtning i beståndet. Från de
långtidsserier som finns från fjällvärlden vet vi att dagens fjällvråksbestånd är betydligt mindre
än det som fanns fram till för ca 30 år sedan. Även sträckräkningarna i Falsterbo har gett höga
fjällvråkssiffror de två senaste höstarna i god överensstämmelse med standardrutterna.
Brun kärrhök (STD+). Det övergripande mönstret för standardrutterna är förvisso positivt och
tidsseriens högsta index noterades 2011, men någon säkerställd ökning är det trots detta inte
frågan om. Detta stämmer väl med det något större punktruttsmaterialet och med de mycket
mer omfattande sträcksiffrorna från Falsterbo. Båda dessa visar på oförändrade antal under de
senaste femton åren, efter en tidigare kraftig ökning.
Lärkfalk (STD+). Standardrutterna gav en ny toppnotering även för lärkfalk och trenden under
perioden är signifikant ökande. Materialet är dock litet och resultatet ska självklart tolkas
försiktigt. Lokala data från östra delarna av landet visar dock också på en tydlig ökning under
de senaste tio åren. Långtidstrenden i Falsterbo sedan 1975 visar inte på några förändringar.
19
Ejder minskar i Östersjön, men Svensk Fågeltaxerings
data ger inte hela sanningen.
The Common Eider decreases in the Baltic, but the
pattern shown in our counts do not give the full picture.

Stenfalk (STD-). Även stenfalken inräknas i låga antal på standardrutterna men den trend som kan
beräknas är starkt negativ. För denna art är underlaget ännu mindre och några alltför stora
växlar ska därför inte dras av detta, framför allt eftersom trenden i Falsterbo är ökande. En
uppdelning av standardruttsmaterialet visar på en kraftig minskning i södra Norrland, samtidigt
som ingen förändring alls skett i den nordligaste delen.
Dalripa (STD-). Dalripans index fortsatte något
förvånande att falla även 2011. Förvånande dels
eftersom fjällänens egna specialinventeringar 2010
visade på en god häckningssäsong och dels därför att
goda gnagarår (såsom 2011) brukar förknippas med
låg predation på bland annat ripor. Fördjupade
analyser av standardruttsmaterialet visar att index
sjönk ytterligare både i fjällen och i skogslandet och
både i södra och norra delarna av Norrland. Trenden
för hela perioden skiljer sig dock mellan södra och
norra Norrland. Den är signifikant negativ i södra
Norrland, medan ingen statistiskt säkerställd
förändring finns i de nordligaste delarna. Resultat
från länsstyrelsernas inventeringar i fjällvärlden
finns att tillgå från Jämtlands- och Västerbottens län
för 2011. Dessa inventeringar genomförs under
eftersommaren och inbegriper räkning av både vuxna
fåglar och årsungar. I båda länen ökade antalet ripor
jämfört med 2010 och för de perioder som täcks (4-
16 år, varierande mellan olika områden) finns inga
uppenbara trender i någon riktning. Orsaken till
skillnaden gentemot standardrutterna är okänd, men
noteras kan självklart den uppenbara skillnaden i
geografisk täckning. Standardrutterna ligger
systematiskt utplacerade över hela landet och täcker
därmed hela det nationella utbredningsområdet för
ripor. Länsstyrelsen inventeringar utförs i utvalda
fjällområden (tre i AC län och åtta i Z län). I båda
länen noterades att 2011 var en mycket bra
häckningssäsong med många flygga ungar. Detta
stämmer även med andra lokala inventeringar i
fjällvärlden och kanske kan man hoppas på att
trenden vänder uppåt 2012.
Fjällripa. Inte heller för fjällripan sågs någon tendens till
ljusning under 2011 (se ovan).
Orre (V+, SP-). Efter en topp 2008 har kurvorna både för standard- och sommarpunktrutterna vänt
nedåt. I punktruttsmaterialet var 2011 års index det lägsta hittills. Trots nedgången de senaste
åren visar standardrutterna alltjämt på en ökning sett över hela perioden. Denna ökning kan
numera helt tillskrivas norra Sverige, då inga signifikanta förändringar skett i söder. Mönstret
med en uppgång fram till 2008 följt av en nedgång har också noterats i lokala inventeringar,
särskilt i Mellansverige. Vinterpunktrutterna ger delvis en annan bild. På vintern finns en
långsiktig minskning som har sin motsvarighet i sommarpunktrutterna, och sett till
standardruttsperioden finns en ökning. Någon minskning under de allra senaste åren återfinns
däremot inte alls i vintermaterialet. Där noterades istället det högsta indexet hittills under
vintern 2010–2011. Kan det vara så att den kalla och snörika vintern helt enkelt gjorde orrarna
mer lättobserverade?
20
Figur 7. Dalripans fördelning i
Sverige 1996–2011 enligt standardrutterna.
Punkternas färg anger hur
många fåglar som setts i genomsnitt
per rutt och år.
The distribution of Willow grouse in
Sweden 1996–2011 according to
the Fixed Routes. The colour of the
dots shows the average number of
individuals seen per route and year.

Tjäder. En ständigt aktuell art och kanske extra mycket så under det gångna året (se VF 4/2011 och
Fågelåret 2010). Standardrutterna visar fortsatt på en signifikant ökning för hela perioden.
Detaljförloppet påminner något om orrens men tjäderns index har legat stabilt de allra senaste
åren efter en relativt stor nedgång mellan 2008 och 2009. En mer regional uppdelning visar att
tjädern under standardruttsperioden har ökat signifikant i antal i alla delar av landet utom i
norra Norrland. Även i sistnämnda område är mönstret positivt men inte statistiskt säkerställt.
Alla delar av landet visar också på en topp 2008 följt av en nedgång mellan 2008 och 2009.
Därefter har endast små förändringar skett. Det här rapporterade mönstret skiljer sig från många
lokala beskrivningar av tjäderbeståndens utveckling. Orsakerna bakom dessa skillnader är
oklara. En delförklaring finns såklart i att olika stora områden täcks och det som händer lokalt
är inte alltid detsamma som det som händer i stort (se ovan för riporna exempelvis).
Fasan (V-, STD-). Fasanens minskning fortsätter enligt alla tre programmen (för vintertrenden, se
hemsidan). I det mycket korta perspektivet kan man givetvis tänka sig att kalla och snörika
vintrar som de allra senaste har påverkat utvecklingen negativt. I ett längre perspektiv måste det
vara andra faktorer bakom nedgången, såsom exempelvis försämringar av jordbruksmiljön.
Klarar sig fasanen i det långa loppet utan stödutsättningar?
Trana (SP+). Tranan är en av vinnarna under den tid som fågelövervakningen pågått. Punktrutterna
visar på en i princip oavbruten uppgång sedan 1975. Standardrutterna visar förvisso på
signifikanta ökningar i alla delar av landet sedan 1998, men främst i södra Norrland och i östra
södra Sverige förefaller ökningarna ha avtagit under de senaste tio åren.
Ljungpipare (STD+). Trenden är nu signifikant positiv och vi kan säga att under
standardruttsperioden har antalet häckande ljungpipare i Sverige ökat. Som nämns i förra
årsrapporten är det de nordliga ljungpiparna som ökar i antal, medan det sydliga beståndet
istället minskar.
Enkelbeckasin (SP-). En kraftig minskning ägde rum 1975–1995, för att därpå följas av en lång
stabil period. Sommarpunktrutterna 2011 gav dock det hittills lägsta indexet i serien vilket
möjligen indikerar starten på en ny fas av minskning. Standardrutterna visar förvisso på en
signifikant ökning under de senaste 14 åren, men faktum är att de senaste åtta åren indikerar en
minskning liknande den på punktrutterna. Uppdelningen av standardruttsmaterialet visar på en
antydd nedgång i västra delen av södra Sverige, där även många av sommarpunktrutterna
genomförs. I östra södra Sverige samt i nordligaste Norrland har beståndet varit oförändrat
under standardruttsperioden, medan en stark ökning har skett i södra delen av norra Sverige.
Storspov. Årets uppdelning av standardruttsdata ger ännu lite mer kunskap om var minskningarna
skett under de senaste dryga tio åren. Uppenbarligen har den största minskningen skett i östra
delen av södra Sverige. Negativa tendenser finns även i västra södra Sverige samt i södra
delarna av norra Sverige. I nordligaste Norrland finns inga antydningar till förändringar under
denna period.
Skogssnäppa (STD+). Skogssnäppan är en av de vadararter som det går allra bäst för i landet just
nu. Standardrutterna visar på en oavbruten ökning de senaste 14 åren. Under samma period
finns även en positiv tendens i punktrutterna, men långtidsmönstret i dessa visar inte på några
större förändringar. Intressant är också att skogssnäppan ökar i alla delar av landet utan några
större geografiska skillnader. Orsakerna till ökningen är i princip helt okända.
Grönbena (STD+). Trenden från standardrutterna visar inte på några större förändringar, men 2011
års index var det högsta som hittills noterats. Bakom detta står främst att goda antal inräknades
i norra Norrland detta år.
Rödbena (STD+). Det övergripande mönstret för rödbenan på standardrutterna är svagt positivt,
om än inte statistiskt säkerställt. Detta står som tidigare nämnts i kontrast till det negativa
punktruttsmönstret. Bakom denna skillnad står ett numera ganska välkänt faktum; det går bra
för Norrlands rödbenor (främst de i fjällen häckande fåglarna) och mindre bra för de i söder.
Som vi skrev redan i förra årsrapporten visar detaljstudier att boöverlevnaden, och sannolikt
också ungöverlevnaden, är betydligt bättre i fjällen än på strandängar i söder.
21

Kärrsnäppa (STD+). Inte så många kärrsnäppor ses på standardrutterna men vi kan trots detta
numera beräkna en trend för arten. Denna baseras helt och hållet på det fjällhäckande beståndet.
Index för 2011 var det hittills högsta men någon statistiskt säkerställd förändring finns inte över
de senaste dryga tio åren.
Brushane. Tredje året i rad med stigande index, men brushanen är alltjämt en av de arter som
minskar kraftigast i landet. Sentida studier visar att häckningsframgången i fjällen är god och
sannolikt ligger problemen för det nordliga beståndet snarare under flyttning och kanske främst
övervintring.
Fjällabb (STD+). Ett bra lämmelår är ett bra
fjällabbsår, svårare än så är det inte.
Intressant i sammanhanget är att
detaljerade studier i fjällkedjan visar att
fjällabben inte alls är särskilt nomadisk av
sig. Huvuddelen av de vuxna fåglarna
kommer troget tillbaka till sina häckningslokaler
varje år. Däremot så häckar de inte
om gnagartillgången inte är någorlunda
god i början av sommaren. Sådana ”ickehäckningsår”
lämnas de svenska fjällen
redan strax efter midsommar.
Havstrut (V-, STD-). Nya botten nivåer i både
vinterpunkt- och standardrutterna. Den låga
vintersiffran förklaras lätt av vinterns
hårdhet och av att många kustområden var
istäckta i samband med inventeringen.
Kanske förklaras den låga standardruttssiffran
även den av vinterns hårdhet?
Överlevnaden var kanske sämre än vanligt
för denna nordligt övervintrande art. Det är
intressant att notera att av våra tre trutarter
är det nu silltruten som det går
jämförelsevis bäst för, medan grå- och
havstrut minskar i antal.
Ringduva och skogsduva. De kraftiga ökningarna under senare år verkade komma av sig något
2011. Kanske som en följd av den i hela Europa mycket bistra vintern som sannolikt minskat
vinteröverlevnaden för båda arterna.
Turkduva (V-). Turkduvans trender det senaste decenniet är motsägelsefulla. På vinterpunktrutterna
kom det lägsta index hittills i en annars stabil trend. I de båda sommarräkningarna går
det däremot uppåt, men materialet är magert. Flest fåglar räknas under vintern varför dessa
siffror torde vara mer representativa.
Hökuggla (STD+) och jorduggla (STD+). Ytterligare två arter där den goda gnagarsommaren i
norr slår igenom i standardruttsmaterialet. Underlagen är små, men speglar trots detta
svängningarna mellan goda och dåliga år på ett förvånande bra sätt. Detta är i alla fall vad
jämförelser med lokala data och spontanrapportering säger. Lokala inventeringar 2011 visade
på uggleförekomster av sällan skådad omfattning, i alla fall i fjällnära områden.
Tornseglare. Både punkt- och standardruttsindex vände uppåt 2011, men utvecklingen är fortsatt
oroande. Tornseglaren minskar dessutom i antal i hela Sverige. Varför minskar flera, men inte
alla (ladusvalan minskar inte!), av de arter som livnär sig på insekter i lufthavet? De danska
tornseglarna minskar inte på motsvarande sätt som de svenska, även om en negativ tendens
finns även i Danmark under de senaste femton åren.
22
Den överlägset största lämmelförekomsten i mannaminne
gjorde att flera av Lapplands lämmelspecialister hade ett
riktigt toppår. Fjällvråk, fjällabb, hökuggla och jorduggla
hade alla sina högsta index hittills.
The greatest abundance of Lemmings in decades resulted
in record numbers of several lemming specialists in
Lapland, such as Rough-legged Buzzard, Long-tailed
Skua, Hawk Owl and Short-eared-Owl.

Gröngöling (V-, SP-, STD-). Gröngölingen hade de lägsta indexen hittills i samtliga program. Som
vi tidigare skrivit så är detta en art där mönstren i de olika programmen delvis skiljer sig åt,
även om de två sommarprogrammen ger en väl samlad bild för de senaste 14 åren.
Standardrutterna visar att gröngölingen under denna period klart och tydligt minskat i antal i de
norra delarna av utbredningsområdet (norra Svealand och södra Norrland). Någon sådan
minskning finns dock inte i huvuddelen av Svealand och Götaland (söder om 60 grader nord).
Spillkråka. Sommardata visar på en klar och
tydlig minskning sedan slutet av 1990-talet.
Standardrutterna visar på säkerställda
minskningar i alla delar av landet förutom i
norra Norrland där beståndet varit oförändrat
under denna period. Det är oroväckande att
spillkråkan minskar och lika oroväckande är
det att det inte finns någon uppenbar orsak.
Sånglärka (SP-). Jordbrukslandskapets fåglar har
varit i fokus länge såsom en av de grupper av
fåglar som det går allra sämst för (se
indikatoravsnittet ovan). Bland dessa är
sånglärkan en av arterna som det fortsätter att
gå dåligt för och i sommarpunktrutterna blev
det en ny bottennotering 2011. Även
standardrutterna visar på en negativ utveckling
i det kortare tidsperspektivet. Den fördjupade
analysen av materialet visar dock att det inte
går lika dåligt överallt. Medan sånglärkan
minskat med 4-5 % per år i västra delarna av
södra Sverige samt i södra delarna av norra
Sverige under de senaste 14 åren, visar
siffrorna på ett stabilt bestånd i östra södra
Sverige och i norra Norrland under samma tid. Detta antyder att båda de processer som pekats
ut bakom jordbruksfåglarnas minskning, intensifiering i det storskaliga odlingslandskapet och
nedläggning av jordbruk i småbygderna är inblandade i minskningarna. Frågan som vi inte
direkt kan besvara är varför det till synes går bättre i öster och längst i norr?
Ladusvala, Hussvala och Backsvala. Som nämns under tornseglare så går det generellt dåligt för
de fåglar som fångar insekter i det fria lufthavet. Ladusvalan är undantaget med ett långsiktigt
stabilt bestånd och en viss ökning under de senaste knappa femton åren. Hus- och backsvala har
minskat i långtidsperspektivet och fortsätter att minska i antal även i senare tid. Båda de
sistnämnda arternas index vände dock uppåt 2011. Backsvalematerialet medger inga mer
detaljerade jämförelser i mindre geografisk skala, men för hussvalan kan konstateras att precis
som för sånglärkan så är det i västra södra Sverige och i södra delarna av norra Sverige som
arten minskar. I östra södra Sverige har beståndet varit stabilt och inte heller i norra Norrland
finns någon säkerställd förändring. Intressant att notera är att hussvalan inte minskar i
Danmark. I vårt sydvästra grannland har hussvalan istället ökat i antal sedan 1975 och
beståndet har varit relativt stabilt under de senaste femton åren.
Korp (V+). Korpen fortsätter att förbrylla även om vi på goda grunder kan säga att beståndet varit
relativt stabilt under de senaste dryga tio åren. Vinterpunktrutterna stöder denna bild, trots att
en ny toppnotering registrerades för vintern 2010–2011. Arten har under standardruttsperioden
ökat signifikant i södra Sverige, minskat signifikant i södra delarna av norra Sverige och hållit
sig på en stabil nivå i norra Norrland. Denna mer detaljerade analys gör det hela ännu mer
förvirrande eftersom det är i just den del av landet där de stora rovdjuren ökat mest i antal som
korpen samtidigt minskat. Fler rovdjur borde innebära mera mat för korpen.
23
Spillkråkans tendkurva pekar brant nedåt och
arten minskar sedan slutet av 1990-talet i alla
delar av landet utom norra Norrland. Orsaken till
minskningen är inte känd.
The population curve of the Black Woodpecker
points sharply downwards since about 15 years.
The causes of the decline are not known.

Kråka (SP-, STD-). Fortsatt nedåt för kråkan enligt de båda sommarprogrammen. Minskningen i
standardrutterna återfinns helt i västra delen av södra Sverige och i södra delen av norra
Sverige. I östra delen av södra Sverige har beståndet varit stabilt och i norra Norrland återfinns
en signifikant ökning. Mönstret påminner därmed om det som vi redan konstaterat hos
sånglärka och hussvala och kopplingen till odlingslandskapet känns ganska uppenbar.
Kaja (STD+). Arten fortsätter att öka i antal och ökningen är lika stor överallt i landet.
Nötkråka (V-, STD-). Ingen ljusning syns för nötkråkan. Det går ut för i alla tre programmen.
Nötskrika (SP-). Fortsatt minskning enligt sommarpunktrutterna, men stabil enligt
standardrutterna. Analysen av trender i olika delar av landet ger inte heller några ledtrådar till
varför denna skillnad finns. Enligt standardrutterna har inga betydande förändringar skett i
någon del av landet under de senaste 14 åren.
Lavskrika (STD+). Stora svängningar mellan åren men
ingen tydlig förändring i antalet lavskrikor under
standardruttsperioden. Dock var 2011 otvivelaktigt
ett bra år och index är det högsta hittills i serien.
Svartmes (V-). Båda punktruttssystemen visar på en
minskning i det längre perspektivet och vintermaterialet
visade på en ny bottennotering 2010–2011.
Samtidigt ger standardrutterna en bild av en svagt
negativ trend under de senaste 14 åren. Inte heller för
de olika delarna av landet ger standardrutterna någon
klarare bild. Inga signifikanta förändringar finns i
någon av dessa
Tofsmes (V-). Ny bottennotering i vinterpunktrutterna,
vilket gör att vintertrenden nu är signifikant negativ. I
övrigt samma skillnader som tidigare med en negativ
långtidstrend i sommarpunkt- och en positiv trend i
standardrutterna. Tofsmesen antyds ha ökat i alla
delar av landet enligt standardrutterna, men endast i
södra delen av norra Sverige är trenden signifikant.
Entita (V-). Även entitan noterades för en ny
bottennotering i vinterpunktrutterna.
Långtidstrenderna är som bekant negativa, medan
korttidsmönstret är mera stabilt, i alla fall enligt
standardrutterna. I västra delen av södra Sverige finns
t o m en klart signifikant ökande trend under
standardruttsperioden, vilket stämmer väl överens
med utvecklingen i Danmark.
Talltita (SP-). Trenden enligt sommarpunktrutterna
fortsätter utför, medan standardrutterna visar på en
svag ökning under de senaste knappa femton åren.
Bakom standardruttstrenden döljer sig intressanta
skillnader mellan olika delar av landet. Talltitan har
under perioden ökat i antal i östra södra Sverige samt
i norra Norrland. Under samma tid har arten minskat
i antal i södra delen av norra Sverige. I västra delen av södra Sverige har inga markanta
förändringar skett.
Trädkrypare (V-). En av de små skogsfåglarna som det fortsätter att gå dåligt för och nu noterades
en ny bottennotering på vinterpunktrutterna. Standardruttstrenden är inte signifikant men i
södra delen av norra Sverige har arten faktiskt minskat i antal under denna period. I övriga
delar av landet finns varken tendenser eller säkerställda förändringar.
24
Figur 8. Lavskrikans fördelning i
Sverige 1996–2011 enligt standardrutterna.
Punkternas färg anger hur
många fåglar som setts i genomsnitt
per rutt och år.
The distribution of Siberian Jay in
Sweden 1996–2011 according to the
Fixed Routes. The colour of the dots
shows the average number of
individuals seen per route and year.

Gärdsmyg (V-, STD-). Ett par nya bottenrekord var inte oväntat givet två mycket kalla vintrar på
rad. Notera dock att minskningen mellan de senaste somrarna var mycket liten och inte i
närheten av tappet på 60 % mellan 2009 och 2010. I vilket fall är dock gärdsmygen nu nere på
samma låga nivå som efter 1980-talets kalla vintrar.
Buskskvätta (SP-). En av de arter med viss anknytning till odlingslandskapet som fortsätter att
minska i antal. Minskningen i standardrutterna härstammar från södra Sverige och södra delen
av norra Sverige, där trenderna har negativa riktningar om än inte signifikanta sådana. I norra
Norrland finns ingen förändring i antal.
Rödstjärt. Fortsätter att öka i antal och allra mest ökar rödstjärten i västra delen av södra Sverige.
Mönstret är identiskt med det som finns i Danmark.
Näktergal (SP-). Bottennoteringen i punktrutterna hänger möjligen ihop med den försenade
ankomsten av flera ifrån sydost anländande arter, däribland näktergal, under senvåren 2011.
Dåligt väder längs flyttningsvägarna försenade näktergalar och andra arter med flera veckor.
Detta innebar sannolikt att arten missades på många punktrutter under året (punktrutterna
genomförs på ungefär samma datum från år till år). När näktergalarna väl anlände sent omsider
gjorde de så i normala antal för senare år. Notera dock att törnskatan inte uppvisade någon
minskning i antal, trots sen ankomst även för denna art.
Sångare. Hela åtta av tio sångare (arter & raser) som inte är
direkt knutna till våta miljöer har ökat i antal under de
senaste knappa femton åren enligt standardrutterna.
Kan verkligen förhållandena under häckningstiden i
Sverige för denna grupp ha förbättrats så avsevärt
under senare år? Det ligger nära tillhands att tro att det
istället är förhållandena i övervintringsområdet eller
längs flyttvägarna som förbättrats. Några av arterna och
raserna kommenteras mer i detalj nedan. Mönstren i
Sverige skiljer för övrigt ganska rejält från de som
noterats i Danmark, vilket möjligen kan tala emot att
det är under icke-häckningstid som förhållandena har
förbättrats. Där minskar fem av åtta förekommande
arter i denna grupp under samma period. De makalösa
ökningarna hos svarthätta och gransångare återfinns
dock även i Danmark.
Svarthätta (SP+) och gransångare (sydlig, SP+, STD+,
nordlig STD+). Uppåt, bara uppåt går det för dessa
sångare som delvis övervintrar i Europa och delvis i
Afrika. De ökar dessutom kraftigt i all delar av landet,
den sydliga gransångaren dock i högre takt än den
nordliga släktingen.
Lövsångare (sydlig SP-, nordlig SP-, STD-). De sydliga lövsångarna minskar enligt punktrutterna
men ökar enligt standardrutterna om vi jämför samma period. Ökningen i standardrutterna
kommer helt från den östra delen av södra Sverige. I väster har beståndet varit stabilt. För de
nordliga lövsångarna är mönstren mer överensstämmande mellan de två systemen. Under
standardruttsperioden har lövsångarna i norr minskat i antal och allra längst i norr var 2011 ett
riktigt dåligt lövsångarår. Från lokala inventeringar vet vi att motsvarande ”dåliga perioder” har
förekommit i norr förut, men att det i alla fall i fjällbjörkskogen inte finns någon större total
förändring över de senaste femtio åren.
Grönsångare (SP-). Ingen signifikant långtidstrend men 2011 gav det lägsta indexet hittills på
sommarpunktrutterna. Standardrutterna ger en mer positiv bild av utvecklingen under de
senaste knappa femton åren.
25
Törnsångaren är en av de tropikflyttande
sångarna i Sverige det gått ganska bra för
de senaste decennierna.
The Common Whitethroat is one of
several warblers migrating to Africa that
has had a decent population
development in Sweden the last decades.

Kungsfågel (V-). Kungsfågeln minskar enligt alla systemen och vinterindex 2010–2011 var det
lägsta hittills. De två kalla vintrarna i det senaste har givetvis inte gynnat kungsfåglarna men är
inte på något vis hela förklaringen bakom den i princip obrutna minskningen som pågått sedan
1990. Notabelt är också att kungsfågeln minskar i hela landet enligt standardrutterna, i ungefär
samma takt oavsett vilken del av landet vi talar om.
Svartvit flugsnappare och grå flugsnappare. Båda arterna ökar enligt standardrutterna och
minskar enligt punktrutterna under de senaste knappa femton åren. Mellanårsvariationen
stämmer dock väl överens programmen emellan. Ökningen stämmer väl med utvecklingen för
flera andra tropikflyttare (se ovan). Skillnaden mellan systemen är oklar då båda arterna ökar
signifikant på standardrutterna i södra Sverige (där huvuddelen av punktrutterna finns). Båda
ökar också i södra delen av norra Sverige, medan den svartvita minskar i antal i norra Norrland.
Även dessa tropikflyttare (se sångare ovan) har en annan utveckling i Danmark jämfört med i
Sverige. Där minskar båda arterna klart under de senaste femton åren.
Trädpiplärka (SP-). Lägsta index hittills enligt
sommarpunktrutterna. Dessa ger en tydlig
minskning både i kort- och långtidsperspektivet.
Standardrutterna pekar istället på en ökning
under de senaste knappa femton åren. Det
positiva mönstret återfinns i hela Sverige så
geografiska skillnader kan inte förklara
skillnaden jämfört med punktrutterna.
Gissningsvis handlar det istället om skillnader i
vilka miljöer som respektive rutter går. Det går
kanske bättre för trädpiplärkan i och i anslutning
till det egentliga skogslandskapet jämfört med i
mer tätortsnära natur?
Sidensvans (STD-). Att förekomsten av sidensvansar
varierar kraftigt mellan olika år är välkänt, både
på vintern och på sommaren. Medan variationen i
vinterförekomst är starkt kopplad till förekomsten
av bär, är orsakerna bakom variationen i det
häckande beståndet i stort okänd. Någon form av
samband mellan de två finns i alla fall inte i
fågeltaxeringens siffror. 2011 var uppenbarligen
ett klent häckningsår i Sverige och index från
standardrutterna är det lägsta hittills. Trots detta
finns en klart positiv trend som har sin grund i ett
antal goda år 2003–2009.
Varfågel (STD+). Ännu en art där den goda gnagarförekomsten i norra Sverige 2011 är den
rimligaste förklaringen till ett högt index. Varfågeln är dock en mycket fåtalig art på
standardrutterna och siffrorna skall tolkas med stor försiktighet.
Stare. Även om index steg något mellan 2010 och 2011 är staren ännu en av de jordbruksfåglar
som det fortsätter att gå dåligt för. Enligt standardrutterna går det allra sämst i västra delen av
södra Sverige.
Hämpling (SP-). Ny bottennotering enligt punktrutterna och båda systemen visar entydigt på en
fortsatt minskning under de senaste 14 åren. Enligt standardrutterna går det, till skillnad mot
flera andra jordbruksfåglar, allra sämst i östra delen av södra Sverige. Riktningen i väster är
även den negativ, men inte statistiskt säkerställd. Den skånska atlasinventeringen visar att det
är i småbygderna som hämplingens tillbakagång är som tydligast, sannolikt ett resultat av både
igenläggning av tidigare jordbruksmark och av att det jordbruk som numera bedrivs i dessa
delar är alltmer inriktat på djurhållning och tillhörande vallodling.
26
Trädpiplärkan ökar något i antal på
standardrutterna och ökningen är likartad över
hela Sverige.
The population trend of Tree Pipit is slightly
increasing all over Sweden.

Grönfink. Ökad dödlighet hos grönfinkar har uppmärksammats av allmänhet och media vid flera
tillfällen under senare år. Möjligen kan vi nu se spåren av detta även i antalet grönfinkar i
landet. Grönfinken ökade stadigt i antal och spred sig även geografiskt fram till ungefär 2006.
Därefter har index varit vikande i alla tre systemen. De sjukdomsfall som har registrerats
handlar om en encellig parasit, en flagellat vid namn Trichomonas gallinae, som orsakar skador
i fåglarnas munhåla, svalg och kräva. Fåglarna får svårt att äta och dricka, vilket i regel leder
till att de så småningom dör. Parasiten sprids vid fågelbord och fågelbad och
uppmärksammades först i Storbritannien 2005. De första fallen från Norden, inklusive Sverige,
rapporterades först 2008 (www.sva.se), men trendkurvorna antyder att något hände redan
2006–2007. I alla fall var det då som den tidigare ökningen övergick i en minskning. De
tydligaste sentida minskningarna i Sverige finns i östra delen av södra Sverige samt i södra
delen av norra Sverige. Sträckräkningarna i Falsterbo ger samma bild som fågeltaxeringens
siffror, med en uppgång fram till 2006 följt av en nedgång därefter. Sträcksiffran från hösten
2011 var den lägsta sedan 1974. Enligt SVA drabbar parasiten även andra finkfåglar såsom
bofink, domherre och siskor men för dessa ser vi inte några tecken på påverkan på de svenska
populationstrenderna. Någon sentida nedgång motsvarande den svenska har inte noterats i
Danmark.
Gulsparv (V-, SP-, STD-). Det går dåligt för fåglar med anknytning till odlingslandskapet och
gulsparven är inget undantag. Årets inventeringar gav nya bottennoteringar i alla systemen.
Standardruttstrenden för hela landet har en negativ riktning men förändringen är inte
signifikant. Bakom detta finns ett mönster som nämnts ovan för flera jordbruksarter. Även
gulsparven minskar enligt standardrutterna i
västra delen av södra Sverige och i södra delen
av norra Sverige. I östra delen av södra Sverige
har beståndet varit stabilt och i norra Norrland
har gulsparven faktiskt ökat signifikant under
standardruttsperioden.
Ortolansparv (STD-). Punktruttsindex steg faktiskt
något från 2010 till 2011, men i
standardrutterna noterades det lägsta indexet
hittills. Detta antyder att det numera går utför
även med norra Sveriges ortolansparvar som
utgör huvuddelen av det svenska beståndet.
Nyligen publicerades resultat från den lilla
spillran som återstår av beståndet i södra
Sverige (Sondell m.fl. 2011- Ornis Svecica 21:
167-178). Studien antyder att dagens
odlingsmetoder, vilka leder till brist på områden
med jord utan växtlighet, försämrar föräldrarnas
möjligheter att hitta föda till ungarna. Om så är
fallet står kanske en stor del av förklaringen till
nedgången att finna här hos oss, snarare än
längs flyttningsvägarna och i
övervintringsområdet, vilket tidigare föreslagits.
Videsparv. Utsikterna för videsparven är just nu
bleka: en enda videsparv sågs på punktrutterna,
endast 45 individer sågs på 22 standardrutter
och en nästan 5 % minskning per år på
standardrutterna. I södra delen av
utbredningsområdet (figur 9) ses numera sällan
några videsparvar.
27
Figur 9. Videsparvens fördelning i
Sverige 1996–2011 enligt standardrutterna.
Punkternas färg anger hur
många fåglar som setts i genomsnitt
per rutt och år.
The distribution of Rustic Bunting in
Sweden 1996–2011 according to the
Fixed Routes. The colour of the dots

Gråsparv (V-). Ny bottennotering i vinterpunktrutterna och skillnaderna mellan punkt- (vinter och
sommar) och standardrutter kvarstår. Enligt de förstnämnda systemen fortsätter minskningen
även under de senaste knappa femton åren. Enligt standardrutterna har det nationella beståndet
varit stabilt under samma period. Skillnaden kan rimligen inte förklaras av storskaliga
geografiska skillnader då det enligt standardrutterna går bra för gråsparven i södra Sverige, där
huvuddelen av punktrutterna finns. Standardrutterna visar samtidigt att gråsparven minskar i
antal i norra Sverige. Troligen finns en skillnad i vilka miljöer som täcks i de olika systemen,
vilket sedan leder till de olika mönster vi ser. I dagsläget vet vi inte exakt hur dessa skillnader
ser ut men en jämförelse mellan landsbygd och olika former av tätbebyggelse skulle möjligen
leda ett steg vidare.
TACK
Svensk Fågeltaxerings verksamhet bygger nästan uteslutande på den stora grupp hängivna
inventerare som varje år till ringa eller bara symbolisk ersättning räknar fåglar på punkt-, standard-
och nattrutter. Därtill kommer ett antal personer som mot arvodering gör standardrutter som annars
inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands inland och fjälltrakter. Vi vill framföra vårt stora och
varmt kända tack till landets alla inventerare för den enormt värdefulla insats ni gör för
övervakningen av den svenska fågelfaunan.
Länsstyrelsernas stöd och medverkan i standardruttsprogrammet är också av största vikt och
mycket uppskattat. Ett stort tack också till följande personer på och utanför länsstyrelserna som
fungerat som koordinatorer och kontaktpersoner för standard-, punkt- och nattrutter på lokal och
regional nivå: Linda Andersson, Therese Asp, Leon Axelsson-Widén, Susanne Backe, Tomas
Bergström, Per Ekerholm, Therese Ericsson, Lars Gezelius, Peder Hedberg Fält, Per Hedenbo, Karl
Ingvarsson, Leif Johansson, Thomas M. Johansson, Tomas I. Johansson, Olle Kellner, Sebastian
Kirppu, Ulf Kolmodin, Kristian Nilsson, Peter Nilsson, Elisabeth Odhult, Frans Olofsson, Erik
Owuso-Ansah, Stefan Persson, Helena Rygne, Peter Schmidt, Lars Schütt, Lars Stibe, Mats
Thuresson och Tomas Viktor.
Ola Olsson, Anders Larsson och Henrik Dahl har varit oumbärliga för utvecklandet av
analysverktyg för de mycket stora datamängder som projektet har. Per Andell har i många år svarat
för snabb och noggrann inmatning av data och Pernilla Borgström, Camilla Wadlund och William
Sidemo Holm har hjälpt till med kontrolläsning av dataläggningen. Samarbetet med Sveriges
Ornitologiska Förening vad gäller exponering av inventeringsresultat och därmed rekrytering av
nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk Fågeltaxering finansieras genom Naturvårdsverkets
miljöövervakning, tema Landskap.
Ett stort och varmt tack till er alla!
28

Tabell 1. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 1975/76–2010/11.
The number of free point count routes during winter in 1975/76–2010/11 for the five different
count periods.
Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5 Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5
1975/76 133 108 351 102 125 1993/94 156 148 386 138 142
1976/77 160 133 644 116 139 1994/95 148 146 385 139 139
1977/78 211 163 537 148 197 1995/96 135 130 379 126 128
1978/79 162 152 353 130 126 1996/97 137 129 374 126 135
1979/80 123 120 346 114 114 1997/98 135 133 377 137 135
1980/81 133 129 333 120 117 1998/99 116 119 358 117 123
1981/82 163 151 304 138 135 1999/00 118 118 337 115 124
1982/83 120 117 281 120 116 2000/01 135 135 394 133 132
1983/84 103 101 246 95 102 2001/02 136 132 363 131 135
1984/85 117 118 309 102 106 2002/03 121 119 334 118 125
1985/86 103 98 274 95 89 2003/04 112 102 331 109 108
1986/87 283 275 505 260 250 2004/05 106 97 315 100 101
1987/88 219 208 439 201 193 2005/06 92 91 309 89 91
1988/89 184 177 428 177 170 2006/07 98 92 341 91 93
1989/90 199 195 436 185 186 2007/08 95 91 310 90 92
1990/91 179 167 384 157 161 2008/09 92 89 317 84 88
1991/92 152 151 362 151 156 2009/10 89 85 285 83 85
1992/93 150 150 412 155 153 2010/11 84 74 273 77 81
Tabell 2. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren 1975–2011.
The number of free point count routes during summer in 1975–2011.
År N År N År N År N År N
1980 143 1990 202 2000 288 2010 266
1981 109 1991 188 2001 324 2011 262
1982 93 1992 239 2002 309
1983 84 1993 243 2003 304
1984 117 1994 268 2004 304
1975 88 1985 127 1995 245 2005 275
1976 139 1986 121 1996 275 2006 283
1977 151 1987 198 1997 308 2007 309
1978 145 1988 195 1998 305 2008 300
1979 136 1989 188 1999 305 2009 271
Tabell 3. Antal inventerade
standardrutter 1996–2011.
The number of Fixed routes
censused in 1996–2011.
År N År N År N
2000 204 2010 498
2001 226 2011 462
2002 329
2003 402
2004 401
2005 402
1996 48 2006 411
1997 86 2007 462
1998 166 2008 584
1999 180 2009 519
29

Tabell 4. Totala antalet fåglar registrerade under vintern på de fria punktrutterna 2010/2011 (”2010”
i tabellhuvudet), jämfört med 2009/2010 (”2009” i tabellhuvudet). Endast data från period 3 är
medtagna. Antal gjorda rutter var 285 (2009/2010) och 273 (2010/2011).
The total number of birds registered in mid-winter 2010/2011 on the free point count routes, with
data for 2009/2010 as comparison. ”Registrerade individer” = recorded individuals,”Antal rutter
med arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 285 (2009/2010)
and 273 (2010/2011).
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Storlom 1 1
Smålom 1 1
Skäggdopping 465 140 15 4
Gråhakedopping 4 1
Svarthakedopping 1 1
Smådopping 48 12 7 7
Havssula 4 1
Storskarv 709 544 33 13
Toppskarv 9 1
Häger 170 12 41 11
Vit stork 4 1
Rördrom 1 1
Gräsand 12600 10350 93 73
Kricka 28 58 5 4
Snatterand 26 2
Bläsand 1019 191 13 5
Stjärtand 1 1
Skedand 1 1
Bergand 29 1 2 1
Vigg 10427 3694 24 10
Brunand 141 37 3 3
Knipa 2660 1048 55 44
Alfågel 23 6 3 2
Svärta 32 3
Sjöorre 4 36 1 3
Ejder 822 233 8 8
Småskrake 131 61 15 10
Storskrake 891 203 48 28
Salskrake 622 133 10 3
Mandarinand 1 1
Grågås 1499 538 26 17
Bläsgås 710 5
Sädgås 5930 126 11 7
Kanadagås 7512 4322 43 13
Vitkindad gås 385 6
Knölsvan 1659 791 50 25
Mindre sångsvan 6 2
Sångsvan 943 381 67 32
Kungsörn 18 18 14 15
30
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Ormvråk 243 222 88 76
Fjällvråk 37 17 23 14
Sparvhök 37 36 35 32
Duvhök 32 21 27 18
Glada 125 66 24 23
Havsörn 87 92 44 40
Blå kärrhök 6 6
Pilgrimsfalk 4 5 3 4
Tornfalk 18 7 13 6
Orre 148 265 22 24
Tjäder 8 5 7 4
Järpe 16 12 8 7
Rapphöna 43 21 6 3
Fasan 120 59 31 20
Vattenrall 3 2
Rörhöna 13 12 4 5
Sothöna 4478 682 21 13
Enkelbeckasin 2 1
Morkulla 1 1
Storspov 30 1 4 1
Rödbena 3 1
Skärsnäppa 4 2
Kärrsnäppa 3 2
Vittrut 1 1
Havstrut 429 225 26 20
Silltrut 1 1
Gråtrut 3468 3036 69 54
Fiskmås 1101 911 44 22
Skrattmås 440 319 20 16
Sillgrissla 2 1 2 1
Tamduva 1161 1105 69 58
Skogsduva 50 10 5 5
Ringduva 3887 371 67 39
Turkduva 47 26 12 12
Hökuggla 1 1
Sparvuggla 4 5 4 5
Kattuggla 4 5 3 5
Jorduggla 1 1 1 1
Pärluggla 1 1

Tabell 4. forts. (cont.)
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Kungsfiskare 4 4
Gröngöling 50 27 45 23
Gråspett 17 17 14 14
Större hackspett 786 732 223 207
Mindre hackspett 12 10 12 10
Tretåig hackspett 4 7 4 7
Spillkråka 68 60 52 45
Sånglärka 1 1
Korp 935 1219 197 214
Kråka 6664 6783 242 237
Råka 2148 1016 29 29
Kaja 12224 7757 173 176
Skata 2276 2419 245 243
Nötkråka 9 3 9 3
Nötskrika 671 921 192 196
Lavskrika 2 6 1 4
Stjärtmes 229 228 34 41
Talgoxe 4676 4531 274 260
Blåmes 3277 2931 259 249
Svartmes 207 146 87 74
Tofsmes 178 176 71 69
Entita 407 358 118 110
Talltita 312 371 93 89
Nötväcka 1313 1052 223 204
Trädkrypare 139 90 78 42
Strömstare 52 69 26 33
Gärdsmyg 214 16 98 14
Dubbeltrast 65 1 31 1
Björktrast 33039 290 212 49
Taltrast 2 2
Rödvingetrast 1855 85
Koltrast 3619 726 219 115
31
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Rödhake 109 39 54 21
Skäggmes 18 1 4 1
Kungsfågel 669 472 128 94
Järnsparv 2 2
Ängspiplärka 17 1 2 1
Skärpiplärka 1 1
Forsärla 1 1
Sidensvans 732 633 32 21
Varfågel 14 22 12 22
Stare 266 3 23 2
Stenknäck 212 48 33 21
Grönfink 2350 1991 180 156
Steglits 137 34 31 15
Grönsiska 7750 351 148 33
Hämpling 2 1
Gråsiska 1722 808 90 79
Vinterhämpling 9 6 2 2
Domherre 1781 2107 211 209
Tallbit 2 48 2 5
Mindre korsnäbb 982 203 83 17
Större korsnäbb 25 7
Korsnäbb ob 641 177 52 26
Bändelkorsnäbb 1 1
Bofink 910 222 64 45
Bergfink 136358 68 82 16
Gulsparv 3777 3149 166 157
Sävsparv 4 1 4 1
Snösparv 8 2
Gråsparv 597 432 62 53
Pilfink 1558 1501 153 129

Tabell 5. Totala antalet fåglar registrerade under sommaren på de fria punktrutterna 2011, jämfört
med 2010. Antal gjorda rutter var 266 (2010) och 262 (2011).
The total number of birds registered in summer 2011 on the free point count routes, with data for
2010 as comparison. ”Registrerade individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med
arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 266 (2010) and 262
(2011).
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Storlom 108 104 43 47
Smålom 25 39 20 15
Skäggdopping 268 232 48 51
Gråhakedopping 41 39 15 13
Svarthakedopping 18 20 6 6
Smådopping 10 15 5 6
Storskarv 384 462 40 39
Häger 51 111 33 39
Rördrom 11 10 4 2
Vit stork 4 9 1 2
Gräsand 1032 1108 159 144
Kricka 66 126 26 35
Årta 3 1
Snatterand 34 9 4 5
Bläsand 60 58 24 17
Stjärtand 2 2 1 1
Skedand 15 8 7 4
Vigg 227 218 41 38
Brunand 7 4 4 2
Knipa 607 604 120 112
Alfågel 1 3 1 2
Svärta 15 1 3 1
Sjöorre 14 64 2 3
Ejder 1170 721 20 22
Småskrake 113 94 25 19
Storskrake 157 174 59 54
Gravand 356 366 30 29
Grågås 1886 2665 81 83
Sädgås 8 4 3 3
Kanadagås 699 587 103 96
Vitkindad gås 1966 334 12 12
Prutgås 160 3
Knölsvan 500 459 54 57
Sångsvan 1069 307 69 59
Kungsörn 1 4 1 3
Ormvråk 139 110 79 71
Fjällvråk 4 2 3 2
Sparvhök 11 11 10 11
Duvhök 5 7 5 7
Glada 51 52 18 20
32
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Brunglada 1 1
Havsörn 6 10 6 8
Bivråk 11 10 9 4
Brun kärrhök 45 52 30 32
Blå kärrhök 11 6
Ängshök 4 1 2 1
Fiskgjuse 43 35 26 22
Lärkfalk 14 11 13 10
Pilgrimsfalk 1 1
Stenfalk 1 1
Tornfalk 39 30 20 24
Dalripa 1 1
Orre 283 196 58 41
Tjäder 11 12 7 9
Järpe 11 12 7 7
Vaktel 1 6 1 6
Fasan 324 276 71 73
Trana 922 990 110 138
Vattenrall 2 4 2 3
Småfl. sumphöna 1 1
Kornknarr 8 6
Rörhöna 12 26 9 15
Sothöna 227 133 37 32
Strandskata 276 248 37 41
Tofsvipa 1338 1249 133 138
Större strandpipare 13 20 7 9
Mindre strandpipare 11 8 6 5
Ljungpipare 30 39 9 13
Enkelbeckasin 266 170 98 70
Dvärgbeckasin 1 1
Morkulla 25 35 17 22
Storspov 914 795 72 61
Småspov 23 20 12 9
Rödspov 2 3 1 1
Myrspov 61 96 1 1
Skogssnäppa 126 146 78 81
Grönbena 104 113 40 34
Drillsnäppa 114 110 59 60
Rödbena 211 150 41 33
Svartsnäppa 4 5 2 3

Tabell 5. forts. (cont.)
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Gluttsnäppa 41 43 27 21
Mosnäppa 3 1
Myrsnäppa 2 1
Småsnäppa 2 1
Brushane 5 19 3 6
Skärfläcka 29 8 3 1
Fjällabb 1 1
Labb 2 2 1 1
Havstrut 91 92 30 29
Silltrut 400 383 21 31
Gråtrut 1181 1453 94 84
Fiskmås 2554 3201 190 187
Dvärgmås 98 62 15 12
Skrattmås 4964 4239 113 120
Svarttärna 16 1
Skräntärna 1 7 1 3
Fisktärna 293 282 65 63
Silvertärna 107 179 19 16
Småtärna 25 21 5 3
Kentsk tärna 4 3 2 2
Tordmule 7 1
Tobisgrissla 3 2
Tamduva 282 140 42 40
Skogsduva 199 174 67 76
Ringduva 4886 4237 254 250
Turkduva 25 43 12 12
Gök 784 797 172 170
Berguv 1 1
Sparvuggla 1 2 1 2
Kattuggla 17 9 14 7
Slaguggla 1 1
Lappuggla 2 2
Hornuggla 2 2 1 1
Jorduggla 5 4 3 3
Pärluggla 7 1 5 1
Nattskärra 10 8 3 2
Tornseglare 1357 1904 110 127
Gröngöling 123 110 73 66
Gråspett 2 3 2 3
Större hackspett 552 609 194 189
Mindre hackspett 22 28 17 20
Tretåig hackspett 4 5 3 3
Spillkråka 133 118 79 71
Göktyta 98 56 55 34
Trädlärka 53 43 25 22
Sånglärka 1489 1335 145 142
33
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Ladusvala 1381 1550 178 178
Hussvala 539 613 93 91
Backsvala 391 343 22 26
Sommargylling 9 14 3 6
Korp 416 272 146 124
Kråka 2333 2133 234 240
Råka 857 700 24 21
Kaja 3663 3675 177 172
Skata 956 915 195 184
Nötkråka 9 11 6 7
Nötskrika 252 219 101 111
Lavskrika 7 1 2 1
Stjärtmes 36 43 14 16
Talgoxe 2485 2450 253 257
Blåmes 1406 1131 215 222
Svartmes 126 144 73 81
Tofsmes 72 69 37 35
Entita 82 68 46 39
Talltita 92 76 48 40
Nötväcka 397 329 129 125
Trädkrypare 103 102 62 50
Strömstare 1 1
Gärdsmyg 385 312 130 114
Dubbeltrast 138 167 68 81
Björktrast 2840 3098 188 172
Taltrast 1981 2004 234 236
Rödvingetrast 1118 1044 148 129
Ringtrast 4 3 3 1
Koltrast 3158 2693 236 239
Stenskvätta 112 131 45 51
Buskskvätta 396 319 123 109
Svart rödstjärt 1 2 1 2
Rödstjärt 395 460 125 134
Näktergal 392 356 63 65
Blåhake 3 5 3 4
Rödhake 1490 1340 218 221
Skäggmes 2 1
Gräshoppsångare 13 15 11 13
Trastsångare 2 1 2 1
Rörsångare 151 169 65 69
Kärrsångare 72 79 24 28
Busksångare 1 1 1 1
Sävsångare 112 96 39 40
Härmsångare 152 144 69 60
Svarthätta 1730 1917 195 205
Höksångare 1 1

Tabell 5. forts. (cont.)
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Trädgårdssångare 1046 1243 191 205
Törnsångare 572 626 129 135
Ärtsångare 256 211 113 108
Lövsångare 6729 6257 257 256
Gransångare 400 413 81 105
Grönsångare 285 265 95 104
Kungsfågel 217 255 97 98
Grå flugsnappare 235 200 101 85
Sv-v flugsnappare 1300 1214 213 211
Halsb.flugsnappare 14 6 3 4
Mindre flugsnappare 2 4 2 4
Järnsparv 345 316 127 130
Ängspiplärka 163 185 55 52
Fältpiplärka 4 2
Trädpiplärka 1512 1304 202 206
Rödstrupig piplärka 1 1
Skärpiplärka 1 2 1 1
Sädesärla 1046 1001 222 222
Forsärla 26 10 15 7
Gulärla 240 389 46 50
Varfågel 1 1
Törnskata 56 75 39 45
34
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Stare 3682 3847 194 193
Stenknäck 60 75 28 30
Grönfink 1269 1093 216 204
Steglits 94 71 32 38
Grönsiska 1446 1076 169 166
Hämpling 218 170 52 50
Gråsiska 80 68 26 21
Gulhämpling 4 1 1 1
Domherre 147 128 71 62
Rosenfink 77 73 38 36
Mindre korsnäbb 655 122 62 34
Större korsnäbb 10 31 4 7
Korsnäbb ob. 697 180 50 43
Bofink 7097 6902 260 258
Bergfink 165 163 26 22
Gulsparv 1390 1313 206 208
Ortolansparv 27 32 13 14
Videsparv 1 1
Sävsparv 240 214 103 105
Gråsparv 386 394 72 87
Pilfink 752 841 124 132
Under 2011 registrerades 195 storlommar på 91 standardrutter. De senaste 10–15 åren har antalet storlommar i Sverige
varit tämligen stabilt.
In 2011, 195 Black-throated Divers were registered on 91 Fixed Routes. The population trend the last 10–15 years is
fairly stable.

Tabell 6. Totala antalet fåglar registrerade under sommaren på standardrutterna 2011, jämfört med
2010. Enbart data från linjetaxeringsdelen av standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var
498 (2010) och 462 (2011).
The total number of birds registered in summer 2011 on the Fixed routes, with data for 2010 as
comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. ”Registrerade
individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the
species. No. of censused routes the two years were 498 (2010) and 462 (2011).
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Storlom 176 195 97 91
Smålom 72 82 37 37
Skäggdopping 63 65 21 19
Gråhakedopping 7 6 2 4
Svarthakedopping 6 11 4 5
Smådopping 2 1 1 1
Storskarv 730 880 30 32
Toppskarv 1 1
Häger 54 53 36 28
Rördrom 5 10 4 8
Gräsand 576 635 126 128
Kricka 142 131 52 51
Årta 1 1
Snatterand 14 1 3 1
Bläsand 13 27 5 13
Stjärtand 2 1 1 1
Skedand 6 6 4 2
Bergand 3 2 1 1
Vigg 184 124 40 35
Brunand 3 2
Knipa 323 316 131 118
Alfågel 13 20 5 8
Svärta 32 27 8 10
Sjöorre 39 27 10 9
Ejder 495 474 16 20
Småskrake 108 65 28 21
Storskrake 142 93 45 42
Salskrake 6 1 5 1
Gravand 86 136 12 20
Grågås 1268 667 67 59
Sädgås 17 3 7 1
Bläsgås 1 1
Kanadagås 432 429 124 99
Vitkindad gås 2363 256 10 8
Knölsvan 112 115 30 27
Sångsvan 243 171 95 82
Kungsörn 6 8 6 6
Ormvråk 202 164 122 100
Fjällvråk 33 38 22 27
35
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Sparvhök 24 21 23 19
Duvhök 12 12 12 10
Glada 37 43 13 11
Havsörn 9 11 8 8
Bivråk 22 26 19 18
Brun kärrhök 22 31 14 21
Blå kärrhök 5 3 5 3
Fiskgjuse 36 40 25 30
Lärkfalk 16 28 14 25
Jaktfalk 1 1
Stenfalk 14 7 11 7
Tornfalk 27 41 22 34
Dalripa 88 72 49 44
Fjällripa 43 25 15 14
Orre 512 304 156 133
Tjäder 208 186 127 124
Järpe 65 70 46 49
Rapphöna 5 2
Vaktel 2 14 2 12
Fasan 211 146 62 47
Trana 526 745 203 198
Vattenrall 4 2 3 1
Småfl. sumphöna 1 1
Kornknarr 5 5 4 5
Rörhöna 2 6 2 4
Sothöna 38 29 18 10
Strandskata 150 157 26 25
Tofsvipa 721 680 112 104
Större strandpipare 36 84 12 18
Mindre strandpipare 8 7 4 4
Fjällpipare 22 35 7 10
Ljungpipare 591 794 76 71
Roskarl 6 1
Enkelbeckasin 413 345 176 159
Dubbelbeckasin 3 2
Dvärgbeckasin 1 1
Morkulla 64 57 51 45
Storspov 216 171 70 67
Småspov 326 218 71 62

Tabell 6. forts. (cont.)
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Rödspov 1 1
Myrspov 3 2
Skogssnäppa 442 507 203 213
Grönbena 756 712 171 140
Drillsnäppa 212 205 116 106
Rödbena 208 245 44 46
Svartsnäppa 19 13 15 11
Gluttsnäppa 319 273 117 101
Skärsnäppa 12 29 1 2
Mosnäppa 12 23 4 4
Kärrsnäppa 47 69 10 10
Myrsnäppa 2 12 2 3
Brushane 24 18 8 8
Smaln. simsnäppa 28 19 10 7
Fjällabb 90 117 18 26
Labb 2 2 1 1
Havstrut 378 53 21 19
Silltrut 301 151 20 15
Gråtrut 864 734 82 95
Fiskmås 1769 1793 242 236
Dvärgmås 26 47 3 9
Skrattmås 1452 1657 93 97
Svarttärna 1 1
Skräntärna 2 1 2 1
Fisktärna 225 235 74 71
Silvertärna 169 137 43 30
Småtärna 9 12 2 2
Tordmule 4 13 1 1
Tobisgrissla 147 9 1 1
Tamduva 169 223 21 29
Skogsduva 187 160 64 60
Ringduva 4174 3825 352 321
Turkduva 13 11 7 6
Gök 1434 1335 407 387
Berguv 1 3 1 2
Hökuggla 5 20 5 13
Sparvuggla 3 4 3 4
Kattuggla 11 4 9 4
Slaguggla 4 1 4 1
Lappuggla 1 1
Hornuggla 1 2 1 2
Jorduggla 7 22 7 18
Pärluggla 10 5 10 5
Nattskärra 2 2 2 2
Tornseglare 1012 1318 146 163
Gröngöling 129 110 89 69
36
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Gråspett 3 4 3 3
Större hackspett 881 1212 310 335
Mindre hackspett 14 19 10 14
Tretåig hackspett 33 27 24 20
Spillkråka 219 231 158 146
Göktyta 94 88 73 67
Trädlärka 40 42 30 28
Sånglärka 1328 1420 107 96
Ladusvala 1121 1136 196 194
Hussvala 374 552 84 92
Backsvala 69 113 9 10
Sommargylling 4 5 3 4
Korp 556 425 243 204
Kråka 1861 1645 300 296
Råka 599 364 12 9
Kaja 2908 3202 150 150
Skata 694 584 169 149
Nötkråka 12 5 8 4
Nötskrika 430 392 171 171
Lavskrika 189 289 63 77
Stjärtmes 110 78 49 33
Talgoxe 3604 3517 393 383
Blåmes 1194 1037 226 219
Svartmes 458 430 153 166
Tofsmes 322 350 143 150
Lappmes 15 17 9 7
Entita 148 129 72 74
Talltita 576 616 222 221
Nötväcka 353 322 124 122
Trädkrypare 284 294 133 143
Strömstare 9 8 5 6
Gärdsmyg 910 704 213 195
Dubbeltrast 736 569 245 234
Björktrast 1400 1239 234 216
Taltrast 3656 3854 442 408
Rödvingetrast 2053 1518 333 273
Ringtrast 63 41 16 21
Koltrast 3810 3091 332 322
Stenskvätta 316 428 86 89
Buskskvätta 633 528 222 199
Svart rödstjärt 1 1 1 1
Rödstjärt 2083 1463 313 282
Näktergal 198 231 54 50
Blåhake 207 133 29 36
Blåstjärt 1 1
Rödhake 4038 3934 416 386

Tabell 6. forts. (cont.)
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Gräshoppsångare 20 25 16 17
Flodsångare 1 1 1 1
Trastsångare 5 2 3 1
Rörsångare 142 113 48 44
Kärrsångare 75 61 30 32
Sävsångare 107 98 30 31
Härmsångare 189 178 80 75
Svarthätta 2922 2909 262 264
Höksångare 6 6 4 4
Trädgårdssångare 1850 1921 300 299
Törnsångare 795 797 135 147
Ärtsångare 571 449 249 206
Lövsångare 20394 17936 491 450
Gransångare 475 553 135 145
Grönsångare 488 468 173 170
Lundsångare 1 1 1 1
Nordsångare 1 1
Kungsfågel 1137 1320 280 282
Grå flugsnappare 1033 916 276 247
Sv-v flugsnappare 1433 1286 339 314
Halsb.flugsnappare 10 13 2 3
Mindre flugsnappare 9 3 9 3
Järnsparv 1054 980 313 293
Ängspiplärka 1378 1302 122 121
Trädpiplärka 4964 4472 430 401
Rödstrupig piplärka 1 1
Skärpiplärka 6 2
Sädesärla 816 821 253 248
Forsärla 9 15 7 7
Gulärla 743 692 151 128
37
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Sidensvans 83 18 45 10
Varfågel 9 23 5 13
Törnskata 106 126 67 81
Rödhuvad törnskata 1 1
Stare 2431 2810 174 162
Stenknäck 66 48 35 27
Grönfink 982 898 206 173
Steglits 111 70 40 26
Grönsiska 4648 3568 400 357
Hämpling 217 235 44 51
Gråsiska 996 601 136 89
Snösiska 4 2
Vinterhämpling 1 1
Domherre 302 335 155 152
Rosenfink 60 44 33 26
Tallbit 15 11 10 5
Mindre korsnäbb 2240 1305 174 154
Större korsnäbb 153 169 49 25
Korsnäbb ob. 2015 1475 174 134
Bändelkorsnäbb 4 36 4 9
Bofink 15423 14096 445 405
Bergfink 3574 2641 191 144
Gulsparv 1549 1488 242 242
Ortolansparv 19 9 11 5
Videsparv 104 45 46 22
Sävsparv 455 432 173 157
Lappsparv 204 184 13 20
Snösparv 36 88 7 9
Gråsparv 492 457 54 53
Pilfink 735 822 87 98

Tabell 7. Totala antalet större däggdjur observerade under sommaren 2011 på linjedelen av
standardrutterna. Däggdjur räknades på 457 rutter.
The total number of large mammals registered in summer 2011 on the line transects of the Fixed
routes. ”Registrerade individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med arten” = number of
routes with the species. Mammals were looked for in 457 routes.
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art Species 2011 2011
Igelkott Erinaceus europaeus 1 1
Ekorre Sciurus vulgaris 32 25
Bäver Castor fiber 4 4
Fälthare Lepus europaeus 273 70
Skogshare Lepus timidus 43 33
Vildkanin Oryctolagus cuniculus 10 6
Rödräv Vulpes vulpes 47 41
Hermelin Mustela erminea 2 2
Småvessla Mustela nivalis 5 2
Mink Mustela vison 2 1
Mård Martes martes 3 3
Grävling Meles meles 3 3
Vildsvin Sus scrofa 44 9
Älg Alces alces 113 80
Rådjur Capreolus capreolus 481 157
Kronhjort Cervus elaphus 8 5
Dovhjort Dama dama 210 10
38

Tabell 8. Antalet individer av utvalda fågelarter registrerade på 115 nattrutter 2011, jämfört med
antalet individer av samma arter på 108 nattrutter 2010. ”Individer” anger summan av det högsta
antalet adulta individer som noterats vid något av de tre inventeringstillfällena per rutt under
säsongen. För kullar anges antalet kullar, inte antalet ungar.
The number of individuals of selected species registered on the 115 night routes in 2011 and the
105 night routes in 2010.”Rutter” = number of routes with the species.
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art 2010 2011 2010 2011
Rördrom 32 27 15 16
Rapphöna 17 13 7 4
Vaktel 30 101 17 47
Kornknarr 58 39 23 25
Vattenrall 28 41 16 24
Småfläckig sumph. 7 15 6 10
Morkulla 348 386 97 105
Enkelbeckasin 336 258 76 84
Berguv 15 18 13 14
Berguv kull 1 1
Hökuggla 1 5 1 4
Sparvuggla 31 40 27 30
Kattuggla 416 373 81 81
Kattuggla kullar 54 34 35 26
Slaguggla 43 63 20 25
Slaguggla kullar 2 2
Lappuggla 5 10 4 6
Pärluggla 174 268 49 53
Pärluggla kull 1 4 1 4
Hornuggla* 104 88 50 57
Hornuggla kullar 74 51 33 36
Jorduggla 2 5 2 2
Nattskärra 93 98 35 33
Trädlärka 27 16 16 12
Näktergal 474 543 56 52
Gräshoppsångare 74 57 31 27
Flodsångare 5 1 4 1
Vassångare 1 1 1 1
Trastsångare 5 2 5 2
Kärrsångare 78 84 29 35
Busksångare 1 4 1 3
* För ”hornuggla” visas summan av det högsta antalet adulta individer
och kullar per rutt eftersom det på flera rutter endast observerades
ungkullar. En ungkull har i de fallen räknats som en adult individ.
39

Tabell 9. Antalet däggdjur registrerade på 113 nattrutter 2011, i jämförelse med antalet däggdjur
noterade på 99 nattrutter 2010. Antalen anger summan av det högsta antalet individer som noterats
vid något av de tre inventeringstillfällena per rutt (på punkter eller transportsträckor) under
säsongen.
The number of individuals of larger mammals registered on the night routes in 2011 and 2010.
”Registrerade individer” = registered individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes
with the species.
Registrerade Antal rutter
individer med arten
Art Species 2010 2011 2010 2011
Igelkott Erinaceus europaeus 20 21 13 11
Bisam Ondatra zibethicus 3 2 2 1
Ekorre Sciurus vulgaris 1 1
Bäver Castor fiber 3 8 3 7
Fälthare Lepus europaeus 347 320 65 73
Skogshare Lepus timidus 68 74 39 35
Vildkanin Oryctolagus cuniculus 47 27 15 12
Lodjur Lynx lynx 1 3 1 3
Varg Canis lupus 3 1
Rödräv Vulpes vulpes 129 162 65 87
Mårdhund Nyctereutes procyonoides 1 1
Småvessla Mustela nivalis 3 3
Iller Mustela putorius 4 1 4 1
Mård Martes martes 4 3 4 3
Utter Lutra lutra 1 1
Grävling Meles meles 63 77 46 56
Vildsvin Sus scrofa 70 77 14 18
Älg Alces alces 49 59 33 38
Rådjur Capreolus capreolus 400 417 78 85
Kronhjort Cervus elaphus 35 44 5 10
Dovhjort Dama dama 460 611 18 21
40

Figur 10. Beståndsindex för vintern för 68 arter baserat på de fria punktrutterna. Data för
period 3 (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena
anger beståndsnivån i förhållande till år 1998, som satts till 1. Talen i parentes efter artnamnet
är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk
signifikans (se Metoddelen). Data i siffror för dessa och fler arter på hemsidan.
TRIM-indices for 68 species based on winter point count routes. Only data from Period 3
(Christmas/New Year) were used. Index 1 is the population level in 1998. The figures within
brackets after the species name are the average no. of birds observed per year, the average
trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and other
species can be found on the homepage.
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Häger, Ardea cinerea - (135, 4.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Bläsand, Anas penelope - (347, 30.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Knipa, Bucephala clangula - (1929, 1.1, ***)
Knölsvan, Cygnus olor - (1716, 1.7, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
41
1.5
1
0.5
Gräsand, Anas platyrhynchos - (9966, 2.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Vigg, Aythya fuligula - (9320, 3.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Salskrake, Mergus albellus - (150, 9.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Sångsvan, Cygnus cygnus - (1012, 2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Kungsörn, Aquila chrysaetos - (17, 0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Fjällvråk, Buteo lagopus - (43, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Duvhök, Accipiter gentilis - (29, -1.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
6
4
2
Havsörn, Haliaeetus albicilla - (44, 6.9, ***)
Orre, Tetrao tetrix - (132, -1.3, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
42
Ormvråk, Buteo buteo - (266, 0.5, *)
Sparvhök, Accipiter nisus - (59, -1.3, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Glada, Milvus milvus - (41, 17.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Blå kärrhök, Circus cyaneus - (11, 1.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Tjäder, Tetrao urogallus - (10, 1.3, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

2.5
2
1.5
1
0.5
Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Järpe, Bonasa bonasia - (14, -0.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Havstrut, Larus marinus - (374, -0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Fiskmås, Larus canus - (948, 3.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Ringduva, Columba palumbus - (844, 1.4, *)
Sparvuggla, Glauc. passerinum - (9, 5.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
43
4
3
2
1
Sothöna, Fulica atra - (2140, 0.9, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Gråtrut, Larus argentatus - (5554, 1.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Skrattmås, Larus ridibundus - (779, -2.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Turkduva, Strept. decaocto - (43, -4.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Gröngöling, Picus viridis - (120, -0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
Gråspett, Picus canus - (7, 8.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
M. hackspett, Dendrocopos minor - (15, 0.2, NS)
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Korp, Corvus corax - (1196, 1.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Råka, Corvus frugilegus - (898, 5.3, ***)
Skata, Pica pica - (3641, 0, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
St. hackspett, Dendrocopos major - (843, 0.2, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
44
Spillkråka, Dryocopus martius - (130, 0.4, NS)
Kråka, Corvus corone cornix - (10336, -1.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Kaja, Corvus monedula - (9420, 0.7, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Nötkråka, Nucif. caryocatactes - (26, -3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

1.5
1
0.5
Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Nötskrika, Garrulus glandarius - (892, -0.5, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Talgoxe, Parus major - (6035, 0.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Svartmes, Parus ater - (381, -0.7, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Entita, Parus palustris - (920, -2.7, ***)
Nötväcka, Sitta europaea - (1294, 1.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
45
1.5
1
0.5
Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (349, 0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Blåmes, Parus caeruleus - (3178, 2.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Tofsmes, Parus cristatus - (362, -0.4, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Talltita, Parus montanus - (849, -2.7, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Trädkrypare, Certhia familiaris - (212, -1.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

2
1.5
1
0.5
Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Strömstare, Cinclus cinclus - (85, 0.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
6
4
2
Björktrast, Turdus pilaris - (10526, -0.8, NS)
Rödhake, Erithacus rubecula - (61, 4.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Sidensvans, Bombycilla garrulus - (1299, 3.3, ***)
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Stenknäck, Cocc. coccothraustes - (135, 5.1, ***)
8
6
4
2
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
46
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes - (121, 3.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Koltrast, Turdus merula - (1135, 2.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Kungsfågel, Regulus regulus - (1789, -2.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Varfågel, Lanius excubitor - (34, -0.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Grönfink, Carduelis chloris - (4057, 1.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

1.5
1
0.5
Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Steglits, Carduelis carduelis - (120, 0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gråsiska, Carduelis flammea - (3633, -3.7, ***)
Korsnäbb ob., Loxia species - (679, -2.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Bergfink, Fringilla montifringilla - (13730, -5.8, NS)
8
6
4
2
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gråsparv, Passer domesticus - (1201, -2.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
47
2.5
2
1.5
1
0.5
Grönsiska, Carduelis spinus - (4216, -3.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (2929, -1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Bofink, Fringilla coelebs - (458, -0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Gulsparv, Emberiza citrinella - (7994, -1.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Pilfink, Passer montanus - (2030, -0.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. Beståndsindex för häckningstiden för 168 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och
standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till 1 för 1998. Siffrorna under artnamnet
visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans
(se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 1975–2011, de till höger gäller
standardrutterna 1998–2011. Data i siffror för dessa och ytterligare arter finns på hemsidan.
Breeding period indices for 168 species based on free point counts (red curve) and Fixed routes
(black curve). The population level in 1998 is set at 1. The figures within brackets are the mean no.
of birds observed per year, the average trend (% per year), and level of statistical significance, for
the two datasets respectively. Individual index figures can be found on the homepage.
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Storlom, Gavia arctica
(94, 1.4, *; 157, -0.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
40
30
20
10
Skäggdopping, Podiceps cristatus
(289, -0.2, NS; 60, 2.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Storskarv, Phalacrocorax carbo
(463, 9.9, ***; 510, 23.6, ***)
Rördrom, Botaurus stellaris
(19, -0.8, NS; 8, 2.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
20
15
10
5
48
Smålom, Gavia stellata
(16, 6.8, *; 57, 3.2, *)
Svarthakedopping, Podiceps auritus
(15, -6.1, ***; 8, 7.3, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Häger, Ardea cinerea
(107, 1.5, **; 64, -3, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gräsand, Anas platyrhynchos
(957, 0.9, **; 458, 2.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
6
4
2
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Kricka, Anas crecca
(73, -2, *; 117, -1.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Bläsand, Anas penelope
(56, -1.6, NS; 37, -7.4, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
10
8
6
4
2
Knipa, Bucephala clangula
(467, 0.2, NS; 289, -0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Svärta, Melanitta fusca
(-, -, -; 26, 2.1, NS)
Ejder, Somateria mollissima
(1300, -2.6, ***; 402, -0.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
49
5
4
3
2
1
Snatterand, Anas strepera
(-, -, -; 7, 4.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Vigg, Aythya fuligula
(187, -1.3, NS; 138, -5.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Alfågel, Clangula hyemalis
(-, -, -; 17, -1.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Sjöorre, Melanitta nigra
(-, -, -; 32, -4.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Småskrake, Mergus serrator
(77, 0.4, NS; 67, -2.9, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
20
15
10
5
Storskrake, Mergus merganser
(187, 0.8, NS; 94, -1.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Grågås, Anser anser
(969, 6.9, ***; 730, 15.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Knölsvan, Cygnus olor
(384, 1.5, **; 87, 0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Ormvråk, Buteo buteo
(129, 0.6, NS; 170, 0.3, NS)
Sparvhök, Accipiter nisus
(14, 0.6, NS; 19, 1.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
50
Gravand, Tadorna tadorna
(269, -0.8, NS; 90, -1.9, NS)
Kanadagås, Branta canadensis
(524, 7.3, ***; 409, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
10
8
6
4
2
Sångsvan, Cygnus cygnus
(177, 8.3, ***; 158, 2.6, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Fjällvråk, Buteo lagopus
(-, -, -; 19, -4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Duvhök, Accipiter gentilis
(-, -, -; 15, -3.3, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Glada, Milvus milvus
(26, 6.3, ***; 25, 12.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Brun kärrhök, Circus aeruginosus
(29, 6.5, ***; 20, 3.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Lärkfalk, Falco subbuteo
(-, -, -; 16, 10.2, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Tornfalk, Falco tinnunculus
(22, 2, NS; 27, -1.4, NS)
Fjällripa, Lagopus mutus
(-, -, -; 28, -5.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
51
8
6
4
2
Bivråk, Pernis apivorus
(11, -0.9, NS; 14, 3.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Fiskgjuse, Pandion haliaetus
(34, 2.7, **; 32, 1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Stenfalk, Falco columbarius
(-, -, -; 11, -7.8, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Dalripa, Lagopus lagopus
(-, -, -; 113, -8.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Orre, Tetrao tetrix
(245, -2, ***; 344, 3.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Tjäder, Tetrao urogallus
(10, 0.5, NS; 153, 3.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Fasan, Phasianus colchicus
(362, -1.2, ***; 189, -2, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Sothöna, Fulica atra
(195, -0.6, NS; 39, 6.9, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Tofsvipa, Vanellus vanellus
(694, -1, ***; 627, 1.3, NS)
Fjällpipare, Charadrius morinellus
(-, -, -; 15, -0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
52
Järpe, Bonasa bonasia
(9, -1.1, NS; 56, 3.7, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Trana, Grus grus
(292, 6.2, ***; 491, 6.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Strandskata, Haemat. ostralegus
(229, -0.9, NS; 128, 1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
St. strandpipare, Charadrius hiaticula
(16, 2.4, NS; 33, 6.4, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Ljungpipare, Pluvialis apricaria
(65, -0.4, NS; 398, 1.7, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

3
2
1
Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Enkelbeckasin, Gallinago gallinago
(196, -2.5, ***; 314, 2.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Storspov, Numenius arquata
(313, -1.7, ***; 161, -2.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Skogssnäppa, Tringa ochropus
(91, 0.2, NS; 318, 3.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Drillsnäppa, Actitis hypoleucos
(118, -1.9, ***; 146, -0.3, NS)
Svartsnäppa, Tringa erythropus
(-, -, -; 23, -5.9, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
53
2.5
2
1.5
1
0.5
Morkulla, Scolopax rusticola
(25, 2.3, NS; 53, 1.9, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Småspov, Numenius phaeopus
(-, -, -; 139, 5.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Grönbena, Tringa glareola
(60, 0, NS; 464, 0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Rödbena, Tringa totanus
(109, -2.3, **; 106, 2.3, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Gluttsnäppa, Tringa nebularia
(30, 2.1, NS; 224, -0.3, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Kärrsnäppa, Calidris alpina
(-, -, -; 27, 3.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Smaln. simsnäppa, Phalaropus lobatus
(-, -, -; 23, 2.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Havstrut, Larus marinus
(360, -0.6, NS; 132, -2.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Gråtrut, Larus argentatus
(2716, -5.2, ***; 754, -5.7, ***)
Dvärgmås, Larus minutus
(-, -, -; 64, -16.1, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
54
Brushane, Philomachus pugnax
(-, -, -; 18, -8.8, **)
Fjällabb, Sterc. longicaudus
(-, -, -; 55, 1.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Silltrut, Larus fuscus
(154, -1.1, NS; 135, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Fiskmås, Larus canus
(2217, -1.7, ***; 1480, 0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Skrattmås, Larus ridibundus
(3973, -3.9, ***; 1323, -2.3, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Fisktärna, Sterna hirundo
(269, 0.4, NS; 196, 3.4, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Skogsduva, Columba oenas
(166, -3.4, ***; 129, 5.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Turkduva, Strept. decaocto
(18, 3.5, *; 10, 1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Hökuggla, Surnia ulula
(-, -, -; 9, 1.5, NS)
Jorduggla, Asio flammeus
(-, -, -; 8, 0.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
55
4
3
2
1
Silvertärna, Sterna paradisaea
(108, 1.1, NS; 137, -2.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Ringduva, Columba palumbus
(2926, -0.2, NS; 3018, 4.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Gök, Cuculus canorus
(670, -2.4, ***; 1015, 2.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
6
4
2
Kattuggla, Strix aluco
(-, -, -; 5, 4.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Tornseglare, Apus apus
(2102, -2.8, ***; 1222, -4.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
10
8
6
4
2
Gröngöling, Picus viridis
(187, -2.3, ***; 122, -0.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
M. hackspett, Dendrocopos minor
(17, 2, NS; 14, 6.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Spillkråka, Dryocopus martius
(177, 0, NS; 244, -2.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Trädlärka, Lullula arborea
(29, 4.5, ***; 34, -0.5, NS)
Ladusvala, Hirundo rustica
(964, 0.4, NS; 885, 1.3, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
56
St. hackspett, Dendrocopos major
(463, -0.4, *; 750, 4.6, ***)
Tretåspett, Picoides tridactylus
(-, -, -; 27, 6.6, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Göktyta, Jynx torquilla
(85, -3.7, ***; 62, 5.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Sånglärka, Alauda arvensis
(1257, -3.3, ***; 1177, -1.7, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Hussvala, Delichon urbica
(825, -2.7, ***; 504, -2.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
5
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Backsvala, Riparia riparia
(282, -2.9, ***; 125, -4.4, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Kråka, Corvus corone cornix
(2214, -1.8, ***; 1519, -0.7, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Kaja, Corvus monedula
(2477, 0.2, NS; 2150, 3.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Nötkråka, Nucif. caryocatactes
(13, -2.9, **; 9, -6.1, *)
Lavskrika, Perisoreus infaustus
(-, -, -; 128, 1.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
57
1.5
1
0.5
Korp, Corvus corax
(296, 2.6, ***; 402, 0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Råka, Corvus frugilegus
(365, 2.2, NS; 418, -1.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Skata, Pica pica
(832, 0, NS; 563, 0.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Nötskrika, Garrulus glandarius
(252, -1.1, ***; 344, 0.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Stjärtmes, Aegithalos caudatus
(32, 1, NS; 73, 5.1, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

2
1.5
1
0.5
Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Talgoxe, Parus major
(2092, -0.7, ***; 2519, 4.7, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Svartmes, Parus ater
(192, -1.8, ***; 355, -0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Lappmes, Parus cinctus
(-, -, -; 20, -6.2, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Talltita, Parus montanus
(176, -5, ***; 533, 1, *)
Trädkrypare, Certhia familiaris
(117, -1.5, ***; 257, -0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
58
Blåmes, Parus caeruleus
(859, 1.1, ***; 809, 5, ***)
Tofsmes, Parus cristatus
(77, -1.1, *; 290, 2.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Entita, Parus palustris
(122, -4.4, ***; 117, 1.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Nötväcka, Sitta europaea
(288, 0.9, **; 269, 4.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes
(442, 3.9, ***; 1097, 1, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Dubbeltrast, Turdus viscivorus
(105, 2.5, ***; 415, 5.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Taltrast, Turdus philomelos
(1420, 0.5, ***; 2601, 3.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Ringtrast, Turdus torquatus
(-, -, -; 19, 5.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Stenskvätta, Oenanthe oenanthe
(102, -2.3, ***; 237, -0.2, NS)
Rödstjärt, Phoen. phoenicurus
(211, -1.2, ***; 1209, 1.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
59
3
2
1
Björktrast, Turdus pilaris
(2165, -1.2, ***; 1462, -2.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Rödvingetrast, Turdus iliacus
(861, -0.3, NS; 1823, 0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Koltrast, Turdus merula
(2471, 1, ***; 2827, 2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Buskskvätta, Saxicola rubetra
(281, -1.6, ***; 520, -0.9, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Näktergal, Luscinia luscinia
(378, -2.6, ***; 187, -0.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Blåhake, Luscinia svecica
(-, -, -; 108, -1.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gräshoppsångare, Locustella naevia
(16, -3.3, ***; 15, 0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Kärrsångare, Acroc. palustris
(61, 1.7, **; 62, 2.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Härmsångare, Hippolais icterina
(121, -0.1, NS; 132, 3.9, ***)
Trädgårdssångare, Sylvia borin
(1125, -0.1, NS; 1463, 1.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
60
Rödhake, Erithacus rubecula
(1278, -0.4, **; 2987, 1.9, ***)
Rörsångare, Acroc. scirpaceus
(180, -0.6, *; 100, -0.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Sävsångare, Acroc. schoenobaenus
(91, -2.5, ***; 80, 1.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Svarthätta, Sylvia atricapilla
(973, 2.8, ***; 1689, 7.4, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Törnsångare, Sylvia communis
(479, 0.3, NS; 660, 1.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Ärtsångare, Sylvia curruca
(220, -0.1, NS; 448, 2.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Lövsångare (N), Ph. t. acredula
(884, -0.1, NS; 4998, -1.1, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gransångare (N), Ph. c. abietinus
(83, -2.2, ***; 211, 5.1, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Kungsfågel, Regulus regulus
(508, -1.8, ***; 1600, -4.3, ***)
Sv-v flugsnappare, Ficed. hypoleuca
(1085, -1, ***; 1078, 1.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
61
1.5
1
0.5
Lövsångare (S), Ph. t. trochilus
(5022, -0.8, ***; 9833, 1.6, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
6
4
2
Gransångare (S), Ph. c. collybita
(76, 9.7, ***; 82, 15.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Grönsångare, Phylloscopus sibilatrix
(320, 0, NS; 417, 0.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Grå flugsnappare, Muscicapa striata
(180, -1.4, ***; 701, 3.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Järnsparv, Prunella modularis
(300, -2.8, ***; 736, 3.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Ängspiplärka, Anthus pratensis
(171, -2.1, **; 1005, -0.9, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Sädesärla, Motacilla alba
(866, -1.1, ***; 720, 1.2, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Gulärla, Motacilla flava
(131, -4.7, ***; 501, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Varfågel, Lanius excubitor
(-, -, -; 9, 5.6, NS)
Stare, Sturnus vulgaris
(3717, -2.3, ***; 2901, -2.3, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
62
Trädpiplärka, Anthus trivialis
(1424, -2.6, ***; 3467, 1.8, ***)
Forsärla, Motacilla cinerea
(24, 1.9, NS; 11, 6.8, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
15
10
5
Sidensvans, Bombycilla garrulus
(-, -, -; 80, 7.3, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Törnskata, Lanius collurio
(95, -2.1, ***; 113, -0.7, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
Stenknäck, Cocc. coccothraustes
(45, 0.7, NS; 43, 2.2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Grönfink, Carduelis chloris
(1123, 0.9, ***; 945, 1.4, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
6
4
2
Grönsiska, Carduelis spinus
(1021, -0.2, NS; 2920, 1, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Gråsiska, Carduelis flammea
(92, 7.8, *; 756, -2.5, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Rosenfink, Carpodacus erythrinus
(80, 1.6, *; 49, -4.9, ***)
Större korsnäbb, Loxia pytyopsittacus
(-, -, -; 192, 2, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
63
8
6
4
2
Steglits, Carduelis carduelis
(39, 9.9, ***; 50, 10, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Hämpling, Carduelis cannabina
(194, -3.8, ***; 179, -2.5, **)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Domherre, Pyrrhula pyrrhula
(143, -3.1, ***; 212, 0.4, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
8
6
4
2
Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra
(-, -, -; 1103, 11.2, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
15
10
5
Korsnäbb ob., Loxia species
(498, 0.3, NS; 1252, 9.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

1.5
1
0.5
Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2
1.5
1
0.5
Bofink, Fringilla coelebs
(6587, -0.4, ***; 10926, 1.8, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
10
8
6
4
2
Gulsparv, Emberiza citrinella
(1462, -2.4, ***; 1517, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Videsparv, Emberiza rustica
(6, -11.1, ***; 56, -4.9, ***)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
3
2
1
Lappsparv, Calcarius lapponicus
(-, -, -; 204, -4.5, **)
Gråsparv, Passer domesticus
(426, -4.8, ***; 428, -0.5, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
4
3
2
1
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
64
Bergfink, Fringilla montifringilla
(289, -3.7, **; 2488, -2, ***)
Ortolansparv, Emberiza hortulana
(31, -4.9, ***; 22, -4.5, *)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
2.5
2
1.5
1
0.5
Sävsparv, Emberiza schoeniclus
(242, -2, ***; 361, -0.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
5
4
3
2
1
Snösparv, Plectrophenax nivalis
(-, -, -; 39, -0.6, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
1.5
1
0.5
Pilfink, Passer montanus
(452, 0, NS; 496, 1.1, NS)
0
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011

Appendix 1. Förteckning över punkttaxeringar vintern 2010/2011 och sommaren 2011. Kolumnen ”Ext”
anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen ”Vin”
anger de vinterperioder då inventering utförts. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
3 Bratteborg 06DNO --3--
1 Granloholm 17HSO --3--
2 18484stegslomm 02CNO 12345
3 Lommaöset 02CNO X
2 Nunnebanan 09GSO --3-- X
1 Valhyltan 06DSV --3--
1 Karlskrona Runt 03FNO --3--
2 Vallerundan 08DNV 1-345
1 Flarken 25LSV --3--
1 Mulörundan 24LNO --3--
1 Fritsla 06CNV X
1 Ans-Abiskojåkka 30INV X
2 Abisko-Björklid 30INV X
3 Landskrona S 02CNV --3--
4 Landskrona N 03CSV --3--
1 Åsrutten 11CNV --3--
1 Fjällboträsk 12JSV X
2 Gml Grisslehamn 12JSV X
2 Järpenskogen 19DNO --3--
5 Järpen-Kvitsle 19DSO --3--
6 Skruvshult 05GNO X
1 Orrbyn 25LNO --3--
1 Ahla 04CSO --3--
1 Yddinge Fjällfo 02CSO X
2 Klövhus 03CSO --3-- X
4 Tullgarn 09INV X
5 Påldalen 10HSO X
1 Dalby-Vomb 02CNO --3--
1 Lillmossen 11INV --3--
1 Nyfors 10ISO --3--
2 Mockträsk 25LSV --3--
1 Rådasjön 06BNO --3--
2 Kärr 08BSV --3-- X
1 Övre Buddbyn 25LSV X
2 Heden 25LSV X
3 Norra Bredåker 25LSV X
4 Inbyn 25LSV X
5 Avan 25LSV X
6 Hemmingsmark 23LNV X
7 Blåsmark 24LSV X
8 Roknäs 24LSV X
9 Lillpite 24KSO X
10 Orrbyn 25LNO X
11 Södra Orrbyn 25LNO X
12 Råneå 25LSO X
13 Brobyn 25LSO X
14 Juoksengi 27NSV X
15 Soukolojärvi 26MNO X
16 Övertorneå 26MNO X
17 Karungi 25NNV X
18 Innanbäcken 25MSO X
19 Bondersbyn 25MNV X
20 Kusträsk V 25LSV --3--
22 Boden 25LSV --3--
1 Sundsjöåsen 18FNV X
2 Norasjön 11FSV --3--
2 Kummeln 03FNO --3-- X
65

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Storbäcken 23JNV X
2 Jonsered 07BSO --3--
1 Flosjön-Mockfj 13ESO 1-345 X
1 Åbbåsrundan 18ENO -2345
1 Visjön 08ESO X
3 Grytås 06DNO --3--
1 Nybrännavägen 21GSV X
2 Västansjö 17HNV --3--
2 Finnborundan 13FSO --3--
8 Gemträskvägen 25LNO --3--
9 Bodforsen 25LSV --3--
1 Singö 12JNV --3-- X
2 Marsberget 20KNV X
3 I20 Skjutfält 20KNV X
1 Seglora 06CNV --3--
1 Kulla 06ENO 12345
8 Högland 06ENO --3--
1 Höljen 05FSO X
2 Långaskruv 05FSO X
3 Merhult 05FSO X
1 Fågelrutten 17HSO --3--
1 Simnatorp 06FSV --3--
1 Granåsen 06CNV --3--
2 Närkeslätten II 10FNV X
2 Mönarp 07DNV --3--
3 Slafsan 08DSV --3--
4 Gryten 08DSV --3--
2 Kasamark 20KNV 12345 X
4 Rödtjärn 20KNV 12345
3 Rönnby 11INV --3--
4 Kvarnmyra 11INV X
6 Lohärad 11JNV --3--
1 Södra Vägen 04GNV 12345 X
2 Sjöar Och Fält 04GNV X
1 Januarirutten 08BSO --3--
1 Myckelmossen 11GNV 12345 X
3 Björktjärnen 11GNV --3--
4 Ormossrutten 11GNO --3--
5 Larsborutten 12GSO --3--
6 Myckelänget 11GNO 12345 X
7 Prästhyttan 11GSV --3--
9 Nyhyttan 12GSV X
1 Hunsen 13GNV 12345 X
3 Bjärka Säby 08FSO X
2 Korsmon 09FNO 12345
2 Skärsjön 04FNO X
1 Ottenby Lund 03GNO X
1 Knösö Udde 03FNO --3--
1 Striern Rundan 07FNO X
2 Timmerviken 08CNV X
1 Angarnsjöängen 11ISO 12345
2 Lindholmen 11ISO X
1 Förlanda 06BSO --3-- X
1 Torekovsrundan 04CSV 1-345
4 Nya Bjärerundan 04CSV 12345 X
5 St. Bjärerundan 04CSV 12345 X
2 Sunnansjö 17GNO 12345 X
4 Tovhult 05DNV X
66

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
8 Änggårdsbergen 07BSV X
9 Björnlunda 10HSV X
3 Tyvika By 06CNO 12345
2 S. Tärnan 11ISO X
1 Blacksta-Kulsta 09GNO --3--
1 Djura 13FSV --3--
1 Ricksättra 10INV 12345 X
2 Blombacka 11DSV --3--
1 Omberg 08ESO --3--
2 Omberg 08ESO X
1 Julia 07BSV --3--
2 Amanda 07BSV 12345
3 Kärven 13ISV --3--
5 Tegelsmora 12INV X
6 Tobovinter 12INV --3--
1 St.Råby-Bjäller 02CSO --3--
3 Häckeberga 02DSV --3--
1 Lillmörtsjön 17GNV --3-- X
2 Kälen 17GNV --3--
3 Skinnsjön 17GNV X
4 Finnsjön 17GSV --3--
5 Naggen 17GSV X
1 Krönrundan 07FSO --3--
1 Stora Råby 10GNO 1-345 X
1 Aneby Nv 07ESO --3--
1 Nyårsrundan 09HSV --3--
1 Hemmesjö 05ESO 12345
3 Alvik 24LSO X
4 Persöfjärden 25LSO X
3 Norra Mark 25LSO X
6 Mjöfjärden 25LSO --3--
7 Ormberget 24LNO 12345
1 Östervåla 12HNV --3--
1 Holmarutten 08BSV --3--
2 Gyön 03FNV 1-3--
1 Paradiset 08DSO -2
2 Billingehus 08DNO -45
3 Axtorp 08DSO 1-3--
1 Räfsnäs 06BSO X
2 Härlanda 07BSO --3--
2 Nästeln 17ENO X
1 Björkesåkrasjön 02CSO --3-- X
2 Ravlundafältet 02DNO X
6 Håltjärn Juni 11FNO X
7 Skräddarb Maj 11FNO X
2 Fredriksberg 03DSV --3--
1 Lästvik 09BNO 12345 X
2 Steneby Kyrka 09BNO X
3 Ulvsbyns Mader 09BNO X
4 Stenebydalen 09BNO 12345 X
5 Börje Sjö 11HNO 12345 X
6 Bysjön Runt 12GSO X
4 Frykforsen 11DSV --3--
1 Kåikul 26KSV X
2 Vårkumla 07DNV X
1 Rödja 06ESO X
2 Rödja II 06ESO 12345
1 Hamnaryd 06ENO X
67

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
2 Kommunrundan 06ENO 12345
1 Brorundan 10INV 12345
1 Värsnäs-Stävlö 04GNO --3--
1 Lindöna 08DSV --3--
2 Kvänumsrundan 08CSO X
3 Kvarnö-Lidan 08CSO X
4 Bastöna 08DSV X
5 Bjertorp 08CSO X
6 Kvänum-Banvall 08CSO --3--
2 Flinkasjön 03CNO --3--
1 Allerums Skog 03CNV --3--
4 Hallabäcken 03CSO X
1 Björsäter 09DSO --3--
1 Tiggargaterutt 04DNO --3--
3 Sandvik 10INV 12345
1 Sjön Igeln 09FNV --3-- X
1 Lidingöloppet 10INO 123-5 X
2 Höga Kusten 18INO --3--
1 Billingen 08DNO --3-- X
1 Voxna 01 15FNV X
2 Hamravinter 15FNV --3--
3 Filmvinter 12INV --3-- X
4 Boovinter 10INO --3-- X
5 Almberg 13FNV X
3 Rävsryd 07CSO 12345 X
3 Sofieberg 10GSV X
1 Rösjörundan 10INV --3--
1 Grimstaskogen 10INV --3--
1 Gräsholmen 10ESV --3--
1 Horn 09HSO 1--45
2 Bagis 10ISO X
2 Rörviken 10BSO --3--
1 Välseröd 08ANO 12345 X
2 Bärfendal 08ANO 12345 X
3 Valön 08ANO 12345 X
4 Bottna 08ANO --3-- X
5 Brastad 08ANO --3-- X
6 Kynnefjäll 09BSV --3-- X
7 Brådal 08ANO X
1 Borg-Jordala 08CSV X
2 Mellby-Koberg 08CSV --3--
2 Brokhult 04DSO X
2 Karlslund 10FSV 12345 X
3 Gäddesta 10FSV --3-- X
2 Stigsjö 17INV --3--
4 Skärsjön 11FNO --3--
2 V. Tyresta 10ISO X
1 Lommarundan 02CNO --3-- X
1 Snörundan 07ENO 12345
3 Svinö Vibberbo 12GNV 12345
1 Yngsjö 02ENV 12345
1 Mölleröd-Magle 03DNV X
1 Upplands Väsby 11ISV --3--
1 Sjösa-Nynäs 09HSO --3-- X
2 Falhult 06GSV --3--
1 Räften 02CNO X
2 Skjutfältet 08DSO X
1 Visingsömitten 07ENV 12345
4 Björnturen 21ENO X
68

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Hälgrutten 13FNV --3--
2 Vassunda-Odensa 11ISV 123--
2 Tureholm 09INV X
3 Strömsberg 07ENV X
1 Viksjö 10INV --3-- X
2 Askö 09ISV X
2 Sköndal 10ISO 12345
1 Vänersnäs Norr 08CNV --3--
3 Knisa 05HNV X
1 Dellenbygden 16GSO 12345
2 Som.Dellenbygd 16GSO X
6 Alsjö-Skärås 16GSO X
7 Alsjö-Ländsjö 16GSO 12345
7 Skennaren Juni 11GNV X
1 Älvrutten 13DSO --3--
7 Vänersnäs 08CNV --3--
2 Trädgårdsbevakn 02CSO --3-- X
1 Djupevik 07BSO 123-- X
2 Sandsjödal 07BNO --3--
1 Finnåker 11FSO --3--
5 Björktjärnen Mj 11GNV X
4 Solingerundan 11GNO X
5 Hagbyholm 11GSO X
3 Braås 05FNV X
4 Sv Lindshammar 05FNV X
1 Trolmen 08DNV 1-345
1 Rådaturen 08CNO --3--
1 Buarutten 08BSV --3--
3 Sorby Juni 10GNO X
1 Gyllebo 02DSO X
6 Dörby 04GNO --3--
3 Sottern 09FNO 123--
1 Torna Hällesta 02CNO --3--
2 Knäbäckshusen 02ESV X
2 Kyrkfjärden 10INO X
4 Linköping C 08FNO 12345 X
5 Sträp 08FSO 12345 X
6 Fröjerum 08GNV 12345 X
3 Linjevägen 03ENO --3-- X
4 Vesan 03ESO --3-- X
8 Sonnekulla Sen 03FNV X
1 Gammelstad 24LNO --3--
2 Sunderbyn 24LNO --3--
1 Skatelöv 04ENO 12345
6 Höreda 06FNV X
7 Kvarnarpsjön 06FNV 12345 X
8 Skedhult 06FNV X
9 Älghulta Qvens 06FNV X
10 Lundstorp 06FNV X
1 Gregered 06BNO --3-- X
2 Opensten 06DNV --3-- X
4 Älvshult N 06CSO --3-- X
1 Snyten-Blomdal 12GSV 1---5 X
5 Fårö Lansa 07JSO X
7 Fårö Avanäs 07KNV X
8 Fårö Dämba 07JSO X
6 Rytterne Juni 10GNO X
69

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
8 Baggå Maj 11FNO X
1 Ringsjön Runt 02DNV 12345 X
2 I 1:S Övnings 11ISV --3--
1 Njaka 29JNO X
4 Askimrutten 06BNV --3--
1 Härnön 17INV --3--
1 Kastlösakusten 04GSO X
2 Alvarrundan 04GSO 12345
1 Långshytterutt 13GSV --3--
1 Svartskylle 02DSO --3--
2 Svartskylle II 02DSV X
2 Främshyttan Jun 11FNO X
2 Örbäck 19HSV --3-- X
3 V. Tranås 07ENO --3--
2 Självvik-Lasse 07CSO X
1 Röhöjden 10ENV --3--
1 Svedberga 03CNV --3--
2 Kullen 03CNV X
3 Kockenhus 03CNV X
4 Brunnby 03CNV 12345
2 Svalebo 07BSV --3-- X
5 Maderna 07BSO X
6 Park O Hamn 07BSO --3--
5 Tåkern Runt 08ESO X
1 Lund-Staff 02CNO 12345 X
2 S.Sandby-Torre 02CNO 12345 X
3 Skrylle 02CNO 12345 X
4 Ö. Staffanstorp 02CSO 12345 X
5 Beddingestrand 01CNO X
1 Tullgarn 09INV --3-- X
2 Lundby 10ISV --3-- X
1 Rolfstorp Runt 05BNO --3--
2 Vänga Mosse 07CSO X
1 Lunddalen Tidig 09FSO 12345 X
2 Lunddalen Sen 09FSO X
1 Drakamöllan O2DNO X
1 Örsnäs 03ENV X
1 Laxbäcken 22GSO 12345 X
1 Erstavik 10INO X
1 Sörkila-Häggval 08ANO --3--
1 Hessle 03DSV --3--
1 Stegelviksr. 11ESV --34-
1 Vallentunasjön 10INO 12345 X
3 Arninge 10INO 12345 X
1 Nällåkra 03CNV --3-- X
2 Össjö-Rössjön 03CNO --3-- X
2 Bollebygd 07CSV --3--
1 Klippan-Vedby 03CNO --3--
1 I2-Skogen 10D7C --3--
1 Sölvesborg 03ESV --3--
4 Fogdön 10HNV --3--
2 Nukutusvaara 29JNO 12345
1 Holkrutten 09GSV 12345
1 Lindarve 05ISO --3--
3 Furutjärn 25MSV X
4 Ängesbyn 25LSO X
5 Vibbyn 25LSO X
1 Hörda 05DSO --3--
70

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
2 Tidö D Maj 10GNO X
1 Utviksvägen 14HNV X
2 Sturefors 08FSO 12345
2 Torsåker 13GSO --3--
3 Silverdalen 13GSO X
1 Kårböle 16FNV --3--
2 Lerkärret 06GSV --3--
1 Hallavara 04CSV --3-- X
2 Nissakäll 03CNO --3-- X
1 Skiråsen 23HSV 12345
2 Nordbillingen 08DNO X
3 Sparresäter 08DNO X
1 Svärdsjö 13GNV --3-- X
1 Bergsrutten 16FNV --3--
1 Kiruna C 29JNO 12345
1 Dalby 02CNO 12345 X
3 Johannishus 03FNO X
4 Skuremåla 03FNV X
1 Tvååkers Kanal 05BNO 1----
1 Visingsbol N 11INV X
3 Grusväg Vinter 11INV --3--
1 Krp.Tullingsås 20FSO X
2 Rotnäset 20FNV --3-- X
3 Österkälen 20FNV X
4 Lövberga 20FNO X
1 Skäralid 03CSO 12345
2 Inre Herrbergs 20ISO X
3 Inre Trehörning 20ISO 12345
1 Evlingerundan 10JNV X
1 Tyresö-Flaten 10ISO X
1 Johannesberg 10GSV X
2 Skjutfältsr. 06DSO X
1 Delsjön 07BSO --3-- X
1 Skiren-Kvicken 10GNO --3--
1 Dalasjö 22GSO --3--
2 Skogsbygden 07CNV --3--
5 Larsbo 07CSV X
6 Alingsås Sjöar 07CSV X
8 Nårunga 07CSV -2---
10 Skbygd & Al Lf 07CSV 5
13 Siene S Del 07CSV X
1 Flugen 14GNO --3--
2 Bussjövägen 20KSV --3--
3 Nya Örnrundan 03CNV --3--
1 Kämsta 10HSO --3--
4 Norrsalbo Maj 11GNO X
5 Islingby Juni 11GNO X
1 Lunnamossen 05DSV X
1 Sörbyskogen 10FNV --3--
2 Tosteberga 03ESV --3--
3 Svartårutten 08FNO --3--
1 Ryfållen 05DSO --3--
1 Binga-Bottorp 04GSV X
1 Vargefjället 08BSO X
2 Gröna Äng 08BSO X
4 St Skarsjön 08BSV 1-34-
1 Skuggbol 09GNO X
2 Viggaren 09GNO X
3 Hjulbo 09GNO --3--
71

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Västerhejde 06INO --3--
2 Ekstakusten 06ISO X
1 Hågadalen 11HSO X
1 Ymerrutten 07CSO X
3 Rya Åsar 07CSO X
1 Krankesjön 02DNV 12345
1 Bokarby 12INV --3--
1 Svarttjärn 07BSO --3-- X
1 Djurgården 07BNO 1-3-5 X
1 Kättismåla 03FNO --3-- X
2 Gö-Rundan 03FNV --3--
1 Lien Maj 11FNO X
2 Hornfiskaren 11FNO 123-5
1 S.Ljunga Dalen 04DNO --3--
1 Långhult 06BNO 12345 X
2 Sandryd 06CNV 12345 X
8 Skarpnäck 10ISO X
1 Grötlingboudd 05JNV --3--
1 Säteråsen 12CNO --3-- X
1 Hasselö 07GSO X
1 Torsebro 03DSO --3--
2 Rustorp 07DSO --3-- X
3 Risbrodammen 06ENV X
7 Rogberga 07ESV X
10 Hallbyrundan 07ESV X
12 Vassnöden 07ESV X
13 Rocksjön 07ESV X
1 Sundstorp 06BNO 12345 X
1 Alterrutten 24LNV X
2 Hassle-Säby 09DSO --3--
1 Lövsjön Ost 10ISV X
2 Bornsjörundan 10ISV --3--
2 Skämsta 12HNO --3--
1 Lundby 10ISV X
1 Bulltofta 02CSV --3--
1 Vapnödalen 04CNV X
2 Källaryd 07CNO --3--
3 Prins Bertil 04CNV --3--
1 Farslycke 03ENO --3--
2 Eriksberg 03ENO X
1 Gåtahult 04FNV X
2 Askatorpaflyet 05FSV --3--
1 Hultrundan 06ESV --3--
4 Strömsholm Maj 11GSO X
1 Hatet 11ISV X
2 Tobo Runt 12INV --3--
5 Kalmar Stad II 04GNO --3-- X
2 Skrotten 16GSO --3--
1 Sveom 19ENO 12345
4 Opphem 07FNO 12345
1 Gårdby 04GNO X
1 Uspen Runt 07BSO --3-- X
1 Golvsta 12ISO --3--
72

Appendix 2. Förteckning över inventerade standardrutter 2011. Kolumnen ”Ext” anger det tillägg till
födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. [Namn och adresser bortplockade i denna
hemsidevariant]
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
02C2H Hyby
02C7H Örtofta
02D2C Blentarp
02D2H Spjutstorp
02D7C Sebbarp
02D7H Slätteberga
03C2C Raus
03C2H Kongaö
03C7C Vegeholm
03C7H Rya
03D2C Tjörnarp
03D7C Humlesjö
03D7H Tydingen
03E2C Trolle-Ljung
03E2H Hörvik
03E7C Skärsnäs
03E7H Svängsta
03F7C Tubbarp
03F7H Rödeby
03G7C Kristianopel
03G7H Grönhögen
04C2C Norrviken
04C2H Ålstorp
04C7C Tylösand
04C7H Simlångsdal
04D2C Markaryd
04D2H Hallaryd
04D7C Mäen
04D7H Ivla
04E2C Havhult
04E2H Urshult
04E7C Eneryda
04E7H Tjugeboda
04F2C Dångebo
04F2H Vissefjärda
04F7H Algutsboda
04G2C Karlshult
04G2H Mörbylånga
04G7C Nybro
05C2C Norakull
05C2H Örken
05C7H Fegen
05D2H Lagan
05D7C Reftele
05D7H Kassasjön
05E2C Älganässjön
05E2H Växjö
05E7H Asa
05F2C Herråkra
05F2H Målerås
05F7C Norrhult
05F7H Fagerhult
05G2H Ålem
05G7C Högsby
05G7H Påskallavik
05H2C Löt
05J7C Grötlingbo
06B2H Frillesås
06B7H Kungsbacka
73

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
06C2C Älekulla
06C2H Gravsjön
06C7C Bua
06C7H Sexdrega
06D2C Båraryd
06D2H Flaten
06D7C Nittorp
06D7H Bondstorp
06E2C Vrigstad
06E2H Sävsjö
06E7C Falla Ödestu
06E7H Hultarp
06F2C Vetlanda
06F2H Järeda
06F7C Skedesjön
06F7H Mariannelund
06G2C Björnhult
06G2H Fårbo
06G7C Vassemåla
06G7H Blankaholm
06J2C Etelhem
06J7C Ekeby
07B2C Björlanda
07B2H Lerum
07B7C Hakefjord
07B7H Skepplanda
07C2H Fristad
07C7C Lena
07C7H S. Björka
07D2C Ulricehamn
07D2H Nackebo
07D7C Brismene
07D7H Utvängstorp
07E2C Hökhult
07E2H Bälaryd
07E7C Visingsö
07E7H Äpplehult
07F2C Östra Lägern
07F2H Möckeln
07F7C Älgaberget
07F7H Långsjön
07G2C Anen
07G2H Blekhem
07G7C Tolången
07G7H Eds Bruk
07J2C Stenkyrka
07J2H Valleviken
08A7H Hunnebostran
08B2C Myckleby
08B7C Hensbacka
08B7H St Hästefj
08C2C Främmestad
08C2H Vara
08C7C Vänersnäs
08C7H St. Ro
08D2C St. Bjurum
08D7C Lundsbrunn
08D7H Stöpen
08E2H Disevid
08E7C St Lakenäs
74

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
08F2C Persmålen
08F2H Skeda Udde
08F7C Rocklunda
08F7H Snavudden
08G2C Kungsvik
08G7C Norsholm
08H7C Öbnebo
09A2H Kolmyrarna
09A7H Hedängen
09B2C Kynnefjäll
09B7H Hällan
09C7C Ånimskog
09D2H Mariestad
09E2H Olshammar
09E7H Stavsjön
09F2C Godegård
09F2H Hällestad
09F7C Lerbäck
09F7H Hinnern
09G2C Getsjön
09G2H Stavsjö
09G7H Täljaren
09H2H Rågö
09H7C Sibro
09H7H Solberga
09I7C Lisö
09I7H Rånö
10B7H Låbbyn
10C2C Ömmeln
10C2H Säffle
10C7C Öv Lofterud
10C7H Värmerud
10D7C V. Karlstad
10D7H Väse
10E2C Billingsmoss
10E2H Mullhyttan
10E7C Kväggen
10E7H No Karlskoga
10F2C Mosås
10F2H Segersjö
10F7C Lockenkil
10F7H Fellingsbro
10G2C Julita
10G2H Gamlamon
10G7C Kungsör
10G7H Hällbybrunn
10H2C Ekensholm
10H2H Ekudden
10H7C Fogdön
10I2C Malmsjö
10I2H Tyresta
10I7C Lövsta
10I7H Askrikefjärd
10J2C Mörtö
10J7C Abborrkroken
11B2H Sågtorpet
11B7H Olerud
11C2H Skärmnäs
11C7C Öjenäs
11C7H Humsjön
75

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
11D2C Flosjöed
11D2H Lindfors
11D7H Milberget
11E2C Prästbäcken
11E7C Långban
11E7H Grönhult
11F2C Lindesb Sv
11F2H Iresjön
11F7C Ljusnarsberg
11F7H Riddarhyttan
11G2C Odensvi
11G2H Västerås
11G7C Virsbo
11G7H Sätra Brunn
11H2C Hummelsta
11H2H Ekolsund
11H7C Ådalen
11H7H Vänge
11I2C Valsta
11I2H Vada
11I7C Lövsta
11I7H Kornan
11J2C Vettershaga
11J7C Estuna
12C2C Holmsjön
12C2H Kvarnhöjden
12D2C Östersäter
12D7C Kvarnsjön
12E2C Gustavsström
12E7C Milfallberge
12E7H Luxberget
12F2H Söderbärke
12F7H Björkljuster
12G2C Norberg
12G2H Nässelbo
12G7C Hamre
12G7H Masarberget
12H2C Huddunge
12H2H Mångelbo
12H7C Gysinge
12H7H Tierp
12I2C Skyttorp
12I2H Ekeby
12I7C Florarna
12I7H Östhammar
12J2C Häverö
13C7H Sysslebäck
13D2C Värsjön
13D7C Rönnhällsj.
13D7H Edbergsmyran
13E2C Vansbro
13E2H Täcksberget
13E7C Rämyrberg
13E7H Israelssjön
13F2C Arvslindan
13F2H Oberget
13F7C Skvissberget
13G2C Högåsklack
13G2H Torsåker
76

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
13G7C Ljusnäs
13G7H Kungsberget
13H2H Storfjärden
13H7C Lundbosjön
13I2C Hållnäs
14C2C Halåsätern
14C2H Örsjön
14C7H Ängesåsen
14D2C Strandkölen
14D7C Digernäs
14E2H Nusnäs
14E7H Hornberga
14F2H Fagerberget
14F7C Näset
14F7H Snörnäset
14G2C Sixåsen
14G7H Bofarssjön
14H2C Viksjö
15C7H Gammelfjäll
15E2C Gyrisberget
15E2H Flarkarna
15E7C Skuckusvall
15E7H Korpmägg
15F2C Ormtjärn
15F7H Uggsjön
15G7C Milsjön
15G7H Nyvallen
15H2C Alebo
15H7H Hornslandet
16C2H Idre
16D2C Öjavasseln
16D7C Lofsdalen
16E2C Lillhärdal
16E2H Acksjön
16E7H Sveg No
16F2C Storsillret
16F2H Gammelvallen
16F7C Gagnedsberge
16G2C Tallåsen
16G2H Västansjö
16G7H Hassela
16H7C Nyvallsåsen
16H7H Moningssand
17C2H Gunnars
17C7C Vigelskaftet
17C7H Torbygget
17D2C Rannsundet
17D2H Sånfjället
17D7C Mittån
17D7H Stornäshållan
17E2C Vemhån
17E7H Nordkölen
17F2C Rörmyrberget
17F2H Rödtjärnen
17F7C Ånge Nv
17F7H Orrmyran
17G2C Hångstaörn
17G2H Fanbyklacken
17G7H Nordanede
77

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
17H2C Attmar
17H2H Juniskär
18C2C Grönvålen
18C2H Öv Daddsjön
18D2C Härslätten
18D7H Glen
18E2H Bingsta
18E7C Lockåsbodarn
18E7H Fåker
18F2C Hunge
18F2H Sösjö
18F7C Sundsjön
18F7H Gårdsjöberge
18G2C Alan
18G2H Storstensmyr
18H2H Aldersjön
18H7C Bullerbo
18H7H Bollstabruk
18I7C Bjärtrå
18I7H Mjällom
19C2C Bustvalen
19C2H Bunnerfjäll
19C7H Tångböle/Ånn
19D2C Ottsjö
19D7C Åre
19E2C Hallen
19E7C Änge
19F2C Brana
19F2H Skavkälen
19F7C Granbo
19G2H Runåberg
19G7C Fullsjön
19H2C Långsele
19H2H Sånga
19I7C Bredbyn
19J2C Skagsudde
20D7H Oldfjällen
20E7C Ansätten
20F2H Skavflobacken
20F7C Flykälen
20F7H Strömsund
20H2C Eden
20H2H Stortågsjön
20H7H Storsjö
20I7C Norrtjärn
20I7H Bredträsk
20J2H Torsmyran
20J7C Stensvattnet
20J7H Pengsjön
20K7H Ostnäs
21E2H Jalketsåjja
21E7H Munsfjället
21G2C Skirsjöede
21G2H Ullsjön
21H2C Granberget
21H2H Björnmyrkull
21H7C Almsele
21H7H Åsele No
21I2H Käringberget
78

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
21I7C Hemstad
21J2H Tvärålund
21K2H Bullmarks
21K7C Forsmyran
22E2H Flatfjället
22E7C Vallarna
22E7H Uredakke
22F2H Storselet
22F7C Borgafjäll
22F7H Risbäck
22G2C Blaikfjället
22G2H Vilhelmina
22G7C Granhöjden
22H7C Strandkullen
22I7H Husbondliden
22J7C Rockträsk
22K2C Björnliden
22K7C Orrträsk
22K7H Klutmark
22L2C Degerträsket
22L7C Skellefteham
23E2H Stikkenjokk
23E7H Fasovardo
23F2C Fiskonfjället
23F7C Ransarn
23F7H Kittelfjäll
23H2H Gunnarn
23H7H Sandsjön
23I2H Björksele
23J7H Stensträsk
23K2H Fräkentjärn
23K7H Jakobsfors
24F2C Järvoken
24F2H Björkås
24F7C Tärnamo
24F7H Juksjaur
24I2C Bockträsk
24K2H Fagerheden
24L7H Bergnäset
24M7C Långön
25F2H Tärnasjön S
25F7H Laiva
25G2C Äivesåive
25G2H Suttsjaure
25G7C Aitenas
25H2C Klippen
25I2C Jelleb
25I2H Östansjö
25L2H Sundom
25L7H Ängesträsk
26F2H Vindelkroken
26G7C Guijaure
26G7H Väddunis
26H7C Luspe
26H7H Munkajaure
26J7C Pärlan
26M2H Ruona
79

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort
27G2H Njuonger
27G7H Pieskehaure
27H7C Tarrekaise
27I2C Salas
27I2H Maivesjaure
27I7C Lastak
27I7H Harrejaure
27J2C Paktevare
27J7H Muddus
27K2C Sotaure
27K2H Siekavaara
27K7C Ripats
27K7H Raatukkav.
27L2C Kattån
27L7H Repovaara
27M2C Jock-Alsjärv
28H7C P 991
28I2C Sitojaure
28I2H Keino
28I7C Stora Sjöfal
28J7C Sjaunja
28K2H Pahtavaara
28K7H Skaulo
28L7C Kääntöjärvi
28L7H Lovikka
28M2C Huhta Kuusiv
28M2H Pääjärvi
28M7C Pilkkasaajo
29H7C Marko
29I2H Kaitumjaure
29I7H Nikkaluokta
29J2H Sjisjka
29J7C Buollanorda
29K2C Hopukka
29K2H Äijäjärvi
29K7H Sappisaasi
29L2C Merasjärvi
29L2H Kangos
29L7C Pasmavaara
30I2C Alesjaure
30I7C Kårsavagge
30I7H Stordalen
30J2C Avrevarri
30K7H Kurrakka
30L2C Pitkäjärvi
31K2C Tavvaätno
31K7C Pitkä
31L2C Maunu
32J2H Pältsa
80

Appendix 3. Förteckning över inventerade nattrutter 2011. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]
Rutt Län Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
02CNO M
02CNV M
02CSO M
02DNO M
02DNV M
03CNV M
03CSO M
03DSO M
03DSV M
03ENV M
03FNV K
03GNO H
04ESO G
04HNV H
05DNO F
05ENO G
05ESV F
05FNV G
05GNV H
05HSV H
06ESO F
06ESV F
06FNV F
06FSO H
06GSO H
06INO I
07BNV O
07BSV O
07DSO F
07ENV F
07FNO E
07FNV E
07GNV E
07JSV I
08DSV O
08ESO E
08FNO E
08FNV E
08FSO E
08FSV E
08GNV E
08GSV E
09ENO T
09FSO E
09GNO D
09GSV E
09HSV D
09INV AB
10DNV S
10FNV T
10GSV D
10HNV D
10HSO AB
10HSV D
10ISO AB
10ISV AB
10JNV AB
11FNO U
11GNO U
11GSV U
11HNO C
11HNV C
11HSO C
81

Appendix 3. forts
Rutt Län Efternamn Namn Adress Postnr Ort
11HSV C
11INO C
11INV C
11ISO AB
11ISV AB
11JNV AB
11JSV AB
12FNO W
12FNV W
12FSV W
12HNO C
12HSO C
12HSV C
12INO C
12INV C
12ISO C
12ISV C
13DSO W
13FSO W
13GSO X
13HSO C
13ISV C
16CSO W
16ENO Z
16ENV Z
16ESV Z
17CNO Z
17DNV Z
17GNO Y
17HNV Y
17HSO Y
18CSO Z
18HNV Y
18HSO Y
18INO Y
19CNO Z
19ENO Z
19ESV Z
19HSO Y
20ISO Y
20JNO AC
20KNO AC
20KNV AC
21GSV Z
21JSO AC
21KSO AC
24LNO BD
25LNV BD
25LSO BD
25LSV BD
25NNV BD
27JSO BD
82