Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011
Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2011
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Övervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>fåglarnas</strong> <strong>populationsutveckling</strong><br />
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
<strong>Årsrapport</strong> <strong>för</strong> <strong>2011</strong><br />
Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall<br />
Summary 2<br />
Svensk sammanfattning 3<br />
Inledning 3<br />
Metoder 4<br />
Resultat och Diskussion (inkl. Figurer 1–6) 9<br />
Artkommentarer (inkl. Figurer 7–9) 18<br />
Tack 28<br />
Tabell 1. Antal inventerade punktrutter vintrarna 1975/1976–2010/<strong>2011</strong> 29<br />
Tabell 2. Antal inventerade punktrutter somrarna 1975–<strong>2011</strong> 29<br />
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–<strong>2011</strong> 29<br />
Tabell 4. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 2009/2010–2010/<strong>2011</strong> 30<br />
Tabell 5. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna 2010–<strong>2011</strong> 32<br />
Tabell 6. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 2010–<strong>2011</strong> 35<br />
Tabell 7. Antal observerade däggdjur på standardrutterna sommaren <strong>2011</strong> 38<br />
Tabell 8. Antal observerade individer på nattfågelrutterna somrarna 2010–<strong>2011</strong> 39<br />
Tabell 9. Antal observerade däggdjur på nattfågelrutterna somrarna 2010–<strong>2011</strong> 40<br />
Figur 10. Diagram som visar populationsindex vintertid, punktrutter 41<br />
Figur 11. Diagram som visar populationsindex häckningstid, punktrutter och standardrutter 48<br />
Appendix 1. Deltagar<strong>för</strong>teckning <strong>för</strong> punktrutter gjorda på vintern och sommaren 65<br />
Appendix 2. Deltagar<strong>för</strong>teckning <strong>för</strong> standardrutter <strong>2011</strong> 73<br />
Appendix 3. Deltagar<strong>för</strong>teckning <strong>för</strong> nattrutter <strong>2011</strong> 81<br />
Omslagsbild/Cover: Storspov Numenius arquata<br />
Alla bilder/All pictures: Åke Lindström<br />
Biologiska institutionen, Lunds universitet<br />
Lund 2012
Summary<br />
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2012. Monitoring population changes of birds in Sweden.<br />
Annual report for <strong>2011</strong>, Department of Biology, Lund University. 82 pp.<br />
We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund University,<br />
as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental Protection Agency. The<br />
results for <strong>2011</strong> include data from 589 winter point count routes in 2010/<strong>2011</strong> (36 th winter), of which<br />
273 were carried out during the Christmas/New Year count and 262 summer point count routes (37 th<br />
year). A third programme is running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (semi-randomly)<br />
distributed over Sweden (combined line transect and point counts). In total 462 Fixed routes were<br />
completed in the summer of <strong>2011</strong> (fourth best year). Trends were analyzed using TRIM. A programme<br />
for covering night-active birds started in 2010 (point counts along roads with one route per 25x25 km<br />
square of the country). In <strong>2011</strong>, 115 routes were covered at three occasions each (March, April and<br />
June). The distribution of the covered routes is presented in Figure 1.<br />
In the Christmas/New Year count 2010/<strong>2011</strong>, about 75,000 individuals of 109 species were<br />
counted by 221 observers. The winter was unusually harsh and started already in November. This<br />
certainly explains many of the dramatically low winter figures. Moderate to strong increases in winter<br />
populations over the last decade are present in seven species. Declines over the same period are<br />
prominent in nine species (Fig. 10).<br />
On the point count routes in summer <strong>2011</strong>, about 94,000 birds of 199 species were counted by<br />
161 observers on 262 routes. From the Fixed routes 129,000 birds of 217 species were reported by 236<br />
persons. Trend graphs for a large number of species are presented in Fig. 11. More graphs and indices<br />
can be found on the homepage (address below). Over the last 10–12 years, the most pronounced<br />
declines are found in Grey Heron, Wigeon, Merlin, Willow Grouse, Ruff, Herring Gull, Little Gull,<br />
Swift, Siberian Tit, Goldcrest, Common Rosefinch, Ortolan, Rustic and Lapland Bunting. The strongest<br />
increases are shown by Cormorant, Greylag Goose, Red Kite, Hobby, Hazel Hen, Crane, Whimbrel,<br />
Stock Dove, Blue Tit, Great Tit, Mistle Thrush, Blackcap, Chiffchaff (both Swedish ssp.), Goldfinch,<br />
crossbills, A second consecutive hard winter, did not seem to affect cold sensitive species like Grey<br />
Heron, Wren and Goldcrest as dramatically as the year before. It was a good year for lemming-eating<br />
birds such as Rough-legged Buzzard, Long-tailed Skua, Hawk Owl and Short-eared owl.<br />
The night routes showed higher owl activity and better breeding results in the north compared to<br />
2010. In the southern part of the country owl numbers and breeding output was lower than in 2010.<br />
Very high numbers of Quail were recorded during the night routes in <strong>2011</strong>. The numbers of larger<br />
mammals counted were relatively similar to the year before. Both bird and mammal data from the night<br />
routes will be used for calculating trends as soon as the time series are long enough.<br />
Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species<br />
selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page 14). Farmland<br />
birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 11 species) show a more than 50% decline since 1975. Woodland<br />
birds (“Vanliga skogsfåglar”, 26 species) h<strong>av</strong>e declined with about 30%, whereas a group of other<br />
common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 21 species) h<strong>av</strong>e declined with about 10%. We also present the<br />
corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices since 1998). All but one of<br />
six indicators turned downwards during 2010. In the recent 5–10 years, the indicators based on the two<br />
schemes h<strong>av</strong>e become more and more similar within each habitat. Another set of indicators, official<br />
indicators of biodiversity within the national Environmental Objectives set by the Swedish Parliament<br />
based on data from the Fixed routes, are presented as well (Fig. 6). Among these, the indicator for<br />
mountain birch forest birds is the only one showing a significant trend (negative) for the last ten years.<br />
Five indicators (lakes and streams, forest, mountain tundra, mountain birch forest and ‘a rich diversity<br />
of plant and animal life’) showed negative changes between 2010 and <strong>2011</strong>. The indicators for birds in<br />
wetlands (both northern and southern) and farmland showed unchanged or higher values <strong>2011</strong><br />
compared to 2010.<br />
Homepage: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring<br />
2
Svensk sammanfattning<br />
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2012. <strong>Övervakning</strong> <strong>av</strong> <strong>fåglarnas</strong> <strong>populationsutveckling</strong>. <strong>Årsrapport</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>2011</strong>. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 82 pp.<br />
I denna rapport redovisas populationstrender <strong>för</strong> 175 svenska fågelarter <strong>för</strong> åren 1975–<strong>2011</strong>. Fåglarna<br />
har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive<br />
vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på<br />
sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2010/<strong>2011</strong> räknades 75 000<br />
fåglar <strong>av</strong> 109 arter på 273 rutter. Sommaren <strong>2011</strong> räknades 94 000 fåglar <strong>av</strong> 199 arter på 262 punktrutter<br />
och 129 000 fåglar <strong>av</strong> 217 arter på 462 standardrutter. På standardrutterna räknades <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången<br />
även större däggdjur och totalt sågs 1281 djur <strong>av</strong> 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare,<br />
dovhjort och älg. Mest anmärkningsvärt på fågelsidan var de höga siffrorna <strong>för</strong> flera lämmelspecialister,<br />
samt att den andra kalla vintern på rad inte verkar ha haft samma svåra effekt på<br />
köldkänsliga arter (häger, gärdsmyg och kungsfågel) som året <strong>för</strong>e.<br />
Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa,<br />
storspov, brushane, gråtrut, dvärgmås, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka,<br />
kungsfågel, hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv, videsparv och lappsparv. Samma period har en<br />
påtaglig ökning registrerats <strong>för</strong> grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa,<br />
skogsduva, ringduva, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta, gransångare (båda<br />
raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender <strong>för</strong> hela grupper <strong>av</strong> arter går det fortsatt sämst<br />
<strong>för</strong> fåglarna i jordbrukslandskapet.<br />
Inom nattfågeltaxeringen, det nya system som startades under 2010, inventerades 115 rutter<br />
(punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars, april och juni) under <strong>2011</strong>. Huvuddelen<br />
<strong>av</strong> ugglearterna registrerades i högre antal och med fler kullar under <strong>2011</strong> jäm<strong>för</strong>t med 2010 i norra<br />
Sverige. I södra Sverige var resultatet det motsatta. Av övriga arter utmärkte sig vaktel genom att<br />
betydligt fler individer registrerades under <strong>2011</strong> än året innan. Större däggdjur inräknades i ungefär<br />
samma omfattning som under 2010. Både fågel- och däggdjursdata kommer att användas <strong>för</strong><br />
trendberäkningar så snart tidsserierna blivit tillräckligt långa.<br />
INLEDNING<br />
Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska<br />
fågelpopulationernas häckande bestånd så att<br />
eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid.<br />
Fågelräkningarna är en del i Naturvårdsverkets<br />
miljöövervakningsprogram består <strong>av</strong> årligen upprepade<br />
inventeringar med standardiserade metoder. I denna<br />
rapport presenteras populationstrender <strong>för</strong> ett stort<br />
antal svenska fågelarter. Projektets största värde ligger<br />
i de långsiktiga trenderna, som visar <strong>populationsutveckling</strong>en<br />
<strong>för</strong> svenska fåglar under mer än tre och<br />
ett halvt decennium. Dessa används inte minst som<br />
underlag <strong>för</strong> det svenska rödlistearbetet, men ger också<br />
viktig och detaljerad information om de svenska<br />
<strong>fåglarnas</strong> antals<strong>för</strong>ändringar till forskare, naturvårdare<br />
och amatörornitologer.<br />
De insamlade siffrorna används inte bara <strong>för</strong> att<br />
beskriva hur det går <strong>för</strong> enskilda arter. Trender <strong>för</strong><br />
grupper <strong>av</strong> arter slås också samman till så kallade<br />
indikatorer, som visar hur går <strong>för</strong> biodiversiteten i<br />
3<br />
Större däggdjur räknas på nattrutterna sedan 2010<br />
och på standardrutterna sedan <strong>2011</strong>. Under <strong>2011</strong><br />
registrerades 162 respektive 47 rödrävar.<br />
Larger mammals are surveyed on the night routes<br />
since 2010 and on the Fixed Routes since <strong>2011</strong>. In<br />
<strong>2011</strong>, 162 and 47 Red Foxes were counted in the two<br />
schemes.
allmänhet och fåglarna i synnerhet, i olika habitat och geografiska områden. Sedan länge ingår<br />
svenska punktruttsdata i tre olika gemensamma EU-indikatorer och vi beräknar motsvarande<br />
indikatorer <strong>för</strong> Sverige separat. Dessutom bidrar Svensk Fågeltaxering, med hjälp <strong>av</strong> data från<br />
standardrutterna, till att skapa indikatorer <strong>för</strong> hur biodiversiteten i allmänhet och fåglarna i<br />
synnerhet påverkas <strong>av</strong> hur riksdagens olika miljömål efterföljs (www.miljomal.se). Vi presenterar<br />
indikatorer <strong>för</strong> sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogs- och fjällfåglar samt <strong>för</strong> det övergripande sextonde<br />
miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.<br />
<strong>Årsrapport</strong> omfattar vintern 2010/<strong>2011</strong> och sommaren <strong>2011</strong>. Det är nu den 36:e<br />
vintersäsongen och den 37:e sommarsäsongen som redovisas sedan punkttaxeringarna startade<br />
1975, den 16:e säsongen <strong>för</strong> standardrutterna som startade 1996 och den andra <strong>för</strong> nattrutterna som<br />
startade 2010. Även om de långsiktiga trenderna får mest fokus har vi i några fall specifikt<br />
diskuterat det senaste årets värden. Man bör dock ha i åtanke att enskilda års värden alltid skall<br />
tolkas med <strong>för</strong>siktigt. Speciellt <strong>för</strong> arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som<br />
rena tillfälligheter ha stor inverkan.<br />
Nytt <strong>för</strong> året var att även däggdjur registrerades på standardrutterna, ett <strong>för</strong>sök som slog väl<br />
ut. Även om däggdjursräkningen var frivillig valde de allra flesta standardruttsinventerare att delta.<br />
Populationsutvecklingen <strong>för</strong> åtminstone en handfull däggdjursarter ser ut att kunna följas på detta<br />
sätt, inte minst när data kombineras med räkningarna på nattfågelrutterna. Under <strong>2011</strong> gick<br />
Gotlands län med i standardruttsprogrammet och därmed är alla Sveriges län officiellt med. Det<br />
goda samarbetet med landets länsstyrelser är en mycket viktig och uppskattad del <strong>av</strong> Svensk<br />
Fågeltaxering.<br />
Vi hoppas att årets rapport skall vara ge den information som såväl inventerare som andra<br />
intressenter i den svenska fågelfaunan söker. De fantastiska insatser som landets alla<br />
fågelinventerare gör utgör ryggraden i den svenska fågelövervakningen och vi hoppas att denna<br />
rapport skall stimulera till fortsatt och utökat inventerande i landet.<br />
METODER<br />
Inventeringsmetoder<br />
Tre huvudmetoder används inom fågelövervakningen <strong>för</strong> att räkna fåglar på ett jäm<strong>för</strong>bart sätt: fritt<br />
valda punktrutter, standardrutter samt nattrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på<br />
rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida. Var i Sverige fåglar räknades under <strong>2011</strong><br />
framgår <strong>av</strong> figur 1.<br />
Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter<br />
(stopp) placeras ut på sådant <strong>av</strong>stånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från<br />
olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker<br />
en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med<br />
start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen<br />
och Vinterfågelräkningen.<br />
Standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat<br />
om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem<br />
minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär 30–40<br />
minuter per km. Rutterna har fasta, <strong>för</strong>utbestämda positioner över hela landet, med 25 km lucka i<br />
både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 716. Metoden in<strong>för</strong>des 1996 <strong>för</strong> att<br />
få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov <strong>av</strong> fågelfaunan i proportion till de olika<br />
naturtypernas arealer.<br />
Under <strong>2011</strong> räknades <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången även däggdjur (de större och vilda arterna) på<br />
standardrutterna. Räkningen var frivillig, men kommer att bli obligatorisk från 2012.<br />
4
Nattrutter. I grunden mycket lik punktrutterna på så vis att inventeraren själv väljer var rutten ska<br />
gå. Rutten är dock styrd genom att det endast kan finnas en sådan per 25x25 km yta i landet<br />
(motsvarande de gamla topografiska kartbladen) och den skall vara konstant mellan åren även om<br />
inventeraren byts ut. Rutten ska gå längs allmänt tillgängliga vägar som är farbara året runt. Längs<br />
rutten placerar inventeraren ut 20 punkter med minst två km <strong>av</strong>stånd mellan punkterna. Från varje<br />
punkt räknas hörda och sedda fåglar under fem minuter vid tre tillfällen per år (mars, april och juni).<br />
Metoden in<strong>för</strong>des 2010 men har testats i Uppsala län under åren 2008–2009. På nattrutterna räknas<br />
även däggdjur, både under de fem minuterna på punkterna samt under transportsträckorna mellan<br />
punkter. Däggdjursräkningen var frivillig men nästan alla (98 % <strong>2011</strong>) <strong>av</strong> nattinventerarna har valt<br />
att också räkna däggdjur på sina rutter.<br />
Beräkning <strong>av</strong> index<br />
Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi <strong>för</strong>lita oss på stickprov, vars värden vi <strong>för</strong>väntar oss<br />
skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan<br />
statistiskt och presenteras i form <strong>av</strong> index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de<br />
speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl<br />
materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är<br />
stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en<br />
indexeringsmetod som kallas TRIM.<br />
TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett <strong>av</strong>ancerat index som tagits fram <strong>av</strong><br />
statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp <strong>av</strong> TRIM beräknas <strong>för</strong> varje art och delprogram<br />
(vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär<br />
trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga <strong>för</strong>ändringen över studieperioden, i % per år.<br />
Notera att endast (log)linjära trender beräknas med TRIM. För vissa arter, till exempel rosenfinken,<br />
med en kraftig uppgång följd <strong>av</strong> en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men<br />
metoden passar väl <strong>för</strong> arter med långsiktiga stabila trender.<br />
Rent statistiskt är TRIM en typ <strong>av</strong> loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihoodmetoden”<br />
med antagandet att fågelantalen är Poisson-<strong>för</strong>delade. Modellen kan ta hänsyn till de<br />
problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller<br />
stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende <strong>av</strong> <strong>för</strong>egående år (”serial correlation” -<br />
5<br />
Utsikten längs linje 5 på<br />
standardrutten 29L2C nära<br />
Vittangi. Standardrutternas<br />
utlägg gör att inventeraren<br />
ofta besöker områden som<br />
sällan eller aldrig besöks <strong>av</strong><br />
ornitologer. Här sågs en<br />
tretåig hackspett födosöka<br />
på hygget och en småspov<br />
spelade.<br />
The view along line<br />
transect 5 of a Fixed Route<br />
in northeast Sweden. The<br />
way the routes are<br />
distributed means that<br />
ornithologists visit sites and<br />
habitats they otherwise<br />
rarely visit. Here a Threetoed<br />
Woodpecker and a<br />
whimbrel were seen.
många fåglar blir äldre än ett år och finns alltså med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika<br />
värdena ut <strong>för</strong> de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan tillsammans med de faktiska<br />
räkningarna vid den statistiska behandlingen <strong>av</strong> index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index<br />
som sådana. När ett nytt år läggs till <strong>för</strong>ändras tidigare års TRIM-index, normalt dock i mycket<br />
marginell omfattning. För mer sofistikerade detaljer om TRIM-index hänvisas till manualen som<br />
kan hämtas på www.ebcc.info.<br />
Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i figurerna 10 och 11. Varje års<br />
index i siffror finns att tillgå i Excel-filer på hemsidan. För alla de tre inventeringsprogrammen har<br />
vi använt 1998 som basår (index = 1). Anledning till att använda 1998 som basår är att det detta år<br />
gjordes 166 standardrutter, vilket är 23 % <strong>av</strong> rutterna och vi tror att från och med detta år täcks<br />
Sverige väl <strong>av</strong> standardrutterna. Vi uteslöt alltså<br />
de två <strong>för</strong>sta årens standardruttsdata, då <strong>för</strong> få<br />
rutter gjordes. För de två sommarprogrammen<br />
har vi valt att rita kurvorna i samma figur <strong>för</strong> att<br />
göra dem direkt jäm<strong>för</strong>bara.<br />
Så här läser du Vinterfågelräkningens<br />
figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har<br />
<strong>för</strong> 1998 satts till 1. En blå linje binder ihop<br />
indexvärdena <strong>för</strong> de olika åren. I h<strong>av</strong>sörnens fall<br />
betyder indexet på ungefär 0,5 <strong>för</strong> 1975 att det<br />
fanns 0,5 gånger så många individer som<br />
basåret, dvs. populationen 1975 var bara hälften<br />
så stor som år 1998. Basårets värde kan <strong>av</strong> ren<br />
slump ha varit ovanligt högt eller lågt och där<strong>för</strong><br />
skall man inte lägga <strong>för</strong> stor vikt vid huruvida<br />
värden <strong>för</strong>e och efter basåret ligger över eller<br />
under 1. Det viktiga är istället vilka trender som finns i kurvan. Det <strong>för</strong>sta talet i parentesen efter<br />
artnamnet (”44” <strong>för</strong> h<strong>av</strong>sörnen) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år. Det andra<br />
talet (6,9) är den genomsnittliga årliga procentuella <strong>för</strong>ändringen i populationsstorlek. H<strong>av</strong>sörnen<br />
har alltså ökat med i genomsnitt nästan 7 % per år över hela perioden. Parentesen <strong>av</strong>slutas med en<br />
beskrivning <strong>av</strong> trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend<br />
finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att <strong>för</strong>ändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande<br />
p
Fågelindikatorer<br />
Under 2003 startade organisationen European Bird Census Council (EBCC) ett projekt <strong>för</strong> att i<br />
<strong>för</strong>enklad form beskriva hur det går <strong>för</strong> de vanligaste fåglarna i Europa. Trenderna hos fågelarter<br />
typiska <strong>för</strong> ett visst habitat, till exempel jordbrukslandskapet, summeras till en enda trend. Indikatorerna<br />
blir helt enkelt <strong>fåglarnas</strong> motsvarighet till aktievärldens Dow Jones eller Nasdaq. Under<br />
2004 beslutades inom EU att denna indikator skall användas som ett sätt att spegla tillståndet <strong>för</strong><br />
den biologiska mångfalden inom EU (se Vår Fågelvärld 2/2005). Här presenterar vi motsvarande<br />
siffror <strong>för</strong> Sverige, baserat på de urvals- och beräkningskriterier som används <strong>för</strong> hela Europa. Det<br />
är dessa siffror som ingår i de europeiska indikatorerna.<br />
Tre indikatorer har beräknats: Vanliga jordbruksfåglar (”Common farmland birds”), Vanliga<br />
skogsfåglar (”Common woodland birds”) samt Övriga vanliga fåglar (”All other common birds”).<br />
För Europa har 124 arter valts ut, <strong>av</strong> vilka 33, 28 och 63 placerats i respektive grupp. Av dessa ingår<br />
i de svenska beräkningarna 14, 21 resp. 45 arter (Fig. 4 och 5). Att färre arter finns med i Sverige<br />
beror på att vissa arter inte <strong>för</strong>ekommer i vårt land och att andra är <strong>för</strong> fåtaliga <strong>för</strong> att möjliggöra<br />
indexering. Grupptillhörighet har bestämts utifrån ett europeiskt perspektiv och speglar i enstaka<br />
fall inte <strong>för</strong>hållandena i Sverige speciellt väl. Vissa arter, likt ”jordbruksarterna” törnskata och<br />
gulsparv, <strong>för</strong>ekommer i Sverige även i stor utsträckning på hyggen och i kraftledningsgator. Vi har<br />
valt att behålla den europeiska standarden <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>barhetens skull.<br />
Först har TRIM-index beräknats <strong>för</strong> varje art. Därefter har ett medelindex beräknats per år <strong>för</strong><br />
alla arter. Medelindex är det geometriska medelvärdet, vilket gör att en dubblering <strong>av</strong> en art vägs<br />
upp <strong>av</strong> en halvering <strong>för</strong> en annan art.<br />
Sedan sommaren 2007 används data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter även som<br />
officiella indikatorer på den biologiska mångfaldens utveckling inom de nationella miljömålen samt<br />
därunder liggande delmål (se Vår Fågelvärld 7/2007). Indikatorer <strong>för</strong> Ett rikt odlingslandskap,<br />
Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Ett<br />
rikt växt- och djurliv har redan varit med i tidigare rapporter och uppdateras här med data från <strong>2011</strong>.<br />
Grundtanken är att följa ett urval relativt specialiserade fågelarters <strong>populationsutveckling</strong>, fåglar<br />
vars ekologi har god koppling till<br />
de olika miljömålen och på så sätt<br />
få lättbegripliga indikatorer på<br />
läget <strong>för</strong> den biologiska<br />
mångfalden. I indikatorn <strong>för</strong> Ett<br />
rikt växt- och djurliv ingår<br />
samtliga arter som valts ut <strong>för</strong><br />
övriga indikatorer, kompletterat<br />
med ytterligare några från marina<br />
miljöer. De sex indikatorerna<br />
presenteras, både på nationell och<br />
på regional nivå, på miljömålsportalen<br />
(www.miljomal.se) där<br />
det också finns <strong>för</strong>djupande texter<br />
att läsa. Fågeldata från standardrutterna<br />
är en <strong>av</strong> de få indikatorer<br />
på biologisk mångfald i Sverige<br />
som finns i dagsläget. En mer<br />
detaljerad genomgång <strong>av</strong> tanke-<br />
gångarna bakom arturvalet <strong>för</strong><br />
miljömålsindikatorerna<br />
presenterades i årsrapporten <strong>för</strong><br />
2007.<br />
Tretåig hackspett är en <strong>av</strong> arterna i fågelindikatorn <strong>för</strong> miljömålet Levande<br />
skogar.<br />
The Three-toed Woodpecker is one of the species included in the Swedish<br />
indicator for Living Forests.<br />
7
8<br />
Figur 1. Antal och <strong>för</strong>delning <strong>av</strong><br />
inventerade vinterpunktrutter<br />
(period 3), sommarpunktrutter,<br />
standardrutter respektive<br />
nattfågelrutter per 25 x 25 km yta<br />
vintern 2010/<strong>2011</strong> och<br />
sommaren <strong>2011</strong>. För<br />
standardrutterna och nattfågelrutterna<br />
finns bara en rutt per<br />
ruta och de vita symbolerna visar<br />
vilka rutter som gjorts.<br />
The number and distribution of<br />
free point counts per 25 x 25 km<br />
squares in winter 2010/<strong>2011</strong><br />
(upper left) and summer <strong>2011</strong><br />
(upper right).For the Fixed<br />
routes (lower left) and night<br />
routes (lower right) there is one<br />
route per square and the white<br />
symbols denote those that were<br />
counted in <strong>2011</strong>.
RESULTAT och DISKUSSION<br />
Ut<strong>för</strong>t arbete <strong>2011</strong><br />
Deltagare<br />
Huvuddelen <strong>av</strong> inventeringarna har ut<strong>för</strong>ts <strong>av</strong> ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan<br />
samtliga punktrutter såväl sommar som vinter samt nattrutterna. Vad gäller standardrutterna så<br />
arvoderas ett femtontal personer centralt <strong>av</strong> projektet <strong>för</strong> att inventera standardrutter i <strong>av</strong>lägsna och<br />
svårtillgängliga delar <strong>av</strong> Sverige. Vilka dessa personer är varierar mellan åren. För nattrutterna<br />
betalar projektet ut bilersättning <strong>för</strong> körda sträckor och Länsstyrelsen i Uppsala län betalar ut<br />
ersättningar till de som inventerar nattrutter i länet. Dessutom har genom länsstyrelsernas <strong>för</strong>sorg<br />
olika typer <strong>av</strong> ersättning utgått till många standardruttsinventerare, vilket är mycket uppskattat.<br />
Totalt deltog under året 488 personer. En <strong>för</strong>teckning över deltagare återfinns i Appendix 1 (fria<br />
punktrutter), Appendix 2 (standardrutter) och Appendix 3 (nattrutter). Är du själv inventerare så<br />
kontrollera att dina uppgifter stämmer.<br />
Fria punktrutter<br />
Antalet inventerade vinterpunktrutter sjönk åter något. För huvudperioden runt jul och nyår var det<br />
det näst lägsta antalet någonsin. För perioderna 1–2 och 4–5 var värdena de absolut lägsta någonsin<br />
(Tabell 1). Trenden är alltså långsiktigt vikande. Antalet sommarpunktrutter sjönk också något<br />
jäm<strong>för</strong>t med fjolåret (Tabell 2). Totalt gjordes 273 vinterpunktrutter <strong>av</strong> 221 olika personer under<br />
huvudräkningsperioden runt jul och nyår (period 3). Runt 80 rutter gjordes alla fem<br />
vinterperioderna. Totalt rapporterade 224 olika personer vinterfågelräkningar. Under period 3<br />
räknades 2010/<strong>2011</strong> totalt 74 790 individer <strong>av</strong> 109 arter (Tabell 4). Motsvarande siffror <strong>för</strong><br />
2009/2010 var 301 668 individer <strong>av</strong> 133 arter. Perioderna 1, 2, 4 respektive 5 sågs 66 211, 43 120,<br />
25832 respektive 40 013 individer. TRIM-index och trender <strong>för</strong> ett stort antal arter (period 3) finns i<br />
figur 10.<br />
Totalt gjordes 262 fria sommarpunktrutter <strong>av</strong> 161 olika personer. Rapporterna <strong>för</strong> <strong>2011</strong><br />
omfattade 93781 fågelindivider <strong>av</strong> 199 arter (Tabell 5). Motsvarande siffror <strong>för</strong> 2010 var 99 869<br />
fåglar <strong>av</strong> 204 arter. TRIM-index <strong>för</strong> ett större antal arter redovisas i figur 11.<br />
Standardrutterna<br />
Totalt inventerades 462 standardrutter under <strong>2011</strong>, det fjärde bästa året men samtidigt tredje året i<br />
rad med minskande antal (Fig. 1, Tabell 3). Sammanlagt deltog 236 olika personer. I och med att<br />
29H7C Marko kunde inventeras är alla rutter nu gjorda minst två gånger. Sveriges 716<br />
standardrutter har inventerats i genomsnitt 7,5 gånger. Fjorton rutter har inventerats alla 16 åren.<br />
På de 462 inventerade standardrutterna sågs 129 457 fåglar <strong>av</strong> 217 arter längs linjerna och 41<br />
926 <strong>av</strong> 194 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs 220 arter. En detaljerad listning över antalet<br />
fåglar <strong>av</strong> olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 6. Totalt har genom åren 254 arter setts på<br />
standardrutterna. Ny art <strong>för</strong> året blev rödhuvad törnskata som sågs på 04E2H Urshult. TRIM-index<br />
<strong>för</strong> standardrutterna finns i figur 11. Indexen är beräknade på data från och med 1998.<br />
På 457 <strong>av</strong> de 462 standardrutterna ang<strong>av</strong> inventeraren att han eller hon hållit uppsikt efter<br />
däggdjur. Minst ett däggdjur rapporterades från linjedelen <strong>av</strong> rutterna på 257 <strong>av</strong> de 457 rutterna (56<br />
%). Totalt sågs 1281 djur <strong>av</strong> 17 arter. Talrikaste arterna var rådjur, fälthare, dovhjort och älg (Fig. 2,<br />
Tabell 7).<br />
9
Figur 2. Antalet individer <strong>av</strong> tre däggdjursarter registrerade på standardrutterna <strong>2011</strong>.<br />
The number of individualsof three mammal species registered on the Fixed routes in <strong>2011</strong>. The species are (from<br />
left to right): Moose, Roe Deer, and Field Hare.<br />
Nattrutterna<br />
Inom nattfågeltaxeringen inventerades 115 olika rutter, från Porjus i norr till Svedala i söder, <strong>av</strong> 107<br />
olika personer (Fig. 1). Av dessa täcktes 102 rutter (89 %) vid alla tre tillfällen (mars, april, juni)<br />
och 110 rutter (96 %) inventerades vid minst två tillfällen. Totalt sett genom<strong>för</strong>des 112 rutter under<br />
period 1 (mars), 109 rutter under period 2 (april) och 106 rutter under period 3 (juni).<br />
Nattfågeltaxeringar genom<strong>för</strong>des i alla län utom i Halland (dvs. i 20 <strong>av</strong> 21 län). Flest rutter<br />
inventerades i Uppsala (15), Östergötlands (12), Jämtlands (10) och Skåne län (10). I Norrland<br />
genom<strong>för</strong>des 30 rutter, i Svealand 41 rutter och i Götaland 44 rutter. Detta innebär att antalet<br />
inventerade rutter ökade i Norrland och i Svealand, men minskade något i Götaland jäm<strong>för</strong>t med<br />
2010.<br />
Vi väljer här, precis som i <strong>för</strong>ra årsrapporten, att redovisa resultaten <strong>för</strong> 25 utvalda och särskilt<br />
intressanta nattaktiva arter som registrerats på rutterna 2010–<strong>2011</strong> (Tabell 8). För huvuddelen <strong>av</strong><br />
dessa inräknas fler individer på nattrutterna än i något <strong>av</strong> de andra programmen (sommarpunktrutterna<br />
och standardrutterna, se tabellerna 5–6).<br />
De slutsatser vi drog i <strong>för</strong>ra årsrapporten efter <strong>för</strong>sta årets verksamhet när det gäller<br />
möjligheter till framtida övervakning <strong>av</strong> nattaktiva arter bekräftades i stort <strong>av</strong> resultaten från <strong>2011</strong>.<br />
Med bibehållen eller ökad fältinsats (> 100 rutter/år) kommer vi om några år att kunna beräkna<br />
trender <strong>för</strong> uppåt 70 % <strong>av</strong> arterna i tabell 8. Mer än häften <strong>av</strong> dessa är arter där trender inte har<br />
kunnat presenteras baserat på de dagbaserade övervakningssystemen. Resterande är sådana där<br />
dataunderlaget <strong>för</strong>stärks kraftigt med hjälp <strong>av</strong> nattrutter. Med fler inventerade rutter kommer<br />
naturligtvis ytterligare arters <strong>populationsutveckling</strong> att kunna följas på ett tillfredsställande sätt.<br />
10
Figur 3. Antalet individer <strong>av</strong> tre ugglearter registrerade per nattfågelrutt under 2010 och <strong>2011</strong>.<br />
The number of individuals of three owl species registered on the night counts in 2010 and <strong>2011</strong>. The<br />
species are (from left to right):Long-eared Owl, Tawny Owl, and Tengmalm’s Owl.<br />
11
Goda antal inräknas på nattrutterna även <strong>av</strong> ytterligare ett antal arter som inte redovisas här (till<br />
exempel storlom, sångsvan, trana, storspov, gök, rödhake, rödstjärt, trastar, rörsångare och<br />
sävsångare). Dessa är arter <strong>för</strong> vilka vi idag får in goda data från standard- och punktrutter, men<br />
dessa serier kan alltså <strong>för</strong>stärkas med nattdata.<br />
Med endast två års data i bagaget kan man givetvis inte dra några allt<strong>för</strong> stora växlar på<br />
eventuella <strong>för</strong>ändringar i antal mellan åren. Det återkommer vi till när tidserien blir så lång att det är<br />
meningsfullt att beräkna index och trender även på detta material. Vissa skillnader mellan <strong>2011</strong> och<br />
2010 finns dock som är värda några ord. Det var gott<br />
om gnagare i stora delar <strong>av</strong> Norrland under våren och<br />
sommaren <strong>2011</strong>. Detta <strong>av</strong>seglas också i antal<br />
registrerade ugglor på nattrutterna. En uppdelning <strong>av</strong><br />
materialet på Götaland, Svealand och Norrland visar<br />
att när det gäller registrerade vuxna ugglor (givetvis<br />
mestadels ropande sådana) så inräknades <strong>för</strong> i princip<br />
alla arter betydligt högre antal individer per inventerad<br />
rutt i Norrland <strong>2011</strong> jäm<strong>för</strong>t med 2010 (50-500 %<br />
högre!). Samma mönster fanns i Norrland även <strong>för</strong><br />
antal ugglekullar (främst hornuggla) med nästan tre<br />
gånger fler kullar per inventerad rutt jäm<strong>för</strong>t med<br />
2010. Även i Svealand var antalet registrerade vuxna<br />
ugglor per rutt högre <strong>2011</strong> än 2010 (10-90 % högre).<br />
Däremot var antalet ungkullar per rutt mellan 20 och<br />
30 % lägre jäm<strong>för</strong>t med 2010. I Götaland slutligen<br />
registrerades ett 20-50 % lägre antal <strong>av</strong> både vuxna<br />
(ropande) ugglor och ungkullar per rutt under <strong>2011</strong> <strong>för</strong><br />
de talrikare arterna. I sammanfattning visar alltså<br />
nattrutterna att <strong>2011</strong> var ett betydligt bättre uggleår i<br />
norra Sverige än året <strong>för</strong>e, både vad gäller antal<br />
Under <strong>2011</strong> noterades fyra kullar <strong>av</strong><br />
pärluggla längs nattrutterna.<br />
In <strong>2011</strong>, four broods of Tengmalm’s Owl<br />
were recorded during the Night routes.<br />
ropande individer och antalet ungkullar. I Svealand<br />
började det bra med goda antal ropande ugglor men<br />
sedan blev häckningsutfallet inte lika bra. Kanske var<br />
antalet gnagare högt under inledningen <strong>av</strong> säsongen<br />
<strong>för</strong> att sedan krascha tidigt i dessa delar. I Götaland<br />
var <strong>2011</strong> ett sämre uggleår än 2010.<br />
Bland övriga arter bör främst det höga antalet<br />
spelande vaktlar nämnas. Under <strong>2011</strong> noterades drygt tre gånger fler vaktlar per inventerad rutt än<br />
vad som var fallet 2010. I övrigt var resultaten från <strong>2011</strong> års nattrutter mycket lika de som<br />
registrerades under 2010 (tabell 8).<br />
Större däggdjur, större än smågnagare och exklusive fladdermöss, rapporterades (detta var<br />
frivilligt) från hela 113 rutter (98 % <strong>av</strong> genom<strong>för</strong>da rutter). Totalt noterades 20 däggdjursarter på<br />
nattrutterna under <strong>2011</strong>. I tabell 9 visas resultaten i jäm<strong>för</strong>else med vad som noterades under 2010.<br />
Precis som på fågelsidan bekräftade årets resultat de slutsatser som vi drog efter <strong>för</strong>sta året om<br />
<strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> framtida trendberäkningar. Med bibehållen eller ökad fältinsats kommer det att<br />
gå att beräkna godtagbara trender <strong>för</strong> de tio talrikaste däggdjursarterna på nattrutterna framöver<br />
(igelkott, fälthare, skogshare, vildkanin, rödräv, grävling, vildsvin, älg, rådjur, dovhjort). Antalet<br />
inräknade däggdjur per inventerad rutt var <strong>för</strong> flertalet arter mycket lika <strong>2011</strong> och 2010. Noteras<br />
kan att både varg och lodjur registrerades på nattrutterna <strong>2011</strong>, på en respektive tre rutter.<br />
Vi önskar givetvis att ännu fler nattrutter kan inventeras under kommande år och nya<br />
inventerare är varmt välkomna. Som synes i figur 1 är det önskvärt med ökad täckning (fler rutter) i<br />
västra Götaland och Svealand samt i hela Norrland, men utrymme <strong>för</strong> fler gjorda rutter finns i de<br />
flesta län.<br />
12
Datarevision: Databasen <strong>för</strong> Svensk Fågeltaxering ökar varje år med nya data, men även gamla data<br />
ses regelbundet över. Bland annat <strong>för</strong>söker vi <strong>för</strong> standardrutterna plocka bort dunungar och<br />
boungar <strong>för</strong> en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar. Den ökade informationen i samband med<br />
detta har uppenbarligen haft effekt, <strong>för</strong> endast få rapporter kom under 2010 in som inkluderade<br />
dunungar. Dessa skall på standardrutterna inte rapporteras. Om Du rapporterat in dunungar eller<br />
boungar från en standardrutt, men inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt<br />
oss veta. Följande gäller:<br />
Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar,<br />
doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att <strong>av</strong>göra<br />
om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I<br />
protokollet <strong>för</strong> du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det<br />
dessutom fanns ”x” stycken dunungar.<br />
När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare<br />
eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från<br />
gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som<br />
påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera<br />
någon <strong>för</strong>älder; då räknar man boet som en (1) individ <strong>av</strong> arten (om arttillhörighet säkert kan<br />
bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur<br />
boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om <strong>för</strong>äldrarna räknas.<br />
Helst skall inte dunungar rapporteras på punktrutterna heller, men det är OK så länge man alltid<br />
gör det. På nattrutterna ska antalet kullar och ungar <strong>av</strong> ugglor räknas och rapporteras separat<br />
från antalet gamla fåglar.<br />
Fågelåret <strong>2011</strong> jäm<strong>för</strong>t med 2010<br />
Vintern 2010/<strong>2011</strong><br />
Redan vintern 2009/2010 var lång och hård, vilket borde ha gått hårt åt de arter där en del <strong>av</strong><br />
populationen väljer att stanna (gärdsmyg, häger, mm). Därtill blev vintern 2010/<strong>2011</strong> mycket hård<br />
och rejält med kyla och snö kom in redan i november till och med i sydligaste Sverige. Det är inte<br />
<strong>för</strong>vånande att antalet fåglar räknade blev mycket lågt och att flera index störtdök. För de 82 arter<br />
där årliga index beräknats <strong>för</strong> period 3 (jul/nyår), var det hela 63 arter (77 %) där index minskade<br />
jäm<strong>för</strong>t med 2009/2010 och bara 19 arter (23 %) där index ökade (alla årsindex finns i en excel-fil<br />
på hemsidan). Endast <strong>för</strong> 8 arter ökade index med 30 % eller mer: orre, sparvuggla, kattuggla,<br />
tretåig hackspett, korp, nötskrika, strömstare och varfågel. För hela 30 arter sjönk index med mer än<br />
50 % mellan åren. De mest påtagliga <strong>för</strong>ändringarna skedde hos häger, bläsand, salskrake, sothöna,<br />
råka, kaja, gärdsmyg, rödhake och steglits. Inte en enda blå kärrhök noterades period 3.<br />
Sommaren <strong>2011</strong><br />
Av 141 arter/raser <strong>för</strong> vilka index beräknats <strong>för</strong> de fria punktrutterna var det 63 arter (45 %) vars<br />
index ökade jäm<strong>för</strong>t med sommaren 2010 och 78 arter (55 %) där index minskade (alla årsindex<br />
finns i en excel-fil på hemsidan). För sju arter var siffrorna 50 % bättre än <strong>för</strong>egående år nämligen<br />
smålom, kricka, rörhöna, större strandpipare, turkduva, tornseglare och gulärla. För sångsvan,<br />
forsärla och ob. korsnäbb minskade index med mer än 50 %.<br />
För standardrutterna var motsvarande siffror <strong>för</strong> 182 arter/raser att 89 ökade (49 %) och 92<br />
minskade (51 %, alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan) från året <strong>för</strong>e. De 14 arter som<br />
13
ökade med mer än 50 % var: rördrom, alfågel, gr<strong>av</strong>and, kungsörn, tornfalk, större strandpipare,<br />
silltrut, dvärgmås, hökuggla, jorduggla, backsvala, l<strong>av</strong>skrika, forsärla, varfågel och varfågel. De 8<br />
arter som minskade i index med mer än 50 % var: snatterand, grågås, kattuggla, nötkråka,<br />
trastsångare, mindre flugsnappare och sidensvans.<br />
För de 139 arter/raser som registrerades i tillräcklig mängd i båda sommarprogrammen var det<br />
84 (61 %) som hade <strong>för</strong>ändringar i samma riktning (båda upp eller båda ner) och 53 (39 %) som<br />
hade <strong>för</strong>ändringar i olika riktning. För de 24 vanligaste arterna/raserna (påträffade i genomsnitt i<br />
mer än 1000 exemplar på de fria punktrutterna) var mellanårs<strong>för</strong>ändringarna den samma hos en än<br />
större andel arter, 79 % (19 arter). Bland de 98 arter som i genomsnitt noterats i mer än 100<br />
exemplar på punktrutterna var det inga som ökade med mer än 30 % i båda sommarprogrammen<br />
och enbart orre som minskade med mer än 30 % i båda delprogrammen. Med undantag <strong>av</strong> orren var<br />
det alltså inga tydliga och dramatiska <strong>för</strong>ändringar i sommardata detta år.<br />
Fågelindikatorer<br />
Nedan presenteras två grupper <strong>av</strong> indikatorer som baseras på data från Svensk Fågeltaxering. Båda<br />
grupper indikatorer har formell status – den <strong>för</strong>sta gruppen i EU (och Sverige), den andra enbart i<br />
Sverige. Det finns flera anledningar att det plockas fram många olika indikatorer. Viktigaste<br />
orsaken är att de bakomliggande syftena har varit olika, såsom att belysa utvecklingen i olika<br />
geografiska regioner eller i olika miljöer. Därmed<br />
kommer både arturval och tidsperioder att bli olika.<br />
Först presenteras de indikatorer som baseras helt<br />
Svenska fågelindikatorer<br />
på punktruttsdata och har ett europeiskt arturval.<br />
1.8<br />
1.6<br />
Därefter visas de indikatorer som plockats fram <strong>för</strong> de<br />
Övriga<br />
1.4<br />
svenska miljömålen, med ett <strong>för</strong> Sverige bättre<br />
1.2<br />
anpassat arturval. De sistnämnda indikatorerna baseras<br />
1.0<br />
på standardruttsdata.<br />
De europeiska indikatorerna<br />
Här presenteras indikatorer <strong>för</strong> svenska fåglar<br />
grupperade som: Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga<br />
skogsfåglar respektive Övriga vanliga fåglar. Dessa<br />
data rapporteras till European Bird Census Council,<br />
som inkluderar dem i de officiella europeiska<br />
fågelindikatorerna. Till höger sammanfattas de tre<br />
indikatorerna <strong>för</strong> Sverige (Fig. 4). På nästa sida visas<br />
varje indikator <strong>för</strong> sig (Fig. 5). Där presenteras också<br />
motsvarande värden baserat på standardrutterna.<br />
Det är viktigt att tänka på att indikatorerna innefattar<br />
våra vanligaste fåglar. Många <strong>av</strong> de mest kräsna<br />
arterna, till exempel de som <strong>för</strong>edrar äldre och mer orörd skog (lappmes, l<strong>av</strong>skrika, vissa<br />
hackspettar och ugglor), är ovanliga på punktrutterna och kommer där<strong>för</strong> inte med i beräkningarna.<br />
De representeras där<strong>för</strong> inte nödvändigtvis <strong>av</strong> dessa indikatorer.<br />
Långsiktigt har det generellt gått sämst <strong>för</strong> jordbruksfåglarna, något mindre dåligt <strong>för</strong><br />
skogsfåglarna och jäm<strong>för</strong>elsevis bäst <strong>för</strong> övriga arter. Standardruttsindikatorerna har länge gett en<br />
betydligt mer positiv bild än punktruttsindikatorerna. Detta verkar nu ändras. De senaste 5-10 åren<br />
sammanfaller indikatortrenderna bättre mellan punktrutter och standardrutter. Samtliga indikatorer<br />
sjönk i värde mellan 2010 och <strong>2011</strong>, <strong>för</strong>utom jordbruksfåglarna mätt med punktruttsdata.<br />
14<br />
Trim index<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
1974<br />
1978<br />
1982<br />
Skog<br />
1986<br />
1990<br />
Figur 4. De tre fågelindikatorer <strong>för</strong> svenska<br />
fåglar som ingår i EUs officiella<br />
biodiversitetsindikator (mer detaljinformation<br />
i Fig. 5).<br />
The three bird indicators that are included in<br />
the EU bird indicators (more details are<br />
presented in Fig. 5).<br />
1994<br />
1998<br />
Jordbruk<br />
2002<br />
2006<br />
2010<br />
2014
Trim index<br />
1.8<br />
1.6<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
1974<br />
1978<br />
Vanliga jordbruksfåglar<br />
1982<br />
1986<br />
1990<br />
1994<br />
1998<br />
2002<br />
2006<br />
2010<br />
Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa,<br />
sånglärka, ladusvala, råka, buskskvätta,<br />
törnsångare, ängspiplärka, gulärla,<br />
törnskata, stare, hämpling, gulsparv,<br />
ortolansparv, pilfink (n = 14).<br />
Svenska miljömålsindikatorer<br />
2014<br />
Trim index<br />
1.8<br />
1.6<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
1974<br />
1978<br />
1982<br />
Vanliga skogsfåglar<br />
1986<br />
1990<br />
Vanliga skogsfåglar: sparvhök,<br />
skogsduva, mindre hackspett, spillkråka,<br />
nötkråka, nötskrika, svartmes, tofsmes,<br />
entita, talltita, nötväcka, trädkrypare,<br />
dubbeltrast, rödstjärt, gransångare,<br />
grönsångare, kungsfågel, svartvit<br />
flugsnappare, trädpiplärka, grönsiska,<br />
domherre (n = 21).<br />
I figur 6 presenteras indikatorer <strong>för</strong> de sex miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och<br />
vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen<br />
fjällmiljö baserat på data från standardrutterna. För Myllrande våtmarker visas två kurvor; en <strong>för</strong><br />
norra Sverige (Norrland+Dalarna) och en <strong>för</strong> södra Sverige (Götaland+Svealand, exkl. Dalarna).<br />
Även Storslagen fjällmiljö har två kurvor; en <strong>för</strong> arter knutna till kalfjället och en <strong>för</strong> arter knutna<br />
till fjällbjörkskogen. Fjällindikatorerna baseras endast på de rutter som ligger i fjällkedjan.<br />
Indikatorn <strong>för</strong> Ett rikt växt- och djurliv bygger på data <strong>för</strong> alla de arter som ingår i övriga<br />
miljömålsindikatorer samt ytterligare fem arter (se box i Fig. 6).<br />
Indikatorerna är beräknade med startår 2002, vilket innebär att det är endast är korttidstrender<br />
över tio år som redovisas. Valet <strong>av</strong> startår beror på att det var från detta år som antalet inventerade<br />
rutter kom upp i en nivå där det är möjligt att även göra en regional uppdelning <strong>av</strong> materialet <strong>för</strong><br />
olika delar <strong>av</strong> landet (här visas dock endast de nationella indikatorerna, regionala indikatorer visas<br />
på Miljömålsportalen). Arturvalen <strong>för</strong> de europeiska indikatorerna (se ovan) respektive<br />
miljömålsindikatorerna <strong>för</strong> jordbruks- och skogsfåglar överlappar självfallet en del men inte helt.<br />
Urvalet <strong>av</strong> skogsfåglar <strong>för</strong> miljömålsindikatorn är mer specifikt än motsvarande <strong>för</strong> den europeiska<br />
indikatorn. Trots detta kommer inte alla <strong>av</strong> de mest krävande arterna, som ofta finns i låga tätheter<br />
och därmed fångas upp dåligt <strong>av</strong> standardrutterna, med i miljömålsindikatorn.<br />
Endast två indikatorer (Rikt odlingslandskap och indikatorn <strong>för</strong> Myllrande våtmarker i södra<br />
Sverige) uppvisade ett högre index <strong>2011</strong> jäm<strong>för</strong>t med 2010. Ökningarna var dock blygsamma och i<br />
15<br />
1994<br />
1998<br />
2002<br />
2006<br />
2010<br />
2014<br />
Trim index<br />
1.8<br />
1.6<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
1974<br />
1978<br />
1982<br />
Övriga vanliga fåglar<br />
1986<br />
1990<br />
1994<br />
Övriga vanliga fåglar: ormvråk,<br />
enkelbeckasin, drillsnäppa, ringduva,<br />
turkduva, gök, tornseglare, gröngöling,<br />
större hackspett, göktyta, trädlärka,<br />
hussvala, korp, kråka, kaja, skata,<br />
stjärtmes, talgoxe, blåmes, gärdsmyg,<br />
björktrast, taltrast, rödvingetrast, koltrast,<br />
stenskvätta, näktergal, rödhake,<br />
gräshoppsångare, rörsångare, sävsångare,<br />
härmsångare, svarthätta,<br />
trädgårdssångare, ärtsångare, lövsångare,<br />
grå flugsnappare, järnsparv, sädesärla,<br />
grönfink, gråsiska, rosenfink, bofink,<br />
bergfink, sävsparv, gråsparv (n = 45).<br />
Figur 5. Indikatorer <strong>för</strong> tre grupper <strong>av</strong> svenska fåglar. Arturvalet är det samma som <strong>för</strong> EUs officiella fågelindikatorer.<br />
Data är från sommarpunktrutterna (1975–<strong>2011</strong>, brun, grön eller blå linje) respektive standardrutterna (1998–<strong>2011</strong>,<br />
orange linje). De tunna linjerna runt punktruttsindex visar 95 % konfidensintervall i <strong>för</strong>hållande till basåret 1998.<br />
Habitatklassificeringen är inte alltid den mest relevanta <strong>för</strong> svenska <strong>för</strong>hållanden.<br />
Indicators for three groups of Swedish birds, according to the species selection of the EU Common Bird Index. Data<br />
are from free choice summer point counts (brown = farmland birds, green = woodland birds, blue = other common<br />
birds, including 95% CI). The orange thin lines are the same indicators, but based on the Fixed routes.<br />
1998<br />
2002<br />
2006<br />
2010<br />
2014
Trim Index<br />
Trim Index<br />
Trim Index<br />
Trim Index<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
+ 11<br />
= 38<br />
‐ 26<br />
2002<br />
2002<br />
2003<br />
Myllrande våtmarker, norra Sverige<br />
+ 4<br />
= 5<br />
‐ 5<br />
2003<br />
+ 3<br />
= 4<br />
‐ 6<br />
2002<br />
2002<br />
2003<br />
+ 2<br />
= 2<br />
‐ 3<br />
Ett rikt växt- och djurliv<br />
2004<br />
2004<br />
2005<br />
2005<br />
2006<br />
2006<br />
2007<br />
2007<br />
2008<br />
2008<br />
2009<br />
2009<br />
Storslagen fjällmiljö, kalfjäll<br />
2003<br />
Ett rikt odlingslandskap<br />
2004<br />
2004<br />
2005<br />
2005<br />
2006<br />
2006<br />
2007<br />
2007<br />
2008<br />
2008<br />
2009<br />
2009<br />
2010<br />
2010<br />
2010<br />
2010<br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
Trim Index<br />
Trim Index<br />
Trim Index<br />
Trim Index<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2<br />
1,8<br />
1,6<br />
1,4<br />
1,2<br />
1<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
2002<br />
2002<br />
2002<br />
+ 0<br />
= 11<br />
‐ 2<br />
Myllrande våtmarker, södra Sverige<br />
2002<br />
+ 1<br />
= 6<br />
‐ 1<br />
Levande sjöar och vattendrag<br />
2003<br />
2003<br />
+ 2<br />
= 11<br />
‐ 3<br />
2003<br />
2004<br />
2004<br />
2005<br />
2005<br />
Figur 6. Indikatorer <strong>för</strong> åtta grupper <strong>av</strong> fåglar utvalda <strong>för</strong> sex <strong>av</strong> de svenska miljömålen (miljömålets namn i<br />
rubriken). Data är från standardrutterna och åren 2002-<strong>2011</strong>. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 %<br />
konfidensintervall i <strong>för</strong>hållande till basåret 2002. Siffrorna i de små rutorna anger antalet arter som är signifikant<br />
ökande (+), minskande (-) respektive utan signifikant <strong>för</strong>ändring (=). De ingående arterna listas i rutorna intill<br />
figurerna. Artnamnet är i fet stil <strong>för</strong> arter med statistiskt säkerställd ökning 2002-<strong>2011</strong>, samt kursiv fet stil om trenden<br />
är signifikant minskande.<br />
Indicators for the Swedish Enviromental Objectives: A rich diversity of plant and animal life (black), Flourishing<br />
Lakes and Streams (upper blue), Thriving Wetlands (northern Sweden - olive green, southern Sweden - pale blue), A<br />
Varied Agricultural Landscape (brown), Sustainable Forests (green), and A Magnificent Mountain Landscape<br />
(mountain birch forest – lower blue, tundra – red). Species in bold text had significant positive trends 2002-<strong>2011</strong>,<br />
species in bold italics had significant declines. The numbers in the small boxes show the number of species with<br />
significantly increasing (+), decreasing (-) and non-significant trends (=).<br />
16<br />
2006<br />
2006<br />
2007<br />
2007<br />
2008<br />
2008<br />
2009<br />
2009<br />
2010<br />
2010<br />
Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog<br />
+ 0<br />
= 3<br />
‐ 5<br />
2003<br />
2004<br />
2004<br />
Levande skogar<br />
2005<br />
2005<br />
2006<br />
2006<br />
2007<br />
2007<br />
2008<br />
2008<br />
2009<br />
2009<br />
2010<br />
2010<br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
<strong>2011</strong><br />
Ett rikt växt- och djurliv: Samtliga arter<br />
som ingår i övriga indikatorer samt<br />
ejder, strandskata, silltrut, h<strong>av</strong>strut och<br />
glada (n = 75)<br />
Levande sjöar och vattendrag:<br />
storlom, smålom, skäggdopping, vigg,<br />
knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse,<br />
sothöna, drillsnäppa, fisktärna,<br />
silvertärna, forsärla (n = 13)<br />
Myllrande våtmarker<br />
Norra Sverige: smålom, kricka,<br />
bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare,<br />
enkelbeckasin, småspov, grönbena,<br />
svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa,<br />
brushane, smalnäbbad simsnäppa<br />
(n = 14)<br />
Södra Sverige: rördrom, kricka,<br />
sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna,<br />
enkelbeckasin, grönbena<br />
(n = 8)<br />
Levande skogar: tjäder, järpe,<br />
skogsduva, gröngöling, mindre<br />
hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes,<br />
svartmes, tofsmes, entita, talltita,<br />
lappmes, trädkrypare, domherre,<br />
nötkråka, l<strong>av</strong>skrika (n = 16)<br />
Storslagen fjällmiljö<br />
Kalfjäll: fjällripa, ljungpipare, fjällabb,<br />
ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv,<br />
snösparv (n = 7)<br />
Fjällbjörkskog: dalripa, blåhake,<br />
rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare,<br />
svartvit flugsnappare, bergfink,<br />
gråsiska (n = 8)
intervallet 1-6 %. Indikatorn <strong>för</strong> Myllrande våtmarker i norra Sverige var o<strong>för</strong>ändrad mellan de två<br />
senaste åren. Alla övriga indikatorer uppvisade lägre värden <strong>2011</strong> än 2010. Även på minussidan var<br />
<strong>för</strong>ändringarna små och alla låg i intervallet 2-14 %. Endast indikatorn <strong>för</strong> fjällskogens fåglar var<br />
signifikant skild från startårets (2002) värde.<br />
Eftersom vi nu har tio års data <strong>för</strong> de här redovisade indikatorerna (2002–<strong>2011</strong>) har vi <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>sta gången testat själva trenderna statistiskt. Man ska då vara medveten om att med en så kort<br />
tidsperiod krävs det relativt stora <strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong> att dessa ska vara statistiskt säkerställda. Endast<br />
en <strong>av</strong> indikatorerna visar också på en säkerställd trend under perioden. Det är indikatorn <strong>för</strong><br />
fjällskogens fåglar som har en signifikant negativ trend. För övriga finns inga signifikanta trender,<br />
men noteras kan att sex <strong>av</strong> sju resterande indikatorer har en negativ riktning. Enda indikatorn med<br />
positiv riktning i nuläget är den <strong>för</strong> Myllrande våtmarker i södra Sverige.<br />
Denna något dystra bild visas också <strong>av</strong> att <strong>för</strong> flertalet indikatorer så överväger de minskande<br />
arterna (se figur 6). Av totalt 75 arter som ingår i indikatorn <strong>för</strong> Ett rikt växt och djurliv minskade<br />
26 (35 %) signifikant i antal och 11 (15 %) ökade signifikant i antal under perioden 2002–<strong>2011</strong>. För<br />
resterande 38 arter finns inga signifikanta <strong>för</strong>ändringar 2002–<strong>2011</strong>.<br />
Mönstren skiljer sig något mellan övriga indikatorer men <strong>för</strong> samtliga utom Myllrande<br />
våtmarker i södra Sverige är antalet minskande arter högre än antalet ökande arter under de senaste<br />
tio åren. Störst är övervikten <strong>för</strong> minskningar bland arterna <strong>för</strong> Ett rikt odlingslandskap (sex arter<br />
minskar, fyra är o<strong>för</strong>ändrade, tre ökar) och <strong>för</strong> Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog (fem minskar,<br />
tre o<strong>för</strong>ändrande, inga ökar). För övriga indikatorer är ökningar och minskningar mera jämnt<br />
<strong>för</strong>delade.<br />
Vi tolkar dessa mönster som att flera <strong>av</strong> de ökningar som indikatorerna antydde under de<br />
<strong>för</strong>sta dryga fem åren efter 2002, har <strong>för</strong>bytts i mer allmänt negativa trender under de allra senaste<br />
åren. Mest <strong>för</strong>vånande är kanske att båda fjällfågelindikatorerna visar negativa tecken, trots att<br />
sommaren <strong>2011</strong> bjöd på en lämmeltopp som sällan skådats tidigare. Lämmelår brukar normalt<br />
<strong>för</strong>knippas med goda <strong>för</strong>ekomster <strong>av</strong> fåglar då predatorerna helt koncentrerar sig på lämmel och<br />
lämlar fåglarna i fred. Riktigt så enkelt är det dock inte och kanske är det så att vi inte <strong>för</strong>rän nästa<br />
år får se resultaten <strong>av</strong> den goda lämmelsommaren <strong>2011</strong> i form <strong>av</strong> många ettåriga fåglar som då kan<br />
lyfta fjällfågelindikatorerna?<br />
Allra sämst går det <strong>för</strong> indikatorn <strong>för</strong> fåglar i fjällbjörkskogen och detta ger anledning till lite<br />
eftertanke. Vi vet <strong>för</strong>visso från de långtidsdata som finns att sett över längre tidsperioder så går det i<br />
fjällbjörkskogen i regel upp under en tioårsperiod <strong>för</strong> att sedan gå ner under nästa osv. Detta ger i<br />
slutänden inga större <strong>för</strong>ändringar sett över flera årtionden. Vi befinner oss alltså möjligen <strong>för</strong><br />
närvarande i en ”vågdal” på den långtida trendkurvan <strong>för</strong> många arter som normalt <strong>för</strong>knippas med<br />
fjällbjörkskogen och som ingår i indikatorn. Samtidigt vet vi att mera sydliga arter som bofink och<br />
taltrast ökar i fjällbjörkskogen. Man kan ju undra om dessa två skeenden på något vis har med<br />
varandra att göra? Håller den traditionella fågelfaunan i fjällbjörkskogen på att ersättas <strong>av</strong> en<br />
”sydligare” sådan? Det finns all anledning att hålla fortsatt koll på fjällens fåglar!<br />
Samarbete med landets länsstyrelser<br />
Vi är mycket glada över att samtliga 21 länsstyrelser i landet nu är med och använder<br />
standardrutterna <strong>för</strong> regional övervakning. Länen får på detta sätt ett jäm<strong>för</strong>bart system <strong>för</strong> sin egen<br />
övervakning, samtidigt som det stärker projektet på nationell nivå. Länsstyrelsen i Uppsala län ger<br />
ekonomiskt stöd till i nattfågeltaxeringen i länet.<br />
Hemsidan<br />
På Svensk Fågeltaxerings hemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring kan du läsa mer om<br />
Historik, Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra hemsidor,<br />
Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt finna Blanketter. För sommar- och<br />
17
vinterpunktrutter, standardrutterna, samt <strong>för</strong> nattrutterna finns excel-filer som kan användas <strong>för</strong><br />
rapportering (fylls i på egen dator och skickas bifogad till ett e-mail). För den som vill rapportera<br />
koordinaterna <strong>för</strong> sin punktrutt finns också en Excel-fil som skall underlätta arbetet.<br />
ARTKOMMENTARER<br />
Här följer korta kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god<br />
forskning på <strong>för</strong> att säkert kunna fastställa orsaker till populations<strong>för</strong>ändringar. Däremot finns det<br />
ibland rimliga <strong>för</strong>klaringar. Kommentarerna nedan skall alltså i de flesta fall ses som kvalificerade<br />
gissningar.<br />
För några arter finns en kod (t.ex. V+, SP-, STD+) som visar att det senaste årets index <strong>för</strong><br />
arten inom respektive program (vintern V, sommarpunktrutterna SP och standardrutterna STD) varit<br />
det hittills högsta (+) eller lägsta (-). Dessa ”rekord” bör tolkas med <strong>för</strong>siktighet. Om ett sådant<br />
värde ingår i en trend <strong>av</strong> ökande eller minskande värden utgör det en bekräftelse <strong>av</strong> denna trend.<br />
Om värdet däremot <strong>av</strong>viker kraftigt från de tidigare värdena bör det behandlas med reservation. Det<br />
gäller särskilt extremt kraftiga ökningar. En beståndsnedgång kan teoretiskt vara hur stor som helst,<br />
medan en ökning måste vara biologiskt rimlig, dvs. inte större än ungproduktionen <strong>för</strong>egående år,<br />
minskad med dödligheten under det passerade året (gäller dock inte invasionsarter).<br />
Vi har i de senare årens rapporter analyserat trender från standardrutterna <strong>för</strong> olika delar <strong>av</strong><br />
landet, <strong>för</strong>ra året i form <strong>av</strong> en uppdelning i ”södra” respektive ”norra” Sverige baserad på<br />
länsgränser. Denna gång har vi gått ett steg längre och tittat på trender i fyra delar <strong>av</strong> landet<br />
baserade på latitud och longitud. På detta sätt tror vi att vi bättre speglar rent geografiska skillnader<br />
jäm<strong>för</strong>t med om man följer administrativa gränser. Allra <strong>för</strong>st har vi delat landet i en nordlig och en<br />
sydlig del längs 60 grader nordlig latitud. Denna gräns går genom Uppland, över Bergslagen och<br />
mellersta Värmland till norska gränsen och sammanfaller någorlunda med ”den naturliga<br />
Norrlandsgränsen”. Därefter har vi delat södra Sverige i en västlig och en östlig del längs longitud<br />
14 grader öst. Södra Sverige delas därmed från allra ostligaste Skåne i söder, rätt genom Småland,<br />
strax väster om Vättern och längs Vänerns östra sida upp till östra Värmland. Norra Sverige delades<br />
sedan i en nordlig och en sydlig del längs 64 grader nordlig latitud, som löper från strax norr om<br />
Umeå till svensk-norska gränsen väster om Hotagen i Jämtland. De detaljerade analyserna visas inte<br />
här, men vi hänvisar till dem i en del arttexter.<br />
Information om populations<strong>för</strong>ändringar i Danmark har hämtats från Heldbjerg m.fl. (<strong>2011</strong>,<br />
Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975–2010. DOF), och <strong>för</strong> Europa från<br />
EBCCs hemsida (www.ebcc.info/PECBMS). För Sveriges del hänsyftas också till andra<br />
övervakningsprogram som sträckräkningarna vid Falsterbo (Nils Kjellén, www.skof.se/fbo), ringmärkningen<br />
vid Ottenby fågelstation (http://www.sofnet.org/ottenby/), de internationella<br />
sjöfågelräkningarna (Nilsson, L & Månsson, J. <strong>2011</strong>). Inventering <strong>av</strong> sjöfågel, gäss och tranor i<br />
Sverige. <strong>Årsrapport</strong> 2010/<strong>2011</strong>. Biologiska institutionen, Lunds Universitet,<br />
www.zoo.ekol.lu.se/waterfowl) samt LUVRE-projektet i Ammarnäs (www.luvre.org).<br />
Smålom (STD+). Ny toppnotering på standardrutterna och trenden från dessa är nu signifikant<br />
ökande, trots stor variation i index mellan enskilda år. Det finns en klar och tydlig skillnad<br />
mellan norra och södra Sverige, med en klar ökning i norr och en antydd minskning i söder.<br />
Däremot finns inga tecken på skillnader mellan västra och östra delarna <strong>av</strong> södra Sverige, eller<br />
mellan södra och norra delarna <strong>av</strong> norra Sverige. Även punktruttsmaterialet som domineras <strong>av</strong><br />
södra Sverige visar på en långsiktig ökning men underlaget är klent.<br />
Häger (STD-). Ännu en kall och lång vinter ledde till att hägerns index från standardrutterna sjönk<br />
ytterligare. Punktrutternas index steg dock något från 2010. För denna art som länge ökat i<br />
antal är mönstret de senaste dryga tio åren en tydlig tillbakagång.<br />
18
Vigg (STD-). Viggen minskar i antal enligt standardrutterna och <strong>2011</strong> års index är det lägsta hittills.<br />
En närmare titt på mönstren i olika delar <strong>av</strong> landet visar att det finns en tydlig och signifikant<br />
minskning i östra delen <strong>av</strong> södra Sverige och en antydd minskning i södra Norrland. I<br />
nordligaste Norrland, som sannolikt hyser mer 2/3 <strong>av</strong> Sveriges häckande viggar, har ingen<br />
<strong>för</strong>ändring skett under perioden.<br />
Alfågel (V-). Vinterindex <strong>för</strong> alfågel var det lägsta hittills under de 36 åren (<strong>för</strong> trendfigur, se SFTs<br />
hemsida). Bakom detta står givetvis främst det faktum att vintern var både tidig och hård och<br />
att många kustområden var helt enkelt istäckta i samband med vinterfågelräkningen. Notera<br />
dock att antalet övervintrande alfåglar sannolikt minskat ordentligt i Östersjön under senare år,<br />
vilket framgår <strong>av</strong> inventeringssiffror från de viktiga utsjöbankar som hyser större delen <strong>av</strong> de<br />
övervintrande alfåglarna (Skov, H. m. fl. <strong>2011</strong> – Waterbird populations and pressures in the<br />
Baltic Sea. Nordiska ministerrådet). Samtidigt indikerar, det <strong>för</strong>visso klena,<br />
standardruttsunderlaget att inga betydande <strong>för</strong>ändringar skett i det häckande beståndet under<br />
senare år. En bild som stämmer väl överens med övriga långtidsdata från den svenska<br />
fjällvärlden.<br />
Ejder (SP-). Punktrutterna visar att<br />
minskningen fortsätter och lägsta index<br />
hittills noterades <strong>2011</strong>. Det sanna<br />
<strong>för</strong>loppet i Östersjön visas dock inte på<br />
ett fullt korrekt sätt <strong>av</strong> vare sig<br />
punktrutter eller standardrutter då dessa<br />
har begränsad täckning i kustmiljöer. Att<br />
ejdern minskat kraftigt under senare tid<br />
står dock utom alla tvivel och alla<br />
detaljer återges i en kommande artikel<br />
(Ekroos m.fl. 2012 – Ornis Fennica 89: i<br />
tryck) där utvecklingen <strong>för</strong> både de<br />
svenska och de samlade<br />
Nordvästeuropeiska ejdrarna redovisas.<br />
Fjällvråk (STD+). Andra toppåret i rad <strong>för</strong><br />
denna gnagarspecialist! Gnagaråret <strong>2011</strong> kommer sannolikt att gå till historien och det var<br />
länge sedan det var så gott om lämmel i den svenska fjällkedjan som denna sommar. Gott om<br />
gnagare var det också i många delar <strong>av</strong> skogslandet i norr var<strong>för</strong> den generella bilden inte<br />
kommer som någon överraskning. Intressant att konstatera är att index steg främst i fjällen och<br />
allra mest i den nordligaste delen <strong>av</strong> Norrland. I södra Norrland och i skogslandet nedom fjällen<br />
sjönk faktiskt index något från 2010, och i södra Norrland i sin helhet var <strong>2011</strong> inte något<br />
speciellt bra fjällvråksår. Förhoppningsvis kan dessa båda goda år, med många flygga<br />
fjällvråksungar som resultat, vara ett startskott på en återhämtning i beståndet. Från de<br />
långtidsserier som finns från fjällvärlden vet vi att dagens fjällvråksbestånd är betydligt mindre<br />
än det som fanns fram till <strong>för</strong> ca 30 år sedan. Även sträckräkningarna i Falsterbo har gett höga<br />
fjällvråkssiffror de två senaste höstarna i god överensstämmelse med standardrutterna.<br />
Brun kärrhök (STD+). Det övergripande mönstret <strong>för</strong> standardrutterna är <strong>för</strong>visso positivt och<br />
tidsseriens högsta index noterades <strong>2011</strong>, men någon säkerställd ökning är det trots detta inte<br />
frågan om. Detta stämmer väl med det något större punktruttsmaterialet och med de mycket<br />
mer omfattande sträcksiffrorna från Falsterbo. Båda dessa visar på o<strong>för</strong>ändrade antal under de<br />
senaste femton åren, efter en tidigare kraftig ökning.<br />
Lärkfalk (STD+). Standardrutterna g<strong>av</strong> en ny toppnotering även <strong>för</strong> lärkfalk och trenden under<br />
perioden är signifikant ökande. Materialet är dock litet och resultatet ska självklart tolkas<br />
<strong>för</strong>siktigt. Lokala data från östra delarna <strong>av</strong> landet visar dock också på en tydlig ökning under<br />
de senaste tio åren. Långtidstrenden i Falsterbo sedan 1975 visar inte på några <strong>för</strong>ändringar.<br />
19<br />
Ejder minskar i Östersjön, men Svensk Fågeltaxerings<br />
data ger inte hela sanningen.<br />
The Common Eider decreases in the Baltic, but the<br />
pattern shown in our counts do not give the full picture.
Stenfalk (STD-). Även stenfalken inräknas i låga antal på standardrutterna men den trend som kan<br />
beräknas är starkt negativ. För denna art är underlaget ännu mindre och några allt<strong>för</strong> stora<br />
växlar ska där<strong>för</strong> inte dras <strong>av</strong> detta, fram<strong>för</strong> allt eftersom trenden i Falsterbo är ökande. En<br />
uppdelning <strong>av</strong> standardruttsmaterialet visar på en kraftig minskning i södra Norrland, samtidigt<br />
som ingen <strong>för</strong>ändring alls skett i den nordligaste delen.<br />
Dalripa (STD-). Dalripans index fortsatte något<br />
<strong>för</strong>vånande att falla även <strong>2011</strong>. Förvånande dels<br />
eftersom fjällänens egna specialinventeringar 2010<br />
visade på en god häckningssäsong och dels där<strong>för</strong> att<br />
goda gnagarår (såsom <strong>2011</strong>) brukar <strong>för</strong>knippas med<br />
låg predation på bland annat ripor. Fördjupade<br />
analyser <strong>av</strong> standardruttsmaterialet visar att index<br />
sjönk ytterligare både i fjällen och i skogslandet och<br />
både i södra och norra delarna <strong>av</strong> Norrland. Trenden<br />
<strong>för</strong> hela perioden skiljer sig dock mellan södra och<br />
norra Norrland. Den är signifikant negativ i södra<br />
Norrland, medan ingen statistiskt säkerställd<br />
<strong>för</strong>ändring finns i de nordligaste delarna. Resultat<br />
från länsstyrelsernas inventeringar i fjällvärlden<br />
finns att tillgå från Jämtlands- och Västerbottens län<br />
<strong>för</strong> <strong>2011</strong>. Dessa inventeringar genom<strong>för</strong>s under<br />
eftersommaren och inbegriper räkning <strong>av</strong> både vuxna<br />
fåglar och årsungar. I båda länen ökade antalet ripor<br />
jäm<strong>för</strong>t med 2010 och <strong>för</strong> de perioder som täcks (4-<br />
16 år, varierande mellan olika områden) finns inga<br />
uppenbara trender i någon riktning. Orsaken till<br />
skillnaden gentemot standardrutterna är okänd, men<br />
noteras kan självklart den uppenbara skillnaden i<br />
geografisk täckning. Standardrutterna ligger<br />
systematiskt utplacerade över hela landet och täcker<br />
därmed hela det nationella utbredningsområdet <strong>för</strong><br />
ripor. Länsstyrelsen inventeringar ut<strong>för</strong>s i utvalda<br />
fjällområden (tre i AC län och åtta i Z län). I båda<br />
länen noterades att <strong>2011</strong> var en mycket bra<br />
häckningssäsong med många flygga ungar. Detta<br />
stämmer även med andra lokala inventeringar i<br />
fjällvärlden och kanske kan man hoppas på att<br />
trenden vänder uppåt 2012.<br />
Fjällripa. Inte heller <strong>för</strong> fjällripan sågs någon tendens till<br />
ljusning under <strong>2011</strong> (se ovan).<br />
Orre (V+, SP-). Efter en topp 2008 har kurvorna både <strong>för</strong> standard- och sommarpunktrutterna vänt<br />
nedåt. I punktruttsmaterialet var <strong>2011</strong> års index det lägsta hittills. Trots nedgången de senaste<br />
åren visar standardrutterna alltjämt på en ökning sett över hela perioden. Denna ökning kan<br />
numera helt tillskrivas norra Sverige, då inga signifikanta <strong>för</strong>ändringar skett i söder. Mönstret<br />
med en uppgång fram till 2008 följt <strong>av</strong> en nedgång har också noterats i lokala inventeringar,<br />
särskilt i Mellansverige. Vinterpunktrutterna ger delvis en annan bild. På vintern finns en<br />
långsiktig minskning som har sin motsvarighet i sommarpunktrutterna, och sett till<br />
standardruttsperioden finns en ökning. Någon minskning under de allra senaste åren återfinns<br />
däremot inte alls i vintermaterialet. Där noterades istället det högsta indexet hittills under<br />
vintern 2010–<strong>2011</strong>. Kan det vara så att den kalla och snörika vintern helt enkelt gjorde orrarna<br />
mer lättobserverade?<br />
20<br />
Figur 7. Dalripans <strong>för</strong>delning i<br />
Sverige 1996–<strong>2011</strong> enligt standardrutterna.<br />
Punkternas färg anger hur<br />
många fåglar som setts i genomsnitt<br />
per rutt och år.<br />
The distribution of Willow grouse in<br />
Sweden 1996–<strong>2011</strong> according to<br />
the Fixed Routes. The colour of the<br />
dots shows the <strong>av</strong>erage number of<br />
individuals seen per route and year.
Tjäder. En ständigt aktuell art och kanske extra mycket så under det gångna året (se VF 4/<strong>2011</strong> och<br />
Fågelåret 2010). Standardrutterna visar fortsatt på en signifikant ökning <strong>för</strong> hela perioden.<br />
Detalj<strong>för</strong>loppet påminner något om orrens men tjäderns index har legat stabilt de allra senaste<br />
åren efter en relativt stor nedgång mellan 2008 och 2009. En mer regional uppdelning visar att<br />
tjädern under standardruttsperioden har ökat signifikant i antal i alla delar <strong>av</strong> landet utom i<br />
norra Norrland. Även i sistnämnda område är mönstret positivt men inte statistiskt säkerställt.<br />
Alla delar <strong>av</strong> landet visar också på en topp 2008 följt <strong>av</strong> en nedgång mellan 2008 och 2009.<br />
Därefter har endast små <strong>för</strong>ändringar skett. Det här rapporterade mönstret skiljer sig från många<br />
lokala beskrivningar <strong>av</strong> tjäderbeståndens utveckling. Orsakerna bakom dessa skillnader är<br />
oklara. En del<strong>för</strong>klaring finns såklart i att olika stora områden täcks och det som händer lokalt<br />
är inte alltid detsamma som det som händer i stort (se ovan <strong>för</strong> riporna exempelvis).<br />
Fasan (V-, STD-). Fasanens minskning fortsätter enligt alla tre programmen (<strong>för</strong> vintertrenden, se<br />
hemsidan). I det mycket korta perspektivet kan man givetvis tänka sig att kalla och snörika<br />
vintrar som de allra senaste har påverkat utvecklingen negativt. I ett längre perspektiv måste det<br />
vara andra faktorer bakom nedgången, såsom exempelvis <strong>för</strong>sämringar <strong>av</strong> jordbruksmiljön.<br />
Klarar sig fasanen i det långa loppet utan stödutsättningar?<br />
Trana (SP+). Tranan är en <strong>av</strong> vinnarna under den tid som fågelövervakningen pågått. Punktrutterna<br />
visar på en i princip o<strong>av</strong>bruten uppgång sedan 1975. Standardrutterna visar <strong>för</strong>visso på<br />
signifikanta ökningar i alla delar <strong>av</strong> landet sedan 1998, men främst i södra Norrland och i östra<br />
södra Sverige <strong>för</strong>efaller ökningarna ha <strong>av</strong>tagit under de senaste tio åren.<br />
Ljungpipare (STD+). Trenden är nu signifikant positiv och vi kan säga att under<br />
standardruttsperioden har antalet häckande ljungpipare i Sverige ökat. Som nämns i <strong>för</strong>ra<br />
årsrapporten är det de nordliga ljungpiparna som ökar i antal, medan det sydliga beståndet<br />
istället minskar.<br />
Enkelbeckasin (SP-). En kraftig minskning ägde rum 1975–1995, <strong>för</strong> att därpå följas <strong>av</strong> en lång<br />
stabil period. Sommarpunktrutterna <strong>2011</strong> g<strong>av</strong> dock det hittills lägsta indexet i serien vilket<br />
möjligen indikerar starten på en ny fas <strong>av</strong> minskning. Standardrutterna visar <strong>för</strong>visso på en<br />
signifikant ökning under de senaste 14 åren, men faktum är att de senaste åtta åren indikerar en<br />
minskning liknande den på punktrutterna. Uppdelningen <strong>av</strong> standardruttsmaterialet visar på en<br />
antydd nedgång i västra delen <strong>av</strong> södra Sverige, där även många <strong>av</strong> sommarpunktrutterna<br />
genom<strong>för</strong>s. I östra södra Sverige samt i nordligaste Norrland har beståndet varit o<strong>för</strong>ändrat<br />
under standardruttsperioden, medan en stark ökning har skett i södra delen <strong>av</strong> norra Sverige.<br />
Storspov. Årets uppdelning <strong>av</strong> standardruttsdata ger ännu lite mer kunskap om var minskningarna<br />
skett under de senaste dryga tio åren. Uppenbarligen har den största minskningen skett i östra<br />
delen <strong>av</strong> södra Sverige. Negativa tendenser finns även i västra södra Sverige samt i södra<br />
delarna <strong>av</strong> norra Sverige. I nordligaste Norrland finns inga antydningar till <strong>för</strong>ändringar under<br />
denna period.<br />
Skogssnäppa (STD+). Skogssnäppan är en <strong>av</strong> de vadararter som det går allra bäst <strong>för</strong> i landet just<br />
nu. Standardrutterna visar på en o<strong>av</strong>bruten ökning de senaste 14 åren. Under samma period<br />
finns även en positiv tendens i punktrutterna, men långtidsmönstret i dessa visar inte på några<br />
större <strong>för</strong>ändringar. Intressant är också att skogssnäppan ökar i alla delar <strong>av</strong> landet utan några<br />
större geografiska skillnader. Orsakerna till ökningen är i princip helt okända.<br />
Grönbena (STD+). Trenden från standardrutterna visar inte på några större <strong>för</strong>ändringar, men <strong>2011</strong><br />
års index var det högsta som hittills noterats. Bakom detta står främst att goda antal inräknades<br />
i norra Norrland detta år.<br />
Rödbena (STD+). Det övergripande mönstret <strong>för</strong> rödbenan på standardrutterna är svagt positivt,<br />
om än inte statistiskt säkerställt. Detta står som tidigare nämnts i kontrast till det negativa<br />
punktruttsmönstret. Bakom denna skillnad står ett numera ganska välkänt faktum; det går bra<br />
<strong>för</strong> Norrlands rödbenor (främst de i fjällen häckande fåglarna) och mindre bra <strong>för</strong> de i söder.<br />
Som vi skrev redan i <strong>för</strong>ra årsrapporten visar detaljstudier att boöverlevnaden, och sannolikt<br />
också ungöverlevnaden, är betydligt bättre i fjällen än på strandängar i söder.<br />
21
Kärrsnäppa (STD+). Inte så många kärrsnäppor ses på standardrutterna men vi kan trots detta<br />
numera beräkna en trend <strong>för</strong> arten. Denna baseras helt och hållet på det fjällhäckande beståndet.<br />
Index <strong>för</strong> <strong>2011</strong> var det hittills högsta men någon statistiskt säkerställd <strong>för</strong>ändring finns inte över<br />
de senaste dryga tio åren.<br />
Brushane. Tredje året i rad med stigande index, men brushanen är alltjämt en <strong>av</strong> de arter som<br />
minskar kraftigast i landet. Sentida studier visar att häckningsframgången i fjällen är god och<br />
sannolikt ligger problemen <strong>för</strong> det nordliga beståndet snarare under flyttning och kanske främst<br />
övervintring.<br />
Fjällabb (STD+). Ett bra lämmelår är ett bra<br />
fjällabbsår, svårare än så är det inte.<br />
Intressant i sammanhanget är att<br />
detaljerade studier i fjällkedjan visar att<br />
fjällabben inte alls är särskilt nomadisk <strong>av</strong><br />
sig. Huvuddelen <strong>av</strong> de vuxna fåglarna<br />
kommer troget tillbaka till sina häckningslokaler<br />
varje år. Däremot så häckar de inte<br />
om gnagartillgången inte är någorlunda<br />
god i början <strong>av</strong> sommaren. Sådana ”ickehäckningsår”<br />
lämnas de svenska fjällen<br />
redan strax efter midsommar.<br />
H<strong>av</strong>strut (V-, STD-). Nya botten nivåer i både<br />
vinterpunkt- och standardrutterna. Den låga<br />
vintersiffran <strong>för</strong>klaras lätt <strong>av</strong> vinterns<br />
hårdhet och <strong>av</strong> att många kustområden var<br />
istäckta i samband med inventeringen.<br />
Kanske <strong>för</strong>klaras den låga standardruttssiffran<br />
även den <strong>av</strong> vinterns hårdhet?<br />
Överlevnaden var kanske sämre än vanligt<br />
<strong>för</strong> denna nordligt övervintrande art. Det är<br />
intressant att notera att <strong>av</strong> våra tre trutarter<br />
är det nu silltruten som det går<br />
jäm<strong>för</strong>elsevis bäst <strong>för</strong>, medan grå- och<br />
h<strong>av</strong>strut minskar i antal.<br />
Ringduva och skogsduva. De kraftiga ökningarna under senare år verkade komma <strong>av</strong> sig något<br />
<strong>2011</strong>. Kanske som en följd <strong>av</strong> den i hela Europa mycket bistra vintern som sannolikt minskat<br />
vinteröverlevnaden <strong>för</strong> båda arterna.<br />
Turkduva (V-). Turkduvans trender det senaste decenniet är motsägelsefulla. På vinterpunktrutterna<br />
kom det lägsta index hittills i en annars stabil trend. I de båda sommarräkningarna går<br />
det däremot uppåt, men materialet är magert. Flest fåglar räknas under vintern var<strong>för</strong> dessa<br />
siffror torde vara mer representativa.<br />
Hökuggla (STD+) och jorduggla (STD+). Ytterligare två arter där den goda gnagarsommaren i<br />
norr slår igenom i standardruttsmaterialet. Underlagen är små, men speglar trots detta<br />
svängningarna mellan goda och dåliga år på ett <strong>för</strong>vånande bra sätt. Detta är i alla fall vad<br />
jäm<strong>för</strong>elser med lokala data och spontanrapportering säger. Lokala inventeringar <strong>2011</strong> visade<br />
på uggle<strong>för</strong>ekomster <strong>av</strong> sällan skådad omfattning, i alla fall i fjällnära områden.<br />
Tornseglare. Både punkt- och standardruttsindex vände uppåt <strong>2011</strong>, men utvecklingen är fortsatt<br />
oroande. Tornseglaren minskar dessutom i antal i hela Sverige. Var<strong>för</strong> minskar flera, men inte<br />
alla (ladusvalan minskar inte!), <strong>av</strong> de arter som livnär sig på insekter i lufth<strong>av</strong>et? De danska<br />
tornseglarna minskar inte på motsvarande sätt som de svenska, även om en negativ tendens<br />
finns även i Danmark under de senaste femton åren.<br />
22<br />
Den överlägset största lämmel<strong>för</strong>ekomsten i mannaminne<br />
gjorde att flera <strong>av</strong> Lapplands lämmelspecialister hade ett<br />
riktigt toppår. Fjällvråk, fjällabb, hökuggla och jorduggla<br />
hade alla sina högsta index hittills.<br />
The greatest abundance of Lemmings in decades resulted<br />
in record numbers of several lemming specialists in<br />
Lapland, such as Rough-legged Buzzard, Long-tailed<br />
Skua, Hawk Owl and Short-eared-Owl.
Gröngöling (V-, SP-, STD-). Gröngölingen hade de lägsta indexen hittills i samtliga program. Som<br />
vi tidigare skrivit så är detta en art där mönstren i de olika programmen delvis skiljer sig åt,<br />
även om de två sommarprogrammen ger en väl samlad bild <strong>för</strong> de senaste 14 åren.<br />
Standardrutterna visar att gröngölingen under denna period klart och tydligt minskat i antal i de<br />
norra delarna <strong>av</strong> utbredningsområdet (norra Svealand och södra Norrland). Någon sådan<br />
minskning finns dock inte i huvuddelen <strong>av</strong> Svealand och Götaland (söder om 60 grader nord).<br />
Spillkråka. Sommardata visar på en klar och<br />
tydlig minskning sedan slutet <strong>av</strong> 1990-talet.<br />
Standardrutterna visar på säkerställda<br />
minskningar i alla delar <strong>av</strong> landet <strong>för</strong>utom i<br />
norra Norrland där beståndet varit o<strong>för</strong>ändrat<br />
under denna period. Det är oroväckande att<br />
spillkråkan minskar och lika oroväckande är<br />
det att det inte finns någon uppenbar orsak.<br />
Sånglärka (SP-). Jordbrukslandskapets fåglar har<br />
varit i fokus länge såsom en <strong>av</strong> de grupper <strong>av</strong><br />
fåglar som det går allra sämst <strong>för</strong> (se<br />
indikator<strong>av</strong>snittet ovan). Bland dessa är<br />
sånglärkan en <strong>av</strong> arterna som det fortsätter att<br />
gå dåligt <strong>för</strong> och i sommarpunktrutterna blev<br />
det en ny bottennotering <strong>2011</strong>. Även<br />
standardrutterna visar på en negativ utveckling<br />
i det kortare tidsperspektivet. Den <strong>för</strong>djupade<br />
analysen <strong>av</strong> materialet visar dock att det inte<br />
går lika dåligt överallt. Medan sånglärkan<br />
minskat med 4-5 % per år i västra delarna <strong>av</strong><br />
södra Sverige samt i södra delarna <strong>av</strong> norra<br />
Sverige under de senaste 14 åren, visar<br />
siffrorna på ett stabilt bestånd i östra södra<br />
Sverige och i norra Norrland under samma tid. Detta antyder att båda de processer som pekats<br />
ut bakom jordbruks<strong>fåglarnas</strong> minskning, intensifiering i det storskaliga odlingslandskapet och<br />
nedläggning <strong>av</strong> jordbruk i småbygderna är inblandade i minskningarna. Frågan som vi inte<br />
direkt kan besvara är var<strong>för</strong> det till synes går bättre i öster och längst i norr?<br />
Ladusvala, Hussvala och Backsvala. Som nämns under tornseglare så går det generellt dåligt <strong>för</strong><br />
de fåglar som fångar insekter i det fria lufth<strong>av</strong>et. Ladusvalan är undantaget med ett långsiktigt<br />
stabilt bestånd och en viss ökning under de senaste knappa femton åren. Hus- och backsvala har<br />
minskat i långtidsperspektivet och fortsätter att minska i antal även i senare tid. Båda de<br />
sistnämnda arternas index vände dock uppåt <strong>2011</strong>. Backsvalematerialet medger inga mer<br />
detaljerade jäm<strong>för</strong>elser i mindre geografisk skala, men <strong>för</strong> hussvalan kan konstateras att precis<br />
som <strong>för</strong> sånglärkan så är det i västra södra Sverige och i södra delarna <strong>av</strong> norra Sverige som<br />
arten minskar. I östra södra Sverige har beståndet varit stabilt och inte heller i norra Norrland<br />
finns någon säkerställd <strong>för</strong>ändring. Intressant att notera är att hussvalan inte minskar i<br />
Danmark. I vårt sydvästra grannland har hussvalan istället ökat i antal sedan 1975 och<br />
beståndet har varit relativt stabilt under de senaste femton åren.<br />
Korp (V+). Korpen fortsätter att <strong>för</strong>brylla även om vi på goda grunder kan säga att beståndet varit<br />
relativt stabilt under de senaste dryga tio åren. Vinterpunktrutterna stöder denna bild, trots att<br />
en ny toppnotering registrerades <strong>för</strong> vintern 2010–<strong>2011</strong>. Arten har under standardruttsperioden<br />
ökat signifikant i södra Sverige, minskat signifikant i södra delarna <strong>av</strong> norra Sverige och hållit<br />
sig på en stabil nivå i norra Norrland. Denna mer detaljerade analys gör det hela ännu mer<br />
<strong>för</strong>virrande eftersom det är i just den del <strong>av</strong> landet där de stora rovdjuren ökat mest i antal som<br />
korpen samtidigt minskat. Fler rovdjur borde innebära mera mat <strong>för</strong> korpen.<br />
23<br />
Spillkråkans tendkurva pekar brant nedåt och<br />
arten minskar sedan slutet <strong>av</strong> 1990-talet i alla<br />
delar <strong>av</strong> landet utom norra Norrland. Orsaken till<br />
minskningen är inte känd.<br />
The population curve of the Black Woodpecker<br />
points sharply downwards since about 15 years.<br />
The causes of the decline are not known.
Kråka (SP-, STD-). Fortsatt nedåt <strong>för</strong> kråkan enligt de båda sommarprogrammen. Minskningen i<br />
standardrutterna återfinns helt i västra delen <strong>av</strong> södra Sverige och i södra delen <strong>av</strong> norra<br />
Sverige. I östra delen <strong>av</strong> södra Sverige har beståndet varit stabilt och i norra Norrland återfinns<br />
en signifikant ökning. Mönstret påminner därmed om det som vi redan konstaterat hos<br />
sånglärka och hussvala och kopplingen till odlingslandskapet känns ganska uppenbar.<br />
Kaja (STD+). Arten fortsätter att öka i antal och ökningen är lika stor överallt i landet.<br />
Nötkråka (V-, STD-). Ingen ljusning syns <strong>för</strong> nötkråkan. Det går ut <strong>för</strong> i alla tre programmen.<br />
Nötskrika (SP-). Fortsatt minskning enligt sommarpunktrutterna, men stabil enligt<br />
standardrutterna. Analysen <strong>av</strong> trender i olika delar <strong>av</strong> landet ger inte heller några ledtrådar till<br />
var<strong>för</strong> denna skillnad finns. Enligt standardrutterna har inga betydande <strong>för</strong>ändringar skett i<br />
någon del <strong>av</strong> landet under de senaste 14 åren.<br />
L<strong>av</strong>skrika (STD+). Stora svängningar mellan åren men<br />
ingen tydlig <strong>för</strong>ändring i antalet l<strong>av</strong>skrikor under<br />
standardruttsperioden. Dock var <strong>2011</strong> otvivelaktigt<br />
ett bra år och index är det högsta hittills i serien.<br />
Svartmes (V-). Båda punktruttssystemen visar på en<br />
minskning i det längre perspektivet och vintermaterialet<br />
visade på en ny bottennotering 2010–<strong>2011</strong>.<br />
Samtidigt ger standardrutterna en bild <strong>av</strong> en svagt<br />
negativ trend under de senaste 14 åren. Inte heller <strong>för</strong><br />
de olika delarna <strong>av</strong> landet ger standardrutterna någon<br />
klarare bild. Inga signifikanta <strong>för</strong>ändringar finns i<br />
någon <strong>av</strong> dessa<br />
Tofsmes (V-). Ny bottennotering i vinterpunktrutterna,<br />
vilket gör att vintertrenden nu är signifikant negativ. I<br />
övrigt samma skillnader som tidigare med en negativ<br />
långtidstrend i sommarpunkt- och en positiv trend i<br />
standardrutterna. Tofsmesen antyds ha ökat i alla<br />
delar <strong>av</strong> landet enligt standardrutterna, men endast i<br />
södra delen <strong>av</strong> norra Sverige är trenden signifikant.<br />
Entita (V-). Även entitan noterades <strong>för</strong> en ny<br />
bottennotering i vinterpunktrutterna.<br />
Långtidstrenderna är som bekant negativa, medan<br />
korttidsmönstret är mera stabilt, i alla fall enligt<br />
standardrutterna. I västra delen <strong>av</strong> södra Sverige finns<br />
t o m en klart signifikant ökande trend under<br />
standardruttsperioden, vilket stämmer väl överens<br />
med utvecklingen i Danmark.<br />
Talltita (SP-). Trenden enligt sommarpunktrutterna<br />
fortsätter ut<strong>för</strong>, medan standardrutterna visar på en<br />
svag ökning under de senaste knappa femton åren.<br />
Bakom standardruttstrenden döljer sig intressanta<br />
skillnader mellan olika delar <strong>av</strong> landet. Talltitan har<br />
under perioden ökat i antal i östra södra Sverige samt<br />
i norra Norrland. Under samma tid har arten minskat<br />
i antal i södra delen <strong>av</strong> norra Sverige. I västra delen <strong>av</strong> södra Sverige har inga markanta<br />
<strong>för</strong>ändringar skett.<br />
Trädkrypare (V-). En <strong>av</strong> de små skogsfåglarna som det fortsätter att gå dåligt <strong>för</strong> och nu noterades<br />
en ny bottennotering på vinterpunktrutterna. Standardruttstrenden är inte signifikant men i<br />
södra delen <strong>av</strong> norra Sverige har arten faktiskt minskat i antal under denna period. I övriga<br />
delar <strong>av</strong> landet finns varken tendenser eller säkerställda <strong>för</strong>ändringar.<br />
24<br />
Figur 8. L<strong>av</strong>skrikans <strong>för</strong>delning i<br />
Sverige 1996–<strong>2011</strong> enligt standardrutterna.<br />
Punkternas färg anger hur<br />
många fåglar som setts i genomsnitt<br />
per rutt och år.<br />
The distribution of Siberian Jay in<br />
Sweden 1996–<strong>2011</strong> according to the<br />
Fixed Routes. The colour of the dots<br />
shows the <strong>av</strong>erage number of<br />
individuals seen per route and year.
Gärdsmyg (V-, STD-). Ett par nya bottenrekord var inte oväntat givet två mycket kalla vintrar på<br />
rad. Notera dock att minskningen mellan de senaste somrarna var mycket liten och inte i<br />
närheten <strong>av</strong> tappet på 60 % mellan 2009 och 2010. I vilket fall är dock gärdsmygen nu nere på<br />
samma låga nivå som efter 1980-talets kalla vintrar.<br />
Buskskvätta (SP-). En <strong>av</strong> de arter med viss anknytning till odlingslandskapet som fortsätter att<br />
minska i antal. Minskningen i standardrutterna härstammar från södra Sverige och södra delen<br />
<strong>av</strong> norra Sverige, där trenderna har negativa riktningar om än inte signifikanta sådana. I norra<br />
Norrland finns ingen <strong>för</strong>ändring i antal.<br />
Rödstjärt. Fortsätter att öka i antal och allra mest ökar rödstjärten i västra delen <strong>av</strong> södra Sverige.<br />
Mönstret är identiskt med det som finns i Danmark.<br />
Näktergal (SP-). Bottennoteringen i punktrutterna hänger möjligen ihop med den <strong>för</strong>senade<br />
ankomsten <strong>av</strong> flera ifrån sydost anländande arter, däribland näktergal, under senvåren <strong>2011</strong>.<br />
Dåligt väder längs flyttningsvägarna <strong>för</strong>senade näktergalar och andra arter med flera veckor.<br />
Detta innebar sannolikt att arten missades på många punktrutter under året (punktrutterna<br />
genom<strong>för</strong>s på ungefär samma datum från år till år). När näktergalarna väl anlände sent omsider<br />
gjorde de så i normala antal <strong>för</strong> senare år. Notera dock att törnskatan inte uppvisade någon<br />
minskning i antal, trots sen ankomst även <strong>för</strong> denna art.<br />
Sångare. Hela åtta <strong>av</strong> tio sångare (arter & raser) som inte är<br />
direkt knutna till våta miljöer har ökat i antal under de<br />
senaste knappa femton åren enligt standardrutterna.<br />
Kan verkligen <strong>för</strong>hållandena under häckningstiden i<br />
Sverige <strong>för</strong> denna grupp ha <strong>för</strong>bättrats så <strong>av</strong>sevärt<br />
under senare år? Det ligger nära tillhands att tro att det<br />
istället är <strong>för</strong>hållandena i övervintringsområdet eller<br />
längs flyttvägarna som <strong>för</strong>bättrats. Några <strong>av</strong> arterna och<br />
raserna kommenteras mer i detalj nedan. Mönstren i<br />
Sverige skiljer <strong>för</strong> övrigt ganska rejält från de som<br />
noterats i Danmark, vilket möjligen kan tala emot att<br />
det är under icke-häckningstid som <strong>för</strong>hållandena har<br />
<strong>för</strong>bättrats. Där minskar fem <strong>av</strong> åtta <strong>för</strong>ekommande<br />
arter i denna grupp under samma period. De makalösa<br />
ökningarna hos svarthätta och gransångare återfinns<br />
dock även i Danmark.<br />
Svarthätta (SP+) och gransångare (sydlig, SP+, STD+,<br />
nordlig STD+). Uppåt, bara uppåt går det <strong>för</strong> dessa<br />
sångare som delvis övervintrar i Europa och delvis i<br />
Afrika. De ökar dessutom kraftigt i all delar <strong>av</strong> landet,<br />
den sydliga gransångaren dock i högre takt än den<br />
nordliga släktingen.<br />
Lövsångare (sydlig SP-, nordlig SP-, STD-). De sydliga lövsångarna minskar enligt punktrutterna<br />
men ökar enligt standardrutterna om vi jäm<strong>för</strong> samma period. Ökningen i standardrutterna<br />
kommer helt från den östra delen <strong>av</strong> södra Sverige. I väster har beståndet varit stabilt. För de<br />
nordliga lövsångarna är mönstren mer överensstämmande mellan de två systemen. Under<br />
standardruttsperioden har lövsångarna i norr minskat i antal och allra längst i norr var <strong>2011</strong> ett<br />
riktigt dåligt lövsångarår. Från lokala inventeringar vet vi att motsvarande ”dåliga perioder” har<br />
<strong>för</strong>ekommit i norr <strong>för</strong>ut, men att det i alla fall i fjällbjörkskogen inte finns någon större total<br />
<strong>för</strong>ändring över de senaste femtio åren.<br />
Grönsångare (SP-). Ingen signifikant långtidstrend men <strong>2011</strong> g<strong>av</strong> det lägsta indexet hittills på<br />
sommarpunktrutterna. Standardrutterna ger en mer positiv bild <strong>av</strong> utvecklingen under de<br />
senaste knappa femton åren.<br />
25<br />
Törnsångaren är en <strong>av</strong> de tropikflyttande<br />
sångarna i Sverige det gått ganska bra <strong>för</strong><br />
de senaste decennierna.<br />
The Common Whitethroat is one of<br />
several warblers migrating to Africa that<br />
has had a decent population<br />
development in Sweden the last decades.
Kungsfågel (V-). Kungsfågeln minskar enligt alla systemen och vinterindex 2010–<strong>2011</strong> var det<br />
lägsta hittills. De två kalla vintrarna i det senaste har givetvis inte gynnat kungsfåglarna men är<br />
inte på något vis hela <strong>för</strong>klaringen bakom den i princip obrutna minskningen som pågått sedan<br />
1990. Notabelt är också att kungsfågeln minskar i hela landet enligt standardrutterna, i ungefär<br />
samma takt o<strong>av</strong>sett vilken del <strong>av</strong> landet vi talar om.<br />
Svartvit flugsnappare och grå flugsnappare. Båda arterna ökar enligt standardrutterna och<br />
minskar enligt punktrutterna under de senaste knappa femton åren. Mellanårsvariationen<br />
stämmer dock väl överens programmen emellan. Ökningen stämmer väl med utvecklingen <strong>för</strong><br />
flera andra tropikflyttare (se ovan). Skillnaden mellan systemen är oklar då båda arterna ökar<br />
signifikant på standardrutterna i södra Sverige (där huvuddelen <strong>av</strong> punktrutterna finns). Båda<br />
ökar också i södra delen <strong>av</strong> norra Sverige, medan den svartvita minskar i antal i norra Norrland.<br />
Även dessa tropikflyttare (se sångare ovan) har en annan utveckling i Danmark jäm<strong>för</strong>t med i<br />
Sverige. Där minskar båda arterna klart under de senaste femton åren.<br />
Trädpiplärka (SP-). Lägsta index hittills enligt<br />
sommarpunktrutterna. Dessa ger en tydlig<br />
minskning både i kort- och långtidsperspektivet.<br />
Standardrutterna pekar istället på en ökning<br />
under de senaste knappa femton åren. Det<br />
positiva mönstret återfinns i hela Sverige så<br />
geografiska skillnader kan inte <strong>för</strong>klara<br />
skillnaden jäm<strong>för</strong>t med punktrutterna.<br />
Gissningsvis handlar det istället om skillnader i<br />
vilka miljöer som respektive rutter går. Det går<br />
kanske bättre <strong>för</strong> trädpiplärkan i och i anslutning<br />
till det egentliga skogslandskapet jäm<strong>för</strong>t med i<br />
mer tätortsnära natur?<br />
Sidensvans (STD-). Att <strong>för</strong>ekomsten <strong>av</strong> sidensvansar<br />
varierar kraftigt mellan olika år är välkänt, både<br />
på vintern och på sommaren. Medan variationen i<br />
vinter<strong>för</strong>ekomst är starkt kopplad till <strong>för</strong>ekomsten<br />
<strong>av</strong> bär, är orsakerna bakom variationen i det<br />
häckande beståndet i stort okänd. Någon form <strong>av</strong><br />
samband mellan de två finns i alla fall inte i<br />
fågeltaxeringens siffror. <strong>2011</strong> var uppenbarligen<br />
ett klent häckningsår i Sverige och index från<br />
standardrutterna är det lägsta hittills. Trots detta<br />
finns en klart positiv trend som har sin grund i ett<br />
antal goda år 2003–2009.<br />
Varfågel (STD+). Ännu en art där den goda gnagar<strong>för</strong>ekomsten i norra Sverige <strong>2011</strong> är den<br />
rimligaste <strong>för</strong>klaringen till ett högt index. Varfågeln är dock en mycket fåtalig art på<br />
standardrutterna och siffrorna skall tolkas med stor <strong>för</strong>siktighet.<br />
Stare. Även om index steg något mellan 2010 och <strong>2011</strong> är staren ännu en <strong>av</strong> de jordbruksfåglar<br />
som det fortsätter att gå dåligt <strong>för</strong>. Enligt standardrutterna går det allra sämst i västra delen <strong>av</strong><br />
södra Sverige.<br />
Hämpling (SP-). Ny bottennotering enligt punktrutterna och båda systemen visar entydigt på en<br />
fortsatt minskning under de senaste 14 åren. Enligt standardrutterna går det, till skillnad mot<br />
flera andra jordbruksfåglar, allra sämst i östra delen <strong>av</strong> södra Sverige. Riktningen i väster är<br />
även den negativ, men inte statistiskt säkerställd. Den skånska atlasinventeringen visar att det<br />
är i småbygderna som hämplingens tillbakagång är som tydligast, sannolikt ett resultat <strong>av</strong> både<br />
igenläggning <strong>av</strong> tidigare jordbruksmark och <strong>av</strong> att det jordbruk som numera bedrivs i dessa<br />
delar är alltmer inriktat på djurhållning och tillhörande vallodling.<br />
26<br />
Trädpiplärkan ökar något i antal på<br />
standardrutterna och ökningen är likartad över<br />
hela Sverige.<br />
The population trend of Tree Pipit is slightly<br />
increasing all over Sweden.
Grönfink. Ökad dödlighet hos grönfinkar har uppmärksammats <strong>av</strong> allmänhet och media vid flera<br />
tillfällen under senare år. Möjligen kan vi nu se spåren <strong>av</strong> detta även i antalet grönfinkar i<br />
landet. Grönfinken ökade stadigt i antal och spred sig även geografiskt fram till ungefär 2006.<br />
Därefter har index varit vikande i alla tre systemen. De sjukdomsfall som har registrerats<br />
handlar om en encellig parasit, en flagellat vid namn Trichomonas gallinae, som orsakar skador<br />
i <strong>fåglarnas</strong> munhåla, svalg och kräva. Fåglarna får svårt att äta och dricka, vilket i regel leder<br />
till att de så småningom dör. Parasiten sprids vid fågelbord och fågelbad och<br />
uppmärksammades <strong>för</strong>st i Storbritannien 2005. De <strong>för</strong>sta fallen från Norden, inklusive Sverige,<br />
rapporterades <strong>för</strong>st 2008 (www.sva.se), men trendkurvorna antyder att något hände redan<br />
2006–2007. I alla fall var det då som den tidigare ökningen övergick i en minskning. De<br />
tydligaste sentida minskningarna i Sverige finns i östra delen <strong>av</strong> södra Sverige samt i södra<br />
delen <strong>av</strong> norra Sverige. Sträckräkningarna i Falsterbo ger samma bild som fågeltaxeringens<br />
siffror, med en uppgång fram till 2006 följt <strong>av</strong> en nedgång därefter. Sträcksiffran från hösten<br />
<strong>2011</strong> var den lägsta sedan 1974. Enligt SVA drabbar parasiten även andra finkfåglar såsom<br />
bofink, domherre och siskor men <strong>för</strong> dessa ser vi inte några tecken på påverkan på de svenska<br />
populationstrenderna. Någon sentida nedgång motsvarande den svenska har inte noterats i<br />
Danmark.<br />
Gulsparv (V-, SP-, STD-). Det går dåligt <strong>för</strong> fåglar med anknytning till odlingslandskapet och<br />
gulsparven är inget undantag. Årets inventeringar g<strong>av</strong> nya bottennoteringar i alla systemen.<br />
Standardruttstrenden <strong>för</strong> hela landet har en negativ riktning men <strong>för</strong>ändringen är inte<br />
signifikant. Bakom detta finns ett mönster som nämnts ovan <strong>för</strong> flera jordbruksarter. Även<br />
gulsparven minskar enligt standardrutterna i<br />
västra delen <strong>av</strong> södra Sverige och i södra delen<br />
<strong>av</strong> norra Sverige. I östra delen <strong>av</strong> södra Sverige<br />
har beståndet varit stabilt och i norra Norrland<br />
har gulsparven faktiskt ökat signifikant under<br />
standardruttsperioden.<br />
Ortolansparv (STD-). Punktruttsindex steg faktiskt<br />
något från 2010 till <strong>2011</strong>, men i<br />
standardrutterna noterades det lägsta indexet<br />
hittills. Detta antyder att det numera går ut<strong>för</strong><br />
även med norra Sveriges ortolansparvar som<br />
utgör huvuddelen <strong>av</strong> det svenska beståndet.<br />
Nyligen publicerades resultat från den lilla<br />
spillran som återstår <strong>av</strong> beståndet i södra<br />
Sverige (Sondell m.fl. <strong>2011</strong>- Ornis Svecica 21:<br />
167-178). Studien antyder att dagens<br />
odlingsmetoder, vilka leder till brist på områden<br />
med jord utan växtlighet, <strong>för</strong>sämrar <strong>för</strong>äldrarnas<br />
möjligheter att hitta föda till ungarna. Om så är<br />
fallet står kanske en stor del <strong>av</strong> <strong>för</strong>klaringen till<br />
nedgången att finna här hos oss, snarare än<br />
längs flyttningsvägarna och i<br />
övervintringsområdet, vilket tidigare <strong>för</strong>eslagits.<br />
Videsparv. Utsikterna <strong>för</strong> videsparven är just nu<br />
bleka: en enda videsparv sågs på punktrutterna,<br />
endast 45 individer sågs på 22 standardrutter<br />
och en nästan 5 % minskning per år på<br />
standardrutterna. I södra delen <strong>av</strong><br />
utbredningsområdet (figur 9) ses numera sällan<br />
några videsparvar.<br />
27<br />
Figur 9. Videsparvens <strong>för</strong>delning i<br />
Sverige 1996–<strong>2011</strong> enligt standardrutterna.<br />
Punkternas färg anger hur<br />
många fåglar som setts i genomsnitt<br />
per rutt och år.<br />
The distribution of Rustic Bunting in<br />
Sweden 1996–<strong>2011</strong> according to the<br />
Fixed Routes. The colour of the dots
Gråsparv (V-). Ny bottennotering i vinterpunktrutterna och skillnaderna mellan punkt- (vinter och<br />
sommar) och standardrutter kvarstår. Enligt de <strong>för</strong>stnämnda systemen fortsätter minskningen<br />
även under de senaste knappa femton åren. Enligt standardrutterna har det nationella beståndet<br />
varit stabilt under samma period. Skillnaden kan rimligen inte <strong>för</strong>klaras <strong>av</strong> storskaliga<br />
geografiska skillnader då det enligt standardrutterna går bra <strong>för</strong> gråsparven i södra Sverige, där<br />
huvuddelen <strong>av</strong> punktrutterna finns. Standardrutterna visar samtidigt att gråsparven minskar i<br />
antal i norra Sverige. Troligen finns en skillnad i vilka miljöer som täcks i de olika systemen,<br />
vilket sedan leder till de olika mönster vi ser. I dagsläget vet vi inte exakt hur dessa skillnader<br />
ser ut men en jäm<strong>för</strong>else mellan landsbygd och olika former <strong>av</strong> tätbebyggelse skulle möjligen<br />
leda ett steg vidare.<br />
TACK<br />
Svensk Fågeltaxerings verksamhet bygger nästan uteslutande på den stora grupp hängivna<br />
inventerare som varje år till ringa eller bara symbolisk ersättning räknar fåglar på punkt-, standard-<br />
och nattrutter. Därtill kommer ett antal personer som mot arvodering gör standardrutter som annars<br />
inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands inland och fjälltrakter. Vi vill fram<strong>för</strong>a vårt stora och<br />
varmt kända tack till landets alla inventerare <strong>för</strong> den enormt värdefulla insats ni gör <strong>för</strong><br />
övervakningen <strong>av</strong> den svenska fågelfaunan.<br />
Länsstyrelsernas stöd och medverkan i standardruttsprogrammet är också <strong>av</strong> största vikt och<br />
mycket uppskattat. Ett stort tack också till följande personer på och utan<strong>för</strong> länsstyrelserna som<br />
fungerat som koordinatorer och kontaktpersoner <strong>för</strong> standard-, punkt- och nattrutter på lokal och<br />
regional nivå: Linda Andersson, Therese Asp, Leon Axelsson-Widén, Susanne Backe, Tomas<br />
Bergström, Per Ekerholm, Therese Ericsson, Lars Gezelius, Peder Hedberg Fält, Per Hedenbo, Karl<br />
Ingvarsson, Leif Johansson, Thomas M. Johansson, Tomas I. Johansson, Olle Kellner, Sebastian<br />
Kirppu, Ulf Kolmodin, Kristian Nilsson, Peter Nilsson, Elisabeth Odhult, Frans Olofsson, Erik<br />
Owuso-Ansah, Stefan Persson, Helena Rygne, Peter Schmidt, Lars Schütt, Lars Stibe, Mats<br />
Thuresson och Tomas Viktor.<br />
Ola Olsson, Anders Larsson och Henrik Dahl har varit oumbärliga <strong>för</strong> utvecklandet <strong>av</strong><br />
analysverktyg <strong>för</strong> de mycket stora datamängder som projektet har. Per Andell har i många år svarat<br />
<strong>för</strong> snabb och noggrann inmatning <strong>av</strong> data och Pernilla Borgström, Camilla Wadlund och William<br />
Sidemo Holm har hjälpt till med kontrolläsning <strong>av</strong> dataläggningen. Samarbetet med Sveriges<br />
Ornitologiska Förening vad gäller exponering <strong>av</strong> inventeringsresultat och därmed rekrytering <strong>av</strong><br />
nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk Fågeltaxering finansieras genom Naturvårdsverkets<br />
miljöövervakning, tema Landskap.<br />
Ett stort och varmt tack till er alla!<br />
28
Tabell 1. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 1975/76–2010/11.<br />
The number of free point count routes during winter in 1975/76–2010/11 for the five different<br />
count periods.<br />
Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5 Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5<br />
1975/76 133 108 351 102 125 1993/94 156 148 386 138 142<br />
1976/77 160 133 644 116 139 1994/95 148 146 385 139 139<br />
1977/78 211 163 537 148 197 1995/96 135 130 379 126 128<br />
1978/79 162 152 353 130 126 1996/97 137 129 374 126 135<br />
1979/80 123 120 346 114 114 1997/98 135 133 377 137 135<br />
1980/81 133 129 333 120 117 1998/99 116 119 358 117 123<br />
1981/82 163 151 304 138 135 1999/00 118 118 337 115 124<br />
1982/83 120 117 281 120 116 2000/01 135 135 394 133 132<br />
1983/84 103 101 246 95 102 2001/02 136 132 363 131 135<br />
1984/85 117 118 309 102 106 2002/03 121 119 334 118 125<br />
1985/86 103 98 274 95 89 2003/04 112 102 331 109 108<br />
1986/87 283 275 505 260 250 2004/05 106 97 315 100 101<br />
1987/88 219 208 439 201 193 2005/06 92 91 309 89 91<br />
1988/89 184 177 428 177 170 2006/07 98 92 341 91 93<br />
1989/90 199 195 436 185 186 2007/08 95 91 310 90 92<br />
1990/91 179 167 384 157 161 2008/09 92 89 317 84 88<br />
1991/92 152 151 362 151 156 2009/10 89 85 285 83 85<br />
1992/93 150 150 412 155 153 2010/11 84 74 273 77 81<br />
Tabell 2. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren 1975–<strong>2011</strong>.<br />
The number of free point count routes during summer in 1975–<strong>2011</strong>.<br />
År N År N År N År N År N<br />
1980 143 1990 202 2000 288 2010 266<br />
1981 109 1991 188 2001 324 <strong>2011</strong> 262<br />
1982 93 1992 239 2002 309<br />
1983 84 1993 243 2003 304<br />
1984 117 1994 268 2004 304<br />
1975 88 1985 127 1995 245 2005 275<br />
1976 139 1986 121 1996 275 2006 283<br />
1977 151 1987 198 1997 308 2007 309<br />
1978 145 1988 195 1998 305 2008 300<br />
1979 136 1989 188 1999 305 2009 271<br />
Tabell 3. Antal inventerade<br />
standardrutter 1996–<strong>2011</strong>.<br />
The number of Fixed routes<br />
censused in 1996–<strong>2011</strong>.<br />
År N År N År N<br />
2000 204 2010 498<br />
2001 226 <strong>2011</strong> 462<br />
2002 329<br />
2003 402<br />
2004 401<br />
2005 402<br />
1996 48 2006 411<br />
1997 86 2007 462<br />
1998 166 2008 584<br />
1999 180 2009 519<br />
29
Tabell 4. Totala antalet fåglar registrerade under vintern på de fria punktrutterna 2010/<strong>2011</strong> (”2010”<br />
i tabellhuvudet), jäm<strong>för</strong>t med 2009/2010 (”2009” i tabellhuvudet). Endast data från period 3 är<br />
medtagna. Antal gjorda rutter var 285 (2009/2010) och 273 (2010/<strong>2011</strong>).<br />
The total number of birds registered in mid-winter 2010/<strong>2011</strong> on the free point count routes, with<br />
data for 2009/2010 as comparison. ”Registrerade individer” = recorded individuals,”Antal rutter<br />
med arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 285 (2009/2010)<br />
and 273 (2010/<strong>2011</strong>).<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2009 2010 2009 2010<br />
Storlom 1 1<br />
Smålom 1 1<br />
Skäggdopping 465 140 15 4<br />
Gråhakedopping 4 1<br />
Svarthakedopping 1 1<br />
Smådopping 48 12 7 7<br />
H<strong>av</strong>ssula 4 1<br />
Storskarv 709 544 33 13<br />
Toppskarv 9 1<br />
Häger 170 12 41 11<br />
Vit stork 4 1<br />
Rördrom 1 1<br />
Gräsand 12600 10350 93 73<br />
Kricka 28 58 5 4<br />
Snatterand 26 2<br />
Bläsand 1019 191 13 5<br />
Stjärtand 1 1<br />
Skedand 1 1<br />
Bergand 29 1 2 1<br />
Vigg 10427 3694 24 10<br />
Brunand 141 37 3 3<br />
Knipa 2660 1048 55 44<br />
Alfågel 23 6 3 2<br />
Svärta 32 3<br />
Sjöorre 4 36 1 3<br />
Ejder 822 233 8 8<br />
Småskrake 131 61 15 10<br />
Storskrake 891 203 48 28<br />
Salskrake 622 133 10 3<br />
Mandarinand 1 1<br />
Grågås 1499 538 26 17<br />
Bläsgås 710 5<br />
Sädgås 5930 126 11 7<br />
Kanadagås 7512 4322 43 13<br />
Vitkindad gås 385 6<br />
Knölsvan 1659 791 50 25<br />
Mindre sångsvan 6 2<br />
Sångsvan 943 381 67 32<br />
Kungsörn 18 18 14 15<br />
30<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2009 2010 2009 2010<br />
Ormvråk 243 222 88 76<br />
Fjällvråk 37 17 23 14<br />
Sparvhök 37 36 35 32<br />
Duvhök 32 21 27 18<br />
Glada 125 66 24 23<br />
H<strong>av</strong>sörn 87 92 44 40<br />
Blå kärrhök 6 6<br />
Pilgrimsfalk 4 5 3 4<br />
Tornfalk 18 7 13 6<br />
Orre 148 265 22 24<br />
Tjäder 8 5 7 4<br />
Järpe 16 12 8 7<br />
Rapphöna 43 21 6 3<br />
Fasan 120 59 31 20<br />
Vattenrall 3 2<br />
Rörhöna 13 12 4 5<br />
Sothöna 4478 682 21 13<br />
Enkelbeckasin 2 1<br />
Morkulla 1 1<br />
Storspov 30 1 4 1<br />
Rödbena 3 1<br />
Skärsnäppa 4 2<br />
Kärrsnäppa 3 2<br />
Vittrut 1 1<br />
H<strong>av</strong>strut 429 225 26 20<br />
Silltrut 1 1<br />
Gråtrut 3468 3036 69 54<br />
Fiskmås 1101 911 44 22<br />
Skrattmås 440 319 20 16<br />
Sillgrissla 2 1 2 1<br />
Tamduva 1161 1105 69 58<br />
Skogsduva 50 10 5 5<br />
Ringduva 3887 371 67 39<br />
Turkduva 47 26 12 12<br />
Hökuggla 1 1<br />
Sparvuggla 4 5 4 5<br />
Kattuggla 4 5 3 5<br />
Jorduggla 1 1 1 1<br />
Pärluggla 1 1
Tabell 4. forts. (cont.)<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2009 2010 2009 2010<br />
Kungsfiskare 4 4<br />
Gröngöling 50 27 45 23<br />
Gråspett 17 17 14 14<br />
Större hackspett 786 732 223 207<br />
Mindre hackspett 12 10 12 10<br />
Tretåig hackspett 4 7 4 7<br />
Spillkråka 68 60 52 45<br />
Sånglärka 1 1<br />
Korp 935 1219 197 214<br />
Kråka 6664 6783 242 237<br />
Råka 2148 1016 29 29<br />
Kaja 12224 7757 173 176<br />
Skata 2276 2419 245 243<br />
Nötkråka 9 3 9 3<br />
Nötskrika 671 921 192 196<br />
L<strong>av</strong>skrika 2 6 1 4<br />
Stjärtmes 229 228 34 41<br />
Talgoxe 4676 4531 274 260<br />
Blåmes 3277 2931 259 249<br />
Svartmes 207 146 87 74<br />
Tofsmes 178 176 71 69<br />
Entita 407 358 118 110<br />
Talltita 312 371 93 89<br />
Nötväcka 1313 1052 223 204<br />
Trädkrypare 139 90 78 42<br />
Strömstare 52 69 26 33<br />
Gärdsmyg 214 16 98 14<br />
Dubbeltrast 65 1 31 1<br />
Björktrast 33039 290 212 49<br />
Taltrast 2 2<br />
Rödvingetrast 1855 85<br />
Koltrast 3619 726 219 115<br />
31<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2009 2010 2009 2010<br />
Rödhake 109 39 54 21<br />
Skäggmes 18 1 4 1<br />
Kungsfågel 669 472 128 94<br />
Järnsparv 2 2<br />
Ängspiplärka 17 1 2 1<br />
Skärpiplärka 1 1<br />
Forsärla 1 1<br />
Sidensvans 732 633 32 21<br />
Varfågel 14 22 12 22<br />
Stare 266 3 23 2<br />
Stenknäck 212 48 33 21<br />
Grönfink 2350 1991 180 156<br />
Steglits 137 34 31 15<br />
Grönsiska 7750 351 148 33<br />
Hämpling 2 1<br />
Gråsiska 1722 808 90 79<br />
Vinterhämpling 9 6 2 2<br />
Domherre 1781 2107 211 209<br />
Tallbit 2 48 2 5<br />
Mindre korsnäbb 982 203 83 17<br />
Större korsnäbb 25 7<br />
Korsnäbb ob 641 177 52 26<br />
Bändelkorsnäbb 1 1<br />
Bofink 910 222 64 45<br />
Bergfink 136358 68 82 16<br />
Gulsparv 3777 3149 166 157<br />
Sävsparv 4 1 4 1<br />
Snösparv 8 2<br />
Gråsparv 597 432 62 53<br />
Pilfink 1558 1501 153 129
Tabell 5. Totala antalet fåglar registrerade under sommaren på de fria punktrutterna <strong>2011</strong>, jäm<strong>för</strong>t<br />
med 2010. Antal gjorda rutter var 266 (2010) och 262 (<strong>2011</strong>).<br />
The total number of birds registered in summer <strong>2011</strong> on the free point count routes, with data for<br />
2010 as comparison. ”Registrerade individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med<br />
arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 266 (2010) and 262<br />
(<strong>2011</strong>).<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Storlom 108 104 43 47<br />
Smålom 25 39 20 15<br />
Skäggdopping 268 232 48 51<br />
Gråhakedopping 41 39 15 13<br />
Svarthakedopping 18 20 6 6<br />
Smådopping 10 15 5 6<br />
Storskarv 384 462 40 39<br />
Häger 51 111 33 39<br />
Rördrom 11 10 4 2<br />
Vit stork 4 9 1 2<br />
Gräsand 1032 1108 159 144<br />
Kricka 66 126 26 35<br />
Årta 3 1<br />
Snatterand 34 9 4 5<br />
Bläsand 60 58 24 17<br />
Stjärtand 2 2 1 1<br />
Skedand 15 8 7 4<br />
Vigg 227 218 41 38<br />
Brunand 7 4 4 2<br />
Knipa 607 604 120 112<br />
Alfågel 1 3 1 2<br />
Svärta 15 1 3 1<br />
Sjöorre 14 64 2 3<br />
Ejder 1170 721 20 22<br />
Småskrake 113 94 25 19<br />
Storskrake 157 174 59 54<br />
Gr<strong>av</strong>and 356 366 30 29<br />
Grågås 1886 2665 81 83<br />
Sädgås 8 4 3 3<br />
Kanadagås 699 587 103 96<br />
Vitkindad gås 1966 334 12 12<br />
Prutgås 160 3<br />
Knölsvan 500 459 54 57<br />
Sångsvan 1069 307 69 59<br />
Kungsörn 1 4 1 3<br />
Ormvråk 139 110 79 71<br />
Fjällvråk 4 2 3 2<br />
Sparvhök 11 11 10 11<br />
Duvhök 5 7 5 7<br />
Glada 51 52 18 20<br />
32<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Brunglada 1 1<br />
H<strong>av</strong>sörn 6 10 6 8<br />
Bivråk 11 10 9 4<br />
Brun kärrhök 45 52 30 32<br />
Blå kärrhök 11 6<br />
Ängshök 4 1 2 1<br />
Fiskgjuse 43 35 26 22<br />
Lärkfalk 14 11 13 10<br />
Pilgrimsfalk 1 1<br />
Stenfalk 1 1<br />
Tornfalk 39 30 20 24<br />
Dalripa 1 1<br />
Orre 283 196 58 41<br />
Tjäder 11 12 7 9<br />
Järpe 11 12 7 7<br />
Vaktel 1 6 1 6<br />
Fasan 324 276 71 73<br />
Trana 922 990 110 138<br />
Vattenrall 2 4 2 3<br />
Småfl. sumphöna 1 1<br />
Kornknarr 8 6<br />
Rörhöna 12 26 9 15<br />
Sothöna 227 133 37 32<br />
Strandskata 276 248 37 41<br />
Tofsvipa 1338 1249 133 138<br />
Större strandpipare 13 20 7 9<br />
Mindre strandpipare 11 8 6 5<br />
Ljungpipare 30 39 9 13<br />
Enkelbeckasin 266 170 98 70<br />
Dvärgbeckasin 1 1<br />
Morkulla 25 35 17 22<br />
Storspov 914 795 72 61<br />
Småspov 23 20 12 9<br />
Rödspov 2 3 1 1<br />
Myrspov 61 96 1 1<br />
Skogssnäppa 126 146 78 81<br />
Grönbena 104 113 40 34<br />
Drillsnäppa 114 110 59 60<br />
Rödbena 211 150 41 33<br />
Svartsnäppa 4 5 2 3
Tabell 5. forts. (cont.)<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Gluttsnäppa 41 43 27 21<br />
Mosnäppa 3 1<br />
Myrsnäppa 2 1<br />
Småsnäppa 2 1<br />
Brushane 5 19 3 6<br />
Skärfläcka 29 8 3 1<br />
Fjällabb 1 1<br />
Labb 2 2 1 1<br />
H<strong>av</strong>strut 91 92 30 29<br />
Silltrut 400 383 21 31<br />
Gråtrut 1181 1453 94 84<br />
Fiskmås 2554 3201 190 187<br />
Dvärgmås 98 62 15 12<br />
Skrattmås 4964 4239 113 120<br />
Svarttärna 16 1<br />
Skräntärna 1 7 1 3<br />
Fisktärna 293 282 65 63<br />
Silvertärna 107 179 19 16<br />
Småtärna 25 21 5 3<br />
Kentsk tärna 4 3 2 2<br />
Tordmule 7 1<br />
Tobisgrissla 3 2<br />
Tamduva 282 140 42 40<br />
Skogsduva 199 174 67 76<br />
Ringduva 4886 4237 254 250<br />
Turkduva 25 43 12 12<br />
Gök 784 797 172 170<br />
Berguv 1 1<br />
Sparvuggla 1 2 1 2<br />
Kattuggla 17 9 14 7<br />
Slaguggla 1 1<br />
Lappuggla 2 2<br />
Hornuggla 2 2 1 1<br />
Jorduggla 5 4 3 3<br />
Pärluggla 7 1 5 1<br />
Nattskärra 10 8 3 2<br />
Tornseglare 1357 1904 110 127<br />
Gröngöling 123 110 73 66<br />
Gråspett 2 3 2 3<br />
Större hackspett 552 609 194 189<br />
Mindre hackspett 22 28 17 20<br />
Tretåig hackspett 4 5 3 3<br />
Spillkråka 133 118 79 71<br />
Göktyta 98 56 55 34<br />
Trädlärka 53 43 25 22<br />
Sånglärka 1489 1335 145 142<br />
33<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Ladusvala 1381 1550 178 178<br />
Hussvala 539 613 93 91<br />
Backsvala 391 343 22 26<br />
Sommargylling 9 14 3 6<br />
Korp 416 272 146 124<br />
Kråka 2333 2133 234 240<br />
Råka 857 700 24 21<br />
Kaja 3663 3675 177 172<br />
Skata 956 915 195 184<br />
Nötkråka 9 11 6 7<br />
Nötskrika 252 219 101 111<br />
L<strong>av</strong>skrika 7 1 2 1<br />
Stjärtmes 36 43 14 16<br />
Talgoxe 2485 2450 253 257<br />
Blåmes 1406 1131 215 222<br />
Svartmes 126 144 73 81<br />
Tofsmes 72 69 37 35<br />
Entita 82 68 46 39<br />
Talltita 92 76 48 40<br />
Nötväcka 397 329 129 125<br />
Trädkrypare 103 102 62 50<br />
Strömstare 1 1<br />
Gärdsmyg 385 312 130 114<br />
Dubbeltrast 138 167 68 81<br />
Björktrast 2840 3098 188 172<br />
Taltrast 1981 2004 234 236<br />
Rödvingetrast 1118 1044 148 129<br />
Ringtrast 4 3 3 1<br />
Koltrast 3158 2693 236 239<br />
Stenskvätta 112 131 45 51<br />
Buskskvätta 396 319 123 109<br />
Svart rödstjärt 1 2 1 2<br />
Rödstjärt 395 460 125 134<br />
Näktergal 392 356 63 65<br />
Blåhake 3 5 3 4<br />
Rödhake 1490 1340 218 221<br />
Skäggmes 2 1<br />
Gräshoppsångare 13 15 11 13<br />
Trastsångare 2 1 2 1<br />
Rörsångare 151 169 65 69<br />
Kärrsångare 72 79 24 28<br />
Busksångare 1 1 1 1<br />
Sävsångare 112 96 39 40<br />
Härmsångare 152 144 69 60<br />
Svarthätta 1730 1917 195 205<br />
Höksångare 1 1
Tabell 5. forts. (cont.)<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Trädgårdssångare 1046 1243 191 205<br />
Törnsångare 572 626 129 135<br />
Ärtsångare 256 211 113 108<br />
Lövsångare 6729 6257 257 256<br />
Gransångare 400 413 81 105<br />
Grönsångare 285 265 95 104<br />
Kungsfågel 217 255 97 98<br />
Grå flugsnappare 235 200 101 85<br />
Sv-v flugsnappare 1300 1214 213 211<br />
Halsb.flugsnappare 14 6 3 4<br />
Mindre flugsnappare 2 4 2 4<br />
Järnsparv 345 316 127 130<br />
Ängspiplärka 163 185 55 52<br />
Fältpiplärka 4 2<br />
Trädpiplärka 1512 1304 202 206<br />
Rödstrupig piplärka 1 1<br />
Skärpiplärka 1 2 1 1<br />
Sädesärla 1046 1001 222 222<br />
Forsärla 26 10 15 7<br />
Gulärla 240 389 46 50<br />
Varfågel 1 1<br />
Törnskata 56 75 39 45<br />
34<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Stare 3682 3847 194 193<br />
Stenknäck 60 75 28 30<br />
Grönfink 1269 1093 216 204<br />
Steglits 94 71 32 38<br />
Grönsiska 1446 1076 169 166<br />
Hämpling 218 170 52 50<br />
Gråsiska 80 68 26 21<br />
Gulhämpling 4 1 1 1<br />
Domherre 147 128 71 62<br />
Rosenfink 77 73 38 36<br />
Mindre korsnäbb 655 122 62 34<br />
Större korsnäbb 10 31 4 7<br />
Korsnäbb ob. 697 180 50 43<br />
Bofink 7097 6902 260 258<br />
Bergfink 165 163 26 22<br />
Gulsparv 1390 1313 206 208<br />
Ortolansparv 27 32 13 14<br />
Videsparv 1 1<br />
Sävsparv 240 214 103 105<br />
Gråsparv 386 394 72 87<br />
Pilfink 752 841 124 132<br />
Under <strong>2011</strong> registrerades 195 storlommar på 91 standardrutter. De senaste 10–15 åren har antalet storlommar i Sverige<br />
varit tämligen stabilt.<br />
In <strong>2011</strong>, 195 Black-throated Divers were registered on 91 Fixed Routes. The population trend the last 10–15 years is<br />
fairly stable.
Tabell 6. Totala antalet fåglar registrerade under sommaren på standardrutterna <strong>2011</strong>, jäm<strong>för</strong>t med<br />
2010. Enbart data från linjetaxeringsdelen <strong>av</strong> standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var<br />
498 (2010) och 462 (<strong>2011</strong>).<br />
The total number of birds registered in summer <strong>2011</strong> on the Fixed routes, with data for 2010 as<br />
comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. ”Registrerade<br />
individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the<br />
species. No. of censused routes the two years were 498 (2010) and 462 (<strong>2011</strong>).<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Storlom 176 195 97 91<br />
Smålom 72 82 37 37<br />
Skäggdopping 63 65 21 19<br />
Gråhakedopping 7 6 2 4<br />
Svarthakedopping 6 11 4 5<br />
Smådopping 2 1 1 1<br />
Storskarv 730 880 30 32<br />
Toppskarv 1 1<br />
Häger 54 53 36 28<br />
Rördrom 5 10 4 8<br />
Gräsand 576 635 126 128<br />
Kricka 142 131 52 51<br />
Årta 1 1<br />
Snatterand 14 1 3 1<br />
Bläsand 13 27 5 13<br />
Stjärtand 2 1 1 1<br />
Skedand 6 6 4 2<br />
Bergand 3 2 1 1<br />
Vigg 184 124 40 35<br />
Brunand 3 2<br />
Knipa 323 316 131 118<br />
Alfågel 13 20 5 8<br />
Svärta 32 27 8 10<br />
Sjöorre 39 27 10 9<br />
Ejder 495 474 16 20<br />
Småskrake 108 65 28 21<br />
Storskrake 142 93 45 42<br />
Salskrake 6 1 5 1<br />
Gr<strong>av</strong>and 86 136 12 20<br />
Grågås 1268 667 67 59<br />
Sädgås 17 3 7 1<br />
Bläsgås 1 1<br />
Kanadagås 432 429 124 99<br />
Vitkindad gås 2363 256 10 8<br />
Knölsvan 112 115 30 27<br />
Sångsvan 243 171 95 82<br />
Kungsörn 6 8 6 6<br />
Ormvråk 202 164 122 100<br />
Fjällvråk 33 38 22 27<br />
35<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Sparvhök 24 21 23 19<br />
Duvhök 12 12 12 10<br />
Glada 37 43 13 11<br />
H<strong>av</strong>sörn 9 11 8 8<br />
Bivråk 22 26 19 18<br />
Brun kärrhök 22 31 14 21<br />
Blå kärrhök 5 3 5 3<br />
Fiskgjuse 36 40 25 30<br />
Lärkfalk 16 28 14 25<br />
Jaktfalk 1 1<br />
Stenfalk 14 7 11 7<br />
Tornfalk 27 41 22 34<br />
Dalripa 88 72 49 44<br />
Fjällripa 43 25 15 14<br />
Orre 512 304 156 133<br />
Tjäder 208 186 127 124<br />
Järpe 65 70 46 49<br />
Rapphöna 5 2<br />
Vaktel 2 14 2 12<br />
Fasan 211 146 62 47<br />
Trana 526 745 203 198<br />
Vattenrall 4 2 3 1<br />
Småfl. sumphöna 1 1<br />
Kornknarr 5 5 4 5<br />
Rörhöna 2 6 2 4<br />
Sothöna 38 29 18 10<br />
Strandskata 150 157 26 25<br />
Tofsvipa 721 680 112 104<br />
Större strandpipare 36 84 12 18<br />
Mindre strandpipare 8 7 4 4<br />
Fjällpipare 22 35 7 10<br />
Ljungpipare 591 794 76 71<br />
Roskarl 6 1<br />
Enkelbeckasin 413 345 176 159<br />
Dubbelbeckasin 3 2<br />
Dvärgbeckasin 1 1<br />
Morkulla 64 57 51 45<br />
Storspov 216 171 70 67<br />
Småspov 326 218 71 62
Tabell 6. forts. (cont.)<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Rödspov 1 1<br />
Myrspov 3 2<br />
Skogssnäppa 442 507 203 213<br />
Grönbena 756 712 171 140<br />
Drillsnäppa 212 205 116 106<br />
Rödbena 208 245 44 46<br />
Svartsnäppa 19 13 15 11<br />
Gluttsnäppa 319 273 117 101<br />
Skärsnäppa 12 29 1 2<br />
Mosnäppa 12 23 4 4<br />
Kärrsnäppa 47 69 10 10<br />
Myrsnäppa 2 12 2 3<br />
Brushane 24 18 8 8<br />
Smaln. simsnäppa 28 19 10 7<br />
Fjällabb 90 117 18 26<br />
Labb 2 2 1 1<br />
H<strong>av</strong>strut 378 53 21 19<br />
Silltrut 301 151 20 15<br />
Gråtrut 864 734 82 95<br />
Fiskmås 1769 1793 242 236<br />
Dvärgmås 26 47 3 9<br />
Skrattmås 1452 1657 93 97<br />
Svarttärna 1 1<br />
Skräntärna 2 1 2 1<br />
Fisktärna 225 235 74 71<br />
Silvertärna 169 137 43 30<br />
Småtärna 9 12 2 2<br />
Tordmule 4 13 1 1<br />
Tobisgrissla 147 9 1 1<br />
Tamduva 169 223 21 29<br />
Skogsduva 187 160 64 60<br />
Ringduva 4174 3825 352 321<br />
Turkduva 13 11 7 6<br />
Gök 1434 1335 407 387<br />
Berguv 1 3 1 2<br />
Hökuggla 5 20 5 13<br />
Sparvuggla 3 4 3 4<br />
Kattuggla 11 4 9 4<br />
Slaguggla 4 1 4 1<br />
Lappuggla 1 1<br />
Hornuggla 1 2 1 2<br />
Jorduggla 7 22 7 18<br />
Pärluggla 10 5 10 5<br />
Nattskärra 2 2 2 2<br />
Tornseglare 1012 1318 146 163<br />
Gröngöling 129 110 89 69<br />
36<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Gråspett 3 4 3 3<br />
Större hackspett 881 1212 310 335<br />
Mindre hackspett 14 19 10 14<br />
Tretåig hackspett 33 27 24 20<br />
Spillkråka 219 231 158 146<br />
Göktyta 94 88 73 67<br />
Trädlärka 40 42 30 28<br />
Sånglärka 1328 1420 107 96<br />
Ladusvala 1121 1136 196 194<br />
Hussvala 374 552 84 92<br />
Backsvala 69 113 9 10<br />
Sommargylling 4 5 3 4<br />
Korp 556 425 243 204<br />
Kråka 1861 1645 300 296<br />
Råka 599 364 12 9<br />
Kaja 2908 3202 150 150<br />
Skata 694 584 169 149<br />
Nötkråka 12 5 8 4<br />
Nötskrika 430 392 171 171<br />
L<strong>av</strong>skrika 189 289 63 77<br />
Stjärtmes 110 78 49 33<br />
Talgoxe 3604 3517 393 383<br />
Blåmes 1194 1037 226 219<br />
Svartmes 458 430 153 166<br />
Tofsmes 322 350 143 150<br />
Lappmes 15 17 9 7<br />
Entita 148 129 72 74<br />
Talltita 576 616 222 221<br />
Nötväcka 353 322 124 122<br />
Trädkrypare 284 294 133 143<br />
Strömstare 9 8 5 6<br />
Gärdsmyg 910 704 213 195<br />
Dubbeltrast 736 569 245 234<br />
Björktrast 1400 1239 234 216<br />
Taltrast 3656 3854 442 408<br />
Rödvingetrast 2053 1518 333 273<br />
Ringtrast 63 41 16 21<br />
Koltrast 3810 3091 332 322<br />
Stenskvätta 316 428 86 89<br />
Buskskvätta 633 528 222 199<br />
Svart rödstjärt 1 1 1 1<br />
Rödstjärt 2083 1463 313 282<br />
Näktergal 198 231 54 50<br />
Blåhake 207 133 29 36<br />
Blåstjärt 1 1<br />
Rödhake 4038 3934 416 386
Tabell 6. forts. (cont.)<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Gräshoppsångare 20 25 16 17<br />
Flodsångare 1 1 1 1<br />
Trastsångare 5 2 3 1<br />
Rörsångare 142 113 48 44<br />
Kärrsångare 75 61 30 32<br />
Sävsångare 107 98 30 31<br />
Härmsångare 189 178 80 75<br />
Svarthätta 2922 2909 262 264<br />
Höksångare 6 6 4 4<br />
Trädgårdssångare 1850 1921 300 299<br />
Törnsångare 795 797 135 147<br />
Ärtsångare 571 449 249 206<br />
Lövsångare 20394 17936 491 450<br />
Gransångare 475 553 135 145<br />
Grönsångare 488 468 173 170<br />
Lundsångare 1 1 1 1<br />
Nordsångare 1 1<br />
Kungsfågel 1137 1320 280 282<br />
Grå flugsnappare 1033 916 276 247<br />
Sv-v flugsnappare 1433 1286 339 314<br />
Halsb.flugsnappare 10 13 2 3<br />
Mindre flugsnappare 9 3 9 3<br />
Järnsparv 1054 980 313 293<br />
Ängspiplärka 1378 1302 122 121<br />
Trädpiplärka 4964 4472 430 401<br />
Rödstrupig piplärka 1 1<br />
Skärpiplärka 6 2<br />
Sädesärla 816 821 253 248<br />
Forsärla 9 15 7 7<br />
Gulärla 743 692 151 128<br />
37<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Sidensvans 83 18 45 10<br />
Varfågel 9 23 5 13<br />
Törnskata 106 126 67 81<br />
Rödhuvad törnskata 1 1<br />
Stare 2431 2810 174 162<br />
Stenknäck 66 48 35 27<br />
Grönfink 982 898 206 173<br />
Steglits 111 70 40 26<br />
Grönsiska 4648 3568 400 357<br />
Hämpling 217 235 44 51<br />
Gråsiska 996 601 136 89<br />
Snösiska 4 2<br />
Vinterhämpling 1 1<br />
Domherre 302 335 155 152<br />
Rosenfink 60 44 33 26<br />
Tallbit 15 11 10 5<br />
Mindre korsnäbb 2240 1305 174 154<br />
Större korsnäbb 153 169 49 25<br />
Korsnäbb ob. 2015 1475 174 134<br />
Bändelkorsnäbb 4 36 4 9<br />
Bofink 15423 14096 445 405<br />
Bergfink 3574 2641 191 144<br />
Gulsparv 1549 1488 242 242<br />
Ortolansparv 19 9 11 5<br />
Videsparv 104 45 46 22<br />
Sävsparv 455 432 173 157<br />
Lappsparv 204 184 13 20<br />
Snösparv 36 88 7 9<br />
Gråsparv 492 457 54 53<br />
Pilfink 735 822 87 98
Tabell 7. Totala antalet större däggdjur observerade under sommaren <strong>2011</strong> på linjedelen <strong>av</strong><br />
standardrutterna. Däggdjur räknades på 457 rutter.<br />
The total number of large mammals registered in summer <strong>2011</strong> on the line transects of the Fixed<br />
routes. ”Registrerade individer” = recorded individuals and ”Antal rutter med arten” = number of<br />
routes with the species. Mammals were looked for in 457 routes.<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art Species <strong>2011</strong> <strong>2011</strong><br />
Igelkott Erinaceus europaeus 1 1<br />
Ekorre Sciurus vulgaris 32 25<br />
Bäver Castor fiber 4 4<br />
Fälthare Lepus europaeus 273 70<br />
Skogshare Lepus timidus 43 33<br />
Vildkanin Oryctolagus cuniculus 10 6<br />
Rödräv Vulpes vulpes 47 41<br />
Hermelin Mustela erminea 2 2<br />
Småvessla Mustela nivalis 5 2<br />
Mink Mustela vison 2 1<br />
Mård Martes martes 3 3<br />
Grävling Meles meles 3 3<br />
Vildsvin Sus scrofa 44 9<br />
Älg Alces alces 113 80<br />
Rådjur Capreolus capreolus 481 157<br />
Kronhjort Cervus elaphus 8 5<br />
Dovhjort Dama dama 210 10<br />
38
Tabell 8. Antalet individer <strong>av</strong> utvalda fågelarter registrerade på 115 nattrutter <strong>2011</strong>, jäm<strong>för</strong>t med<br />
antalet individer <strong>av</strong> samma arter på 108 nattrutter 2010. ”Individer” anger summan <strong>av</strong> det högsta<br />
antalet adulta individer som noterats vid något <strong>av</strong> de tre inventeringstillfällena per rutt under<br />
säsongen. För kullar anges antalet kullar, inte antalet ungar.<br />
The number of individuals of selected species registered on the 115 night routes in <strong>2011</strong> and the<br />
105 night routes in 2010.”Rutter” = number of routes with the species.<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Rördrom 32 27 15 16<br />
Rapphöna 17 13 7 4<br />
Vaktel 30 101 17 47<br />
Kornknarr 58 39 23 25<br />
Vattenrall 28 41 16 24<br />
Småfläckig sumph. 7 15 6 10<br />
Morkulla 348 386 97 105<br />
Enkelbeckasin 336 258 76 84<br />
Berguv 15 18 13 14<br />
Berguv kull 1 1<br />
Hökuggla 1 5 1 4<br />
Sparvuggla 31 40 27 30<br />
Kattuggla 416 373 81 81<br />
Kattuggla kullar 54 34 35 26<br />
Slaguggla 43 63 20 25<br />
Slaguggla kullar 2 2<br />
Lappuggla 5 10 4 6<br />
Pärluggla 174 268 49 53<br />
Pärluggla kull 1 4 1 4<br />
Hornuggla* 104 88 50 57<br />
Hornuggla kullar 74 51 33 36<br />
Jorduggla 2 5 2 2<br />
Nattskärra 93 98 35 33<br />
Trädlärka 27 16 16 12<br />
Näktergal 474 543 56 52<br />
Gräshoppsångare 74 57 31 27<br />
Flodsångare 5 1 4 1<br />
Vassångare 1 1 1 1<br />
Trastsångare 5 2 5 2<br />
Kärrsångare 78 84 29 35<br />
Busksångare 1 4 1 3<br />
* För ”hornuggla” visas summan <strong>av</strong> det högsta antalet adulta individer<br />
och kullar per rutt eftersom det på flera rutter endast observerades<br />
ungkullar. En ungkull har i de fallen räknats som en adult individ.<br />
39
Tabell 9. Antalet däggdjur registrerade på 113 nattrutter <strong>2011</strong>, i jäm<strong>för</strong>else med antalet däggdjur<br />
noterade på 99 nattrutter 2010. Antalen anger summan <strong>av</strong> det högsta antalet individer som noterats<br />
vid något <strong>av</strong> de tre inventeringstillfällena per rutt (på punkter eller transportsträckor) under<br />
säsongen.<br />
The number of individuals of larger mammals registered on the night routes in <strong>2011</strong> and 2010.<br />
”Registrerade individer” = registered individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes<br />
with the species.<br />
Registrerade Antal rutter<br />
individer med arten<br />
Art Species 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Igelkott Erinaceus europaeus 20 21 13 11<br />
Bisam Ondatra zibethicus 3 2 2 1<br />
Ekorre Sciurus vulgaris 1 1<br />
Bäver Castor fiber 3 8 3 7<br />
Fälthare Lepus europaeus 347 320 65 73<br />
Skogshare Lepus timidus 68 74 39 35<br />
Vildkanin Oryctolagus cuniculus 47 27 15 12<br />
Lodjur Lynx lynx 1 3 1 3<br />
Varg Canis lupus 3 1<br />
Rödräv Vulpes vulpes 129 162 65 87<br />
Mårdhund Nyctereutes procyonoides 1 1<br />
Småvessla Mustela nivalis 3 3<br />
Iller Mustela putorius 4 1 4 1<br />
Mård Martes martes 4 3 4 3<br />
Utter Lutra lutra 1 1<br />
Grävling Meles meles 63 77 46 56<br />
Vildsvin Sus scrofa 70 77 14 18<br />
Älg Alces alces 49 59 33 38<br />
Rådjur Capreolus capreolus 400 417 78 85<br />
Kronhjort Cervus elaphus 35 44 5 10<br />
Dovhjort Dama dama 460 611 18 21<br />
40
Figur 10. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern <strong>för</strong> 68 arter baserat på de fria punktrutterna. Data <strong>för</strong><br />
period 3 (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena<br />
anger beståndsnivån i <strong>för</strong>hållande till år 1998, som satts till 1. Talen i parentes efter artnamnet<br />
är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk<br />
signifikans (se Metoddelen). Data i siffror <strong>för</strong> dessa och fler arter på hemsidan.<br />
TRIM-indices for 68 species based on winter point count routes. Only data from Period 3<br />
(Christmas/New Year) were used. Index 1 is the population level in 1998. The figures within<br />
brackets after the species name are the <strong>av</strong>erage no. of birds observed per year, the <strong>av</strong>erage<br />
trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and other<br />
species can be found on the homepage.<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Häger, Ardea cinerea - (135, 4.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Bläsand, Anas penelope - (347, 30.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Knipa, Bucephala clangula - (1929, 1.1, ***)<br />
Knölsvan, Cygnus olor - (1716, 1.7, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
41<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gräsand, Anas platyrhynchos - (9966, 2.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Vigg, Aythya fuligula - (9320, 3.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Salskrake, Mergus albellus - (150, 9.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Sångsvan, Cygnus cygnus - (1012, 2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Kungsörn, Aquila chrysaetos - (17, 0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Fjällvråk, Buteo lagopus - (43, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Duvhök, Accipiter gentilis - (29, -1.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
6<br />
4<br />
2<br />
H<strong>av</strong>sörn, Haliaeetus albicilla - (44, 6.9, ***)<br />
Orre, Tetrao tetrix - (132, -1.3, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
42<br />
Ormvråk, Buteo buteo - (266, 0.5, *)<br />
Sparvhök, Accipiter nisus - (59, -1.3, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Glada, Milvus milvus - (41, 17.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Blå kärrhök, Circus cyaneus - (11, 1.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tjäder, Tetrao urogallus - (10, 1.3, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Järpe, Bonasa bonasia - (14, -0.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
H<strong>av</strong>strut, Larus marinus - (374, -0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Fiskmås, Larus canus - (948, 3.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Ringduva, Columba palumbus - (844, 1.4, *)<br />
Sparvuggla, Glauc. passerinum - (9, 5.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
43<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Sothöna, Fulica atra - (2140, 0.9, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråtrut, Larus argentatus - (5554, 1.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Skrattmås, Larus ridibundus - (779, -2.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Turkduva, Strept. decaocto - (43, -4.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gröngöling, Picus viridis - (120, -0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråspett, Picus canus - (7, 8.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
M. hackspett, Dendrocopos minor - (15, 0.2, NS)<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Korp, Corvus corax - (1196, 1.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Råka, Corvus frugilegus - (898, 5.3, ***)<br />
Skata, Pica pica - (3641, 0, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
St. hackspett, Dendrocopos major - (843, 0.2, NS)<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
44<br />
Spillkråka, Dryocopus martius - (130, 0.4, NS)<br />
Kråka, Corvus corone cornix - (10336, -1.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kaja, Corvus monedula - (9420, 0.7, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Nötkråka, Nucif. caryocatactes - (26, -3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Nötskrika, Garrulus glandarius - (892, -0.5, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Talgoxe, Parus major - (6035, 0.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Svartmes, Parus ater - (381, -0.7, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Entita, Parus palustris - (920, -2.7, ***)<br />
Nötväcka, Sitta europaea - (1294, 1.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
45<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (349, 0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Blåmes, Parus caeruleus - (3178, 2.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tofsmes, Parus cristatus - (362, -0.4, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Talltita, Parus montanus - (849, -2.7, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Trädkrypare, Certhia familiaris - (212, -1.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Strömstare, Cinclus cinclus - (85, 0.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
6<br />
4<br />
2<br />
Björktrast, Turdus pilaris - (10526, -0.8, NS)<br />
Rödhake, Erithacus rubecula - (61, 4.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
Sidensvans, Bombycilla garrulus - (1299, 3.3, ***)<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
Stenknäck, Cocc. coccothraustes - (135, 5.1, ***)<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
46<br />
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes - (121, 3.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Koltrast, Turdus merula - (1135, 2.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kungsfågel, Regulus regulus - (1789, -2.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Varfågel, Lanius excubitor - (34, -0.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grönfink, Carduelis chloris - (4057, 1.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 10. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> vintern. Winter point count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Steglits, Carduelis carduelis - (120, 0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråsiska, Carduelis flammea - (3633, -3.7, ***)<br />
Korsnäbb ob., Loxia species - (679, -2.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
Bergfink, Fringilla montifringilla - (13730, -5.8, NS)<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråsparv, Passer domesticus - (1201, -2.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
47<br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grönsiska, Carduelis spinus - (4216, -3.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (2929, -1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Bofink, Fringilla coelebs - (458, -0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gulsparv, Emberiza citrinella - (7994, -1.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Pilfink, Passer montanus - (2030, -0.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden <strong>för</strong> 168 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och<br />
standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till 1 <strong>för</strong> 1998. Siffrorna under artnamnet<br />
visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans<br />
(se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 1975–<strong>2011</strong>, de till höger gäller<br />
standardrutterna 1998–<strong>2011</strong>. Data i siffror <strong>för</strong> dessa och ytterligare arter finns på hemsidan.<br />
Breeding period indices for 168 species based on free point counts (red curve) and Fixed routes<br />
(black curve). The population level in 1998 is set at 1. The figures within brackets are the mean no.<br />
of birds observed per year, the <strong>av</strong>erage trend (% per year), and level of statistical significance, for<br />
the two datasets respectively. Individual index figures can be found on the homepage.<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Storlom, G<strong>av</strong>ia arctica<br />
(94, 1.4, *; 157, -0.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
Skäggdopping, Podiceps cristatus<br />
(289, -0.2, NS; 60, 2.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Storskarv, Phalacrocorax carbo<br />
(463, 9.9, ***; 510, 23.6, ***)<br />
Rördrom, Botaurus stellaris<br />
(19, -0.8, NS; 8, 2.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
48<br />
Smålom, G<strong>av</strong>ia stellata<br />
(16, 6.8, *; 57, 3.2, *)<br />
Svarthakedopping, Podiceps auritus<br />
(15, -6.1, ***; 8, 7.3, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Häger, Ardea cinerea<br />
(107, 1.5, **; 64, -3, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gräsand, Anas platyrhynchos<br />
(957, 0.9, **; 458, 2.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kricka, Anas crecca<br />
(73, -2, *; 117, -1.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Bläsand, Anas penelope<br />
(56, -1.6, NS; 37, -7.4, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Knipa, Bucephala clangula<br />
(467, 0.2, NS; 289, -0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Svärta, Melanitta fusca<br />
(-, -, -; 26, 2.1, NS)<br />
Ejder, Somateria mollissima<br />
(1300, -2.6, ***; 402, -0.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
49<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Snatterand, Anas strepera<br />
(-, -, -; 7, 4.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Vigg, Aythya fuligula<br />
(187, -1.3, NS; 138, -5.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Alfågel, Clangula hyemalis<br />
(-, -, -; 17, -1.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Sjöorre, Melanitta nigra<br />
(-, -, -; 32, -4.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Småskrake, Mergus serrator<br />
(77, 0.4, NS; 67, -2.9, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
Storskrake, Mergus merganser<br />
(187, 0.8, NS; 94, -1.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grågås, Anser anser<br />
(969, 6.9, ***; 730, 15.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Knölsvan, Cygnus olor<br />
(384, 1.5, **; 87, 0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Ormvråk, Buteo buteo<br />
(129, 0.6, NS; 170, 0.3, NS)<br />
Sparvhök, Accipiter nisus<br />
(14, 0.6, NS; 19, 1.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
50<br />
Gr<strong>av</strong>and, Tadorna tadorna<br />
(269, -0.8, NS; 90, -1.9, NS)<br />
Kanadagås, Branta canadensis<br />
(524, 7.3, ***; 409, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Sångsvan, Cygnus cygnus<br />
(177, 8.3, ***; 158, 2.6, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Fjällvråk, Buteo lagopus<br />
(-, -, -; 19, -4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Duvhök, Accipiter gentilis<br />
(-, -, -; 15, -3.3, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Glada, Milvus milvus<br />
(26, 6.3, ***; 25, 12.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Brun kärrhök, Circus aeruginosus<br />
(29, 6.5, ***; 20, 3.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Lärkfalk, Falco subbuteo<br />
(-, -, -; 16, 10.2, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tornfalk, Falco tinnunculus<br />
(22, 2, NS; 27, -1.4, NS)<br />
Fjällripa, Lagopus mutus<br />
(-, -, -; 28, -5.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
51<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Bivråk, Pernis apivorus<br />
(11, -0.9, NS; 14, 3.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Fiskgjuse, Pandion haliaetus<br />
(34, 2.7, **; 32, 1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Stenfalk, Falco columbarius<br />
(-, -, -; 11, -7.8, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Dalripa, Lagopus lagopus<br />
(-, -, -; 113, -8.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Orre, Tetrao tetrix<br />
(245, -2, ***; 344, 3.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tjäder, Tetrao urogallus<br />
(10, 0.5, NS; 153, 3.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Fasan, Phasianus colchicus<br />
(362, -1.2, ***; 189, -2, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Sothöna, Fulica atra<br />
(195, -0.6, NS; 39, 6.9, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tofsvipa, Vanellus vanellus<br />
(694, -1, ***; 627, 1.3, NS)<br />
Fjällpipare, Charadrius morinellus<br />
(-, -, -; 15, -0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
52<br />
Järpe, Bonasa bonasia<br />
(9, -1.1, NS; 56, 3.7, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Trana, Grus grus<br />
(292, 6.2, ***; 491, 6.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Strandskata, Haemat. ostralegus<br />
(229, -0.9, NS; 128, 1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
St. strandpipare, Charadrius hiaticula<br />
(16, 2.4, NS; 33, 6.4, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Ljungpipare, Pluvialis apricaria<br />
(65, -0.4, NS; 398, 1.7, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
3<br />
2<br />
1<br />
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Enkelbeckasin, Gallinago gallinago<br />
(196, -2.5, ***; 314, 2.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Storspov, Numenius arquata<br />
(313, -1.7, ***; 161, -2.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Skogssnäppa, Tringa ochropus<br />
(91, 0.2, NS; 318, 3.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Drillsnäppa, Actitis hypoleucos<br />
(118, -1.9, ***; 146, -0.3, NS)<br />
Svartsnäppa, Tringa erythropus<br />
(-, -, -; 23, -5.9, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
53<br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Morkulla, Scolopax rusticola<br />
(25, 2.3, NS; 53, 1.9, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Småspov, Numenius phaeopus<br />
(-, -, -; 139, 5.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Grönbena, Tringa glareola<br />
(60, 0, NS; 464, 0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Rödbena, Tringa totanus<br />
(109, -2.3, **; 106, 2.3, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gluttsnäppa, Tringa nebularia<br />
(30, 2.1, NS; 224, -0.3, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Kärrsnäppa, Calidris alpina<br />
(-, -, -; 27, 3.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Smaln. simsnäppa, Phalaropus lobatus<br />
(-, -, -; 23, 2.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
H<strong>av</strong>strut, Larus marinus<br />
(360, -0.6, NS; 132, -2.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråtrut, Larus argentatus<br />
(2716, -5.2, ***; 754, -5.7, ***)<br />
Dvärgmås, Larus minutus<br />
(-, -, -; 64, -16.1, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
54<br />
Brushane, Philomachus pugnax<br />
(-, -, -; 18, -8.8, **)<br />
Fjällabb, Sterc. longicaudus<br />
(-, -, -; 55, 1.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Silltrut, Larus fuscus<br />
(154, -1.1, NS; 135, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Fiskmås, Larus canus<br />
(2217, -1.7, ***; 1480, 0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Skrattmås, Larus ridibundus<br />
(3973, -3.9, ***; 1323, -2.3, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Fisktärna, Sterna hirundo<br />
(269, 0.4, NS; 196, 3.4, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Skogsduva, Columba oenas<br />
(166, -3.4, ***; 129, 5.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Turkduva, Strept. decaocto<br />
(18, 3.5, *; 10, 1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Hökuggla, Surnia ulula<br />
(-, -, -; 9, 1.5, NS)<br />
Jorduggla, Asio flammeus<br />
(-, -, -; 8, 0.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
55<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Silvertärna, Sterna paradisaea<br />
(108, 1.1, NS; 137, -2.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Ringduva, Columba palumbus<br />
(2926, -0.2, NS; 3018, 4.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gök, Cuculus canorus<br />
(670, -2.4, ***; 1015, 2.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
6<br />
4<br />
2<br />
Kattuggla, Strix aluco<br />
(-, -, -; 5, 4.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Tornseglare, Apus apus<br />
(2102, -2.8, ***; 1222, -4.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Gröngöling, Picus viridis<br />
(187, -2.3, ***; 122, -0.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
M. hackspett, Dendrocopos minor<br />
(17, 2, NS; 14, 6.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Spillkråka, Dryocopus martius<br />
(177, 0, NS; 244, -2.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Trädlärka, Lullula arborea<br />
(29, 4.5, ***; 34, -0.5, NS)<br />
Ladusvala, Hirundo rustica<br />
(964, 0.4, NS; 885, 1.3, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
56<br />
St. hackspett, Dendrocopos major<br />
(463, -0.4, *; 750, 4.6, ***)<br />
Tretåspett, Picoides tridactylus<br />
(-, -, -; 27, 6.6, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Göktyta, Jynx torquilla<br />
(85, -3.7, ***; 62, 5.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Sånglärka, Alauda arvensis<br />
(1257, -3.3, ***; 1177, -1.7, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Hussvala, Delichon urbica<br />
(825, -2.7, ***; 504, -2.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Backsvala, Riparia riparia<br />
(282, -2.9, ***; 125, -4.4, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kråka, Corvus corone cornix<br />
(2214, -1.8, ***; 1519, -0.7, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kaja, Corvus monedula<br />
(2477, 0.2, NS; 2150, 3.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Nötkråka, Nucif. caryocatactes<br />
(13, -2.9, **; 9, -6.1, *)<br />
L<strong>av</strong>skrika, Perisoreus infaustus<br />
(-, -, -; 128, 1.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
57<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Korp, Corvus corax<br />
(296, 2.6, ***; 402, 0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Råka, Corvus frugilegus<br />
(365, 2.2, NS; 418, -1.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Skata, Pica pica<br />
(832, 0, NS; 563, 0.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Nötskrika, Garrulus glandarius<br />
(252, -1.1, ***; 344, 0.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Stjärtmes, Aegithalos caudatus<br />
(32, 1, NS; 73, 5.1, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Talgoxe, Parus major<br />
(2092, -0.7, ***; 2519, 4.7, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Svartmes, Parus ater<br />
(192, -1.8, ***; 355, -0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Lappmes, Parus cinctus<br />
(-, -, -; 20, -6.2, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Talltita, Parus montanus<br />
(176, -5, ***; 533, 1, *)<br />
Trädkrypare, Certhia familiaris<br />
(117, -1.5, ***; 257, -0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
58<br />
Blåmes, Parus caeruleus<br />
(859, 1.1, ***; 809, 5, ***)<br />
Tofsmes, Parus cristatus<br />
(77, -1.1, *; 290, 2.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Entita, Parus palustris<br />
(122, -4.4, ***; 117, 1.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Nötväcka, Sitta europaea<br />
(288, 0.9, **; 269, 4.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes<br />
(442, 3.9, ***; 1097, 1, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Dubbeltrast, Turdus viscivorus<br />
(105, 2.5, ***; 415, 5.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Taltrast, Turdus philomelos<br />
(1420, 0.5, ***; 2601, 3.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Ringtrast, Turdus torquatus<br />
(-, -, -; 19, 5.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Stenskvätta, Oenanthe oenanthe<br />
(102, -2.3, ***; 237, -0.2, NS)<br />
Rödstjärt, Phoen. phoenicurus<br />
(211, -1.2, ***; 1209, 1.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
59<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Björktrast, Turdus pilaris<br />
(2165, -1.2, ***; 1462, -2.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Rödvingetrast, Turdus iliacus<br />
(861, -0.3, NS; 1823, 0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Koltrast, Turdus merula<br />
(2471, 1, ***; 2827, 2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Buskskvätta, Saxicola rubetra<br />
(281, -1.6, ***; 520, -0.9, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Näktergal, Luscinia luscinia<br />
(378, -2.6, ***; 187, -0.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Blåhake, Luscinia svecica<br />
(-, -, -; 108, -1.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gräshoppsångare, Locustella naevia<br />
(16, -3.3, ***; 15, 0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kärrsångare, Acroc. palustris<br />
(61, 1.7, **; 62, 2.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Härmsångare, Hippolais icterina<br />
(121, -0.1, NS; 132, 3.9, ***)<br />
Trädgårdssångare, Sylvia borin<br />
(1125, -0.1, NS; 1463, 1.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
60<br />
Rödhake, Erithacus rubecula<br />
(1278, -0.4, **; 2987, 1.9, ***)<br />
Rörsångare, Acroc. scirpaceus<br />
(180, -0.6, *; 100, -0.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Sävsångare, Acroc. schoenobaenus<br />
(91, -2.5, ***; 80, 1.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Svarthätta, Sylvia atricapilla<br />
(973, 2.8, ***; 1689, 7.4, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Törnsångare, Sylvia communis<br />
(479, 0.3, NS; 660, 1.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Ärtsångare, Sylvia curruca<br />
(220, -0.1, NS; 448, 2.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Lövsångare (N), Ph. t. acredula<br />
(884, -0.1, NS; 4998, -1.1, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gransångare (N), Ph. c. abietinus<br />
(83, -2.2, ***; 211, 5.1, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Kungsfågel, Regulus regulus<br />
(508, -1.8, ***; 1600, -4.3, ***)<br />
Sv-v flugsnappare, Ficed. hypoleuca<br />
(1085, -1, ***; 1078, 1.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
61<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Lövsångare (S), Ph. t. trochilus<br />
(5022, -0.8, ***; 9833, 1.6, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
6<br />
4<br />
2<br />
Gransångare (S), Ph. c. collybita<br />
(76, 9.7, ***; 82, 15.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grönsångare, Phylloscopus sibilatrix<br />
(320, 0, NS; 417, 0.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grå flugsnappare, Muscicapa striata<br />
(180, -1.4, ***; 701, 3.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Järnsparv, Prunella modularis<br />
(300, -2.8, ***; 736, 3.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Ängspiplärka, Anthus pratensis<br />
(171, -2.1, **; 1005, -0.9, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Sädesärla, Motacilla alba<br />
(866, -1.1, ***; 720, 1.2, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Gulärla, Motacilla fl<strong>av</strong>a<br />
(131, -4.7, ***; 501, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Varfågel, Lanius excubitor<br />
(-, -, -; 9, 5.6, NS)<br />
Stare, Sturnus vulgaris<br />
(3717, -2.3, ***; 2901, -2.3, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
62<br />
Trädpiplärka, Anthus trivialis<br />
(1424, -2.6, ***; 3467, 1.8, ***)<br />
Forsärla, Motacilla cinerea<br />
(24, 1.9, NS; 11, 6.8, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
15<br />
10<br />
5<br />
Sidensvans, Bombycilla garrulus<br />
(-, -, -; 80, 7.3, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Törnskata, Lanius collurio<br />
(95, -2.1, ***; 113, -0.7, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Stenknäck, Cocc. coccothraustes<br />
(45, 0.7, NS; 43, 2.2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Grönfink, Carduelis chloris<br />
(1123, 0.9, ***; 945, 1.4, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
6<br />
4<br />
2<br />
Grönsiska, Carduelis spinus<br />
(1021, -0.2, NS; 2920, 1, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Gråsiska, Carduelis flammea<br />
(92, 7.8, *; 756, -2.5, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Rosenfink, Carpodacus erythrinus<br />
(80, 1.6, *; 49, -4.9, ***)<br />
Större korsnäbb, Loxia pytyopsittacus<br />
(-, -, -; 192, 2, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
63<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Steglits, Carduelis carduelis<br />
(39, 9.9, ***; 50, 10, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Hämpling, Carduelis cannabina<br />
(194, -3.8, ***; 179, -2.5, **)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Domherre, Pyrrhula pyrrhula<br />
(143, -3.1, ***; 212, 0.4, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra<br />
(-, -, -; 1103, 11.2, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
15<br />
10<br />
5<br />
Korsnäbb ob., Loxia species<br />
(498, 0.3, NS; 1252, 9.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Figur 11. forts. Beståndsindex <strong>för</strong> häckningstiden. Summer count indices (cont.).<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Bofink, Fringilla coelebs<br />
(6587, -0.4, ***; 10926, 1.8, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Gulsparv, Emberiza citrinella<br />
(1462, -2.4, ***; 1517, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Videsparv, Emberiza rustica<br />
(6, -11.1, ***; 56, -4.9, ***)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
3<br />
2<br />
1<br />
Lappsparv, Calcarius lapponicus<br />
(-, -, -; 204, -4.5, **)<br />
Gråsparv, Passer domesticus<br />
(426, -4.8, ***; 428, -0.5, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
64<br />
Bergfink, Fringilla montifringilla<br />
(289, -3.7, **; 2488, -2, ***)<br />
Ortolansparv, Emberiza hortulana<br />
(31, -4.9, ***; 22, -4.5, *)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
2.5<br />
2<br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Sävsparv, Emberiza schoeniclus<br />
(242, -2, ***; 361, -0.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Snösparv, Plectrophenax nivalis<br />
(-, -, -; 39, -0.6, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong><br />
1.5<br />
1<br />
0.5<br />
Pilfink, Passer montanus<br />
(452, 0, NS; 496, 1.1, NS)<br />
0<br />
1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 <strong>2011</strong>
Appendix 1. Förteckning över punkttaxeringar vintern 2010/<strong>2011</strong> och sommaren <strong>2011</strong>. Kolumnen ”Ext”<br />
anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen ”Vin”<br />
anger de vinterperioder då inventering ut<strong>för</strong>ts. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
3 Bratteborg 06DNO --3--<br />
1 Granloholm 17HSO --3--<br />
2 18484stegslomm 02CNO 12345<br />
3 Lommaöset 02CNO X<br />
2 Nunnebanan 09GSO --3-- X<br />
1 Valhyltan 06DSV --3--<br />
1 Karlskrona Runt 03FNO --3--<br />
2 Vallerundan 08DNV 1-345<br />
1 Flarken 25LSV --3--<br />
1 Mulörundan 24LNO --3--<br />
1 Fritsla 06CNV X<br />
1 Ans-Abiskojåkka 30INV X<br />
2 Abisko-Björklid 30INV X<br />
3 Landskrona S 02CNV --3--<br />
4 Landskrona N 03CSV --3--<br />
1 Åsrutten 11CNV --3--<br />
1 Fjällboträsk 12JSV X<br />
2 Gml Grisslehamn 12JSV X<br />
2 Järpenskogen 19DNO --3--<br />
5 Järpen-Kvitsle 19DSO --3--<br />
6 Skruvshult 05GNO X<br />
1 Orrbyn 25LNO --3--<br />
1 Ahla 04CSO --3--<br />
1 Yddinge Fjällfo 02CSO X<br />
2 Klövhus 03CSO --3-- X<br />
4 Tullgarn 09INV X<br />
5 Påldalen 10HSO X<br />
1 Dalby-Vomb 02CNO --3--<br />
1 Lillmossen 11INV --3--<br />
1 Nyfors 10ISO --3--<br />
2 Mockträsk 25LSV --3--<br />
1 Rådasjön 06BNO --3--<br />
2 Kärr 08BSV --3-- X<br />
1 Övre Buddbyn 25LSV X<br />
2 Heden 25LSV X<br />
3 Norra Bredåker 25LSV X<br />
4 Inbyn 25LSV X<br />
5 Avan 25LSV X<br />
6 Hemmingsmark 23LNV X<br />
7 Blåsmark 24LSV X<br />
8 Roknäs 24LSV X<br />
9 Lillpite 24KSO X<br />
10 Orrbyn 25LNO X<br />
11 Södra Orrbyn 25LNO X<br />
12 Råneå 25LSO X<br />
13 Brobyn 25LSO X<br />
14 Juoksengi 27NSV X<br />
15 Soukolojärvi 26MNO X<br />
16 Övertorneå 26MNO X<br />
17 Karungi 25NNV X<br />
18 Innanbäcken 25MSO X<br />
19 Bondersbyn 25MNV X<br />
20 Kusträsk V 25LSV --3--<br />
22 Boden 25LSV --3--<br />
1 Sundsjöåsen 18FNV X<br />
2 Norasjön 11FSV --3--<br />
2 Kummeln 03FNO --3-- X<br />
65
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
1 Storbäcken 23JNV X<br />
2 Jonsered 07BSO --3--<br />
1 Flosjön-Mockfj 13ESO 1-345 X<br />
1 Åbbåsrundan 18ENO -2345<br />
1 Visjön 08ESO X<br />
3 Grytås 06DNO --3--<br />
1 Nybränn<strong>av</strong>ägen 21GSV X<br />
2 Västansjö 17HNV --3--<br />
2 Finnborundan 13FSO --3--<br />
8 Gemträskvägen 25LNO --3--<br />
9 Bodforsen 25LSV --3--<br />
1 Singö 12JNV --3-- X<br />
2 Marsberget 20KNV X<br />
3 I20 Skjutfält 20KNV X<br />
1 Seglora 06CNV --3--<br />
1 Kulla 06ENO 12345<br />
8 Högland 06ENO --3--<br />
1 Höljen 05FSO X<br />
2 Långaskruv 05FSO X<br />
3 Merhult 05FSO X<br />
1 Fågelrutten 17HSO --3--<br />
1 Simnatorp 06FSV --3--<br />
1 Granåsen 06CNV --3--<br />
2 Närkeslätten II 10FNV X<br />
2 Mönarp 07DNV --3--<br />
3 Slafsan 08DSV --3--<br />
4 Gryten 08DSV --3--<br />
2 Kasamark 20KNV 12345 X<br />
4 Rödtjärn 20KNV 12345<br />
3 Rönnby 11INV --3--<br />
4 Kvarnmyra 11INV X<br />
6 Lohärad 11JNV --3--<br />
1 Södra Vägen 04GNV 12345 X<br />
2 Sjöar Och Fält 04GNV X<br />
1 Januarirutten 08BSO --3--<br />
1 Myckelmossen 11GNV 12345 X<br />
3 Björktjärnen 11GNV --3--<br />
4 Ormossrutten 11GNO --3--<br />
5 Larsborutten 12GSO --3--<br />
6 Myckelänget 11GNO 12345 X<br />
7 Prästhyttan 11GSV --3--<br />
9 Nyhyttan 12GSV X<br />
1 Hunsen 13GNV 12345 X<br />
3 Bjärka Säby 08FSO X<br />
2 Korsmon 09FNO 12345<br />
2 Skärsjön 04FNO X<br />
1 Ottenby Lund 03GNO X<br />
1 Knösö Udde 03FNO --3--<br />
1 Striern Rundan 07FNO X<br />
2 Timmerviken 08CNV X<br />
1 Angarnsjöängen 11ISO 12345<br />
2 Lindholmen 11ISO X<br />
1 Förlanda 06BSO --3-- X<br />
1 Torekovsrundan 04CSV 1-345<br />
4 Nya Bjärerundan 04CSV 12345 X<br />
5 St. Bjärerundan 04CSV 12345 X<br />
2 Sunnansjö 17GNO 12345 X<br />
4 Tovhult 05DNV X<br />
66
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
8 Änggårdsbergen 07BSV X<br />
9 Björnlunda 10HSV X<br />
3 Tyvika By 06CNO 12345<br />
2 S. Tärnan 11ISO X<br />
1 Blacksta-Kulsta 09GNO --3--<br />
1 Djura 13FSV --3--<br />
1 Ricksättra 10INV 12345 X<br />
2 Blombacka 11DSV --3--<br />
1 Omberg 08ESO --3--<br />
2 Omberg 08ESO X<br />
1 Julia 07BSV --3--<br />
2 Amanda 07BSV 12345<br />
3 Kärven 13ISV --3--<br />
5 Tegelsmora 12INV X<br />
6 Tobovinter 12INV --3--<br />
1 St.Råby-Bjäller 02CSO --3--<br />
3 Häckeberga 02DSV --3--<br />
1 Lillmörtsjön 17GNV --3-- X<br />
2 Kälen 17GNV --3--<br />
3 Skinnsjön 17GNV X<br />
4 Finnsjön 17GSV --3--<br />
5 Naggen 17GSV X<br />
1 Krönrundan 07FSO --3--<br />
1 Stora Råby 10GNO 1-345 X<br />
1 Aneby Nv 07ESO --3--<br />
1 Nyårsrundan 09HSV --3--<br />
1 Hemmesjö 05ESO 12345<br />
3 Alvik 24LSO X<br />
4 Persöfjärden 25LSO X<br />
3 Norra Mark 25LSO X<br />
6 Mjöfjärden 25LSO --3--<br />
7 Ormberget 24LNO 12345<br />
1 Östervåla 12HNV --3--<br />
1 Holmarutten 08BSV --3--<br />
2 Gyön 03FNV 1-3--<br />
1 Paradiset 08DSO -2<br />
2 Billingehus 08DNO -45<br />
3 Axtorp 08DSO 1-3--<br />
1 Räfsnäs 06BSO X<br />
2 Härlanda 07BSO --3--<br />
2 Nästeln 17ENO X<br />
1 Björkesåkrasjön 02CSO --3-- X<br />
2 R<strong>av</strong>lundafältet 02DNO X<br />
6 Håltjärn Juni 11FNO X<br />
7 Skräddarb Maj 11FNO X<br />
2 Fredriksberg 03DSV --3--<br />
1 Lästvik 09BNO 12345 X<br />
2 Steneby Kyrka 09BNO X<br />
3 Ulvsbyns Mader 09BNO X<br />
4 Stenebydalen 09BNO 12345 X<br />
5 Börje Sjö 11HNO 12345 X<br />
6 Bysjön Runt 12GSO X<br />
4 Frykforsen 11DSV --3--<br />
1 Kåikul 26KSV X<br />
2 Vårkumla 07DNV X<br />
1 Rödja 06ESO X<br />
2 Rödja II 06ESO 12345<br />
1 Hamnaryd 06ENO X<br />
67
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
2 Kommunrundan 06ENO 12345<br />
1 Brorundan 10INV 12345<br />
1 Värsnäs-Stävlö 04GNO --3--<br />
1 Lindöna 08DSV --3--<br />
2 Kvänumsrundan 08CSO X<br />
3 Kvarnö-Lidan 08CSO X<br />
4 Bastöna 08DSV X<br />
5 Bjertorp 08CSO X<br />
6 Kvänum-Banvall 08CSO --3--<br />
2 Flinkasjön 03CNO --3--<br />
1 Allerums Skog 03CNV --3--<br />
4 Hallabäcken 03CSO X<br />
1 Björsäter 09DSO --3--<br />
1 Tiggargaterutt 04DNO --3--<br />
3 Sandvik 10INV 12345<br />
1 Sjön Igeln 09FNV --3-- X<br />
1 Lidingöloppet 10INO 123-5 X<br />
2 Höga Kusten 18INO --3--<br />
1 Billingen 08DNO --3-- X<br />
1 Voxna 01 15FNV X<br />
2 Hamr<strong>av</strong>inter 15FNV --3--<br />
3 Filmvinter 12INV --3-- X<br />
4 Boovinter 10INO --3-- X<br />
5 Almberg 13FNV X<br />
3 Rävsryd 07CSO 12345 X<br />
3 Sofieberg 10GSV X<br />
1 Rösjörundan 10INV --3--<br />
1 Grimstaskogen 10INV --3--<br />
1 Gräsholmen 10ESV --3--<br />
1 Horn 09HSO 1--45<br />
2 Bagis 10ISO X<br />
2 Rörviken 10BSO --3--<br />
1 Välseröd 08ANO 12345 X<br />
2 Bärfendal 08ANO 12345 X<br />
3 Valön 08ANO 12345 X<br />
4 Bottna 08ANO --3-- X<br />
5 Brastad 08ANO --3-- X<br />
6 Kynnefjäll 09BSV --3-- X<br />
7 Brådal 08ANO X<br />
1 Borg-Jordala 08CSV X<br />
2 Mellby-Koberg 08CSV --3--<br />
2 Brokhult 04DSO X<br />
2 Karlslund 10FSV 12345 X<br />
3 Gäddesta 10FSV --3-- X<br />
2 Stigsjö 17INV --3--<br />
4 Skärsjön 11FNO --3--<br />
2 V. Tyresta 10ISO X<br />
1 Lommarundan 02CNO --3-- X<br />
1 Snörundan 07ENO 12345<br />
3 Svinö Vibberbo 12GNV 12345<br />
1 Yngsjö 02ENV 12345<br />
1 Mölleröd-Magle 03DNV X<br />
1 Upplands Väsby 11ISV --3--<br />
1 Sjösa-Nynäs 09HSO --3-- X<br />
2 Falhult 06GSV --3--<br />
1 Räften 02CNO X<br />
2 Skjutfältet 08DSO X<br />
1 Visingsömitten 07ENV 12345<br />
4 Björnturen 21ENO X<br />
68
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
1 Hälgrutten 13FNV --3--<br />
2 Vassunda-Odensa 11ISV 123--<br />
2 Tureholm 09INV X<br />
3 Strömsberg 07ENV X<br />
1 Viksjö 10INV --3-- X<br />
2 Askö 09ISV X<br />
2 Sköndal 10ISO 12345<br />
1 Vänersnäs Norr 08CNV --3--<br />
3 Knisa 05HNV X<br />
1 Dellenbygden 16GSO 12345<br />
2 Som.Dellenbygd 16GSO X<br />
6 Alsjö-Skärås 16GSO X<br />
7 Alsjö-Ländsjö 16GSO 12345<br />
7 Skennaren Juni 11GNV X<br />
1 Älvrutten 13DSO --3--<br />
7 Vänersnäs 08CNV --3--<br />
2 Trädgårdsbevakn 02CSO --3-- X<br />
1 Djupevik 07BSO 123-- X<br />
2 Sandsjödal 07BNO --3--<br />
1 Finnåker 11FSO --3--<br />
5 Björktjärnen Mj 11GNV X<br />
4 Solingerundan 11GNO X<br />
5 Hagbyholm 11GSO X<br />
3 Braås 05FNV X<br />
4 Sv Lindshammar 05FNV X<br />
1 Trolmen 08DNV 1-345<br />
1 Rådaturen 08CNO --3--<br />
1 Buarutten 08BSV --3--<br />
3 Sorby Juni 10GNO X<br />
1 Gyllebo 02DSO X<br />
6 Dörby 04GNO --3--<br />
3 Sottern 09FNO 123--<br />
1 Torna Hällesta 02CNO --3--<br />
2 Knäbäckshusen 02ESV X<br />
2 Kyrkfjärden 10INO X<br />
4 Linköping C 08FNO 12345 X<br />
5 Sträp 08FSO 12345 X<br />
6 Fröjerum 08GNV 12345 X<br />
3 Linjevägen 03ENO --3-- X<br />
4 Vesan 03ESO --3-- X<br />
8 Sonnekulla Sen 03FNV X<br />
1 Gammelstad 24LNO --3--<br />
2 Sunderbyn 24LNO --3--<br />
1 Skatelöv 04ENO 12345<br />
6 Höreda 06FNV X<br />
7 Kvarnarpsjön 06FNV 12345 X<br />
8 Skedhult 06FNV X<br />
9 Älghulta Qvens 06FNV X<br />
10 Lundstorp 06FNV X<br />
1 Gregered 06BNO --3-- X<br />
2 Opensten 06DNV --3-- X<br />
4 Älvshult N 06CSO --3-- X<br />
1 Snyten-Blomdal 12GSV 1---5 X<br />
5 Fårö Lansa 07JSO X<br />
7 Fårö Avanäs 07KNV X<br />
8 Fårö Dämba 07JSO X<br />
6 Rytterne Juni 10GNO X<br />
69
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
8 Baggå Maj 11FNO X<br />
1 Ringsjön Runt 02DNV 12345 X<br />
2 I 1:S Övnings 11ISV --3--<br />
1 Njaka 29JNO X<br />
4 Askimrutten 06BNV --3--<br />
1 Härnön 17INV --3--<br />
1 Kastlösakusten 04GSO X<br />
2 Alvarrundan 04GSO 12345<br />
1 Långshytterutt 13GSV --3--<br />
1 Svartskylle 02DSO --3--<br />
2 Svartskylle II 02DSV X<br />
2 Främshyttan Jun 11FNO X<br />
2 Örbäck 19HSV --3-- X<br />
3 V. Tranås 07ENO --3--<br />
2 Självvik-Lasse 07CSO X<br />
1 Röhöjden 10ENV --3--<br />
1 Svedberga 03CNV --3--<br />
2 Kullen 03CNV X<br />
3 Kockenhus 03CNV X<br />
4 Brunnby 03CNV 12345<br />
2 Svalebo 07BSV --3-- X<br />
5 Maderna 07BSO X<br />
6 Park O Hamn 07BSO --3--<br />
5 Tåkern Runt 08ESO X<br />
1 Lund-Staff 02CNO 12345 X<br />
2 S.Sandby-Torre 02CNO 12345 X<br />
3 Skrylle 02CNO 12345 X<br />
4 Ö. Staffanstorp 02CSO 12345 X<br />
5 Beddingestrand 01CNO X<br />
1 Tullgarn 09INV --3-- X<br />
2 Lundby 10ISV --3-- X<br />
1 Rolfstorp Runt 05BNO --3--<br />
2 Vänga Mosse 07CSO X<br />
1 Lunddalen Tidig 09FSO 12345 X<br />
2 Lunddalen Sen 09FSO X<br />
1 Drakamöllan O2DNO X<br />
1 Örsnäs 03ENV X<br />
1 Laxbäcken 22GSO 12345 X<br />
1 Erst<strong>av</strong>ik 10INO X<br />
1 Sörkila-Häggval 08ANO --3--<br />
1 Hessle 03DSV --3--<br />
1 Stegelviksr. 11ESV --34-<br />
1 Vallentunasjön 10INO 12345 X<br />
3 Arninge 10INO 12345 X<br />
1 Nällåkra 03CNV --3-- X<br />
2 Össjö-Rössjön 03CNO --3-- X<br />
2 Bollebygd 07CSV --3--<br />
1 Klippan-Vedby 03CNO --3--<br />
1 I2-Skogen 10D7C --3--<br />
1 Sölvesborg 03ESV --3--<br />
4 Fogdön 10HNV --3--<br />
2 Nukutusvaara 29JNO 12345<br />
1 Holkrutten 09GSV 12345<br />
1 Lindarve 05ISO --3--<br />
3 Furutjärn 25MSV X<br />
4 Ängesbyn 25LSO X<br />
5 Vibbyn 25LSO X<br />
1 Hörda 05DSO --3--<br />
70
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
2 Tidö D Maj 10GNO X<br />
1 Utviksvägen 14HNV X<br />
2 Sturefors 08FSO 12345<br />
2 Torsåker 13GSO --3--<br />
3 Silverdalen 13GSO X<br />
1 Kårböle 16FNV --3--<br />
2 Lerkärret 06GSV --3--<br />
1 Hall<strong>av</strong>ara 04CSV --3-- X<br />
2 Nissakäll 03CNO --3-- X<br />
1 Skiråsen 23HSV 12345<br />
2 Nordbillingen 08DNO X<br />
3 Sparresäter 08DNO X<br />
1 Svärdsjö 13GNV --3-- X<br />
1 Bergsrutten 16FNV --3--<br />
1 Kiruna C 29JNO 12345<br />
1 Dalby 02CNO 12345 X<br />
3 Johannishus 03FNO X<br />
4 Skuremåla 03FNV X<br />
1 Tvååkers Kanal 05BNO 1----<br />
1 Visingsbol N 11INV X<br />
3 Grusväg Vinter 11INV --3--<br />
1 Krp.Tullingsås 20FSO X<br />
2 Rotnäset 20FNV --3-- X<br />
3 Österkälen 20FNV X<br />
4 Lövberga 20FNO X<br />
1 Skäralid 03CSO 12345<br />
2 Inre Herrbergs 20ISO X<br />
3 Inre Trehörning 20ISO 12345<br />
1 Evlingerundan 10JNV X<br />
1 Tyresö-Flaten 10ISO X<br />
1 Johannesberg 10GSV X<br />
2 Skjutfältsr. 06DSO X<br />
1 Delsjön 07BSO --3-- X<br />
1 Skiren-Kvicken 10GNO --3--<br />
1 Dalasjö 22GSO --3--<br />
2 Skogsbygden 07CNV --3--<br />
5 Larsbo 07CSV X<br />
6 Alingsås Sjöar 07CSV X<br />
8 Nårunga 07CSV -2---<br />
10 Skbygd & Al Lf 07CSV 5<br />
13 Siene S Del 07CSV X<br />
1 Flugen 14GNO --3--<br />
2 Bussjövägen 20KSV --3--<br />
3 Nya Örnrundan 03CNV --3--<br />
1 Kämsta 10HSO --3--<br />
4 Norrsalbo Maj 11GNO X<br />
5 Islingby Juni 11GNO X<br />
1 Lunnamossen 05DSV X<br />
1 Sörbyskogen 10FNV --3--<br />
2 Tosteberga 03ESV --3--<br />
3 Svartårutten 08FNO --3--<br />
1 Ryfållen 05DSO --3--<br />
1 Binga-Bottorp 04GSV X<br />
1 Vargefjället 08BSO X<br />
2 Gröna Äng 08BSO X<br />
4 St Skarsjön 08BSV 1-34-<br />
1 Skuggbol 09GNO X<br />
2 Viggaren 09GNO X<br />
3 Hjulbo 09GNO --3--<br />
71
Appendix 1. forts.<br />
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som<br />
1 Västerhejde 06INO --3--<br />
2 Ekstakusten 06ISO X<br />
1 Hågadalen 11HSO X<br />
1 Ymerrutten 07CSO X<br />
3 Rya Åsar 07CSO X<br />
1 Krankesjön 02DNV 12345<br />
1 Bokarby 12INV --3--<br />
1 Svarttjärn 07BSO --3-- X<br />
1 Djurgården 07BNO 1-3-5 X<br />
1 Kättismåla 03FNO --3-- X<br />
2 Gö-Rundan 03FNV --3--<br />
1 Lien Maj 11FNO X<br />
2 Hornfiskaren 11FNO 123-5<br />
1 S.Ljunga Dalen 04DNO --3--<br />
1 Långhult 06BNO 12345 X<br />
2 Sandryd 06CNV 12345 X<br />
8 Skarpnäck 10ISO X<br />
1 Grötlingboudd 05JNV --3--<br />
1 Säteråsen 12CNO --3-- X<br />
1 Hasselö 07GSO X<br />
1 Torsebro 03DSO --3--<br />
2 Rustorp 07DSO --3-- X<br />
3 Risbrodammen 06ENV X<br />
7 Rogberga 07ESV X<br />
10 Hallbyrundan 07ESV X<br />
12 Vassnöden 07ESV X<br />
13 Rocksjön 07ESV X<br />
1 Sundstorp 06BNO 12345 X<br />
1 Alterrutten 24LNV X<br />
2 Hassle-Säby 09DSO --3--<br />
1 Lövsjön Ost 10ISV X<br />
2 Bornsjörundan 10ISV --3--<br />
2 Skämsta 12HNO --3--<br />
1 Lundby 10ISV X<br />
1 Bulltofta 02CSV --3--<br />
1 Vapnödalen 04CNV X<br />
2 Källaryd 07CNO --3--<br />
3 Prins Bertil 04CNV --3--<br />
1 Farslycke 03ENO --3--<br />
2 Eriksberg 03ENO X<br />
1 Gåtahult 04FNV X<br />
2 Askatorpaflyet 05FSV --3--<br />
1 Hultrundan 06ESV --3--<br />
4 Strömsholm Maj 11GSO X<br />
1 Hatet 11ISV X<br />
2 Tobo Runt 12INV --3--<br />
5 Kalmar Stad II 04GNO --3-- X<br />
2 Skrotten 16GSO --3--<br />
1 Sveom 19ENO 12345<br />
4 Opphem 07FNO 12345<br />
1 Gårdby 04GNO X<br />
1 Uspen Runt 07BSO --3-- X<br />
1 Golvsta 12ISO --3--<br />
72
Appendix 2. Förteckning över inventerade standardrutter <strong>2011</strong>. Kolumnen ”Ext” anger det tillägg till<br />
födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. [Namn och adresser bortplockade i denna<br />
hemsidevariant]<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
02C2H Hyby<br />
02C7H Örtofta<br />
02D2C Blentarp<br />
02D2H Spjutstorp<br />
02D7C Sebbarp<br />
02D7H Slätteberga<br />
03C2C Raus<br />
03C2H Kongaö<br />
03C7C Vegeholm<br />
03C7H Rya<br />
03D2C Tjörnarp<br />
03D7C Humlesjö<br />
03D7H Tydingen<br />
03E2C Trolle-Ljung<br />
03E2H Hörvik<br />
03E7C Skärsnäs<br />
03E7H Svängsta<br />
03F7C Tubbarp<br />
03F7H Rödeby<br />
03G7C Kristianopel<br />
03G7H Grönhögen<br />
04C2C Norrviken<br />
04C2H Ålstorp<br />
04C7C Tylösand<br />
04C7H Simlångsdal<br />
04D2C Markaryd<br />
04D2H Hallaryd<br />
04D7C Mäen<br />
04D7H Ivla<br />
04E2C H<strong>av</strong>hult<br />
04E2H Urshult<br />
04E7C Eneryda<br />
04E7H Tjugeboda<br />
04F2C Dångebo<br />
04F2H Vissefjärda<br />
04F7H Algutsboda<br />
04G2C Karlshult<br />
04G2H Mörbylånga<br />
04G7C Nybro<br />
05C2C Norakull<br />
05C2H Örken<br />
05C7H Fegen<br />
05D2H Lagan<br />
05D7C Reftele<br />
05D7H Kassasjön<br />
05E2C Älganässjön<br />
05E2H Växjö<br />
05E7H Asa<br />
05F2C Herråkra<br />
05F2H Målerås<br />
05F7C Norrhult<br />
05F7H Fagerhult<br />
05G2H Ålem<br />
05G7C Högsby<br />
05G7H Påskall<strong>av</strong>ik<br />
05H2C Löt<br />
05J7C Grötlingbo<br />
06B2H Frillesås<br />
06B7H Kungsbacka<br />
73
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
06C2C Älekulla<br />
06C2H Gr<strong>av</strong>sjön<br />
06C7C Bua<br />
06C7H Sexdrega<br />
06D2C Båraryd<br />
06D2H Flaten<br />
06D7C Nittorp<br />
06D7H Bondstorp<br />
06E2C Vrigstad<br />
06E2H Sävsjö<br />
06E7C Falla Ödestu<br />
06E7H Hultarp<br />
06F2C Vetlanda<br />
06F2H Järeda<br />
06F7C Skedesjön<br />
06F7H Mariannelund<br />
06G2C Björnhult<br />
06G2H Fårbo<br />
06G7C Vassemåla<br />
06G7H Blankaholm<br />
06J2C Etelhem<br />
06J7C Ekeby<br />
07B2C Björlanda<br />
07B2H Lerum<br />
07B7C Hakefjord<br />
07B7H Skepplanda<br />
07C2H Fristad<br />
07C7C Lena<br />
07C7H S. Björka<br />
07D2C Ulricehamn<br />
07D2H Nackebo<br />
07D7C Brismene<br />
07D7H Utvängstorp<br />
07E2C Hökhult<br />
07E2H Bälaryd<br />
07E7C Visingsö<br />
07E7H Äpplehult<br />
07F2C Östra Lägern<br />
07F2H Möckeln<br />
07F7C Älgaberget<br />
07F7H Långsjön<br />
07G2C Anen<br />
07G2H Blekhem<br />
07G7C Tolången<br />
07G7H Eds Bruk<br />
07J2C Stenkyrka<br />
07J2H Valleviken<br />
08A7H Hunnebostran<br />
08B2C Myckleby<br />
08B7C Hensbacka<br />
08B7H St Hästefj<br />
08C2C Främmestad<br />
08C2H Vara<br />
08C7C Vänersnäs<br />
08C7H St. Ro<br />
08D2C St. Bjurum<br />
08D7C Lundsbrunn<br />
08D7H Stöpen<br />
08E2H Disevid<br />
08E7C St Lakenäs<br />
74
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
08F2C Persmålen<br />
08F2H Skeda Udde<br />
08F7C Rocklunda<br />
08F7H Sn<strong>av</strong>udden<br />
08G2C Kungsvik<br />
08G7C Norsholm<br />
08H7C Öbnebo<br />
09A2H Kolmyrarna<br />
09A7H Hedängen<br />
09B2C Kynnefjäll<br />
09B7H Hällan<br />
09C7C Ånimskog<br />
09D2H Mariestad<br />
09E2H Olshammar<br />
09E7H St<strong>av</strong>sjön<br />
09F2C Godegård<br />
09F2H Hällestad<br />
09F7C Lerbäck<br />
09F7H Hinnern<br />
09G2C Getsjön<br />
09G2H St<strong>av</strong>sjö<br />
09G7H Täljaren<br />
09H2H Rågö<br />
09H7C Sibro<br />
09H7H Solberga<br />
09I7C Lisö<br />
09I7H Rånö<br />
10B7H Låbbyn<br />
10C2C Ömmeln<br />
10C2H Säffle<br />
10C7C Öv Lofterud<br />
10C7H Värmerud<br />
10D7C V. Karlstad<br />
10D7H Väse<br />
10E2C Billingsmoss<br />
10E2H Mullhyttan<br />
10E7C Kväggen<br />
10E7H No Karlskoga<br />
10F2C Mosås<br />
10F2H Segersjö<br />
10F7C Lockenkil<br />
10F7H Fellingsbro<br />
10G2C Julita<br />
10G2H Gamlamon<br />
10G7C Kungsör<br />
10G7H Hällbybrunn<br />
10H2C Ekensholm<br />
10H2H Ekudden<br />
10H7C Fogdön<br />
10I2C Malmsjö<br />
10I2H Tyresta<br />
10I7C Lövsta<br />
10I7H Askrikefjärd<br />
10J2C Mörtö<br />
10J7C Abborrkroken<br />
11B2H Sågtorpet<br />
11B7H Olerud<br />
11C2H Skärmnäs<br />
11C7C Öjenäs<br />
11C7H Humsjön<br />
75
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
11D2C Flosjöed<br />
11D2H Lindfors<br />
11D7H Milberget<br />
11E2C Prästbäcken<br />
11E7C Långban<br />
11E7H Grönhult<br />
11F2C Lindesb Sv<br />
11F2H Iresjön<br />
11F7C Ljusnarsberg<br />
11F7H Riddarhyttan<br />
11G2C Odensvi<br />
11G2H Västerås<br />
11G7C Virsbo<br />
11G7H Sätra Brunn<br />
11H2C Hummelsta<br />
11H2H Ekolsund<br />
11H7C Ådalen<br />
11H7H Vänge<br />
11I2C Valsta<br />
11I2H Vada<br />
11I7C Lövsta<br />
11I7H Kornan<br />
11J2C Vettershaga<br />
11J7C Estuna<br />
12C2C Holmsjön<br />
12C2H Kvarnhöjden<br />
12D2C Östersäter<br />
12D7C Kvarnsjön<br />
12E2C Gust<strong>av</strong>sström<br />
12E7C Milfallberge<br />
12E7H Luxberget<br />
12F2H Söderbärke<br />
12F7H Björkljuster<br />
12G2C Norberg<br />
12G2H Nässelbo<br />
12G7C Hamre<br />
12G7H Masarberget<br />
12H2C Huddunge<br />
12H2H Mångelbo<br />
12H7C Gysinge<br />
12H7H Tierp<br />
12I2C Skyttorp<br />
12I2H Ekeby<br />
12I7C Florarna<br />
12I7H Östhammar<br />
12J2C Häverö<br />
13C7H Sysslebäck<br />
13D2C Värsjön<br />
13D7C Rönnhällsj.<br />
13D7H Edbergsmyran<br />
13E2C Vansbro<br />
13E2H Täcksberget<br />
13E7C Rämyrberg<br />
13E7H Israelssjön<br />
13F2C Arvslindan<br />
13F2H Oberget<br />
13F7C Skvissberget<br />
13G2C Högåsklack<br />
13G2H Torsåker<br />
76
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
13G7C Ljusnäs<br />
13G7H Kungsberget<br />
13H2H Storfjärden<br />
13H7C Lundbosjön<br />
13I2C Hållnäs<br />
14C2C Halåsätern<br />
14C2H Örsjön<br />
14C7H Ängesåsen<br />
14D2C Strandkölen<br />
14D7C Digernäs<br />
14E2H Nusnäs<br />
14E7H Hornberga<br />
14F2H Fagerberget<br />
14F7C Näset<br />
14F7H Snörnäset<br />
14G2C Sixåsen<br />
14G7H Bofarssjön<br />
14H2C Viksjö<br />
15C7H Gammelfjäll<br />
15E2C Gyrisberget<br />
15E2H Flarkarna<br />
15E7C Skuckusvall<br />
15E7H Korpmägg<br />
15F2C Ormtjärn<br />
15F7H Uggsjön<br />
15G7C Milsjön<br />
15G7H Nyvallen<br />
15H2C Alebo<br />
15H7H Hornslandet<br />
16C2H Idre<br />
16D2C Öj<strong>av</strong>asseln<br />
16D7C Lofsdalen<br />
16E2C Lillhärdal<br />
16E2H Acksjön<br />
16E7H Sveg No<br />
16F2C Storsillret<br />
16F2H Gammelvallen<br />
16F7C Gagnedsberge<br />
16G2C Tallåsen<br />
16G2H Västansjö<br />
16G7H Hassela<br />
16H7C Nyvallsåsen<br />
16H7H Moningssand<br />
17C2H Gunnars<br />
17C7C Vigelskaftet<br />
17C7H Torbygget<br />
17D2C Rannsundet<br />
17D2H Sånfjället<br />
17D7C Mittån<br />
17D7H Stornäshållan<br />
17E2C Vemhån<br />
17E7H Nordkölen<br />
17F2C Rörmyrberget<br />
17F2H Rödtjärnen<br />
17F7C Ånge Nv<br />
17F7H Orrmyran<br />
17G2C Hångstaörn<br />
17G2H Fanbyklacken<br />
17G7H Nordanede<br />
77
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
17H2C Attmar<br />
17H2H Juniskär<br />
18C2C Grönvålen<br />
18C2H Öv Daddsjön<br />
18D2C Härslätten<br />
18D7H Glen<br />
18E2H Bingsta<br />
18E7C Lockåsbodarn<br />
18E7H Fåker<br />
18F2C Hunge<br />
18F2H Sösjö<br />
18F7C Sundsjön<br />
18F7H Gårdsjöberge<br />
18G2C Alan<br />
18G2H Storstensmyr<br />
18H2H Aldersjön<br />
18H7C Bullerbo<br />
18H7H Bollstabruk<br />
18I7C Bjärtrå<br />
18I7H Mjällom<br />
19C2C Bustvalen<br />
19C2H Bunnerfjäll<br />
19C7H Tångböle/Ånn<br />
19D2C Ottsjö<br />
19D7C Åre<br />
19E2C Hallen<br />
19E7C Änge<br />
19F2C Brana<br />
19F2H Sk<strong>av</strong>kälen<br />
19F7C Granbo<br />
19G2H Runåberg<br />
19G7C Fullsjön<br />
19H2C Långsele<br />
19H2H Sånga<br />
19I7C Bredbyn<br />
19J2C Skagsudde<br />
20D7H Oldfjällen<br />
20E7C Ansätten<br />
20F2H Sk<strong>av</strong>flobacken<br />
20F7C Flykälen<br />
20F7H Strömsund<br />
20H2C Eden<br />
20H2H Stortågsjön<br />
20H7H Storsjö<br />
20I7C Norrtjärn<br />
20I7H Bredträsk<br />
20J2H Torsmyran<br />
20J7C Stensvattnet<br />
20J7H Pengsjön<br />
20K7H Ostnäs<br />
21E2H Jalketsåjja<br />
21E7H Munsfjället<br />
21G2C Skirsjöede<br />
21G2H Ullsjön<br />
21H2C Granberget<br />
21H2H Björnmyrkull<br />
21H7C Almsele<br />
21H7H Åsele No<br />
21I2H Käringberget<br />
78
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
21I7C Hemstad<br />
21J2H Tvärålund<br />
21K2H Bullmarks<br />
21K7C Forsmyran<br />
22E2H Flatfjället<br />
22E7C Vallarna<br />
22E7H Uredakke<br />
22F2H Storselet<br />
22F7C Borgafjäll<br />
22F7H Risbäck<br />
22G2C Blaikfjället<br />
22G2H Vilhelmina<br />
22G7C Granhöjden<br />
22H7C Strandkullen<br />
22I7H Husbondliden<br />
22J7C Rockträsk<br />
22K2C Björnliden<br />
22K7C Orrträsk<br />
22K7H Klutmark<br />
22L2C Degerträsket<br />
22L7C Skellefteham<br />
23E2H Stikkenjokk<br />
23E7H Fasovardo<br />
23F2C Fiskonfjället<br />
23F7C Ransarn<br />
23F7H Kittelfjäll<br />
23H2H Gunnarn<br />
23H7H Sandsjön<br />
23I2H Björksele<br />
23J7H Stensträsk<br />
23K2H Fräkentjärn<br />
23K7H Jakobsfors<br />
24F2C Järvoken<br />
24F2H Björkås<br />
24F7C Tärnamo<br />
24F7H Juksjaur<br />
24I2C Bockträsk<br />
24K2H Fagerheden<br />
24L7H Bergnäset<br />
24M7C Långön<br />
25F2H Tärnasjön S<br />
25F7H Laiva<br />
25G2C Äivesåive<br />
25G2H Suttsjaure<br />
25G7C Aitenas<br />
25H2C Klippen<br />
25I2C Jelleb<br />
25I2H Östansjö<br />
25L2H Sundom<br />
25L7H Ängesträsk<br />
26F2H Vindelkroken<br />
26G7C Guijaure<br />
26G7H Väddunis<br />
26H7C Luspe<br />
26H7H Munkajaure<br />
26J7C Pärlan<br />
26M2H Ruona<br />
79
Appendix 2. forts.<br />
Rutt Namn Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort<br />
27G2H Njuonger<br />
27G7H Pieskehaure<br />
27H7C Tarrekaise<br />
27I2C Salas<br />
27I2H Maivesjaure<br />
27I7C Lastak<br />
27I7H Harrejaure<br />
27J2C Paktevare<br />
27J7H Muddus<br />
27K2C Sotaure<br />
27K2H Siek<strong>av</strong>aara<br />
27K7C Ripats<br />
27K7H Raatukk<strong>av</strong>.<br />
27L2C Kattån<br />
27L7H Repovaara<br />
27M2C Jock-Alsjärv<br />
28H7C P 991<br />
28I2C Sitojaure<br />
28I2H Keino<br />
28I7C Stora Sjöfal<br />
28J7C Sjaunja<br />
28K2H Paht<strong>av</strong>aara<br />
28K7H Skaulo<br />
28L7C Kääntöjärvi<br />
28L7H Lovikka<br />
28M2C Huhta Kuusiv<br />
28M2H Pääjärvi<br />
28M7C Pilkkasaajo<br />
29H7C Marko<br />
29I2H Kaitumjaure<br />
29I7H Nikkaluokta<br />
29J2H Sjisjka<br />
29J7C Buollanorda<br />
29K2C Hopukka<br />
29K2H Äijäjärvi<br />
29K7H Sappisaasi<br />
29L2C Merasjärvi<br />
29L2H Kangos<br />
29L7C Pasm<strong>av</strong>aara<br />
30I2C Alesjaure<br />
30I7C Kårs<strong>av</strong>agge<br />
30I7H Stordalen<br />
30J2C Avrevarri<br />
30K7H Kurrakka<br />
30L2C Pitkäjärvi<br />
31K2C T<strong>av</strong>vaätno<br />
31K7C Pitkä<br />
31L2C Maunu<br />
32J2H Pältsa<br />
80
Appendix 3. Förteckning över inventerade nattrutter <strong>2011</strong>. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]<br />
Rutt Län Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort<br />
02CNO M<br />
02CNV M<br />
02CSO M<br />
02DNO M<br />
02DNV M<br />
03CNV M<br />
03CSO M<br />
03DSO M<br />
03DSV M<br />
03ENV M<br />
03FNV K<br />
03GNO H<br />
04ESO G<br />
04HNV H<br />
05DNO F<br />
05ENO G<br />
05ESV F<br />
05FNV G<br />
05GNV H<br />
05HSV H<br />
06ESO F<br />
06ESV F<br />
06FNV F<br />
06FSO H<br />
06GSO H<br />
06INO I<br />
07BNV O<br />
07BSV O<br />
07DSO F<br />
07ENV F<br />
07FNO E<br />
07FNV E<br />
07GNV E<br />
07JSV I<br />
08DSV O<br />
08ESO E<br />
08FNO E<br />
08FNV E<br />
08FSO E<br />
08FSV E<br />
08GNV E<br />
08GSV E<br />
09ENO T<br />
09FSO E<br />
09GNO D<br />
09GSV E<br />
09HSV D<br />
09INV AB<br />
10DNV S<br />
10FNV T<br />
10GSV D<br />
10HNV D<br />
10HSO AB<br />
10HSV D<br />
10ISO AB<br />
10ISV AB<br />
10JNV AB<br />
11FNO U<br />
11GNO U<br />
11GSV U<br />
11HNO C<br />
11HNV C<br />
11HSO C<br />
81
Appendix 3. forts<br />
Rutt Län Efternamn Namn Adress Postnr Ort<br />
11HSV C<br />
11INO C<br />
11INV C<br />
11ISO AB<br />
11ISV AB<br />
11JNV AB<br />
11JSV AB<br />
12FNO W<br />
12FNV W<br />
12FSV W<br />
12HNO C<br />
12HSO C<br />
12HSV C<br />
12INO C<br />
12INV C<br />
12ISO C<br />
12ISV C<br />
13DSO W<br />
13FSO W<br />
13GSO X<br />
13HSO C<br />
13ISV C<br />
16CSO W<br />
16ENO Z<br />
16ENV Z<br />
16ESV Z<br />
17CNO Z<br />
17DNV Z<br />
17GNO Y<br />
17HNV Y<br />
17HSO Y<br />
18CSO Z<br />
18HNV Y<br />
18HSO Y<br />
18INO Y<br />
19CNO Z<br />
19ENO Z<br />
19ESV Z<br />
19HSO Y<br />
20ISO Y<br />
20JNO AC<br />
20KNO AC<br />
20KNV AC<br />
21GSV Z<br />
21JSO AC<br />
21KSO AC<br />
24LNO BD<br />
25LNV BD<br />
25LSO BD<br />
25LSV BD<br />
25NNV BD<br />
27JSO BD<br />
82