Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

Årsredovisning 2008

Innehållsförteckning 

Kommunstyrelsens ordförande 2 

Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 

2 Förvaltningsberättelse 

Inledning 4 

Mål och vision 5 

Omvärldsanalys 7 

Finansiell analys 10 

Driftredovisning 16 

Investeringsredovisning 17 

Personalekonomisk redovisning 19 

Miljöredovisning 25 

3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera 

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 26 

Noter 29 

Fem år i sammandrag 34 

Redovisningsprinciper 35 

Ekonomisk ordlista 37 

4 Nämndredovisning 

Kommunstyrelse 38 

Kommunledningskontor 38 

Räddningstjänst 41 

Teknisk nämnd 43 

Samhällsbyggnadsnämnd 47 

Barn- och utbildningsnämnd 49 

Kulturnämnd 51 

Socialnämnd 54 

Förtroendevalda revisorer 58 

5 Sammanställd redovisning 

Koncernens organisation 59 

Koncernens bolag och stiftelser 60 

Finansiell analys 66 

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 69 

Noter 72 

6 Revisionsberättelse 

Revisionsberättelse 73 

1

KOMMENTAR OCH ORGANISATION 

Kommunstyrelsens ordförande 

Året som gått har präglats av en finansiell kris som 

drastiskt försämrat både arbetsmarknad och kommunal 

ekonomi. En hel värld har drabbats. Oskarshamns 

kommun är inget undantag. Kommunledningen 

satte tidigt igång en beredskapsgrupp 

som har till syfte att skapa de allra bästa förutsättningarna 

för det lokala näringslivet under 

denna svåra period. Det är endast genom god 

samverkan mellan olika aktörer som vi kan lyckas. 

Vi kan dock glädjas åt att vår kommun har vuxit 

befolkningsmässigt. 

I slutförvarsfrågan har vi tillsammans med 

Östhammar kraftsamlat i mervärdesarbetet. Under 

året kommer SKB:s styrelse att besluta om ett platsval. 

Gemensamt har båda kommunerna genomfört 

en mervärdesdialog med kraftindustrin. Dialogen 

har som syfte att säkerställa mervärden till 

kommunerna oavsett var slutförvaret placeras. 

Huvuddelen av satsningarna skall ske i den 

kommun som inte får slutförvaret. 

Kommunen budgeterade ett positivt resultat under 

2008 med 22,2 mkr. Resultatet blev -360,7 mkr, 

d.v.s en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr. Ett 

resultat starkt präglat av en nedskrivning av de 

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr. 

Vi står inför stora ekonomiska utmaningar och det 

kommer att fodras mod för att genomföra nödvändiga 

förändringar. Vi har överkostnader i verksamheten 

i jämförelse med andra kommuner och 

det måste åtgärdas. Dessutom så minskar våra 

intäkter när det gäller statsbidragen. Den finansiella 

krisen ger oss också lägre finansiella intäkter. 

Hamnområdets utveckling är en mycket viktig fråga 

för Oskarshamn. Vi har startat ett projekt för att ta 

fram en övergripande strategi, vilken tar hänsyn till 

såväl den kommersiella hamnens möjligheter som 

förutsättningarna för att utveckla båt turismen och 

ett hamnnära boende. Om statsbidrag beviljas kommer 

vi att påbörja hamnsaneringen. Vi planerar nu 

för fullt för en ny hamnterminal. 

2 

Oskarshamn – förändring och utveckling. 

Vårt förändringsarbete går nu in i ett nytt skede. I 

samband med rekryteringen av vår nya kommundirektör, 

så har den konkreta uppgiften övergått 

ifrån den politiska styrgruppen till organisationen 

för genomförande. Det är av största vikt att följa 

och stödja utvecklingen av förändringsarbetet. 

Kring Nova Högskolecentrum händer en hel del 

intressanta saker. SKB AB och Oskarshamns kommun 

har inom ramen för Nova byggt en forskningsplattform, 

där SKB:s anläggningar och infrastruktur 

är basen. Här skapas förutsättningar för internationell 

forskning, där vi kan tillvarata och ge 

utrymme för spin-off-effekter, som är till nytta för 

samhälls- och näringslivsutvecklingen lokalt och 

regionalt. De första forskningsprojekten har redan 

startats upp. 

NAFU är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i 

samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan, 

KTH, som syftar till att använda akademin som en 

motor i den lokala näringslivsutvecklingen. Genom 

NAFU-arbetet har Smålands affärsänglar bildats 

och ett arbete har bedrivits för att utveckla en 

företagsinkubator, Nova Ventures, för kunskapsintensiva 

gärna högteknologiska företag. 

Mina besök i verksamheten talar sitt tydliga språk 

- att vi har en mycket kompetent och engagerad 

personal. Detta är inte minst viktigt att ta tillvara nu 

i dessa svåra tider. 

Jag vill som Kommunstyrelsens ordförande tacka 

all personal och alla förtroendevalda som på olika 

sätt bidragit till kommunens utveckling under 2008. 

Peter Wretlund 

kommunstyrelsens ordförande

Nämnds- och förvaltningsorganisation 

Socialförvaltning 

KOMMENTAR OCH ORGANISATION 

Barn- och 

utbildningsförvaltning 

Teknisk nämnd 

Kulturnämnd 

Tekniskt kontor Kulturförvaltning 

9 ledamöter 

7 ledamöter 

Samhällsbyggnadskontor 

Revision 

5 ledamöter 

Kommunfullmäktige 

49 ledamöter 

Valnämnd 

5 ledamöter 

Kommunstyrelse 

Kommunledningskontor Räddningstjänst 

15 ledamöter 

Socialnämnd 

11 ledamöter 

Samhällsbyggnadsnämnd 

9 ledamöter 

Barn- och 

utbildningsnämnd 

11 ledamöter 

3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Inledning 

Oskarshamns kommun har under en lång tid 

kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande 

till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit 

möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar 

som har genererat stora finansiella intäkter. 

Kommunen har under större delen av 90-talet ökat 

sitt beroende av finansiella intäkter för att kunna 

finansiera sina verksamheter. Oskarshamns kommun 

har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader, 

som långt överstiger genomsnittet bland 

landets kommuner. Detta har även inneburit att 

Oskarshamns kommun haft svårigheter att få 

intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella 

intäkterna har varit stora. 

Under perioden 2000-2002 har avkastningen på 

kommunens finansiella kapital inte kunnat finansiera 

de höga verksamhetskostnaderna p.g.a. en 

vikande världsekonomi med bland annat fallande 

aktiemarknader som följd. I samband med finanskrisen 

startade diskussioner om behovet av att 

minska verksamheternas nettokostnader, vilka 

resulterade i sparåtgärder inom vissa delar av den 

kommunala organisationen. Kommunens driftkostnader 

har därefter kontinuerligt minskat för att år 

2006 uppgå till 104,2 %. Förutom besparingar 

bidrog även en skattehöjning på 75 öre, vilken 

genomfördes 2004 till kostnadsminskningen. Den 

nedåtgående trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas 

andel av skatteintäkter och statsbidrag låg 

6,6 % över kommunens finansiella mål, vilket innebar 

en differens om 70 mkr. I den differensen ingick 

en nedskrivning av värdet på aktiekapitalet i 

bostadsbolaget med 42,6 mkr. 

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag låg över det finansiella 

målet även under 2008, då nyckeltalet uppgick till 

108,6 %. Räknar man in nedskrivningar av värdet 

på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 

mkr uppgår nyckeltalet till 109,9 %. Förutom 

nedskrivningar bidrar även socialnämndens (-15,5 

mkr) höga verksamhetskostnader till den stora 

avvikelsen mot målet. 

Socialnämnden har redan vidtagit ett antal åtgärder 

och påbörjat en förändringsprocess som så småningom 

ska leda till lägre nettokostnader. Förändringsprocessen 

ligger i linje med Åtgärdsstegens 

nio-punktsprogram och kommunstyrelsens beslut 

från den 1 april 2008 gällande socialnämndens budget 

2009-2011. Enligt kommunstyrelsen får 

nämnden följande uppdrag: ”Socialnämnden får i 

uppdrag att förändra strukturen i sina olika 

verksamheter i avsikt att minska sina kostnader och 

att närma sig nettokostnaden för genomsnittskommunen. 

Socialnämnden har i uppgift att 

fortlöpande rapportera till kommunstyrelsen och 

kommunfullmäktige hur förändringsarbetet fort- 

4 

skrider och vilka minskningar i budget som kan 

genomföras inför de kommande budgetåren.” 

Under hösten 2007 ökade turbulensen på de finansiella 

marknaderna, men trots detta uppvisade 

kommunen ett ganska högt finansnetto. Den finansiella 

turbulensen har ytterligare ökat i styrka under 

2008 och den finansiella krisen har även nått 

Oskarshamns kommun. Krisen har bl a resulterat i 

ett lägre finansnetto än budgeterat (-35 mkr) och 

stora nedskrivningar av värdet på kommunens 

medelsplaceringar på sammanlagt 303 mkr. 

Kommunens finansiella placeringar består i huvudsak 

av tre delar. Den första delen är kopplad till 

pensionsskulden och ska enligt finanspolicyn ha en 

låg riskprofil. Innehavet ska till största delen bestå 

av räntebärande värdepapper. Den andra delen 

avser utlåning till kommunala bolag och stiftelser 

och den tredje delen är tänkt att kunna placeras i 

finansiella instrument med större inslag av aktierelaterade 

instrument. 

Som ovan nämnts ska pensionsportföljen till största 

delen innehålla räntebärande papper (60 %) och 

enbart en mindre del ska kunna placeras i aktier (30 

%) och alternativa placeringar (10 %). För att 

ytterligare öka avkastningen på de räntebärande 

placeringarna har kommunen gått in i två reala 

strukturerade placeringar 2005 och 2006 på 

sammanlagt 302 mkr, där det även finns en kreditrisk 

kopplad mot en korg av företagsobligationer. 

Det är framförallt värdeminskningen på dessa två 

obligationer samt värdeminskningen på ett antal 

andra strukturerade produkter som har bidragit till 

den stora nedskrivningen. 

I december 2004 investerade kommunen 15 mkr i 

amerikanska kommunobligationer (AKOS). Eftersom 

obligationens marknadsvärde föll under 50 % 

av det nominella beloppet i februari 2008, inträffade 

en tvångsförsäljning och återstående medel 

om 1,6 mkr betalades tillbaka till kommunen. 

Oskarshamns kommuns avkastning på ovannämnda 

investering uppgick per 2007-12-31 till 4,9 mkr, 

vilket innebar att investeringen gav en total 

nettoförlust på ca 8,5 mkr. 

Kommunen har 2008 sålt del av fastigheten Koltrasten 

2 samt del av Oskarshamn 3:3 i Oskarshamn 

(gamla simhallen) för en köpeskilling av 1,75 mkr. 

Det bokförda värdet av den sålda fastigheten 

uppgår till 7,2 mkr, vilket innebär att försäljningen 

resulterar i en reaförlust om 5,4 mkr. 

I november 2004 beslutade kommunfullmäktige om 

nya finansiella mål med anledning av propositionen 

om ”God ekonomisk hushållning i kommuner och 

landsting” (prop. 2003/04:105). Målen började

gälla fr.o.m. 2007. Enligt dessa mål skall kommunen 

under varje mandatperiod se till så att 

kommunens förmögenhet (egna kapital) inflationssäkras 

samt att kommunens verksamhetskostnader 

aldrig får överstiga 105 % av skatteintäkter och 

statsbidrag. Detta ansågs nödvändigt för att kommunen 

skulle lyckas få en långsiktig och stabil 

ekonomi och följa kommunallagens krav om god 

ekonomisk hushållning. 

Kommunens negativa resultat och de höga nettokostnaderna 

under de senaste två åren visar att 

kommunen inte har lyckats minska sitt beroende av 

finansnettot. Denna problematik har diskuterats 

under föregående års budgetprocess och det fanns 

en bred uppfattning om, både bland politiker samt 

tjänstemän, att verksamheternas nettokostnader på 

lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet 

med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. 

Kommunens budgetgrupp, bestående av kommundirektören, 

ekonomichefen och förvaltningscheferna 

för barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen 

och tekniska förvaltningen, föreslog 

att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag ska ligga på 102,5 % from 2011. 

Det målet har även diskuterats i år och budgetgruppens 

uppfattning är oförändrad. Budgetgruppen 

föreslår fortfarande att nettokostnadernas andel av 

skatteintäkter och statsbidrag sänks från 105 % till 

102,5 % under mandatperioden 2011-2014. Det nya 

nyckeltalet medför att kommunens beroende av 

finansnettot i hög grad minskar. 

Oskarshamns kommun består inte enbart av de 

kommunala verksamheterna utan bedriver även 

verksamhet i bolagsform, där de stora aktörerna är 

Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs 

till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50 

%). Kommunens helägda bostadsbolag Byggebo, 

har under ett antal år haft problem med negativa 

resultat. Bolaget har p.g.a. nyare fastighetsbestånd 

en stor skuldbörda som innebär att bolaget är 

känsligt för ränteförändringar. Kommunfullmäktige 

beslutade i september 2003 att skjuta till 75 mkr i 

kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav. I och 

med detta arbetades det fram ett gemensamt 

samarbets- och utvecklingsprogram mellan ägaren, 

Oskarshamns kommun och bolaget. Ytterligare ett 

kapitaltillskott om 75 mkr fanns avsatt i den kommunala 

budgeten 2007. Det kapitaltillskottet 

genomfördes i december månad 2007. Inte heller på 

detta tillskott ställde ägaren, kommunen, några 

initiala avkastningskrav. 

Ägardialogen mellan Oskarshamns kommun och 

Byggebo har fortgått under hela 2008 och den 

kommer att fortsätta även under innevarande år. 

Föremål för diskussioner har varit gällande affärsplan 

och samarbetsdokument. 


Byggebo redovisar återigen ett negativt resultat om 

-11,2 mkr (-18,7 mkr) för helåret 2008. Bolagets 

egna prognoser i mitten av förra året pekade på 

ytterligare ett antal år med negativa resultat och ett 

eventuellt behov av nytt kapitaltillskott från ägarens 

sida. Den kraftiga räntesänkningen som har skett 

under de senaste månaderna har medfört att 

Byggebos räntekostnader minskat kraftigt och att 

behov av nya kapitaltillskott inte är lika högaktuellt 

som förut. 

I kommunens balansräkning per 2007-12-31 uppgick 

det bokförda värdet på aktiekapitalet i 

Byggebo till 163,5 mkr, medan bolagets egna kapital 

uppgick till 120,9 mkr, d.v.s. en differens om 

42,6 mkr (23,8 mkr). Med utgångspunkt av 

ovannämnda differens fattade kommunen beslut om 

att skriva ned det bokförda värdet på aktiekapitalet i 

Byggebo AB med 42,6 mkr. Även per 2008-12-31 

fanns det en differens mellan det bokförda värdet på 

aktiekapitalet i Byggebo och bolagets egna kapital. 

En nedskrivning om 11,2 mkr i kommunens balansräkning 

har gjorts i samband med bokslut 2008. 

Oskarshamns kommun kommer framöver att noggrant 

följa resultatutvecklingen i Byggebo samt ta 

hänsyn till eventuella konsekvenser av den statliga 

utredningen, som behandlar frågor rörande bostadsbolagens 

redovisnings- och nedskrivningsregler, 

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten av den kommande 

ägardialogen och den statliga utredningen 

kommer Oskarshamns kommun att göra en analys 

av bolagets behov av ytterligare kapital under de 

kommande åren. Det är viktigt att påpeka att kommunen, 

som ensam ägare, har det yttersta ansvaret 

för Byggebos ekonomiska åtaganden. 

Även Oskarshamns Utvecklings AB har under flera 

år i rad redovisat negativa resultat. Årets resultat 

uppgår till -2,3 mkr, vilket ska jämföras med 

budgeterat resultat om -1,9 mkr. Ett kapitaltillskott 

om 10 mkr, som fanns avsatt i den kommunala 

budgeten 2008, genomfördes i april månad 2008. 

På detta tillskott ställde inte ägaren, kommunen, 

några initiala avkastningskrav. Det bokförda värdet 

på aktiekapitalet i UTAB var 3,0 mkr lägre än 

bolagets egna kapital vid årsskiftet 2008-2009. I 

samband med bokslut 2008 gjordes en nedskrivning 

av det bokförda värdet med samma belopp. 

.Mål och vision 

Oskarshamns kommuns vision 

Oskarshamn är en tillväxtkommun i en region med 

hög livskvalitet. Här mår vi bra, lever ett tryggt liv 

och har möjligheter att utvecklas. Oskarshamn – 

kommunen med energi associerar till kraft, ljus, 

värme, sol och hav. Här finns framåtanda hos 

5


energiska kommuninvånare. Oskarshamn upplevs 

som en attraktiv kommun med öppet klimat och 

positiv attityd till omvärlden. 

Övergripande mål 

I kommunens ”Utvecklingsprogram för lokal 

tillväxt 2005 – 2007 med utblick mot 2010-talet” 

finns följande inriktningsmål angivna: 

• Ett starkt varumärke 

• En stabil befolkningstillväxt 

• Ett bättre företagsklimat 

• Ett ökat nyföretagande 

• En levande landsbygd 

Som stöd till inriktningsmålen finns i Utvecklingsprogrammet 

totalt tio insatsområden beskrivna. Arbetet 

med genomförande av Utvecklingsprogrammet 

drivs enligt en handlingsplan, som innehåller 

konkreta aktiviteter inom alla insatsområdena. 

De högst prioriterade insatsområdena är: 

• Att bygga vår attraktivitet 

• Företagsklimat och attityder 

• Vårt varumärke 

Aktiviteterna syftar till att förbättra bilden av 

Oskarshamn för arbete, inflyttning, boende och 

besök. Övriga insatsområden omfattar hamnens 

utveckling, komplettering av näringslivet, kompetensförsörjning, 

företagsamhet, landsbygdsutveckling, 

kommunikationer och boende. 

För kommunens kärnverksamheter finns även 

följande övergripande mål: 

6 

• Oskarshamn ska ge barnen en god 

omvårdnad i form av barnomsorg och 

utbildning i kreativa miljöer och de äldre 

en god omsorg i form av tryggt boende 

samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför 

hemmet. I kommunen ska finnas möjlighet 

till ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, 

tillskapat i samverkan med 

föreningsliv och organisationer. 

Finansiella mål 

Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 

om nya finansiella mål för den kommunala 

verksamheten. Anledningen till detta var den av 

regeringen framlagda propositionen kring ”God 

ekonomisk hushållning i kommuner och landsting” 

(2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige 

att fr o m 2007 revidera det befintliga 

finansiella målet samt lägga till två nya. De av 

kommunfullmäktige antagna finansiella målen 

skulle innebära att kommunen över tid försäkrar sig 

om en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. 

Fr.o.m. år 2007 gäller följande finansiella mål: 

• Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 

och statsbidrag ska uppgå till max 105 %. 

Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna 

än vad skatteintäkter och 

statsbidrag inbringar är för Oskarshamns 

kommun möjligt tack vare stora finansiella 

nettointäkter. 

Måluppfyllelse 

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 

och statsbidrag uppgick till 109,9 %, vilket 

innebär en differens om 4,9 % eller 55,1 

mkr. 

Målet är inte uppfyllt. 

• För att inte tära på kommunens förmögenhet 

ska Oskarshamns kommun generera 

resultatnivåer, som inflationsskyddar kommunens 

egna kapital. Enligt Statistiska 

centralbyrån var inflationstakten 3,4 % 

under 2008, vilket innebär att det krävdes 

ett resultat på ca 82,3 mkr för att 

inflationsskydda det egna kapitalet. 


Årets resultat uppgår till -360,7 mkr, vilket 

medför en negativ avvikelse mot målet om 

443 mkr. 


• Investeringsvolymen för skattefinansierade 

investeringar får inte överstiga 4 % av 

skatteintäkter och statsbidrag, vilket motsvarar 

ca 45,1 mkr per år. 


Årets skattefinansierade investeringar 

uppgår till 54,4 mkr. 


Verksamhetsmål 

I samband med framtagandet av nya finansiella mål 

för den kommunala verksamheten beslutade kommunfullmäktige 

att nämnderna ska påbörja/ intensifiera 

sitt arbete med att utveckla verksamhetsmål 

och riktlinjer utifrån de förutsättningar som finns. 

Ett utvecklingsarbete pågår kring verksamheternas 

mål och riktlinjer och i detta arbete ingår även att 

utveckla mätbara verksamhetsmått och få en röd 

tråd mellan ekonomi, kvalitet och prestation. 

Beskrivning av respektive nämnds verksamhetsmål 

och måluppfyllelse går att finna under nämndernas 

verksamhetsberättelser på sid. 38-57. Graden av 

målbeskrivning och målavstämning varierar från

nämnd till nämnd beroende på i vilken fas av målformuleringsarbetet 

nämnden befinner sig för 

tillfället. 

Omvärldsanalys 

Omvärlden känns osäkrare än på mycket länge. 

Världsekonomin präglas just nu av den pågående 

finanskrisen och dess inverkan på den reala 

ekonomins utveckling. Världens börser har åkt upp 

och ner de senaste månaderna och den finansiella 

turbulensen har nått nivåer som inte bevittnats 

sedan andra världskriget. Omfattande räntesänkningar, 

diverse stödpaket och stimulansåtgärder har 

hittills inte hjälpt till att stabilisera situationen. De 

senaste siffrorna visar att den ekonomiska tillväxten 

blev mycket svag under fjärde kvartalet 2008 både i 

EU och USA. En svag ekonomisk utveckling 

drabbar de allra flesta företag, vilket har återspeglats 

i ökat antal varsel och företagskonkurser. 

Tillväxtprognoserna för 2009 och 2010 har 

successivt skrivits ner, både i Sverige och i 

omvärlden. Sveriges kommuner och landsting 

(SKL) räknar i sin senaste prognos med låg eller 

negativ tillväxt under större delen av 2009. 

Ekonomisk återhämtning och positiva tillväxttal 

förväntas inträffa i slutet av 2009 som ett resultat av 

bl a låga styrräntor och expansiv finanspolitik. 

Den samhällsekonomiska utvecklingen 

Det samhällsekonomiska läget har under det senaste 

halvåret förändrats i mycket hög takt och ekonomiska 

prognoser har haft en tendens att bli 

inaktuella kort efter att de presenterats. Krisen har 

drabbat hela landet med mycket större styrka än alla 

bedömare räknat med. Bruttonationalprodukten 

(BNP) minskade med 4,9 procent det sista kvartalet 

2008 jämfört med sista kvartalet 2007. Tillväxten 

för år 2008 uppgick till -0,2 procent. Det råder en 

stor ovisshet hur stort fallet blir under 2009. 

SKL bedömer att BNP minskar under tre kvartal i 

rad för att därefter börja öka igen. Under 2010 är 

prognosen att tillväxten börjar öka i större utsträckning 

med anledning av ökande export och investeringar. 

SKL prognostiserar att BNP växer med 1,8 

procent 2010 och 3,0 procent 2011. Antalet arbetade 

timmar väntas minska t.o.m. andra kvartalet 

2010 och det dröjer till första kvartalet 2011 innan 

antalet timmar återigen ökar. Arbetslösheten förväntas 

öka och prognosen är att år 2009 kommer 

den att uppgå till 8,1 procent av arbetskraften. För 

år 2010 är siffran 9,6 procent. 

Ökad arbetslöshet innebär en press nedåt på 

timlöneökningarna. SKL:s prognoser pekar på lägre 

ökningstal de kommande åren. För år 2009 räknar 


SKL med en timlöneökningstakt på 3,6 %, för år 

2010 på 3,0 % och 2011 på 3,2 %. 

Den negativa utvecklingen på de finansiella 

marknaderna och den svaga ekonomiska tillväxten 

innebär ett försämrat skatteunderlag under den 

kommande planperioden. Konsekvensen av de lägre 

skatteintäkterna och statsbidragen för Oskarshamns 

kommuns del blir att skatteunderlaget inte räcker 

till att bedriva verksamheten enligt den planerade 

volymen och de ambitioner som kommunfullmäktige 

beslutade om i november månad i fjol. Ett 

arbete med att se över kommunens nuvarande 

kostnadsnivå har påbörjats och förvaltningscheferna 

har fått i uppdrag ta fram ett förslag med potentiella 

effektiviseringsområden inom den kommunala organisationen. 

Demografiska förändringar – 

befolkningsutvecklingen 

I kommunens budget 2010 och VP 2011-2012 

kalkyleras med nästan oförändrat antal invånare i 

jämförelse med årsskiftet 2008-2009. Oskarshamns 

kommun har enligt SCB 26 309 invånare per 2008- 

12-31, vilket motsvarar en ökning med 15 personer 

från 2007-12-31. Av förändringen stod födelseunderskottet 

för -110 invånare och ett flyttningsnetto 

på plus 122 invånare. Det är framförallt 

flyttningsnettot från det egna länet och utlandet som 

bidrar till den positiva utvecklingen. Oskarshamns 

kommun har under den senaste tioårsperioden 

minskat sin befolkning med knappt 100 personer 

per år. Dock ser vi ett trendbrott fr.o.m. 2003. 

26 900 

26 800 

26 700 

26 600 

26 500 

26 400 

26 300 

26 200 

26 100 

26 000 

Befolkningsutveckling 

-98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 

Demografiska förändringar i olika åldersklasser 

föranleder resursförskjutningar mellan kommunala 

verksamheter. Nedanstående prognoser bygger på 

kommunens egna antaganden. Fr.o.m. 2009 fram 

till 2018 kommer antalet barn i grundskolan att vara 

nästan oförändrat medan gymnasieskolan kommer 

att minska med 21 %. Den äldre befolkningen (60- 

84 åringar) kommer successivt att öka, medan den 

äldre äldre befolkningen (85 – w) kommer att öka 

kraftigt fr.o.m. början på 2020-talet. Skall dessa 

7


äldre erbjudas samma service och kvalité som 

dagens äldre, kommer en resursförstärkning krävas 

på ca 70 mkr under 2020-talet. 

Framtidsbedömning 

Kommunen redovisade stora negativa resultat 

under inledningen på 2000-talet, p.g.a. framförallt 

ett för stort beroende av avkastningen på de finansiella 

tillgångarna. Besparingar inom de kommunala 

verksamheterna i kombination med en skattehöjning 

på 75 öre (30 mkr) resulterade i att kommunen 

redovisade positiva siffror åren 2004-2006. 

Den positiva trenden bröts år 2007, då nettokostnadernas 

andel av skatteintäkter och statsbidrag 

återigen låg på, för kommunen, alldeles för 

höga nivåer (111,6 %). 

Under hösten 2007 genomförde två konsulter från 

Motivationshuset ett stort antal intervjuer med 

personal i de olika förvaltningarna som en del av 

verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. 

Genomgången resulterade i ett ”9punktsprogram” 

som skulle utgöra utgångspunkten 

för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege 

med nio punkter redovisade Motivationshuset, 

vilka förändringar som behöver göras inom 

den kommunala organisationen. De åtgärder som 

gavs största prioritet var att skapa en bättre och 

mer accepterad form av politisk styrning av 

kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll, 

utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka 

kommunledningskontoret och ge det en tydligare 

roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått 

under 2008 och kommer att fortsätta även under 

kommande år. 

Kommunen redovisar ett negativt resultat för andra 

året i rad och nettokostnaderna i förhållande till 

skatteintäkter och statsbidrag ligger över det 

finansiella målet (109,9 %). Det negativa resultat 

och de höga nettokostnaderna under de senaste två 

åren visar att kommunen fortfarande i hög grad är 

beroende av finansnettot. Som tidigare nämnts har 

detta kontinuerligt diskuterats och den allmänna 

uppfattningen är att kommunen inte kan fortsätta 

bedriva verksamhet med samma kostnadsnivå som 

tidigare. Förslaget är att verksamheternas nettokostnader 

successivt ska minska till en nivå som är 

i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. 

Beslutet är ännu inte fattat men förslaget 

kommer att diskuteras under kommande budgetprocess 

för åren 2010-2012. 

Att på sikt minska kommunens nettokostnader 

kommer att bli en lång och krävande men absolut 

nödvändig process om kommunen över tid vill 

försäkra sig om en god ekonomisk hushållning 

enligt kommunallagen. Behovet att återställa det 

negativa ackumulerade resultatet enligt balanskravsutredningen 

om ca -322 mkr är ett starkt 

incitament som näst intill förpliktigar till 

8 

återhållsamhet och lägre resursförbrukning inom 

kommunens verksamheter. 

Oskarshamns kommun kommer dock även 

fortsättningsvis att kunna skjuta till mer resurser i 

sina verksamheter jämfört med majoriteten av 

Sveriges kommuner. Det är däremot viktigt att 

dessa resurser används på ett effektivt och ändamålsenligt 

sätt och kommer kommuninvånaren till 

del. 

Länets kommuner och Regionförbundet har sagt 

upp avtalet med Accelerated Wireless AB angående 

bredbandsutbyggnad i Kalmar län. Oskarshamns 

kommun har en fordran på företaget med 1,6 mkr 

som enligt bankgarantin ska återbetalas. En rättsprocess 

mellan länets kommuner och Accelerated 

Wireless AB rörande det uppsagda avtalet pågår 

fortfarande. 

2009 

År 2006 fattades beslut om att investera i diversifierade 

svenska fastigheter genom delägarskap i ett 

nybildat bolag, Pensionsfastigheter Sverige AB. 

Bolaget bildades tillsammans med ett antal andra 

pensionsstiftelser i Sverige. Syftet med investeringen 

var att skapa en väldiversifierad fastighetsportfölj 

som liknar avkastningen på realräntor 

men inte korrelerar exakt med aktie- och ränteportföljen. 

2007 var bolagets första verksamhetsår, 

då fyra fastigheter förvärvades. Kommunens 

investering i dessa fyra fastigheter uppgick till 62,6 

mkr. Med anledning av den rådande situationen på 

finansmarknaden med bl a fallande fastighetspriser 

som följd kan ett nedskrivningsbehov gällande aktievärdet 

i Pensionsfastigheter AB vara aktuellt 

under 2009. I dagsläget är nedskrivningsbeloppets 

storlek inte utrett. 

Den finansiella oron som präglade år 2008 har 

fortsatt även under de första månaderna 2009. 

Marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar 

uppgick till 1 106 mkr vid årsskiftet 2008- 

2009. Efter de första två månaderna 2009 har värdet 

på kommunens finansiella tillgångar minskat ytterligare 

och uppgår till 1 054 mkr. Detta föranleder 

ett behov av ytterligare nedskrivningar med 52 mkr. 

Enligt SKL:s senaste bedömning av den samhällsekonomiska 

utvecklingen kommer tillväxttakten 

att vara svag de kommande åren. Den svagare 

utvecklingen av samhällsekonomin bidrar till en 

nedrevidering av skatteunderlagsprognosen för åren 

2008 och 2009, vilket påverkar 2009 års resultat 

negativt med 15,3 mkr. SKL:s reviderade prognos 

medför en korrigering på minus 103 kronor per 

invånare 1.11 2007 i bokslut för 2009. Den preliminära 

slutavräkningen 2009 blir minus 958 

kr/invånare den 1.11 2008.

Oskarshamns kommuns ekonomiska läge är mycket 

bekymmersamt. Helårsprognosen för år 2009 pekar, 

redan efter februari månad, på ett negativt resultat 

om -48,6 mkr. De kommande årens resultat påverkas 

starkt av att statsbidragen inte räknas upp 

samt betydligt lägre skatteintäkter än tidigare 

prognoser förutspått. Oskarshamns kommun, liksom 

många andra kommuner står inför krav på 

omprioriteringar inom och mellan verksamheterna 

och behov av en långsiktig strategi för verksamheternas 

omfattning och finansiering. Detta arbete 

har påbörjats och kommer att fortsätta under den 

kommande planperioden. 

Balanskravet 

Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav 

fr.o.m. verksamhetsåret 2000. Innebörden av detta 

är att kommunen inte får redovisa negativa resultat 

i resultaträkningen i ett treårsperspektiv. I Riksdagens 

beslut enligt ovannämnda proposition kring 

god ekonomisk hushållning framgår även vissa 

förändringar av det s.k. balanskravet. Bland annat 

skall mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning 

upprättas av kommunfullmäktige samt att 

återställandetiden för negativa resultat förlängs till 

tre år. Vidare tydliggörs innebörden av ”synnerliga 

skäl”, som skall exkluderas från balanskravsresultatet. 

Kommunfullmäktige i Oskarshamn har enligt 

ovanstående beskrivning beslutat om nya finansiella 

mål för kommunen med utgångspunkt från 

god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige 

har dock inte åberopat synnerliga skäl vid de stora 

negativa resultaten under 2000 till 2002, även om 

dessa berodde på nedskrivning av orealiserade 

förluster på finansiella tillgångar. 

Precis som åren 2001-2002 redovisar Oskarshamns 

kommun återigen ett stort negativt resultat som till 

största delen beror på nedskrivning av orealiserade 

förluster på finansiella tillgångar (-303 mkr). Den 

här gången kommer Oskarshamns kommun att 

åberopa synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. 

Kommunen vidhåller fortfarande att återställandetiden 

på tre år är för kort när kommuner, 

som Oskarshamn har möjlighet att avsätta medel 

för långsiktig placering i volatila högavkastande 

finansiella tillgångar. 

Oskarshamns kommuns resultat enligt balanskravsutredningen 

redovisas ovan. 


Årets resultat enligt balanskravet 

(mkr) 

Ingående 

2004 2005 2006 2007 2008 

balanskravsresultat 

Resultat enligt 

-357 -343 -307 -232 -260 

resultaträkningen 20,2 44,6 77,2 -22 -361 

Realisationsvinster -7 -8 -2 -6 -4 

Synnerliga skäl 

Resultat enligt 

0 0 0 0 303 

balanskravet 

Utgående 

14 36 75 -28 -62 

balanskravsresultat -344 -307 -232 -260 -322 

Kommunen klarade inte balanskraven för åren 

2000-2002 och klarar heller inte balanskravet för 

år 2007 och 2008. För att kunna återställa de 

negativa resultaten, fordras det att kommunen 

vidtar kraftiga åtgärder i syfte att minska sitt beroende 

av finansnettot. Oskarshamns kommuns 

långsiktiga målsättning bör vara att verksamheternas 

nettokostnader inte ska uppgå till mer än 

vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Det 

föreligger ett förslag att i första skedet sänka verksamheternas 

nettokostnader till 102,5 % av skatteintäkter 

och statsbidrag för att därefter komma ner 

till målet om 100 %. Om budgetgruppens förslag 

om att kommunens nettokostnader inte ska överstiga 

skatteintäkter och statsbidrag antas, kommer 

Oskarshamns kommun över tid att kunna återställa 

de negativa resultaten avseende 2000-2002 samt 

2007-2008. 

Om Oskarshamns kommun även i framtiden ska 

bedriva verksamhet med hög standard och kvalitet 

är det absolut nödvändigt att verksamheternas 

nettokostnader så snart som möjligt anpassas till 

kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Dessutom 

är det av yttersta vikt att antagna finansiella 

mål uppfylls samt att förvaltningarnas budgetföljsamhet 

väsentligt förbättras. I annat fall kommer 

kommunen att även i fortsättningen vara utsatt 

för tvära resultatkast i tider med börsturbulens och 

låg avkastning på finansiella tillgångar. 

9


Finansiell analys 

En god ekonomi är ett grundläggande villkor för 

att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska 

mål, som är det primära syftet med kommunens 

verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett 

hinder eller en begränsning för kommunen, när det 

gäller att tillgodose angelägna behov inom olika 

verksamhetsområden. En balanserad finansiell 

utveckling är därför en förutsättning för att kommunens 

service kan behållas och utvecklas. 

RK-modellen 

Oskarshamns kommun använder sedan 2002 den så 

kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk 

analys av kommunens finanser. Modellen bygger 

på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, 

när kommunens ekonomi skall bedömas. 

Syftet med modellen är att genom analys av de fyra 

delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva 

och identifiera kommunens finansiella styrkor och 

svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida 

Oskarshamns kommun har en god ekonomisk 

hushållning eller ej. Var och en av de fyra delarna 

analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. 

De fyra delarna är: 

Det finansiella resultatet 

Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter 

och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap 

Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta 

långsiktiga finansiella svårigheter? 

Riskförhållande 

Föreligger några risker som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll 

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska 

utvecklingen? 

Resultat 

Oskarshamns kommuns resultatutveckling var 

extremt negativ under åren 2000 till 2002. Anledningen 

var framförallt den negativa utvecklingen 

som skett på aktiemarknaden i kombination med 

en hög nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även 

det negativt med 17 mkr. Den negativa trenden 

vändes 2004, då resultatet uppgick till 20,2 mkr. 

Den positiva resultatutvecklingen fortsatte 2005 

och 2006 med 44,6 mkr respektive 77,2 mkr. Resultatet 

för 2007 blev negativt med 22 mkr. Det 

negativa resultatet kunde framförallt hänföras till 

nedskrivningen av aktiekapitalet i kommunens 

bostadsbolag med 42,6 mkr, förtidsinlösen av två 

10 

forwardswapavtal om 10,6 mkr samt socialnämndens 

höga verksamhetskostnader i förhållande 

till budget. Även resultatet 2008 blev negativt, - 

360,7 mkr. Resultatet 2008 präglades av den finansiella 

oron på världsmarknaden, vilket har föranlett 

en nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 

303,2 mkr samt en avvikelse mot budgeterat finansnetto 

på 35 mkr. Nedskrivning av värdet på 

kommunens aktiekapital i Byggebo AB samt 

Oskarshamns utvecklings AB har gjorts med 11,2 

mkr respektive 3,0 mkr, då differens uppstått mellan 

bokförda värdet på kommunens aktiekapital i 

bolagen och bolagens egna kapital. Skatteintäkter 

och statsbidrag blev ca 10 mkr lägre än budgeterat. 

Vidare har socialnämndens nettokostnad varit 

högre än budgeterat. 

Verksamheternas budgetdisciplin har inte varit 

tillfylles historiskt. Dock har nämnderna/ verksamheterna 

under de senaste fyra åren i stort hållit 

sig inom givna ramar med undantag för socialnämnden 

som för 2008 redovisar en negativ budgetavvikelse 

om 15,5 mkr. I tabellen nedan visas 

resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. 

Bolagens inverkan på resultatet under åren 

2002 till 2008 har varit negativt förutom under 

2004. Vidare redovisning kring bolagens ekonomiska 

ställning finns under den sammanställda 

redovisningen. 

Årets resultat 

(mkr) 

Kommunen 

2004 2005 2006 2007 2008 

Före extraor. poster 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

Efter extraor. poster 

% av skatteintäkter 

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

och statsbidrag 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0 

% av eget kapital 0,9 1,9 3,2 -0,9 -17,5 

Koncernen 

Efter extraor. poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7 

I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens 

nettokostnader har ökat mer än vad kommunens 

intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag 

har gjort mellan 2007 och 2008. En viktig 

förutsättning för en långsiktig god ekonomi är att 

inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än 

skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en 

oförändrad utdebitering. 

Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader 

har i genomsnitt för den sista åttaårsperioden 

varit 5,0 % per år, medan skatteintäkterna 

och statsbidragen i genomsnitt under 

samma tidsperiod har ökat med 5,1 % per år. Den 

genomsnittliga inflationsökningen har under samma 

period varit 1,66 % per år.

Intäkter och kostnader 

(procent) 

Verksamhetens 

2004 2005 2006 2007 2008 

bruttointäkter 

Verksamhetens 

7,2 2,8 7,5 7,7 12,8 

bruttokostnader 4,0 2,5 4,8 7,7 8,4 

Avskrivningar 

Skatteintäkter och 

6,6 -14,0 13,9 6,6 5,6 

statsbidrag 5,0 6,9 4,8 4,1 5,9 

Vks Nettokostnader 3,1 2,5 4,0 7,7 7,1 

KPI (inflation) 0,4 0,4 1,4 2,2 3,4 

Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter 

och statsbidrag skiljer sig markant mot 

rikssnittet. Rikssnittet var 98,1 % (bokslut 2007), 

vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 

109,9 % år 2008. Kommunfullmäktige beslutade 

2001 att kommunen skall nå en nivå kring 105 % 

senast under verksamhetsåret 2005. Detta mål 

uppnåddes både 2005 och 2006 men inte 2007 och 

2008. I november 2004, i samband med kommunfullmäktiges 

budgetbeslut 2005 – 2007, fastställdes 

nya finansiella mål. Anledningen till detta var 

regeringens proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk 

hushållning i kommuner och landsting”. 

De nya finansiella målen infördes från och med 

2007 och innefattar ett tak på 105 % gällande nettokostnadernas 

andel av skatteintäkter och statsbidrag 

samt att kommunen per mandatperiod skall 

behålla det reala värdet på kommunens egna kapital. 

Enligt innevarande års budget och VP 2010- 

2011 kommer inte något av dessa två mål att uppnås 

under mandatperioden. 

114 

112 

110 

108 

106 

104 

102 

100 

98 

Verksamhetens nettokostnader och 

avskrivningar/Skatteintäkter och generella 

statsbidrag 

7,1 10,5 7,6 

102,9 

6,0 

98,6 

6,4 

101,1 

102,3 

2004 2005 2006 2007 2008 

Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar 

Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna 

under många år. Man kan också se 

att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av 

sina resurser i anspråk på sina anläggningar/ fastigheter 

än jämförbara kommuner. För att kunna åtgärda 

detta hade kommunfullmäktige beslutat om 

låga investeringsvolymer gällande skattefinansierade 

investeringar under åren 2003-2004. Vi ser 

dock att investeringsnivåerna under åren 2005-2007 


är extremt höga. Anledningen till detta är framförallt 

ett antal stora investeringsprojekt, såsom ny 

sportanläggning samt ombyggnation av en grundskola. 

Kommunfullmäktige har fr.o.m. 2007 fastslagit 

ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar 

(4 % av skatteintäkter och statsbidrag). 75 

mkr av investeringarna 2003 och 2007 avser kapitaltillskott 

till det kommunala bostadsbolaget. 

200,0 

150,0 

100,0 

50,0 

0,0 

Nettoinvesteringar och avskrivningar 

(skattefinansierade) 

2004 2005 2006 2007 2008 

Investeringar Avskrivningar 

Kapacitet 

Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är 

god. Soliditeten avseende 2008 var 86 % (66,3 % 

inklusive pensionsförpliktelser) och avviker i positiv 

bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. 

Skillnaden är 34 %-enheters bättre soliditet 

än riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet 

har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i 

balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot 

riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå 

ca 22 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Soliditet (eget kapital/totalt kapital) 

89% 88% 89% 88% 86% 

61% 61% 

64% 64% 

2004 2005 2006 2007 2008 

Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) 

Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt 

Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas 

andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats 

i positiv riktning jämfört med rikssnittet. Anledningen 

till detta är de stora realisationsvinster 

som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under 

1999 och 2001 samt att kommunen under de 

senaste åren har egenfinansierat utlåning till 

59% 

11


bolagen. Kommunens skuldsättningsgrad var för 

2008 13,6 % jämfört med rikets 47,3 % (bokslut 

2007). Koncernens skuldsättningsgrad var för 2008 

41,1 % jämfört med rikets 63,6 % (bokslut 2007). 

Skuldsättningsgrad (koncernen) 

(procent) 2004 2005 2006 2007 2008 

Skuldsättningsgrad 39,1 39,2 36,1 37,3 41,1 

varav: Kommunen 11,0 11,8 10,6 11,7 13,6 

Bolagen 28,1 27,4 25,5 25,5 27,5 

Rikssnitt 65,3 64,8 63,7 63,6 

Den 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården från 

Landstinget i Kalmar län till kommunerna i länet. 

Den ekonomiska regleringen mellan landstinget och 

kommunerna skedde via en sk skatteväxling, vilket 

ledde till en sänkning av skattesatsen med 26 öre 

för landstinget och en höjning med 26 öre för respektive 

kommun. För Oskarshamns kommuns del 

innebar detta att utdebiteringen höjdes från 21,66 kr 

till 21,92 kr. År 2004 gjordes den senaste höjningen 

då utdebiteringen ökade med 75 öre till 21,66 kr. 

Oskarshamns kommuns utdebitering, exklusive 

skatteväxlingen på 26 öre, ligger 95 öre över rikssnittet, 

vilket genererar ca 41 mkr i mer skatteintäkter 

jämfört med om Oskarshamn hade haft samma 

utdebitering som rikssnittet, d.v.s. en 25-öring motsvarar 

ungefär 12,0 mkr. Rikssnittet för 2008 är 

20,71 kr och länssnittet är 21,89 kr. Den totala 

kommunalskatten för 2008 är 32,13 kr jämfört med 

rikssnittet 31,44 kr och länssnittet 32,10 kr. Detta 

medför en högre utdebitering om 69 öre jämfört 

med riket. 

Kommunens utdebitering 

(procent) 

Primärkommunal 

2004 2005 2006 2007 2008 

skatt 

Primärkommunal 

21,66 21,66 21,66 21,66 21,92 

skatt, rikssnitt 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 

Total 

kommunalskatt 

exkl. kyrkoskatt 

12 

32,13 32,13 32,13 32,13 32,13 

Risk 

Kommunens likviditet är god och har så varit under 

en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är 

extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten 

och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en 

jämförelse med andra kommuner. 

Likviditet 

2004 2005 2006 2007 2008 

Kassalikviditet i % 64 56 73 52 86 

Balanslikviditet i % 449 396 424 366 229 

Rörelsekapital i mkr 837 815 812 776 419 

Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt 

är också god. Anledningen är kommunens stora 

finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av 

denna volym går under förhållandevis kort sikt att 

omsätta till likvida medel. 

Finansiella nettotillgångar 

(mkr) 

Kommunen 

Omsättn. tillgångar + 

2004 2005 2006 2007 2008 

finans.anl.tillgångar 

Kortfristiga- och 

2 670 2 699 2 526 2 525 2 396 

långfristiga skulder 199 225 203 224 221 

Netto 2 471 2 474 2 323 2 301 2 175 

Koncernen 

Omsättn. tillgångar + 

finans.anl.tillgångar 

Kortfristiga- och 

1 107 1 115 1 074 1 067 705 

långfristiga skulder 1 471 1 494 1 331 1 365 1 398 

Netto -363 -379 -257 -298 -693 

Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är 

förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts 

under 1999 och 2001 i och med avyttringen av Sydkraftsaktier. 

Under de senaste åren har de finansiella 

omsättningstillgångarna använts till att amortera 

koncernens långfristiga skulder. Denna utveckling 

kommer att fortgå efter att kommunfullmäktige 

har fattat beslut om ytterligare amorteringar av 

koncernlån motsvarande 200 mkr. 

Koncernens finansiella risker är förhållandevis 

stora i och med att kommunen har tillgångar placerade 

på de finansiella marknaderna och att kommunens 

bostadsbolag har stora finansiella skulder. 

Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är 

beroende av framförallt ränteutvecklingen men 

även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning 

på 1 % -enhet innebär ökade intäkter 

på 9 mkr för kommunen, medan en räntehöjning 

på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 

15,8 mkr i ökade kostnader för bolaget. För 

koncernen innebär en ränteökning med 1 %-enhet 

ökade finansiella kostnader med ca 6 mkr. 

Finansiella risker och åtaganden 

(mkr) 

Ränteföränd. + 1%enhet 

(mkr) 

2004 2005 2006 2007 2008 

Kommun 10,9 10,6 10,3 11,1 9,3 

Koncern -5,7 -7,7 -6,7 -5,9 -5,7 

Borgensåtagande 

Kommunen, extern 

262 241 240 239 14 

upplåning 921 942 792 809 1 059 

Summa 1 183 1 183 1 032 1 048 1 073 

Kommunen har inga egna långfristiga skulder. 

Koncernen däremot har långfristiga skulder. Dessa 

har dock minskat under framförallt 2002 och 2003 

på grund av stora amorteringar. Vidare amorteringar 

kommer inte att ske under det kommande

året. Kommunen fungerar även som internbank, 

vilket innebär att borgensåtagandet succesivt kommer 

att övergå till internbankslån. Räntekostnaderna 

för de externa internbankslånen har per 

081231 uppgått till 44,0 mkr. Samma belopp har 

erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 2-3 

räntepunkter. 

Pensioner 

Från och med 1998 skall större delen av kommunens 

pensionsskuld redovisas enligt den så kallade 

blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför 

balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande 

uppgick till 779,8 mkr varav 59,0 mkr redovisas i 

balansräkningen och resterande 720,8 mkr som 

ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande 

var vid årsskiftet 780 mkr, en ökning med 

21 mkr under 2008. 

Pensionsåtagande 

(mkr) 

Avsättning för 

2004 2005 2006 2007 2008 

pensioner 32 37 37 49 59 

Ansvarsförbindelse 510 511 601 709 721 

Totala förpliktels. 542 548 638 759 780 

Fondering - Finansiella placeringar 

Bokfört värde 360,4 404 590 667 670 

Marknadsvärde 396,2 450 661 749 449 

Anskaffningsvärde 360,4 404 590 667 670 

Realiserat resultat 0 15 0 0 22,4 

Orealiserat resultat 36 36 71 82 -303 

Avkastning 

Totala förpliktels. - 

36 51 71 82 -281 

finans. placering 145,8 98 -23 10 331 

Kommunen har sedan november 2002 i och med 

kommunfullmäktiges antagande av ny finanspolicy 

beslutat om full fondering av pensionsåtagandet. 

Den faktiska finansiella portföljen har omstrukturerats 

så att full fondering uppnåtts redan 2006. 

Enligt den reviderade finanspolicyn från januari 

2006 skall pensionsåtagandet marknadsvärderas 

kontinuerligt. Fonderingsnivån var per december 

2008 57,6 %. 

Pensionsportföljens totala avkastning under 2008 

2008 har varit ett av de mest turbulenta åren någonsin 

på de finansiella marknaderna. Den svenska 

aktiemarknaden har fallit med drygt 38 % under 

året medan den globala aktiemarknaden har fallit 

med knappt 30 % i svenska kronor. Utöver det har 

samtliga räntor fallit kraftigt under slutet av året 

tack vare stora räntesänkningar från världens centralbanker. 

Detta har i sin tur gett stora fluktuationer 

i värdet på obligationer och valutor med 

exempelvis toppnoteringar för euron. Pensionsportföljens 

marknadsvärde gick under året ned med 

nära 30 %. 


Den negativa avkastningen beror främst på två 

faktorer. Den första och främsta är att kommunen 

för flera år sedan investerade i vad som då bedömdes 

vara väldigt säkra realränteobligationer, med 

högsta kreditvärdighet (AAA) enligt internationella 

kreditvärderingsinstitut. Instrumenten gav extra 

avkastning under förutsättning att inte ett antal 

företag i Europa och USA går i konkurs de kommande 

åren – om de går i konkurs förlorar istället 

kommunen alla insatta pengar. Tillsammans utgjorde 

dessa realränteobligationer 45 % av portföljen 

vid årets början. Under 2008 har marknadsvärdet på 

två av dessa obligationer fallit kraftigt, då den internationella 

konjunkturen innebär att risken för 

konkurser i de här instrumenten bedöms ha ökat 

mycket kraftigt jämfört med ingången av året. Avkastningen 

på dessa instrument har under året varit 

-63 %. 

Den andra anledningen är att kommunen ägt obligationer 

som istället för ränta betalar ut en avkastning 

kopplad till aktiemarknaden, så kallade aktieindexobligationer. 

Då aktiemarknaderna fallit kraftigt 

under året har även dessa instrument fallit i värde, 

eftersom det är lägre sannolikhet att de kommer att 

ge avkastning vid förfall. Dessutom har den oro för 

kredit som rådit under 2008 gjort att priset på obligationerna 

fallit av oro för att obligationsutställaren 

ska gå i konkurs. Dessa instrument utgjorde 73 % 

av portföljen vid årets början och avkastningen 

under året var -24 %. 

I den tredje delen av pensionsportföljen, alternativa 

investeringar, har kommunen under året avyttrat ett 

antal olika placeringar för att förenkla portföljen 

och få ned risknivån. Flera av investeringarna har 

kunnat säljas med vinst men kommunen har också 

haft en investering mot amerikanska kommunobligationer 

som gav -67 % i avkastning. 

Den rapporterade avkastningen för året är också 

dålig eftersom kommunen under året bytt till en 

mer konservativ värderingsmetod för beräkning av 

marknadsvärdet av placeringarna. 

Pensionsportföljen ska främst jämföras med de 

pensionsutbetalningar den ska möta. Därför används 

primärt konsolideringsmåttet (tillgångarna i 

relation till avsedd del av skulden), vilket bör ligga 

över 90 %. Den aktuella konsolideringen var vid 

årsskiftet 57,6 %, vilket ska jämföras med kommunens 

säkerhetsgolv på 90 % i konsolidering. Anledningen 

till detta är den låga avkastningen under 

året. 

13


Känslighetsanalys 

I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala 

ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. 

Känslighetsanalys (mkr) 

2010 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Befolkningsökning/minskning 

+/- 100 pers 4,1 

+/- 200 pers 8,3 

Utdebitering 

+/- 10 öre 4,8 

+/- 20 öre 12,1 

+/- 50 öre 24,1 

Avskrivningar 

Investeringsvolumer/Avskrivningsvolymer 

+/- 20 mkr 1,9 

+/- 30 mkr 2,8 

Verksamhetens nettokostnader 

Intäkter +/- 0,5% 1,8 

Övriga kostnader +/- 0,5% 2,0 

Lokalkostnader +/- 0,5% 0,2 

Personalkostnader +/- 0,5% 5,1 

Personalkostnader +/- 1,0% 10,1 

Kontroll 

Den målbeskrivning kommunfullmäktige antog i 

november 2001 innebär att kommunens nettokostnader 

i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 

skall ner till 105,2 % vid bokslutet 2006. I 

nov 2004 fastslog kommunfullmäktige reviderade 

och nya finansiella mål. De nya finansiella målen 

gäller per mandatperiod, vilket innebär att om de 

finansiella målen ej uppnås ett enskilt år skall detta 

justeras under mandatperioden. 

Målsättning 

2004 2005 2006 2007 2008 

Målsättning 105,2 % 

resp 105,0 % 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9 

Avvikelse i mkr -44,8 6,2 9,8 70,9 56,5 

I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas 

nettokostnader har prognossäkerheten varit 

tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har 

dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet 

under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är 

svårigheterna att prognostisera finansnettot med 

tanke på svängningarna på aktiemarknaden samt 

extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera 

en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 3,0 

% på det finansiella kapitalet. 

14 

Budgetuppföljning, prognossäkerhet 

Budgetavvikelse, årets 

resultat exklusive 

extraordinära poster 

(mkr) 2004 2005 2006 2007 2008 

Budget 8,9 48,0 17,8 19,8 22,2 

Bokslut 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

Prognos augusti 6,6 29,5 51,8 3,3 -47,1 

Prognos april -5,8 29,0 32,0 -0,2 -32,5 

Budgetuppföljning, prognossäkerhet 

Budgetavvikelse, verksamheternas nettokostnader 


Bokslut 

Prognosav- 

-11,7 2,1 17,0 -54,4 -20,2 

vikelse augusti 

Prognosav- 

-7,9 -4,4 -1,1 -20,3 -26,1 

vikelse april -22,7 -7,4 -10,5 -24,6 -41,6 

Förvaltningarnas budgetföljsamhet har inte varit till 

belåtenhet under första delen av 2000-talet, med 

visst undantag för 2003. Under 2005 och 2006 

förbättrades dock budgetdisciplinen markant. Ingen 

nämnd/styrelse redovisade någon större budgetavvikelse. 

Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet 

under åren 2007-2008 kan inte anses som 

helt tillfredställande trots att de flesta av nämnderna 

klarar sina uppdrag inom tilldelad budgetram. Det 

är framförallt socialnämnden som redovisar stora 

negativa budgetavvikelser (-15,5 mkr). Nämndernas 

prognoser har under året pekat på en avvikelse om 

-41,6 mkr (april) respektive -26,1 mkr (augusti). 

Bokslut 2008 visar en negativ budgetavvikelse om 

360,7 mkr, vilken till stor del härrör från den finansiella 

oron på världsmarknaden, dels genom en 

nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 

303,2 mkr dels då avvikelsen gentemot budgeterat 

finansnetto blev 35 mkr. Vidare blev skatteintäkter 

och statsbidrag ca 10 mkr lägre än budget samt 

socialnämndens nettokostnad ca 15,5 mkr högre än 

budgeterat. 

En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha 

en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader 

under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument 

som skall användas för att fördela kommunens 

resurser. Uppstår stora eller återkommande 

budgetavvikelser kan detta innebära att 

kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt 

beslutade. Under 2009 fortsätter den 

löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via 

månadsuppföljningar. 

Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k. 

balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med 

verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun måste 

ha balans mellan intäkter och kostnader. Efter 

detta har riksdagen beslutat om en revidering

av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m. 

verksamhetsåret 2005. Vidare resonemang kring 

detta går att finna under omvärldsanalysen. Oskarshamns 

kommun klarade inte balanskravet för verksamhetsåret 

2000, 2001 och 2002. Det negativa 

resultatet 2003 på 17 mkr återställdes i och med det 

positiva resultatet om 20,2 mkr 2004. Kommunen 

redovisade ett positivt resultat för 2005- 2006, vilket 

användes för att påbörja återställningen av de 

negativa resultaten i början på 2000-talet. Vid årsskiftet 

2008-12-31 återstår det 321,6 mkr att återställa. 

Sammanfattning 

Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella 

analys ger är att kommunen ännu inte lyckats 

skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att 

stå på inför framtiden. Åtgärdsprogrammet som har 

genomförts i början av 2000-talet räcker inte till. 

Oskarshamns kommun är fortfarande i hög grad 

beroende av finansnettot och dess utveckling under 

året. Kommunen redovisar ett negativt resultat för 

andra året i rad och nettokostnaderna i förhållande 

till skatteintäkter och statsbidrag ligger långt över 

det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker 

sig fortfarande med hög resursförbrukning till 

byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande 

kommuner. Frågan politiken måste ställa sig 

är om denna resursfördelning ger ett optimalt mervärde 

till kommuninvånarna. För att uppnå en 

märkbar förändring gällande detta måste kommunfullmäktige 

se över de skattefinansierade investeringsvolymerna. 

Sammanställd redovisning 

Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun 

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka 

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. 

I den sammanställda redovisningen ingår: 

• Oskarshamns kommun 

• Byggebo i Oskarshamn AB 100 % 

• Oskarshamn Energi AB 50 % 

• Oskarshamns Hamn AB 96 % 

• Oskarshamns Utveckling AB 100 % 

• Stiftelsen Forum 100 % 

• Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% 

• Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 

100 % 

För presentation av de kommunägda bolagen 

och stiftelserna se sidor 59-68. 


Sammanställd redovisning - periodens resultat 


Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7 

Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -44,0 -354,7 

Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett 

negativt resultat om -354,7 mkr för år 2008. Detta 

är en försämring med -310,7 mkr jämfört med förra 

året. Byggebo i Oskarshamn AB och Oskarshamns 

Utveckling AB redovisar återigen negativa resultat 

om –11,2 mkr respektive –2,3 mkr. Resultatet för 

Oskarshamns kommun blev -360,7 mkr. 

Koncernens investeringar uppgår till 170,4 mkr 

jämfört med 156,5 mkr året innan. Kommunens 

investeringsnivå var under år 2008 103,8 mkr. De 

största investeringsnivåerna av de övriga bolagen 

som ingår i koncernen uppvisar Oskarshamn Energi 

AB om 20,9 mkr, Byggebo AB om 10,7 mkr samt 

Oskarshamns hamn om 32,0 mkr. 

Koncernens soliditet är 4,9 procentenheter lägre 

jämfört med föregående år och uppgår till 58,9 %. 

Byggebo AB och Stiftelsen Forum avviker från 

övriga bolagen i koncernen med sin låga soliditet på 

6,2 % respektive 4,2 %. 

Sammanställd redovisning i siffror 


Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843 

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 4 032 3 720 

Investeringsvolym 85 158 176 157 170 

Soliditet 61 61 64 63 59 

15


16 

Driftredovisning - kommun 

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. 

Nämnd 2007 2008 2008 2008 

Avgiftsfinansierad verksamhet 

Kommunledningskontor -0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Räddningstjänst 1,0 0,7 2,5 1,8 0,0 1,8 

Teknisk nämnd 1,1 2,2 0,9 -1,2 0,0 -1,2 

Summa 2,0 2,9 3,4 0,5 0,0 0,5 

Skattefinansierad verksamhet 

Kommunledningskontor -65,5 -76,5 -71,5 5,0 1,6 3,4 

Räddningstjänst -23,9 -25,0 -26,6 -1,6 0,0 -1,6 

Teknisk nämnd -30,5 -37,6 -36,2 1,4 -0,1 1,6 

Samhällsbyggnadsnämnd -16,3 -17,1 -17,1 0,0 0,0 0,0 

Barn- och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2 

Kulturnämnd -22,4 -24,9 -25,5 -0,6 0,0 -0,6 

Socialnämnd -493,8 -508,2 -523,7 -15,5 0,3 -15,8 

Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Revision -0,8 -0,9 -0,9 0,0 0,0 0,0 

varav internränta -42,4 -49,1 -43,2 5,9 0,0 5,9 

varav avskrivningar -68,8 -75,7 -71,8 3,9 0,0 3,9 

varav nedskrivningar -42,6 0,0 -14,2 -14,2 0,0 -14,2 

Övrig finansiell verksamhet 19,5 13,3 6,4 -6,9 0,0 -6,9 

Summa -1 189,3 -1 206,7 -1 241,7 -35,0 -0,6 -34,4 

Verksamhetens nettokostnader -1 187,3 -1 203,9 -1 238,3 -34,4 -0,6 -33,8 

Skatteintäkter och statsbidrag 1 064,0 1 137,1 1126,8 -10,3 0,0 -10,3 

Resultat efter skatteintäkter -123,3 -66,8 -111,5 -44,7 -0,6 -44,1 

Finansnetto 101,3 89,0 -249,2 -338,2 0,0 -338,2 

Resultat efter finansnetto -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3 

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat -22,0 22,2 -360,7 -382,9 -0,6 -382,3 

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 111,6 105,9 109,9 

varav Resultatenheter 

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. 

Nämnd 2007 2008 2008 2008 

Förslag till 

överföring 

till 2009 

Förslag till 

överföring 

till 2009 

Avvik. efter 

över-föring 

till 2009 

Avvik. efter 

överföring 

till 2009 

Kommunledningskontor - NOVA -4,2 -4,7 -3,9 0,8 0,8 0,0 

Teknisk nämnd - Vatten och avlopp 2,0 0,7 4,2 3,5 0,0 3,5 

Teknisk nämnd - Renhållning -0,9 1,5 -3,3 -4,7 0,0 -4,7 

Teknisk nämnd - Städ- och måltidsverksamhet -1,2 -2,8 -2,9 -0,1 -0,1 0,0 

Barn och utbildningsnämnd -513,0 -529,8 -532,4 -2,6 -2,4 -0,2 

Socialnämnd - Projekt Intraprenad -2,1 -5,6 -5,3 0,3 0,3 0,0 

Summa -519,5 -540,8 -543,6 -2,8 -1,4 -1,4

Investeringsredovisning - kommun 

(Belopp i mkr) 

Budget 

2008 

Bokslut 


Avvikelse 


Förslag till 

överföring 

till 2009 

Avvikelse efter 

förslag till 

överföring till 

2009 

Avgiftsfinansierade investeringar 


Varav: 

63,1 46,1 17,0 14,9 2,1 

- Va-ledn Stångehamn 16,5 28,9 -12,4 -12,4 0,0 

- Driftövervakning utbyggnad 3,0 1,4 1,6 1,6 0,0 

- Storskogen förnyelse 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 

- Pumpstationer renovering 3,4 2,5 1,0 1,0 0,0 

- Fordon och inventarier 3,5 1,9 1,6 0,0 1,6 

- DUF 1,8 0,7 1,1 1,0 0,1 

- Va-verk upprustn o förnyelse 2,2 1,0 1,2 1,3 -0,1 

- Energioptimering va-anläggn 2,4 0,9 1,5 1,5 0,0 

- Avlopp Verkstadsgatan 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 

- Projekt där kostnad ej bokförts (6 st) 7,3 0,0 7,3 7,3 0,0 

- Övriga projekt (47 st.) 21,0 7,0 13,9 13,6 0,3 

Kommunledningskontor 23,0 2,9 20,1 16,0 4,1 

Varav: - Hamnverksamhet 7,0 2,9 4,1 0,0 4,1 

Räddningstjänst 0,7 0,3 0,4 0,4 0,0 

Summa 

Skattefinansierade investeringar 

86,8 49,4 37,4 31,3 6,1 


Varav: 

86,3 38,4 47,9 23,3 24,6 

- Idrottshall Oscarsgymnasiet 12,3 8,2 4,1 4,1 0,0 

- Konvertering pellets 3,7 3,6 0,1 0,1 0,0 

- Oskarshamns arena extrakostn -2,3 4,1 -6,3 -6,3 0,0 

- Oscarsgymnasiets renovering 2,0 2,0 0,0 0,0 0,0 

- Rödsleskolan ombyggnad 1,9 1,8 0,1 0,0 0,1 

- Miljöförbättringar inomhus 1,7 0,9 0,8 0,8 0,0 

- Gc-väg Amerikavägen 1,1 1,1 0,1 0,1 0,0 

- Handikappanpassning lokaler 1,7 1,1 0,6 0,6 0,0 

- Läktartak 0,9 1,9 -1,0 0,0 -1,0 

- Åsa-hus A o hus B 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 

- Projekt där kostnad ej bokförts (11 st) 34,6 0,0 34,6 7,5 27,1 

- Övriga projekt (46 st.) 27,6 12,6 15,0 16,4 -1,4 

Kommunledningskontor 

Varav: 

14,1 4,9 9,2 8,8 0,4 

- Ny färjeterminal 10,0 1,7 8,3 8,3 0,0 

- Gemensamma nätverksprogram 1,3 1,6 -0,3 0,0 -0,3 

- Övriga projekt (9 st.) 2,8 1,5 1,3 0,5 0,8 

Finansieringen 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0 

- Försäljning andelar Komminvest 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

- Inköp aktier kommunala bolag 0,0 10,0 -10,0 0,0 -10,0 

Räddningstjänst 2,0 1,6 0,5 0,5 -0,1 

Samhällsbyggnadsnämnd 0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 

Socialnämnd 0,7 0,6 0,1 0,1 0,0 

Barn- och utbildningsnämnd 

Varav: 

8,5 7,7 0,7 0,8 -0,1 

- Fordonsprogrammet 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 

- Tipp- o kranbil 2,8 2,8 0,0 0,0 0,0 

- Övriga projekt (39 st) 4,7 3,9 0,7 0,8 -0,1 

Kulturnämnd 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 

Summa 112,8 64,4 48,3 33,5 14,8 

Totalt 199,6 113,8 85,8 64,8 21,0 

17


Avgiftsfinansierade investeringar 

Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 49,4 

mkr mot budgeterade 86,8 mkr, vilket innebär ett 

budgetöverskott om 37,4 mkr. Flertalet av årets 

investeringar tillhörande tekniska kontoret fortsätter 

även under år 2009, vilket innebär att investeringsmedel 

motsvarande 31,3 mkr äskas i 2009 års 

investeringsbudget. 


De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 

46,1 mkr mot budgeterade 63,1 mkr. Investeringarna 

omfattar ca 60 olika projekt och 14,9 mkr 

äskas i investeringsbudgeten för 2009. De flesta av 

de avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga 

och fortsätter även under 2009. 

De största investeringsprojekten som pågick 2008 

var VA-ledning Stångehamn (28,9 mkr), Pumpstationer 

renovering (2,5 mkr) samt Fordon och 

inventarier (1,9 mkr). 

Kommunledningskontoret 

Hamninvesteringar på 2,9 mkr genomfördes under 

2008. Helårsbudgeten uppgick till 23,0 mkr. 

Räddningstjänst 

Årets investeringar uppgår till 0,3 mkr mot 

budgeterade 0,7 mkr. Investeringarna avser bl.a. 

inköp av reservkraftverk, personbil, larmutrustning 

och 0,4 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget. 

Skattefinansierade investeringar 

Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 

64,4 mkr mot budgeterade 112,8 mkr, vilket 

innebär en avvikelse om 48,3 mkr. Flertalet av årets 

investeringar är ännu ej avslutade, vilket innebär att 

investeringsmedel motsvarande 33,5 mkr äskas i 

2009 års investeringsbudget. 


Investeringsbudgeten omfattar netto 86,3 mkr och 

avser ett sjuttiotal projekt. Nettoutfallet är 38,4 mkr. 

Vissa projekt är fleråriga och 23,3 mkr behöver 

balanseras över till 2009. Skälen till avvikelser är i 

första hand periodisering, det vill säga projekt 

framskrider fortare eller långsammare än planerat. 

De största investeringsprojekten som pågick under 

2008 var Idrottshall Oscarsgymnasiet (8,2 mkr), 

extrakostnader Oskarshamns arena (4,1 mkr), 

konvertering pellets (3,6 mkr), Oscarsgymnasiets 

18 

renovering (2,0 mkr) samt Rödsleskolan 

ombyggnad (1,8 mkr). 

Förutom traditionella projekt i anläggningar har 

tekniska kontoret medverkat i exploateringsprojekt 

samt försäljning och inköp av fastigheter. 

Kommunledningskontoret 

Årets investeringar uppgår till 4,9 mkr. 

Investeringarna är dels ny färjeterminal dels ITrelaterade 

och den största IT-investeringsposten 

avser gemensamt nätverksprogram. 


Årets investeringar uppgår till 1,6 mkr mot 

budgeterade 2,0 mkr, vilket innebär en positiv 

budgetavvikelse om 0,5 mkr. Återstående budgetmedel 

äskas i 2009 års investeringsbudget. 

Investeringarna avser nio olika projekt, varav det i 

tre projekt ännu inte bokförts någon kostnad. De 

största investeringsposterna är inköp av personbilar 

(0,6 mkr) samt beslut- och ledningsstöd (0,4 mkr). 


Samhällsbyggnadsnämnden investerade under året i 

ny mätningsutrustning. Helårsbudgeten uppgick till 

0,4 mkr. 

Socialnämnd 

Socialnämndens investeringar uppgår till 0,6 mkr, 

vilket var i stort detsamma som helårsbudgeten. 

Investeringarna avser bla inköp av inventarier, där 

0,1 mkr äskas i 2009 års investeringsbudget. 

Barn – och utbildningsnämnd 

Nämndens investeringar uppgår till 7,7 mkr mot 

budgeterade 8,5 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse 

om 0,7 mkr. Investeringarna avser ett 

trettiotal projekt och omfattar bla tipp- och kranbil 

(2,8 mkr), fordonsprogrammet (1,0 mkr), datorutrustning 

(0,8 mkr), begagnad åkstaplare (0,6 

mkr). Vissa investeringsprojekt fortsätter även 

under nästa år och 0,8 mkr äskas i 2009 års 

investeringsbudget. 

Kulturnämnd 

Kulturnämndens investeringar uppgår till 0,8 mkr, 

vilket var detsamma som helårsbudgeten. 

Investeringarna består av främst inventarier.

Personalekonomisk 

redovisning 

Sammanfattning 

• Antalet månadsanställda i kommunen var vid 

årsskiftet 2 587 årsarbetare, där andelen kvinnor 

liksom tidigare är 82 %. 

• Under 2008 ökade antalet månadsanställda 

med 134 årsarbetare. 

• Antalet timavlönade minskade med 21 årsarbetare 

jämfört med 2007. 

• Medelåldern sjönk med drygt 1 år, till 45 år 

och 10 månader. 

• Vissa större verksamhetsförändringar genomfördes 

t.ex. kommunalisering av hemsjukvården, 

ökad verksamhet i förskolan, hemtagande 

av medicinskt färdigbehandlade. 

• Kommunen betalade drygt 731 mkr i lön till de 

anställda, en ökning med 46,5 mkr från 2007. 

• Kostnaden för utbetald övertid och mertid uppgick 

till ca 19 mkr. Ökningen motsvarar ca 2 

mkr. 

• Uttagen komptid motsvarar 6,5 mkr exklusive 

eventuell vikariekostnad. 

• Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår 

till cirka 8 mkr inklusive PO. 

• Den faktiskt arbetade tiden var 77 procent av 

den totala arbetstiden, en minskning med en 

procentenhet. 

• Den totala sjukfrånvaron har minskat med 1,07 

procentenheter jämfört med 2007. 

• Sjukfrånvaron, över 60 dagar i procent av den 

totala sjukfrånvaron, har minskat med 8,5 procentenheter. 

Andelen anställda med upprepad 

korttidsfrånvaro har däremot ökat. 

• Den enda åldersgrupp som ökar sin sjukfrånvaro 

är gruppen upp till 29 år. 

• Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter 

kostnaderna för sjuklön att öka. 

• Under de kommande 36 månaderna förväntas 

189 anställda att gå i pension. 

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs 

på alla nivåer har intensifierats. 

• En tydliggjord lönepolitik, fler personalekonomiska 

nyckeltal och en bättre verksamhetsuppföljning, 

som är enkel och kommuniceras 

i organisationen, är några områden där 

förbättringar kan göras. 

• Uppföljningen av verksamheternas följsamhet 

mot budget och planerad verksamhet behöver 

förstärkas. Uppföljningssystem och verktyg för 

månadsrapportering respektive kvartalsuppföljning 

behöver utvecklas. 

• Ledaruppdraget behöver utvecklas. Dialog, information 

och utbildning till all personal kring 

budgetförutsättningar, resultat och möjliga åtgärder 

behöver utvecklas. 

Personal 


Förklaringar 

Anställd 

Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den 

anställde kan vara tillsvidareanställd och/eller 

visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. 

Anställning 

Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha flera 

anställningar. 

Förvaltningarna 

KLK Kommunledningskontor 

BUF Barn- och utbildningsförvaltning 

SF Socialförvaltning 

RDTJ Räddningstjänst 

TK Tekniskt kontor 

KUF Kulturförvaltning 

SBK Samhällsbyggnadskontor 

Mertid 

Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie 

arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för 

heltidsanställning. Ersättningsnivå 120%. 

Okompenserad övertid 

Övertid man vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. 

PO 

Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga 

kostnader, t.ex. försäkringar och pension. 

Sjuktillfälle 

Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom. 

Tillsvidareanställd 

Fast anställd 

Timavlönad 

Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid 

behov. 

Allmän visstidsanställning 

Ny anställningsform enligt Lagen om anställningsskydd (LAS). 

Årsarbete 

De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet 

(1 980 timmar/ år). 

Övertid 

Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för 

heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180%. 

Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%. 

19


Antalet anställda - månadsanställda 

Antalet månadsanställda i kommunen utgjorde vid 

årsskiftet 2 587 årsarbetare, en ökning med 134 årsarbetare 

från 2007. Av de månadsanställda var 2 

402 tillsvidareanställda (+100) och 185 visstidsanställda 

(+34). 

Antal anställningar i kommunen under 2008 

20 


Tillsvidareanställda 2008 

Antal anställda 2 601 

Förändringar i antal anställda från 2007 102 

Antal årsarbetare 2008 2 402 

Förändringar i antal årsarbetare från 2007 

Visstidsanställda 

100 

Antal årsanställda 2008 185 

Förändring i antal årsarbetare från 2007 34 

Totalt antal årsarbetare 2 587 

Förändring i antal årsarbetare från 2007 134 

Antalet anställda har ökat främst inom BUF och SF. 

Ökningen inom BUF (+21) beror främst på LASkonverteringar 

(motsvarar cirka 34 årsarbetare) och 

en utökad förskoleverksamhet (78 fler barn inskrivna 

i skolomsorgen). I Oskarshamn har man inte 

som i vissa andra kommuner behövt minska antalet 

lärare, men förvaltningen varnar för ett vikande 

elevunderlag de närmaste åren. 

Ökningen inom SF (+49) beror både på 

verksamhetsöverflyttning av hemsjukvården till 

kommunen från landstinget (motsvarar cirka 20 

årsarbetare) och LAS-konverteringar (motsvarar 

cirka 57 årsarbetare). Ytterligare en förklaring som 

förvaltningen anger är att satsningen på att ta hem 

medicinskt färdigbehandlade och utskrivningsklara 

från landstinget gjort att behovet av anställda har 

ökat. Hur detta avspeglas i minskade kostnader 

gentemot landstinget är viktigt att följa. SF arbetar 

just nu aktivt med att hålla sin budgetram och 

påtalar att neddragningar kan bli aktuella inom 

förvaltningen. 

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen 

avseende antalet månadsanställda 

Antalet årsarbetare har ökat i kommunen. Till viss 

del kan detta förklaras av verksamhetsöverflyttning 

(hemsjukvården), förändringar i LAS samt utökad 

skolbarnomsorg Härutöver krävs dock närmare 

analyser för att förklara ökningen i sin helhet och 

därmed få kompassriktning när /om något måste 

göras för att uppnå budgetbalans. 

En del åtgärder är redan igång, exempelvis införandet 

av en intern platsbank, där samtliga rekryteringsbehov 

över två månader behandlas innan 

besked om eventuell utannonsering ges samt be- 

manningsenheten, som fortsätter att utarbeta rutiner 

inom SF. 

Flera insatser behövs: 

• Kompetensutveckla chefer i budgetanalys, 

bemanningsplanering och rekrytering. 

• Uppföljningen av följsamhet mot budget 

och planerad verksamhet behöver förstärkas. 

• System för månadsrapportering respektive 

kvartalsuppföljning bör införas. 

• Dialog, information och utbildning till all 

personal kring budgetförutsättningar, resultat, 

åtgärder och möjligheter. 

• Ett bättre utdata stöd till samtliga chefer, 

där de själva kan följa sin bemanning och 

sin verksamhet. Qlikview bör implementeras 

och anpassas till vår kommun och 

samtliga chefer utbildas inom en två års 

period. 

• Arbetet med att erbjuda anställningsvillkor 

som attraherar gammal som ung ska 

fortsätta. 

• 

Antalet anställda - timanställda 

Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas 

med timlön. Antalet timavlönade motsvarade 158 

årsarbetare. Detta är en minskning med 21 

årsarbetare jämfört med 2007. Störst minskning har 

SF med 17 årsarbetare. 

Antal timavlönade i kommunen under 2008 


Antal årsarbete som timavlönade 158,0 

Förändring i antal timavlönade från 

-21,0 

2007 

Sammanfattande beskrivning av utvecklingen 

avseende antalet timanställda 

En högre andel timavlönade innebär en större 

flexibilitet att hantera fluktuationer i arbetsflödet. 

En tydlig ekonomisk effekt är att kostnaden för 

övertid kan påverkas. Nackdelen med en timavlönad 

kan å andra sidan vara att personen inte är 

lika rutinerad som ordinarie anställda och att 

arbetsgivaren ibland måste erbjuda flera timmar än 

det egentliga behovet för att få någon timavlönad 

att komma. Det allmänna rekryteringsläget liksom 

personalpolitiska ambitioner är det viktigaste 

orsakssambandet vad gäller utvecklingen av antalet 

timanställda. 

I sammanhanget kan noteras att den personalpolitiska 

insatsen med att erbjuda heltid till dem, 

som vill inom SF har medfört ekonomiska konsekvenser, 

vilka varit svåra att hantera. Det har varit 

svårt att få anställda dels att på sin resurstid 

tjänstgöra på andra enheter än den egna dels att 

använda sin resurstid till arbete på kvällar och 

helger, då vikariebehovet är som störst.

Oskarshamns kommun torde alltid komma att ha 

behov av timanställd arbetskraft vid akut uppkomna 

och kortare anställningar, som inte kan lösas med 

ordinarie bemanning. Timavlönade ska dock först 

användas, när chefen aktivt har beslutat om behovet 

och där det inte kan lösas t.ex. genom förändringar i 

den ordinarie bemanningen t.ex. genom att personal 

med deltid erbjuds heltid eller tillfälliga förändringar 

i schemat. 

Många timavlönade arbetar på flera förvaltningar, 

vilket gör det svårt att kontrollera att arbetstidslagen 

följs, hålla ordning på företrädesrätt och 

arbetsmiljö. Timavlönade kan ha många olika 

chefer varje månad. Kommunen bör ta ställning till 

om varje förvaltning ska ha egen bemanningsenhet 

eller om en gemensam bemanningsenhet som servar 

hela kommunen med korttidsvikarier bör finnas. 

Man bör fundera på om antalet personal med 

pootjänst skulle utökas för att säkerställa kvalitén 

på vikarierna och ge de anställda bättre anställningsförhållandena. 

Det finns vissa kommuner som hyr in korttidsvikarier 

från uthyrningsföretag. Fördelen är att timavlönade 

får en fast anställning och att kommunen 

kan ställa krav på utbildning och arbetslivserfarenhet 

och inte riskera några LAS-konverteringar. 

Löne- och personalomkostnad 

Kommunen betalade 2008 ut drygt 731 mkr i lön 

till de anställda. En ökning med 46,5 mkr jämfört 

med 2007. Cirka 41,8 mkr av ökningen kan 

hänföras till höjda lönelägen. Lagstadgade avgifter, 

så kallade personalomkostnader (PO), uppgick till 

249 mkr. 

Löne- och personalomkostnader 2008 (tkr) 

Förändring 

2008 från 2007 

Personalkostnader varav: 1 076,5 69,1 

Löner 731,0 46,5 

Sociala avgifter exkl löneskatt 

Nyintjänade pensioner- 

249,0 16,1 

individuell del 

Nyintjänade pensionerförändring 

av 

31,3 3,8 

pensionsavsättning 

Löneskatt på intjänade 

6,2 -3,1 

pensioner 9,8 0,6 

Utbetald löneskatt 6,1 0,8 

Utbetalade pensioner 25,9 4,4 

Personalsociala kostnader 10,6 0,1 

Arvode till förtroendevalda 4,9 0,9 

Antalet anställda har ökat, vilket påverkar 

lönekostnaden. 


Frågeställningar kring utvecklingen för löne- 

och personalomkostnader 

Personalkostnadernas utveckling är en avgörande 

strategisk fråga för kommunens möjligheter att nå 

och vidmakthålla budgetbalans. Här behövs redskap 

för att öka insyn och förståelse vid behov av 

korrigeringar och åtgärder. En tydlig lönepolitik, 

fler personalekonomiska nyckeltal och en bättre 

verksamhetsuppföljning som är enkel och som 

kommuniceras i organisationen, är några områden 

där förbättringar kan åstadkommas. 

I samband med att kommunstyrelsen blivit anställningsmyndighet 

i kommunen från 2009, bör utbildningsinsatser 

erbjudas i bl a löneavtal och lönepolitik. 

Övertid och mertid 

Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro 

eller vid behov av akuta insatser i verksamheten. 

Över- och mertid 2008 

Enkel 

övertid 

Kval 

övertid Mertid 

Komp 

ledighet 

i timmar 12 376 29 205 61 535 42 948 

i kronor 624 319 7 832 713 8 285 617 6 516 265 

Övertidskostnaderna har ökat kraftigt under 2008. 

Mest inom SF med sammantaget cirka 1,5 mkr för 

enkel och kvalificerad övertid. RDTJ noterar sett 

till antalet anställda högst kostnadsökning för 

övertid (cirka 270 000 kr jämfört med 2007). Kostnaden 

för mertiden har minskat jämfört med 2007. 

Mertiden har minskat mest på SF - drygt 190 000 kr 

– som en följd av att man utökat sysselsättningsgraden 

för deltidsanställda till heltid. 

Okompenserad övertid 

Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår 

till cirka 8 mkr inklusive PO. 

Okompenserad övertidsskuld 2008 (kr) 

Förvaltning 

TK skattefin 337 500 

TK avgift fin 143 280 

Hela TK 480 780 

SBK 65 653 

RDTJ skattefin 706 945 

RDTJ avg fin 228 876 

Hela RDTJ 935 821 

KLK 211 669 

SF 1 832 905 

BUF 4 533 907 

KF 67 981 

Totalt 8 128 716 

21


Frågeställningar kring utvecklingen för 

övertids- och mertidskostnader 

Den största ökningen har skett inom SF. Åtgärder 

sattes in under slutet av året och förväntas utmynna 

i åtgärder som återskapar bättre följsamhet mot 

budgetförutsättningarna. Situationen inom RDTJ 

förtjänar också uppmärksamhet. 

Arbetad tid/frånvaro för alla anställda 

Den faktiskt arbetade tiden är 77 procent av den 

totala arbetstiden. Som jämförelse - i Örebro kommun 

var 2007 den faktiskt arbetade tiden 82 procent 

av den totala arbetstiden. 

Frånvaro i % av ordinarie arbetstid 2008 

Frånvaro i % av SemesterFöräldra- Övriga 

ordinarie arbetstid dagardagar ledigheter 

Totalt 10 9 7 

I den faktiskt arbetade tiden ingår all tid som 

medarbetarna varit närvarande, inklusive semester 

och ferie/uppehåll eftersom det är inarbetad tid. 

Den totala frånvaron motsvarar 23 procent och 

sjukfrånvaron är 6,5 procent. Sjukfrånvaron ingår i 

den totala frånvaron. I förhållande till 2007 har den 

faktiska arbetstiden minskat med en procentenhet. 

Det är till stor del ökningen i föräldradagar och 

övriga ledigheter som står för minskningen av den 

faktiskt arbetade tiden. 

Semesterskuld 2008 (kr) 

Förvaltning 

TK skattefin 4 988 478 

TK avg fin 1 096 282 

Hela TK 6 084 760 

SBK 1 163 321 

RDTJ skattefin 1 210 419 

RDTJ avg fin 572 662 

Hela RDTJ 1 783 081 

KLK 1 379 126 

SF 22 186 427 

BUF 11 403 761 

KF 979 856 

Totalt 44 980 332 

För innestående, ej uttagna semesterdagar, har 

kommunen en semesterlöneskuld till sina anställda 

på cirka 45 mkr, inklusive PO, fördelat på trettio 

tusen dagar. 

Frågeställningar kring arbetad tid 

Vi bör sträva mot en så låg frånvaro som möjligt. 

Sjukfrånvaron har minskat sedan 2007 och bör 

fortsätta minska även under 2009. Sjukfrånvaron 

analyseras längre fram i rapporten. Det är däremot 

för få uttagna semesterdagar under 2008. Antalet 

bör vara cirka 12 procent av den faktiskt arbetade 

tiden. När de anställda inte tar ut sin semester utan 

22 

sparar denna ökar semesterskulden. Gällande övriga 

ledigheter (fackliga uppdrag, studieledigheter, enskilda 

angelägenheter osv.) är tendensen att dessa 

ökar. Vissa ledigheter som t.ex. studieledigheter 

kan arbetsgivaren inte påverka men för vissa 

orsaker tillämpas ledighet med bibehållen lön 

utöver kollektivavtalet. 

För att minska frånvaron behövs följande insatser: 

• Uppföljning av semesteruttaget för att se till att 

samtliga anställda (även sjukskrivna) tar ut 

minst 20 dagars semester under sommarmånaderna. 

• En översyn av tillämpningen av ledighetsförmåner 

i kommunen. 

Personalrörlighet 

Personalomsättning 

För att åstadkomma en större intern rörlighet i 

kommunen bör en riktlinje tas fram, där medarbetare 

som är berörda av omställning samt redan 

anställda medarbetare som har efterfrågad kompetens 

ges företräde till lediga arbeten. Den externa 

rekryteringen har ökat successivt under de senaste 

åren främst på grund av att den efterfrågade 

kompetensen inte har funnits bland kommunens 

anställda. 

Intern rörlighet och kompetensutveckling kommer 

att vara viktiga områden för kommunen att arbeta 

med framöver. Förvaltningarna behöver stöttning i 

eventuell arbetsbristsituationer och vid rehabilitering, 

där de anställda är i behov av andra 

arbetsuppgifter. För att lyckas med detta är det 

viktigt med en samsyn i hela organisationen. 

Medelålder 

Jämfört med 2007 kan man se en föryngring i fördelningen 

av medarbetare i olika åldersintervall på 

samtliga förvaltningar. Generationsväxlingen är nu 

ett faktum. 

Åldersfördelning 2008 (%) 

upp till 20 år 0,1 

20-29 år 8,9 

30-39 år 21,5 

40-49 år 26,5 

50-59 år 28,4 

60+ 14,6 

Totalt 100,0 

Medel ålder 45 år 10 mån 

Pensionsavgångar och kompetensväxling 

Pensionsåldern är rörlig och kan tas ut från 61 till 

67 år (RDTJ har en pensionsålder på 58 år). Det 

finns ingen övre gräns för när en anställd måste gå i 

pension. Fortfarande väljer dock de allra flesta att

avgå med ålderspension vid 65 år. Under de 

kommande 36 månaderna förväntas 189 anställda 

att gå i pension. Bedömningen är att vissa yrkesgrupper 

kommer att vara svårrekryterade och ett 

arbete för att möjliggöra generationsväxling bör 

intensifieras. Förvaltningarna kommer också att ha 

ett ökat behov av avtalspension (att vissa anställda 

får en förmånlig pension i förtid) för att säkerställa 

kompetensnivåerna och åldersfördelningen. Detta 

är kostsamt och kommunen bör redan nu börja avsätta 

medel för detta ändamål. Kommunen behöver 

en gemensam försörjningsstrategi för att möta 

pensionsavgångarna och introducera ny personal på 

ett positivt och säkert sätt. 

Arbetsmiljö 

Sjukfrånvaro 

Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie 

arbetstid har minskat med 1,07 procentenheter från 

2007. Minskningar har skett på samtliga förvaltningar 

utom SBK och KUF, där marginella 

ökningar har skett. SBK och KUF är dock mindre 

förvaltningar, där en persons sjukskrivning drastiskt 

kan påverka hela förvaltningens sjukstatistik. 

Den enda grupp som ökar sin sjukfrånvaro är 

gruppen upp till 29 år. Kommunen börjar nu närma 

sig sin målsättning med högst 5 procent sjukfrånvaro. 

Sjukfrånvaro 2008 

Total ordinarie arbetstid i timmar 5 017 477 

Total sjukfrånvaro i timmar 326 581 

Total sjukfrånvaro i % 6,5 

Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av 

total sjukfrånvaro 

59,6 

Kvinnor i % 7,3 

Män i % 3,1 

Upp till 29 år 4,2 

30-49 år 6,7 

Över 50 år 6,9 

Kommunen har under året vidtagit kraftiga åtgärder 

för att minska sjukfrånvaron. Man har lyckats väl 

med satsningarna och andelen sjukfrånvaro över 60 

dagar i procent av den totala sjukfrånvaron har 

minskat med 8,5 procentenheter. Andelen anställda 

med upprepad korttidsfrånvaro har ökat under året. 

Sjukperioder och sjuklön 

Sjuklön under 2007 och 2008 


2007 2008 Förändring 

Sjukperioder 

2007-2008 

karensdag -3 644 591 -4 157 572 -512 981 

dag 2-14 8 710 603 9 963 031 1 252 428 

dag 15-90 796 208 708 779 -87 429 

dag 91+ 184 620 162 987 -21 633 

Totalt 9 691 431 10 834 797 1 143 366 

Trots satsningar på de långtidssjukskrivna fortsätter 

kostnaderna för sjuklön att öka i kommunen. Detta 

beror på fler sjukskrivna i sjukperioden dag 2-14 

under 2008 samt att det är under denna period som 

kommunen står för hela sjuklönen. 

Bedömning och prognos för sjukfrånvaro 

Den huvudsakliga förklaringen till att den totala 

sjukfrånvaron sjunker är dels att långtidssjukskrivningar 

avslutas genom ett fortsatt målinriktat rehabiliteringsarbete 

dels införandet av en ettårsgräns 

för sjukskrivning och införandet av en rehabiliteringskedja 

som motverkar långa sjukskrivningar 

och ökar möjligheten för återgång i arbete. 

Det kommer även i fortsättningen att ställas krav på 

arbetsgivaren ska verka för tidiga rehabiliteringsinsatser. 

Antalet anställda som inte kan rehabiliteras 

till något arbete inom kommunen befaras öka. 

Trenden att korttidsfrånvaron ökar måste tas på 

allvar och analyseras vidare. Fortsatt förebyggande 

arbete kan motverka korttidsfrånvaron. Eftersom 

korttidsfrånvaron kan leda till långtidssjukskrivning 

är det viktigt att tidigt sätta in åtgärder. Flera 

insatser kan prövas i syfte att motverka korttidsfrånvaron, 

som exempelvis sjukanmälningstjänst 

hos företagshälsovården, friskvårdssatsningar, 

SASSAM metoden (Strukturerad arbetsmetodik för 

sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering) 

och utbildning av chefer. 

Kostnaderna för företagshälsovård ökar eftersom 

Försäkringskassan inte längre betalar för vissa 

utredningar. Kommunen kommer själv att få stå för 

dessa kostnader. Detta kommer att innebära en 

hårdare bedömning av vilka tjänster de anställda 

kan få från företagshälsovården. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Aktiviteter som genomförts under 2008 är arbetsmiljöutbildningar, 

utbildningar i systematiskt 

arbetsmiljöarbete för chefer och skyddsombud. 

Kommunen erbjuder också stresshanteringskurser, 

förflyttningsutbildning, och ergonomiska genomgångar 

av arbetsplatser. Hälsosamordnaren utbildar 

friskvårdsinpiratörer. Kommunen har också 

23


strukturerat upp arbetsmiljödelegeringen i kommunen. 

Rehabiliteringsrutinerna har förbättrats och anpassats 

efter Försäkringskassans regelverk. 

Tillgång och syn på friskvård kommer att kartläggas 

i årets medarbetarenkät i september 2009. 

Förekomst av hot om våld kommer att kartläggas i 

årets medarbetarenkät i september 2009. 

Vi har ingen gemensam uppföljning av arbetsskador 

och sjukdomar. Detta bör ses över under 

2009-2010. 

Nyckeltal 

Oskarshamn bör arbeta aktiva med att ta fram och 

analysera nyckeltal även inom det personalekonomiska 

område. 

24

Miljöredovisning 2008 

Strategiskt arbete 

Under 2008 har kommunen inom ramen för det 

långsiktiga strategiska miljöarbetet påbörjat två 

projekt: 

• Arbetet med att utveckla ett Miljöstrategiskt 

program har inletts. De nationella 

miljökvalitetsmålen kommer att 

utgöra ryggraden i programmet. 

• Kommunen har tecknat avtal med både 

Energimyndigheten och Regionförbundet 

om att delta i Uthållig kommunprojektet, 

som leds och samordnas av energimyndigheten 

på nationell nivå och av Regionförbundet 

på regional nivå. Arbetet fortsätter 

till 2011. 

Avloppshantering 

Kvävereduktionen på Ernemar reningsverk var 55 

% (59 % 2007) och halten kväve i utgående vatten 

var klart under gränsvärdet 15 mg/l. Övriga 

reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena 

ligger väl under gränsvärdena. 

Slammet från reningsverken skickas till Econova 

för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. 

Inget slam har deponerats. 

Avfallshantering 

Under 2007 har ansökan om nytt tillstånd för verksamheten 

vid Storskogens avfallsanläggning lämnats 

in till Miljödomstolen. 

Under 2005 infördes deponiförbud för organiskt 

avfall, vilket bland annat inneburit att avfall till 

deponering minskat. Under 2008 deponerades totalt 

1 747 ton. En bättre sortering av avfallet, både på 

Storskogen och av avfallslämnare, har också påverkat 

mängden. En stor del av det insamlade avfallet 

transporteras till förbränning hos Tekniska verken i 

Linköping. 

Nedanstående tabell visar förändringen av olika 

typer av avfall: 

ton 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 


HANTERING AV AVFALL 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

år 

Återvinning 

Farligt avfall 

Deponirest 

Energiutvinning övrig 

Energiutvinning 

Linköping 

Diagrammet visar hur återvinningsbart avfall ökar. 

Från 2003 skickas brännbart avfall till Tekniska 

verken i Linköping för energiåtervinning. Under 

2002-2004 deponerades slam från avloppsverken på 

Storskogen, vilket förklarar den stora andelen 

deponirester under dessa år. 

Inom VAR-avdelningen (Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen) 

har aktiviteter genomförts 

under året för att öka miljömedvetandet hos 

kunderna: 

• Vatten- och avloppsavdelningen har erbjudit 

skolklasser information om hur vi 

producerar dricksvatten och renar avloppsvatten. 

• En källsorteringsguide har sänts till alla 

hushåll. 

• Öppet hus med info om bl a farligt avfall. 

• Företagsbesök. 

25

RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA 

26 

Resultaträkning - kommunen 

(Belopp i mkr) Not 2008 2007 

Verksamhetens intäkter 1 371,3 329,3 

Verksamhetens kostnader 2 -1 523,6 -1 405,2 

Avskrivningar 3 -71,8 -68,8 

Nedskrivningar 26 -14,2 -42,6 

Verksamhetens nettokostnader -1 238,3 -1 187,3 

Skatteintäkter 

Generella Resultaträkning statsbidrag och utjämning- kommunen 

4 

5 

993,8 

133,1 

945,5 

118,5 

Finansiella intäkter 6 117,8 145,9 

Finansiella kostnader 

(Belopp i mkr) 

7 

Not 

-367,1 


-44,6 

2007 

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0 


Verksamhetens Extraordinära intäkter kostnader 2 -1 523,6 0,0 -1 405,2 0,0 

Avskrivningar Extraordinära kostnader 3 -71,8 0,0 -68,8 0,0 

Nedskrivningar Årets resultat 26 8 -360,7 -14,2 -22,0 -42,6 


Skatteintäkter 4 993,8 945,5 

Generella statsbidrag och utjämning 5 133,1 118,5 


Finansiella kostnader 7 -367,1 -44,6 

Resultat före extraordinära poster -360,7 -22,0 

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 

Årets resultat 8 -360,7 -22,0


Balansräkning - kommunen 


TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 975,4 959,8 

Maskiner och inventarier 10 71,6 65,0 

Summa materiella anläggningstillgångar 1 047,0 1 024,8 

Finansiella anläggningstillgångar 

Långfristiga fordringar 

Internbank 11 1 633,8 1 398,2 

Övriga långfristiga fordringar 11 0,2 0,2 

Aktier och andelar 12;26 122,5 126,7 

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 756,6 1 525,1 

Summa anläggningstillgångar 2 803,5 2 549,9 

Omsättningstillgångar 

Förråd, exploatering mm 13 24,6 10,2 

Fordringar 14 83,5 80,0 

Kortfristiga placeringar 15 375,3 847,2 

Kassa och bank 16 155,9 62,9 

Summa omsättningstillgångar 639,2 1 000,3 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 442,8 3 550,2 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 17 2 419,2 2 441,2 

Årets resultat -360,7 -22,0 

Summa eget kapital 2 058,5 2 419,2 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 59,0 49,4 

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 45,7 48,4 

Övriga avsättningar 0,0 0,0 

Summa avsättningar 104,7 97,8 

Skulder 

Långfristiga skulder 20 0,0 0,0 

Internbank 21 1 059,0 809,0 

Summa långfristiga skulder 1 059,0 809,0 

Kortfristiga skulder 22 220,6 224,2 

Summa kortfristiga skulder 220,6 224,2 

Summa skulder 1 279,6 1 033,2 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 442,8 3 550,2 

Ställda panter och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser 23 720,8 709,4 

Övriga ansvarsförbindelser 24 14,1 239,2 

Operationella leasingavtal 25 141,3 158,5 

27


28 

Kassaflödesanalys - kommunen 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets Kassaflödesanalys resultat - kommunen 8 -360,7 -22,0 

Justering för av- och nedskrivningar 3, 26 86,0 111,4 

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 

(Belopp 

Medel från 

i mkr) 

verksamheten före förändring av rörelsekapital 

18;19 

Not 

6,8 

-267,9 


10,7 

100,2 

2007 

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 468,4 -14,9 

DEN 

Ökning 

LÖPANDE 

(-) / minskning 

VERKSAMHETEN 

(+) förråd och varulager -14,3 -2,3 

Årets 

Ökning 

resultat 

(+) / minskning (-) kortfristiga skulder 

8 -360,7 

-3,5 

-22,0 

21,2 

Justering 

I Medel från 

för avden 

och 

löpande 

nedskrivningar 

verksamheten 

3, 26 

182,6 

86,0 111,4 

104,2 

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18;19 6,8 10,7 

Medel 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

från verksamheten före förändring av rörelsekapital -267,9 100,2 

Ökning 

Förvärv 

(-) 

av 

/ 

immateriella 

minskning (+) 

anläggningstillgångar 

kortfristiga fordringar 468,4 

0,0 

-14,9 

0,0 

Ökning 

Försäljning 

(-) / 

av 

minskning 

immateriella 

(+) förråd 


och varulager -14,3 

0,0 

-2,3 

0,0 

Ökning 

Förvärv 

(+) 

av 

/ 

materiella 

minskning 


(-) kortfristiga skulder 

9;10 103,8 

-3,5 

100,2 

21,2 

I 

Försäljning 

Medel från 

av 

den 

materiella 

löpande 


verksamheten 

9;10 

182,6 

9,8 

104,2 

3,9 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 10,0 75,0 


Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 

Förvärv 

II Medel 

av 

från 

immateriella 

investeringsverksamheten 


-104,0 

0,0 

-171,4 

0,0 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 

Förvärv 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

av materiella anläggningstillgångar 9;10 103,8 100,2 

Försäljning 

Nyupptagna 

av 

lån 

materiella anläggningstillgångar 9;10 

0,0 

9,8 

0,0 

3,9 

Förvärv 

Amortering 

av finansiella 

av skuld 

anläggningstillgångar 10,0 

0,0 

75,0 

0,0 

Försäljning 

Ökning (-) / 

av 

minskning 

finansiella 

(+) 


långfristiga fordringar 11 -235,6 

0,0 

18,3 

0,0 

II 

Ökning 

Medel 

(+) 

från 

/ minskning 

investeringsverksamheten 

(-) långfristiga skulder 21 

-104,0 

250,0 

-171,4 

17,0 

III Medel från finansieringsverksamheten 


14,4 35,3 

Nyupptagna 

Förändring av 

lån 

likvida medel (I+II+III) 93,0 

0,0 

-31,9 

0,0 

Amortering av skuld 0,0 0,0 

Ökning 

Likvida medel 

(-) / minskning 

vid årets 

(+) 

början 

långfristiga fordringar 11 -235,6 

62,9 94,8 

18,3 

Ökning 

Förändring 

(+) / 

av 

minskning 

likvida medel 

(-) långfristiga skulder 21 250,0 

93,1 -31,9 

17,0 

III 

Likvida 

Medel 

medel 

från 

vid 

finansieringsverksamheten 

årets slut 156,0 

14,4 

62,9 

35,3 

Förändring av likvida medel (I+II+III) 93,0 -31,9 

Likvida medel vid årets början 62,9 94,8 

Förändring av likvida medel 93,1 -31,9 

Likvida medel vid årets slut 156,0 62,9

Noter – kommunen (mkr) 

Not 1 Verksamhetens intäkter 


2008 2007 

Taxor och avgifter 118,9 115,7 

Statsbidrag och övriga bidrag 91,6 77,5 

Hyror och arrenden 44,3 40,7 

Övriga intäkter 116,5 95,5 

Summa 371,3 329,3 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Personalkostnader varav: 1076,5 1007,5 

- Löner 731,0 684,5 

- Sociala avgifter exkl löneskatt 

- Nyintjänade pensioner (individuell 

249,0 232,8 

del) 

- Nyintjänade pensioner (förändring 

31,3 27,5 

av pensionsavsättn) 

- Löneskatt på intjänade pensioner 

6,2 9,3 

9,8 9,2 

- Utbetald löneskatt 6,1 5,3 

- Utbetalade pensioner 25,9 21,5 

Bidrag och transfereringar 59,8 58,6 

Lokalkostnader 

Entreprenad, köp av verksamhet 

36,4 33,2 

samt konsulttjänster 

Förändring av avsättning- deponier 

133,4 119,9 

0,0 1,7 

Övriga kostnader 217,5 184,3 

Summa 1523,6 1405,2 

Not 3 Avskrivningar 

Planenliga avskrivningar- maskiner 

och inventarier 

Planenliga avskrivningar- mark, 

byggnader och tekniska 

15,3 13,3 

anläggningar 

Nedskrivningar av 

56,5 55,5 

anläggningstillgångar -0,1 0,0 

Summa 71,8 68,8 

Not 4 Skatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 1 001,9 933,6 

Preliminära avräkning 2008/ 2007 -6,4 16,6 

Definitiv slutavräkning 2007/ 2006 -1,8 -4,7 

Summa 993,8 945,5 

Not 5 Generella statsbidrag 

Inkomstutjämningsbidrag 151,6 133,8 

Generella bidrag från staten 0,0 0,0 

Kostnadsutjämningsavgift -29,4 -27,8 

Avgift till LSS-utjämning -11,5 -11,5 

Fastighetsavgift 34,5 0,0 

Regleringsavgift -12,1 24,0 

Summa 133,1 118,5 


Not 6 Finansiella intäkter 

Aktieutdelning kommunala bolag 9,1 12,5 

Aktieutdelning övrigt 0,0 1,5 

Ränta nominella medelsplaceringar 0,8 2,3 

Ränteintäkt internbank 

Ränteintäkt internbank- 

44,0 31,5 

egenfinansierad verksamhet 22,8 25,6 

Ränteintäkt likvida medel 2,6 1,5 

Avkastning, aktiv svensk 

aktieförvaltning 

0,7 18,3 

Avkastning, passiv svensk 


0,0 0,0 

Avkastning, passiv utländsk 


0,0 35,4 

Avkastning, reala räntebärande 

medelsplaceringar 

8,3 10,8 

Avkastning, alternativa 

medelsplaceringar 

6,1 2,6 

Avkastning, indexprodukter 

Reavinster vid försäljning av 

0,0 0,0 

räntebärande värdepapper 23,2 3,5 

Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0 

Övriga finansiella intäkter 0,3 0,3 

Summa 117,8 145,9 

Not 7 Finansiella kostnader 

Räntekostnad internbank 44,0 31,5 

Realiserade förluster, aktier 

Realiserade förluster, räntebärande 

0,0 0,0 

värdepapper 16,7 0,1 

Övriga finansiella kostnader* 304,9 11,9 

Ränta på intjänade pensioner 1,4 1,1 

Summa 

* I posten ingår nedskrivning av 

medelsplaceringar med 303,2 mkr, 

vilket motsvarade skillnaden mellan 

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet 

per 2008-12-31. 

367,1 44,6 

Not 8 Årets resultat 


Synnerliga skäl* 303,2 0,0 

Årets balanskravsresultat 

* Posten består av nedskrivning av 

medelsplaceringar med 303,2 mkr, 

vilket motsvarade skillnaden mellan 

marknadsvärdet och anskaffningsvärdet 

per 2008-12-31. 

-57,5 -22,0 

29


Not 9 Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar 

30 


- Markreserv 

Ingående anskaffningsvärde 

Ingående ackumulerade 

32,7 35,7 

avskrivningar -7,8 -7,6 

Justering anskaffningsvärde 

Justering ackumulerade 

0,0 

avskrivningar 0,0 0,0 

Årets investeringar 0,0 0,3 

Årets avskrivningar -0,2 -0,3 

Årets försäljningar 

Omflyttningar, 

0,0 -3,0 

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -0,2 

Utgående anskaffningsvärde 

Utgående ackumulerade 

32,7 32,7 


Summa - Markreserv 24,7 24,9 

- Verksamhetsfastigheter 



1036,6 996,0 






-9,8 -0,9 

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,3 



1042,0 1036,6 


Summa - 

Verksamhetsfastigheter 

587,4 607,1 

- Fastigheter affärsverksamhet 



498,0 473,4 




Årets försäljningar 0,0 0,0 



543,8 498,0 


Summa - Fastigheter 

affärsverksamhet 

270,6 240,6 


- Publika fastigheter 



186,2 173,5 







193,5 186,2 


Summa - Publika fastigheter 86,4 84,3 

- Fastigheter annan 

verksamhet 



7,7 7,7 







11,3 7,7 


Summa - Fastigheter annan 

verksamhet 

5,6 2,2 



2,3 2,2 







2,3 2,3 


Summa - Övriga fastigheter 0,7 0,8 

Not 9 Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar - Totalt 



1 763,4 1 688,5 



Årets avskrivningar* -56,5 -55,5 

Årets nedskrivningar 0,0 0,0 

Årets försäljningar -9,8 -3,9 



1 825,6 1 763,4 


Summa - Mark, byggnader och 

tekniska anläggningar 

975,4 959,8 

* Inklusive avskrivning på hamninvestering, vilken 

görs manuellt en gång per år.

Not 10 Maskiner och inventarier 



- Maskiner 



10,6 10,5 


Justering anskaffningsvärde 0,0 





0,0 0,0 

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0 



11,2 10,7 


Summa 3,0 2,8 

- Inventarier 



158,9 149,8 


Justering anskaffningsvärde 0,0 




Omflyttningar, utfördelningar, 

0,0 0,0 

korrigeringar 0,0 0,0 



168,5 158,9 


Summa 31,3 27,9 

- Byggnadsinventarier 



5,9 5,2 






0,0 0,0 




6,1 5,9 


Summa 2,9 3,0 

- Bilar och transportmedel 



33,5 29,7 







39,9 33,5 


Summa 17,4 14,5 


- Datorer 



43,3 39,8 







47,4 43,3 


Summa 8,1 7,8 

- Förbättr. Fastigh. ej ägda 



1,9 1,9 



Årets avskrivningar 0,0 0,0 




1,9 1,9 


Summa 0,3 0,3 

- Konst 



4,8 4,7 



Årets avskrivningar 0,0 0,0 




4,9 4,8 


Summa 4,9 4,8 

- Övriga maskiner 



7,7 4,6 






0,0 0,0 




7,7 7,7 


Summa 3,6 4,0 

31


32 


Not 10 Maskiner och inventarier - 

Totalt 



266,0 246,1 







287,7 266,7 

avskrivningar 

Summa - Maskiner och 

-216,1 -201,7 

inventarier 71,6 65,0 

Not 11 Långfristiga fordringar 

Internlån Byggebo i Oskarshamn 

AB 1 577,6 1 352,0 

Internlån Stiftelsen Forum 

Internlån Oskarshamns Hamn AB 

21,2 21,2 

Internlån Oskarshamns 

25,0 5,0 

Utvecklings AB 10,0 20,0 

Fordran övriga 0,0 

Ernemar 0,2 0,2 

Summa 1 634,0 1 398,4 

Not 12 Aktier och andelar 

Kalmar Läns Trafik AB, 406 aktier 

0,4 0,4 

Oskarshamns Utvecklings AB, 30 

000 aktier 

Oskarshamns Hamn AB, 14 514 

9,0 2,0 

aktier 

Oskarshamns Hamngods och 

1,7 1,7 

Terminal AB, 500 aktier 

Oskarshamn Energi AB, 7 500 

0,1 0,1 

aktier 

Kalmar Läns 

Pensinskapitalförvaltning AB, 100 

0,5 0,5 

aktier 

Byggebo i Oskarshamn AB, 33 

0,0 0,0 

461 aktier (se not 26) 109,7 120,9 

Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0 

Bostadsrätter 0,0 0,0 

Kommuninvest 1,1 1,1 

Summa 122,5 126,7 

Not 13 Förråd, varulager och 

exploateringsområden 

Varulager och förråd 3,2 3,3 

Exploateringsområden - Rotvik 1,7 1,7 

Exploateringsområden - Fårbo 2,1 1,9 

Exploateringsområden - övriga 17,6 3,4 

Summa 24,6 10,2 


Not 14 Kortfristiga fordringar 

VA fordringar 5,2 7,4 

Fakturafordringar 22,9 18,7 

Fakturafordringar koncernbolag 1,6 1,9 

Kortfristig fordran koncernbolag 11,3 1,8 

Statsbidragsfordringar 1,2 1,1 

Skattefordringar 13,2 17,6 

Fordringar - Regionförbundet 1,6 1,6 

Förutbetalda kostnader 

Förutbetalda kostnader 

1,1 1,8 

koncernbolag 1,3 2,7 

Upplupna intäkter 10,9 8,2 

Upplupna intäkter koncernbolag 0,0 0,0 

Upplupna ränteintäkter, obl. 0,4 1,2 

Upplupna ränteintäkter, internbank 3,4 7,2 

Momsfordran 9,4 8,8 

Summa 83,5 80,0 

Not 15 Kortfristiga placeringar 

Räntebärande medelsplaceringar 203,5 449,5 

-varav nominella 14,7 38,0 

-varav reala ränteplaceringar 188,8 371,4 

Aktierelaterade instrument 102,0 255,8 

-varav passiva strukturerade 95,1 248,7 

-varav aktiv svensk aktieportfölj 6,9 7,1 

Alternativa tillgångsslag 69,8 141,9 

Summa 375,3 847,2 

Not 16 Kassa och bank 

Kassa 0,2 0,2 

Postgiro 0,0 0,0 

Koncernkonto 151,2 58,5 

Bankkonto, övriga 4,5 4,2 

Summa 

Not 17 Eget kapital 

155,9 62,9 

Eget kapital vid årets början 2 419,2 2 441,2 


Eget kapital 2 058,5 2 419,2 

varav: VA-verksamhet 7,8 3,6 

Renhållning 0,4 3,8 

Not 18 Avsättningar för 

pensioner 

Ingående avsättning för pensionsskulden 

intjänad from 1998 

Årets avsättning avseende 

39,8 29,4 

pensionsskulden 

Ingående särskild löneskatt på 

7,6 10,4 

pensionsskulden 

Årets avsättning avseende 

9,7 7,1 

löneskatt på pensionsskulden 1,9 2,5 

Summa 

Aktualiseringsgrad 48% 

59,0 49,4 

Sex personer har haft anställningsformen visstidsanställning 

i Oskarshamns kommun. En är kvar i 

tjänst, en uppbär visstidspension och fyra är nu 

ålderspensionärer och uppbär ålderspension.

Not 19 Avsättningar för återställande 

av deponier och grustäkt 



Ingående avsättning för deponier 48,3 50,5 

Årets ianspråkstagande av avsättning 

avseende deponi 

-2,7 -2,2 

Ingående avsättning för grustäkt 0,1 0,1 

Årets förändr av det nuvärdesberäknade 

beloppet pga ändr i 

diskonteringsräntan 

0,0 0,0 

Summa 45,7 48,4 

Not 20 Långfristiga skulder 

Ingående låneskuld 0,0 0,0 

Nyupptaget lån 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 

Not 21 Internbank 

Kommuninvest 1059,0 809,0 

SE-Banken 0,0 0,0 

Summa 1 059,0 809,0 

Andel lån med fast ränta 55,7 47,5 

Andel lån med rörlig ränta 

Internbankens lånestruktur i % 

44,3 52,5 

Andel som förfaller 2008 0 47 

Andel som förfaller 2009 

13 

Andel som förfaller 2010 

0 

Andel som förfaller 2011 - 2017 77 53 

Andel som löper tillsvidare 

10 

Summa 100,0 100,0 

Not 22 Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 41,3 36,1 

Leverantörsskulder koncernbolag 5,7 4,5 

Anställdas skatter 16,0 17,0 

Kortfristig skuld, koncernbolag 8,7 14,6 

Upplupna räntekostnader, internbank 2,7 6,4 

Upplup pensionskostn, individuell del 

Upplupna pensionskostnader, 

31,3 27,5 

individuell del, löneskatt 7,6 6,7 

Övriga kortfristiga skulder 4,0 3,9 

Upplupna kostnader 8,2 15,3 

Förutbetalda intäkter 16,8 20,7 

Förutbetalda skatteintäkter 6,4 0,0 

Arbetsgivaravgifter 

Semesterlöneskuld och 

18,8 19,2 

okompenserad övertid 53,1 52,3 

Summa 220,5 224,3 

Not 23 Pensionsförpliktelser ej 

upptagna bland skulderna eller 

avsättningarna 

Ingående värde ansvarsförbindelse 

avseende pensionsförpliktelse 

570,9 483,5 

Årets förändring av ansvarsförbindelse 

avseende pensionsförpliktelse 

9,2 87,4 


Ingående särskild löneskatt på 

ansvarsförbindelse avseende 

pensionsförpliktelse 

Årets förändring av ansvarsförbindelse 

avseende pensions- 

138,5 117,3 

förpliktelse 2,2 21,2 

Summa pensionsförpliktelser 

och löneskatt 

Aktualiseringsgrad 48% 

720,8 709,4 

Not 24 Övriga ansvarsförbindelser 

Specificerande av borgensåtagande 

Kommunala bolag och stiftelser 10,8 236,1 

varav: Byggebo AB 

Byggebo AB 

0,0 226,3 

(pensionsutfästelse) 

10,4 

9,3 

Stiftelsen Strandagården 0,4 0,5 

Föreningar inom kommunen 

Kommunalt förlustansvar för egna 

2,3 1,9 

hem 1,0 1,2 

Summa 14,1 239,2 

Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen 

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samliga förpliktelser. 

Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar 

i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan 

samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall 

fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av 

borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en 

beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive 

ägarandel i Kommuninvest. Oskarshamns kommun hade vid årsskiftet 

2008/ 2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,48 %. 

Not 25 Leasingavtal - 

operationella 

Bilar 

Förfallotider: 

5,1 3,4 

- Inom ett år 

- Senare än ett år men 

2,6 0,7 

inom fem år 2,5 2,7 

-Senare än fem år 0,0 0,0 

Hyror 


136,2 154,8 



26,0 6,6 



Övrigt 


0,1 0,3 



0,0 0,1 



Summa 141,4 158,5 

Not 26 Nedskrivning aktier i Byggebo AB 

Bokfört värde på kommunens aktiekapital i Byggebo 

AB samt Oskarshamns Utveckling AB översteg 

bolagens egna kapital med 11,2 mkr resp 3,0 mkr per 

2008-12-31, varför en nedskrivning gjorts med 

motsvarande belopp. 

33


Fem år i sammandrag 

34 

RESULTATRÄKNING (mkr) 

2004 2005 2006 2007 2008 

Intäkter 276,6 284,3 305,7 329,3 371,3 

Kostnader -1 214,3 -1 245,2 -1 304,8 -1 405,2 -1 523,6 

Avskrivningar -59,9 -58,6 -65,6 -68,8 -71,8 

Nedskrivningar -5,0 -0,2 0,0 -42,6 -14,2 

Verksamhetens nettokostnader -1 002,5 -1 019,7 -1 064,7 -1 187,3 -1 238,3 

Skatteintäkter 830,6 858,3 914,0 945,5 993,8 

Generella statsbidrag 81,0 116,1 107,7 118,5 133,1 

Resultat före finansnetto -91,0 -45,3 -43,0 -123,3 -111,5 

Finansnetto 111,2 89,9 120,3 101,3 -249,2 

Resultat efter finansnetto 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat 20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

NETTOINVESTERINGAR (mkr) 63,5 126,5 139,8 100,2 103,8 

BALANSRÄKNING (mkr) 

Anläggningstillgångar 2 490,0 2 581,5 2 508,3 2 549,9 2 803,5 

Omsättningstillgångar 1 035,6 1 040,7 1 015,0 1 000,3 639,2 

Summa tillgångar 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8 

Eget kapital 2 319,3 2 364,0 2 441,2 2 419,2 2 058,5 

Avsättningar 86,3 90,8 87,1 97,8 104,7 

Skulder 1 119,9 1 167,4 995,0 1 033,2 1 279,6 

Summa eget kapital och skulder 3 525,5 3 622,2 3 523,3 3 550,2 3 442,8 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsskuld inkl. löneskatt 510,0 510,9 600,8 709,4 720,8 

Borgensåtagande 262,3 240,7 239,8 239,2 14,1 

NYCKELTAL 

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 110,0 104,7 104,2 111,6 109,9 

Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) 2,2 4,6 7,6 -2,1 -32,0 

Soliditet exkl. internbank (%) 89,0 88,2 89,4 88,3 86,3 

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 74,5 74,1 73,3 70,1 66,3 

Kassalikviditet (%) 63,6 56,0 73,0 52,0 85,6 

Balanslikviditet (%) 448,5 396,3 423,8 366,0 228,6 

ÖVRIGT 

Antal invånare 26 313 26 253 26 282 26 294 26 309 

Antal årsarbetare 

Utdebitering 

2 220 

21,66 

2 220 

21,66 

2 255 

21,66 

2 306 

21,66 

2 402 

21,92

Redovisningsprinciper 

Kommun 

Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning 

och rekommendationer från Rådet för 

kommunal redovisning. Oskarshamns kommun har 

däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens 

2 kap 8§ som föreskriver dokumentation 

av redovisningssystemet. Arbetet med 

dokumentationen pågår. 

Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i 

Rådets rekommendation nr. 13.1, där man skiljer 

mellan operationella och finansiella leasingavtal. 

Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal 

upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal. 

Hittills har alla leasingavtal klassificerats som 

operationella och redovisats under ansvarsförbindelser. 

Några finansiella leasingavtal har inte 

tecknats under 2008. 

Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med 

rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal 

redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma 

SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut 

som prognoser under löpande år from årsbokslutet 

2007. Detta innebär att kommunen i 

bokslutet för 2008 har bokfört den definitiva slutavräkningen 

för 2007 och en preliminär slutavräkning 

för 2008. Slutavräkningen för 2007 uppgår 

till 500 kr per invånare 1.11.2006 (13,2 mkr). Av 

dessa har 567 kr per invånare (+14,9 mkr) påverkat 

2007 års resultat och resterande del, -67 kr per 

invånare (-1,7 mkr) har belastat resultatet 2008. Den 

preliminära slutavräkningen för 2008 uppgår till -6,4 

mkr (-242 kr per invånare) 1.11.2007. 

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld 

som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och 

pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns 

under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga 

skulder och ansvarsförbindelser. Den 

redovisas enligt den s k Blandmodellen, vilket 

innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas 

som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner 

intjänade fr.o.m. 1998 redovisas som en kostnad i 

resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. 

Oskarshamns kommun betalar varje år 

hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell 

avsättning. 

Beräkning av pensionsskulden följer SPP:s kalkyler, 

vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av 

persionsskuld (RIPS) och de nya pensionsbestämmelserna, 

KAP-KL, som började gälla from 

2006-01-01. För kommuner och landsting används 

2,5 % diskonteringsränta mot tidigare 3 %. Enligt 

den nya beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse 

till 720,8 mkr inklusive löneskatt, en ökning 

med 11,4 mkr jämfört med 2007. Den delen av 


pensionsskulden som redovisas som avsättning i 

balansräkningen uppgår till 59,0 mkr inklusive löneskatt, 

vilket är en ökning med 9,6 mkr jämfört med 

2007. Aktualiseringsgraden för kommunens pensionsförpliktelser 

är enligt uppgift från SPP 48 %. 

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen 

upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för 

planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas 

månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. 

Rak avskrivning tillämpas. De planenliga avskrivningarna 

följer Kommunförbundets riktlinjer med 

undantag för hamninvesteringar, där avskrivningstiden 

på 5 år är matchad mot hyresavtalet för 

Gotlandsbolaget. Oskarshamns kommun gör inga 

löpande omprövningar av avskrivningsmetod och 

nyttjandeperiod. Anskaffningar uppgående till ett 

basbelopp eller mindre, oavsett livslängd, redovisas 

som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar 

som har en livslängd på mindre än tre år oavsett 

belopp. 

Lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft den 

1 januari 2007. Lagen ställer ett krav på särredovisning 

av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras 

och redovisas enligt god redovisningssed, där 

resultat- och balansräkning redovisas särskilt. 

Oskarshamns kommun har inte fullt ut redovisat 

VA-verksamheten enligt de nya bestämmelserna. 

Arbete pågår för att åtgärda det. 


Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun 

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka 

kommunen bestämmer eller har ett väsentligt inflytande. 

I bolag definieras detta som lägst 20 % av 

aktiernas totala röstvärde. 

Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag 

av kommunens och dotterföretagens 

balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang 

elimineras olika interna mellanhavanden mellan de 

ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och 

dotterföretagens räkenskaper samman genom en 

s.k. konsolidering. 

Den sammanställda redovisningen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. 

Med förvärvsmetoden menas att det av 

kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna 

kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter 

intjänat kapital räknas in i den sammanställda 

redovisningens egna kapital. Den proportionella 

konsolideringen betyder att, om dotterföretagen ej 

är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna 

med. 

Interna transaktioner mellan de olika enheterna har 

i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda 

redovisningssätt för de olika enheterna är det inte 

35


möjligt med någon exakt avstämning. Vidare kan 

redovisningsprinciperna skilja mellan de olika 

enheterna. Då det rör sig om, i sammanhanget, 

marginella skillnader torde det ej ha någon 

36 

väsentlig betydelse för den visade ”bilden” av 

kommunens ekonomiska ställning.

Ekonomisk ordlista 

Atualiseringgrad: Den andel av personakterna för 

anställd personal som är uppdaterad med avseende 

på tidigare pensionsgrundande anställningar. 

Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar. 

Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar 

och långfristiga skulder. 

Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd 

att stadigvarande innehas. 

Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. 

Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen 

den 31/12. Här framgår hur kommunen har 

använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har 

anskaffats (skulder och eget kapital). 

Driftbudget: Den del av kommunens budget som 

innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten. 

Eget kapital: Kommunens egna kapital består av 

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar 

m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida 

drift- och investeringsändamål). 

Finansiella intäkter och kostnader: Poster som 

inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis 

räntor. 

Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning 

av hur årets drift-, investerings- och 

låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten. 

Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen 

erhåller för att gymnasieelever från andra 

kommuner studerar i Oskarshamn. 


Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital 

(bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) 

som utnyttjas inom en viss verksamhet. 

Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i 

anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster 

men inga finansiella utgifter och 

inkomster. 

Kapitalkostnad: Benämning för internränta och 

avskrivning. 

Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid 

om ett år eller mindre från balansräkningsdagen. 

Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt 

(förmåga att betala skulder i rätt tid). 

Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års 

löptid. 

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag 

för investeringsbidrag och det bokförda värdet 

på sålda materiella anläggningstillgångar. 

Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för 

driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras 

med skattemedel. 

Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av 

årets intäkter och kostnader och hur det påverkat 

eget kapital. 

Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är 

finansierade med eget kapital. 

37

NÄMNDREDOVISNING 

Kommunstyrelse - 


Ordförande: Peter Wretlund 

Antal ledamöter: 15 

Förvaltningschef: Lars Tyrberg 

Antal tillsvidareanställningar: 62 

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 59 


(mkr) 2008 2007 2006 

Intäkter 45,1 40,6 39,6 

Kostnader -116,6 -106,1 -104,7 

Nettokostnader -71,5 -65,5 -65,0 

Budgetanslag 

Överföring till 

76,5 70,1 64,9 

kommande budgetår -0,8 -0,8 -1,0 

Årets resultat 4,2 3,8 -1,2 

Investeringsutfall 7,8 4,3 3,2 

Verksamhet 

Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens 

samlade strategiska resurs och har en aktiv roll i 

kommunens utvecklingsarbete samt lämnar service 

och stöd såväl externt som internt. 

Förvaltningen omfattar förvaltningsledning, näringslivs- 

och samhällsutvecklingsavdelning, informations- 

och serviceavdelning, personalavdelning, 

ekonomiavdelning, IT-avdelning samt Nova Högskolecentrum. 

Ekonomiskt utfall 

Förvaltningen redovisar totalt sett en avvikelse mot 

budget med 4,2 mkr. 

Efter föreslagna budgetöverföringar (Oskarshamn 

förändring och utveckling 0,7 mkr, Brottsförebyggande 

rådet 39 tkr samt resultatenheten Nova 

Högskolecentrum 0,8 mkr) redovisar förvaltningen 

ett överskott på 3,4 mkr. I tabellen ovan är endast 

resultatenheten Nova Högskolecentrum:s överskott 

inlagt som överföring till 2009. 

Årets händelser 

Näringslivs- och utvecklingsarbete 

Arbetet utgår från kommunens Utvecklingsprogram 

och en Handlingsplan styr arbetet. En revidering av 

programmet pågår. 

Under 2008 har attraktivitet, platsmarknadsföring 

och näringslivsfrågor varit i fokus. Till stöd för 

arbetet har kommunen avsatt särskilda ekonomiska 

resurser under perioden 2007 - 2010. 

38 

Projektet Attraktiva Oskarshamn drivs i samverkan 

med näringslivet för profilering av platsens varumärke. 

Nu finns en arena för utvecklad samverkan 

kring en rad viktiga frågor som attraktivitet, 

evenemang, rekrytering mm. Ett attraktionsprojekt 

var Framtidsdagarna med betoning på boendefrågor. 

Arbetet med möten och ökad dialog med näringslivet 

har utvecklats. Inom området nyföretagande 

genomfördes projektet Sommarlovsentreprenör och 

en Innovatörsverkstad för utveckling av produktidéer 

startades. Flera initiativ till start av nyföretagarhotell 

har genomförts och projekt för att stödja 

kvinnligt företagande har påbörjats. 

Inspirationsmötet kring nyföretagande var välbesökt, 

liksom deltagandet i Företagarskolan. 

Antalet UF-företag visade fortsatt stark utveckling. 

Inom turismområdet har två projekt startats, ett 

kring idrottsturism och ett kring nätverk och kompetensutveckling 

av turismnäringen. 

Planering av The Circle Resort – en utveckling av 

Figeholms konferens till en internationell attraktion 

inom besöksnäringen fortsätter. Även konceptet 

Eden of Sweden är under utveckling. 

En handelsutredning med brett deltagande av 

många intressenter har startats. Avsikten är att 

forma en strategi för Oskarshamns framtida handel. 

Ett flertal projekt med sikte på etablering av trafik 

mot Baltikum har bedrivits. Statens arbete med 

Riksintresset Oskarshamns hamn har slutförts under 

året. 

Arbetet med en länsplan för infrastrukturfrågorna 

för planperioden 2010 – 2021 och en med samtliga 

grannlän gemensam systemanalys har genomförts. 

Ett initiativ till utveckling av persontrafiken på 

järnväg med anslutning till den nya färjeterminalen 

och Gotlandstrafiken har startats. 

Arbetsmarknadsåtgärder 

Verksamheten syftar till sysselsättningsskapande 

åtgärder och feriearbeten till ungdomar. Platserna 

finns på de kommunala förvaltningarna och i en del 

föreningar. Verksamheterna genomförs i samverkan 

med arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. 

Sysselsättningsåtgärder har genomförts i efterfrågad 

omfattning numera utan driftbidrag från arbetsförmedlingen. 

Socialförvaltningen har det operativa 

ansvaret. Fr.o.m. 2009 förs även ansvaret för verksamheten 

för offentligt skyddad anställning över till 

socialförvaltningen.

Med hänsyn till den finansiella situationen har ett 

arbete för att möta behov av samhällsinsatser inom 

arbetsmarknadsområdet påbörjats. 

Kollektivtrafik och färdtjänst 

Kostnaderna för såväl kollektivtrafiken som 

färdtjänsten blev väsentligt lägre än budget. 

Trafikeringen har utvecklats med timmestrafik till 

Kalmar. Även trafiken till Kristdala och Figeholm 

har utvecklats. Preliminära siffror pekar på ett 

betydligt ökat passagerarantal. 

Personalpolitik 

De närmaste åren prioriteras arbetsgivarpolicy, 

ledarskap och medarbetarskap, hälso- och arbetsmiljöfrågor, 

rekrytering och kompetensförsörjning. 

Personalavdelningen genomgår ett generationsskifte. 

Det innebär att hälften av medarbetarna har 

anställts under året. För avdelningens medarbetare 

har omfattande kompetensutvecklingsinsatser genomförts. 

Prioriterade områden är att uppdatera och modernisera 

personalprocesserna och stödsystemen, avseende 

både kvalitet och teknik. 

Ändrad lagstiftning innebar att personalspecialisternas 

arbete har fokuserats på 

rehabiliteringsfrågor och det har genomförts utbildningsinsatser 

för kommunens chefer och skyddsombud 

samt chefsutbildningar om bl.a. kollektivavtal 

och lönepolitik. Under 2008 har nyrekrytering 

av kommundirektör samt chef för barn- 

och utbildningsförvaltningen skett. 

För att skapa helhet och samsyn i det hälsofrämjande 

arbetet har flera olika insatser genomförts, 

t.ex. utbildning och stöd till chefer och 

kommunens 150 hälsoinspiratörer, hälsokontroller 

med konditionstest till 45-, 50- och 55-åringar, 

personalsociala aktiviteter, föreläsningar, friskvårdsbidrag 

införts. Kommunens sjukfrånvaro 

fortsätter att sjunka och har under 2008 minskat 

från 7,6 % till 6,5 %. 

IT 

IT-samordningens verksamhet har ökat kontinuerligt. 

Kostnaden för att byta Officeprogramvaror 

kommer de närmaste tre åren att kosta ITavdelningen 

cirka 1 200 tkr per år. Nätverksavgiften 

för anslutning till det administrativa 

nätverket höjs inte 2009. Arbetet med att verkställa 

den nya éStrategin, som antogs 2008 har påbörjats, 

dels med att utveckla ett nytt Intranät, dels genom 

ett processintriktat förändringsarbete på IT-avdelningen. 

Den av Oskarshamn, Mönsterås och Högsby 

kommuner gemensamt upphandlade tekniska plattformen 

för telefoni har även 2008 sänkt sam- 


talskostnaderna. En sänkning av den fasta 

kostnaden för integrerade mobiler 2009 kan hänföras 

till de tre kommunernas samarbete kring 

telefoni och gemensam plattform. 

Information och service 

För första gången deltog Oskarshamns kommun i 

SCB:s medborgarundersökning. Resultaten visar att 

det finns en förbättringspotential. Resultatet ska 

analyseras och kan då ge möjlighet till olika 

åtgärdsförslag. 

Kommunens grafiska profil har moderniserats. För 

första gången deltog Oskarshamns kommun i en 

aktivitet riktad mot Holland. Över 100 000 

holländare emigrerar varje år. Aktiviteten har följts 

upp genom att cirka 50 intresserade har kontaktats. 

Under året har även en ny kommun-/turistbroschyr 

tagits fram. 

Ekonomiavdelningen 

Verksamheten omfattar ekonomisk flerårsplanering, 

budgetarbete, delårs- och årsbokslut, sammanställd 

redovisning, ansvar för och förvaltning av ekonomisystemet, 

skattefrågor, upphandlingsfrågor, 

finansförvaltning, betalningsövervakning med kravverksamhet, 

donationsfonder samt statistik. 

Ekonomiavdelningen ska ligga i framkant inom det 

ekonomiadministrativa området samt utveckla och 

effektivisera olika rutiner. Finansfunktionen ska se 

till att kommunen har en effektiv och affärsmässig 

penninghantering som säkerställer kommunens krav 

på en tillfredsställande betalningsberedskap. Målsättningen 

är att optimera finansnettot med 

beaktande av bl a kredit- och ränterisker som anges 

i kommunens finanspolicy. 

Ekonomiavdelningens arbete under 2008 har varit 

starkt präglat av ”9-punktsprogrammet” som togs 

fram av Motivationshuset under hösten 2007. En av 

punkterna i programmet var att förändra det 

ekonomiska styrsystemet, där särskilt fokus lades 

på bl.a. budgetprocessen, verksamhets- och finansiella 

mål samt interna mellanhavanden. Tillsammans 

med kommunens förvaltningsekonomer 

har avdelningen aktivt arbetat med dessa frågor 

under större delen av året. Parallellt med detta har 

avdelningen återupptagit diskussioner kring implementering 

av ett webbaserat processtöd. 

Projektet startar i januari 2009 och tillsammans 

med e-fakturering och framtagning av kommunens 

verksamhetsmål kommer detta att utgöra ryggraden 

av ekonomiavdelningens utvecklingsarbete under 

2009. 

Turbulensen på de finansiella marknaderna, som 

började i mitten av förra året, har resulterat i 

omfattande börsras, vilket även har påverkat 

39


Oskarshamns kommun. Värdet på kommunens 

placeringar i vissa strukturerade produkter har 

kraftigt fallit i värde, vilket resulterade i en 

nedskrivning av det bokförda värdet vid årsskiftet 

2008/2009 om 303 mkr. Vid årsskiftet 2008/2009 

förvaltade ekonomiavdelningen drygt 1,1 mrd i 

finansiellt kapital. Under senare delen av 2008 

påbörjades ett arbete med uppdatering av kommunens 

nuvarande finanspolicy som antogs av 

kommunfullmäktige i januari 2006. Detta arbete 

fortsätter även under början av 2009. Målsättningen 

är att finanspolicyn antas av kommunfullmäktige i 

april 2009. 

Nova Högskolecentrum 

På Nova Högskolecentrum bedrivs eftergymnasial 

verksamhet med stark koppling till näringsliv/ 

arbetsliv och starka samarbetspartners inom akademin 

bl.a. KTH, LiU, HiK, Vxu och HJ. Exempel 

på partners och uppdragsgivare till Nova Högskolecentrum 

är OKG, Scania, SKB, Södra, 

Energimyndigheten och Oskarshamns sjukhus. 

Nova har under året arbetat för att öka sin möjlighet 

att stötta framtida beslut om mervärden i anslutning 

till slutförvarsfrågan, men också för att kunna bidra 

i hanterandet av lågkonjunkturen. 

Nova Högskolecentrum har firat 10-årsjubileum 

med universitetskansler Anders Flodström som 

huvudtalare. 

Under året har 8 olika heltidsprogram genomförts. 

Nytt för i år är bl.a socionomutbildningen. Ett antal 

fristående kurser och uppdragsutbildningar har 

genomförts, t.ex. energieffektivisering i samverkan 

med Linköpings universitet. Ett antal Fou-projekt 

har också startat, t.ex. Världsklassproduktion/Lean 

på svenska i samarbete med Scania, KTH och 

ytterligare fyra tunga aktörer inom fordonsindustrin. 

Genom NAFU-arbetet (Nova Akademi och Företagsutveckling) 

har Smålands Affärsänglar bildats, 

en aktör som kan förstärka de första stegen i 

finansieringssystemet vid utveckling av spin-off 

från befintligt högteknologiskt näringsliv och från 

forskning. Nova Ventures, en inkubator för att i 

samverkan med universiteten, näringslivet samt 

grannkommuner, regionförbundet och finansiella 

aktörer stötta spin-off enligt ovan, har utvecklats. 

Energikommissionen har stärkt sina positioner i de 

olika Östersjönätverken. 

Det första projektet på forskningsplattformen Nova 

FoU har startat upp med HiK som ägare. 

Under 2008 har Nova Högskolecentrum fått tillskott 

av externa medel (till största delen KY). Det 

40 

överskott som tidigare genererats i första hand av 

Försäkringshandläggarutbildningen fungerar som 

en buffert för t.ex. KY-utbildningarna, där några få 

studentavhopp kan få stora konsekvenser. Överskottet 

som fördes över från 2007 har minskat 

under året. Resultaten från årets avslutade KYutbildningar 

kompenserar minskningen. 

Framtiden 

Arbetet med tillväxt- och utvecklingsfrågorna är ett 

prioriterat område. Särskilt viktigt är att sprida 

bilden av Oskarshamn som en bra kommun för 

företagande, inflyttning, besök och boende. Arbetet 

med platsmarknadsföringen är central, liksom 

samverkan med näringslivet och övriga intressenter. 

Ökat nyföretagande och entreprenörskap är andra 

viktiga områden för att utveckla och diversifiera 

kommunens näringsliv. 

Oskarshamns kommun är en av tjugo pilotkommuner 

i landet som ska ta fram förslag till ett 

lokalt servicekontor tillsammans med statliga 

servicefunktioner. Målet är att skapa ”en-dörr-in” 

till myndigheter och den kommunala förvaltningen. 

Servicen ska helst vara lokaliserad i ett centralt Aläge. 

Under våren 2009 görs en förstudie rörande 

kommunala funktioner med tydlig medborgar- och 

kundnytta, som en del i ett framtida gemensamt 

Servicekontor. 

SKB:s etableringar ger möjligheter till utveckling 

och etablering av ny, högteknologisk verksamhet. 

SKB:s arbete med val av plats för slutförvaret går 

in i ett avgörande skede under 2008 och 2009. 

Arbetet med att säkra att kommunens villkor är 

uppfyllda liksom att tillförsäkra oss rimliga 

mervärden för vårt nationella ansvarstagande har 

varit och kommer fortsatt att vara intensivt. 

Andra prioriterade områden är 

• öka medarbetardelaktigheten och utveckla ledarskapet 

och kommunens arbetsgivarpolicy 

• förberedelse för hamnsaneringsprojektet 

• mervärdesdiskussionerna och förberedelse för 

insatser efter ett platsval med ett beslut om 

Oskarshamn som plats för slutförvaret 

Nyckeltal 


2008 2007 2006 

Personaladm. kostnader kr 

per årsanställd 

Företagshälsovård 

kostnader i kr per 

3 043 2 671 2 427 

årsanställd 

Ekonomiadm. kostnader kr 

1 106 1 186 1 254 

per årsanställd 

Tele- och datakostnader kr 

1 970 1 795 1 768 

per årsanställd 1 530 1 456 2 162

Tf förvaltningschef: Ingemar Idh 

Antal anställda: 70 heltid och 35 deltid. 

• Utryckning heltid 57 personer varav 24 i Simpevarp, 

5 på flygplatsen 

• Dagtidspersonal 13 personer varav 3,5 i Simpevarp 

(motsvarar 12,25 heltidstjänster) 

• Deltid Oskarshamn 15 personer 

• Deltid i Kristdala 20 personer 

• Brandvärnspersonal 15 personer uttagna med 

tjänsteplikt 



Intäkter 23,4 18,8 17,8 

Kostnader -47,6 -41,4 -38,6 


Budgetanslag 24,3 22,4 21,4 

Årets resultat 0,2 -0,2 0,6 


Verksamhet 

Räddningstjänsten har till uppgift att rädda liv samt 

begränsa skador på människor, egendom och miljö. 

Detta innebär information och rådgivning till allmänheten, 

extern och intern utbildning/övning, 

planläggning och utryckningar enligt den omfattning 

som handlingsprogrammet för skydd och 

säkerhet anger. 

Räddningstjänsten har dessutom ansvar för flygplatsräddningstjänst, 

vilket även inkluderar serviceuppgifterna 

security, avisning och ramptjänst på 

flygplatsen. Förutom att bedriva operativ räddningstjänst 

inom OKG:s och SKB:s anläggningar, 

enligt samverkansavtal, genomförs också ett antal 

olika serviceuppgifter inom det brandförebyggande 

området dvs aktiv medverkan inom systematiskt 

brandskyddsarbete (SBA). Genom samverkansavtalet 

med Högsby kommun utförs räddningschefs-, 

tillsyns- och utbildningsuppgifter. Ansvaret 

för ledning och samordning av Oskarshamns och 

Högsbys säkerhetsarbete och beredskapsplanering 

åvilar också räddningstjänsten. 


Räddningstjänsten redovisar ett överskott på ca 200 

tkr för år 2008. 


Räddningstjänsten har under året producerat beredskap 

enligt fastställt handlingsprogram och gjort 

utryckningar vid 486 tillfällen. Tillsyn har i 

Oskarshamn och Högsby kommun utförts vid ca 85 

tillfällen, dessutom har objektsbesök i avsikt att 

stödja ägare och innehavare att komma igång med 



skriftlig redogörelse och systematiskt brandskyddsarbete 

genomförts vid vissa anläggningar. 

Räddningstjänsten verkar för ökad säkerhet genom 

utbildning av personer i brandskydd, sjukvård eller 

säkerhetsutbildning. Totalt har ca 2 000 personer 

utbildats. Dessutom informerades ca 500 personer 

under Öppet hus mm. Fixartjänsten har haft ca 100 

uppdrag. Planarbetet för mottagningsorganisationen 

för exempelvis kärnkraftshändelser har under året 

färdigställts. Skydds- och säkerhetsarbete har under 

året intensifierats avseende medverkan i kommunens 

planarbete samt information till allmänheten 

och olika organisationer. 


Ur operativ räddningstjänstsynpunkt har kommunen 

varit förskonad från större händelser. Det som ändock 

kan vara värt att ta upp är branden på SAFT, 

nickelupplösningsanläggningen, samt två större 

skogsbränder. Genom ett effektivt nyttjande av 

räddningstjänstens alla resurser blev konsekvenserna 

av SAFT händelsen mycket ringa. 

Utryckningsstatistik 2008 

Brand i byggnad 43 

Brand ej i byggnad 57 

Trafikolycka 44 

Utsläpp farligt ämne 15 

Drunkning/tillbud 1 

Automatlarm ej brand/gas 220 

Övrigt 107 

Totalt 487 

Under året har ett nytt avtal med OKG utarbetats. 

Detta har inneburit ökad ekonomisk omsättning, 

fyra nya brandmän har rekryterats, flera nya uppdrag 

inom förebyggande verksamhet samt en satsning 

på kompetensökning inom utryckningsverksamheten. 

Efterfrågan på förebyggande insatser som utbildning 

och information har varit mycket hög. Ett nytt 

utbildningsavtal har tagits fram för personalen på 

SCANIA och resultaten från utbildningsinsatserna 

har fallit mycket väl ut. Utryckningsstyrkan har 

också deltagit i vuxna på stan aktiviteter vid ett 

antal tillfällen. 

Ett nytt besluts- och ledningsstödssystem avsett att 

användas i den kommande räddningscentralen har 

driftsatts i befintliga lokaler. 

41


Framtiden 

Räddningstjänsten är mitt inne i ett generationsskifte 

som innebär att ca 30 % av personalen är 

relativt nyanställd och där ytterligare ca 15% är 

nyanställda. Fler har möjlighet att gå i pension 

under de närmaste 10 åren. 

Nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet har 

tagits fram tillsammans med en risk och sårbarhetsanalys. 

Det nya kommunikationssystem RAKEL 

har byggts ut i bl a Kalmar län. Inga investeringar i 

radioutrustning för detta har än så länge gjorts. 

42 

Kommunen har beslutat om att bygga en ny räddningscentral 

i anslutning till Oskarshamns brandstation 

under 2009 - 2010, vilket kommer att skapa 

goda möjligheter för kommunen att leda såväl större 

räddningsinsatser som extraordinära händelser. 

Kommunen har beslutat att ett nytt högfordon ska 

införskaffas under 2010. 

Nyckeltal 

Räddningstjänsten 

2008 2007 2006 

Bruttokostnad i kr/inv 1809 1639 1578 

Nettokostnad i kr/inv 920 857 863


Ordförande: Lars Aronsson 


Förvaltningschef: Göran Landenius 

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA 

Periodens resultat 

(m kr) 2008 2007 2006 

Intäkter 47,9 44,8 42,2 

Kostnader -43,7 -42,8 -40,9 

Periodens resultat 4,2 2,0 1,3 

Budgeterat resultat 0,7 -0,8 0,6 

Avvikelse 3,5 2,8 0,7 


Avgiftsfinansierad verksamhet - Renhållning 



Intäkter 35,5 33,8 31,3 

Kostnader -38,8 -34,7 -25,9 

Periodens resultat -3,3 -0,9 5,4 

Budgeterat resultat 1,5 2,8 0,0 

Avvikelse -4,7 -3,7 5,4 


Skattefinansierad verksamhet 



Intäkter 260,5 237,8 218,0 

Kostnader -296,8 -268,3 -248,3 



Avvikelse 1,4 2,3 -2,2 


Verksamhet 

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet 

I den skattefinansierade verksamheten ingår tekniska 

nämnden, staben med förvaltningsledning, information, 

kvalitet, ekonomi och personal, gatuavdelningen 

med skötsel och underhåll av gator, parker 

osv, fastighetsavdelningen som tillhandahåller 

lokaler och mark i en resultatenhet, Miljöhuset Åsa 

som är ett arbetsmarknadsprojekt, där man återvinner 

och säljer inlämnat material samt en städ- och 

måltidsavdelning, som tillhandahåller måltidsser- 


vice och städservice till kommunens förvaltningar i 

en resultatenhet. 

Bruttokostnaderna uppgår till ca 297 mkr. Ca 85 % 

finansieras med intäkter dels internt från andra 

förvaltningar dels externt. 

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet 

I den avgiftsfinansierade verksamheten ingår vatten- 

och avloppshantering (VA) och renhållning 

(avfallshantering). Dessa har bruttointäkter om ca 

80 mkr. Målsättningen är fullständig kostnadstäckning 

på kort och lång sikt. Eventuella årliga avvikelser 

balanseras via ett ”eget kapital” (balanskonto). 


Tekniska nämndens bruttokostnader uppgår till 379 

mkr (346 mkr år 2007) och är fördelade enligt följande: 

Skattefinansierade verksamheter 


Fastigheter inkl Intern service 34% 37% 

Gator o parker inkl Intern service 27% 20% 

Måltids- och städservice 17% 18% 

Avgiftsfinansierade verksamheter 


Vatten och avlopp 12% 14% 

Renhållning 9% 10% 

Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet 

Den milda väderleken har varit fördelaktig för både 

gatuavdelningen och fastighetsavdelningen trots 

höga energipriser under delar av året. Kostnaderna 

för vinterväghållning har varit drygt hälften jämfört 

med budget. Priserna på skog har varit låga och 

intäkterna är under de budgeterade. Uppvärmningskostnaderna 

har varit låga och ca två miljoner extra 

har kunnat satsas på fastighetsunderhåll. 

Vidare har försäkringspremierna varit lägre än 

budget tack vare en fördelaktig upphandling. Fastighetsavdelningens 

verksamhet är en resultatenhet 

som gör att eventuella över- eller underskott stannar 

inom denna verksamhet. Över- eller underskott 

regleras gentemot interna hyresgäster två år efteråt. 

Städ- och måltidsavdelningen redovisar ett negativt 

resultat. Livsmedelskostnaderna har ökat mellan 

5-10 %. Eventuella över- eller underskott stannar i 

resultatenheten och regleras mellan respektive år. 

Drygt 600 tkr i negativt resultat överfördes från 

2007 till 2008. Resultatet som överförs till 2009 är 

ca 150 tkr i negativt resultat. 

43


Miljöhus Åsa har varit nedläggningshotat under 

2008 men med ett ekonomiskt resultat som följer 

budget och med den arbetsmarknad som finns 

stärks Miljöhusets berättigande. 

Sammanfattningsvis visar de skattefinansierade 

verksamheterna ett positivt resultat om drygt 1 400 

tkr. 

Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet 

VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott 

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av 

slambäddarna. Resultatet blev 4 200 tkr på grund av 

ett antal anläggningsavgifter för Stångehamnsområdet 

betalades under hösten 2008. Renhållningsverksamheten 

budgeterade ett överskott om 1 500 

tkr för att användas för framtida täckning av deponin. 

Resultatet blev -3 280 tkr. Över- eller underskott 

balanseras över åren via ett ”eget kapitalkonto”. 

Investeringar 

Redovisningen avser investeringar exklusive exploateringar 

och fastighetsförsäljningar. 

Skattefinansierade projekt 

De påbörjade och/eller slutförda större investeringsprojekten 

under 2008 är Idrottshall Oscarsgymnasiet, 

Ledningscentral, Förskola Norra området, 

Konvertering till pellets, Miljöförbättringar inomhus, 

Kastplan Arenan, Hultgården hiss, Oscarsgymnasiet 

renovering av aula, Rödsleskolan ombyggnad, 

Gc-väg Mysingsö, Handikappanpassningar, 

Läktartak Arenan och Ombyggnader på Åsaområdet 

. 

Gc-vägarna mellan Figeholm och Fårbo, Vånevik 

och Påskallavik samt Bro Lagermans Väg är försenade 

på grund av att tekniska kontoret avvaktar 

beslut från Vägverket m fl. Projektet som avser en 

bro i Kristdala är också försenat. 

Projektet Handikappolitiskt program kommer inte 

att genomföras med investeringsanslag (utbildning). 

Avgiftsfinansierade projekt 

Det största pågående projektet är Va-ledning 

Stångehamn. Mysingsöprojektet pågår men viss 

utredning återstår, Upphandling av kolfilter i Bockara 

är ute för upphandling, utredning av Reservvattentäkt 

i Bockara pågår, upphandling av Kraftvärme 

i Ernemar ARV avvaktar till energioptimeringsstrategin 

är klar, Ombyggnad av Figeholms ARV skjuts 

fram till 2009 pga planeringen av ny ferieby vid 

Hägnad, del av Energioptimeringsprojekten ska 

användas till bergvärme på Fredriksbergs VV. Resten 

skjuts fram till 2009: Renovering av pumpstationer 

pågår, upprustning och förnyelse består av ett 

flertal mindre projekt som är pågående, ca 1,5 mkr 

går åt till Driftövervakningsprojektet och resten 

skjuts fram till 2009. Uppdateringen av debiterings- 

44 

systemet blir inte förrän 2009, då leverantören 

kommer med en ny version. Det planerade inköpet 

av ny sopbil avvaktas med till 2010. 

Utredning av projektet Vattentäkt Oskarshamn 

pågår och det kommer att ta längre tid att komma 

fram till ett förslag. 


37 av de 60 mkr i budget på den skattefinansierade 

delen är förbrukade. 23 mkr av de 60 mkr inom de 

skattefinansierade verksamheterna behöver flyttas 

till 2009. Orsaken är bl a när det gäller GC-vägarna 

att det saknas marklov och planer, som ska godkännas 

av olika regionala instanser. För några projekt 

behövs inriktningsbeslut för att fortsätta. 

45 mkr av de budgeterade är förbrukade på ett fyrtiotal 

investeringsprojekt på den avgiftsfinansierade 

delen. Av de 60 mkr som finns anslagna inom de 

avgiftsfinansierade verksamheterna behöver 15 mkr 

skjutas på framtiden av olika orsaker, framförallt att 

det krävs mer utredning, att upphandlingsproceduren 

tar längre tid eller att man använder fordon och 

maskiner längre tid än planerat om det är ekonomiskt 

lönsamt. 


Tekniska nämnden arbetar aktivt med att genomföra 

ett hållbart energisystem. Olje- och elberoendet 

vid uppvärmning av byggnader håller på att investeras 

bort och fler miljöbilar har anskaffats. Målet 

att ej använda fossila bränslen efter 2010 ser i stort 

sett ut att lyckas. Två fastigheter har konverterats 

2008. Ett tjugofemtal byggnader om ca 27 000 kvm 

återstår till 2009 och 2010, varav några kan bli 

försäljningsobjekt. 

Tekniska nämnden medverkar till bättre kommunikationer 

genom att investera i bättre väderskydd på 

busshållplatser och säkrare trafikmiljöer genom 

”nollvisionsåtgärder” som bättre övergångsställen, 

fler och bättre gc-vägar framförallt vid skolor och 

större arbetsplatser. Två planerade gc-vägar har 

inte byggts som planerat. 

Boendemiljöerna förbättras genom bättre och mer 

tillgängliga lekplatser. Samtliga lekplatser ska vara 

tillgänglighetsanpassade 2010. Tre av tio planerade 

lekplatser är anpassade under 2008. 

Belysningen på landsbygden har utökats och bidragit 

något till en levande landsbygd. Brist på driftmedel 

hindrar en ytterligare utökning av belysningen. 

Satsningen på att stödja kärnverksamheterna pågår i 

dialog med nyttjarna genom att utöka fastighetsunderhållet 

och anpassa tillgängligheten i lokaler och 

på markytor i skolor, förskolor osv. Planerat under

håll är ca 65 kr/kvm och målet är att komma upp i 

ett planerat underhåll om 125 kr/kvm. Genomförandet 

av s k enkla avhjälpta hinder pågår och beräknas 

vara klart 2010. 


Vintern och våren var mild och snöfattig. Tidigt 

stod det klart att det skulle bli vattenbrist och bevattningsförbud 

infördes under fyra sommarveckor. 

Fram till augusti var det högkonjunktur och priserna 

på olja, diesel och el var rekordhöga. I takt med 

finanskrisens påverkan på konjunkturen har priserna 

fallit. 

Framtiden 

Fastighetsavdelningens resurser kommer 2009 att 

fokuseras på såväl invändiga som utvändiga underhållsåtgärder 

utifrån kundernas bästa. Moderniseringen 

av energisystemen skall fortsätta för att få 

kontinuerlig driftoptimering med tillhörande miljövinster. 

Under vintern 2009 kommer samtliga fastigheter 

att analyseras för att ta reda på graden av 

lönsamhet av att energieffektivisera fastigheterna. 

Analysen kommer också att ge en energideklaration 

för varje fastighet. 

Arbetet med att få en mera slagkraftig fastighetsorganisation 

skall vara klar våren 2009. Det kommer 

att ske genom ett utvecklat samarbete med städ- och 

måltidsavdelningen samt gatuavdelningen. Den 

förändrade organisationsstrukturen kommer att 

även ge volymfördelar för de två andra avdelningarna. 

Felanmälan på dagtid kommer att förbättras med 

hjälp av IT stöd. Vi hoppas att våra kunder under 

våren 2009 kommer att märka en stor förbättring. 

Alla felanmälningar kommer även att registreras 

och följas upp. Alla grönytor håller på att GISmätas. 

Arbetet är klart våren 2009. Alla skötselarbeten 

skall sedan registreras och följas upp och ingå 

i kvalitetsarbetet. 

Eftersom elevantalet i grundskolan i framtiden 

kommer att minska pga låga födelsetal samtidigt 

som antalet äldre personer ökar måste fastighetsavdelningen 

se över lokalbehoven och vara beredda 

på att anpassa lokalerna för framtida förändringar. 

De juridiska turerna med totalentreprenören angående 

Arena Oskarshamn kommer att fortsätta under 

året. För att få arenan godkänd krävs nya entreprenadarbeten 

under sommaren. 

Inom VA- och renhållningsavdelningen kommer 

förvaltningen att arbeta vidare med att följa den nya 

miljölagstiftningen. Storskogens avfallsanläggning 

planeras för att i framtiden kunna ta emot mer avfall, 

både från industrin och från andra kommuner, 

än tidigare. Beslut från Miljödomstolen väntas 


under 2009, vilket innebär att kommunen har möjlighet 

att utöka sin service gentemot företag och 

industrier. 

VA-arbetena i Stångehamn följer tidplanen. Arbetet 

med sista etappen väntas bli klara till sommaren. 

Ett samarbete med Hultsfreds kommun kommer att 

inledas för att undersöka möjligheten till Oskarshamns 

framtida vattenförsörjning, om det finns 

tillräckligt med grundvatten i Hultsfredsdeltat för 

att distribueras till Fredriksbergs reningsverk. 

Gatuavdelningen kommer att färdigställa det nya 

industriområdet Kvastmossen under året. Anläggningsarbetena 

vid Storskogens avfallsanläggning 

kommer även att fortsätta under året. Arbetet med 

att göra kommunen tillgängligare kommer att fortsätta 

enligt den handikappolitiska planen. Arbeten 

med tillgänglighetsguide liksom arbeten med att 

göra offentliga lokaler mer tillgängliga för funktionshindrade 

kommer också att fortsätta under året. 

Städ- och måltidsavdelningen kommer att arbeta 

vidare med att utveckla sin verksamhet efter kundernas 

önskemål. Stor vikt kommer att läggas vid 

att maten är både god och näringsrik. Avdelningen 

kommer även att fokusera på att servera mer ekologisk 

och närproducerad mat under 2009. 

Tekniska kontoret kommer att arbeta vidare med 

biogasfrågan och LED som framtidens belysningsalternativ 

på landsbygden. I Vånevik är det planerat 

ett Kustlandet Leader+ projekt, där tekniska kontoret 

kommer att vara projektägare. 

Tekniska kontoret ska vara en serviceförvaltning 

som är lyhörd och arbetar utifrån kundernas bästa. 

Samarbetet med lokala partners och övrigt näringsliv 

ska fortsätta för att få spetskompetens och prisvärda 

lösningar. 

Tekniska kontorets organisatoriska effektivisering 

ska fortsätta med genomlysning av organisationerna 

på avdelningsnivå. Arbetsmiljön ska bli bättre och 

samarbetet mellan avdelningarna intensifieras. 

Kompetensen och motivationen ska höjas genom 

utbildning i ny teknik, ny lagstiftning osv, företrädesvis 

lokalt och tillsammans med grannkommunerna. 

Sjuktalen ska minska och tekniken med att 

följa upp och motivera med hjälp av medarbetarsamtal 

ska utvecklas. Tekniska kontoret ska vara en 

seriös beställare och upphandlingar ska ske affärsmässigt. 

45


Nyckeltal – samtliga verksamheter 


46 

2008 B2008 2007 2006 

Antal m2 verksamhetsyta 

per inv 

Bruttokostnad i kr per 

6,0 6,0 6,0 6,0 

m2 ägd fastighetsyta 

Bruttokost i kr, drift o 

un. per m2 gator o 

576 592 521 499 

vägar 12,87 13,95 12,59 11,68 

Bruttokostn VA, kr per 

m3 försålt renvatten 22,62 22,00 21,20 

B - Budget 

Vatten- och avloppsverksamheten (VA) 

Avgiftsfinansierad verksamhet - VA 


(mkr) 2008 B2008 

Verksamhetens intäkter 47,9 46,1 

Verksamhetens kostnader -26,6 -24,9 

Avskrivningar -9,5 -11,2 

Verksamhetens nettokostnader 

Finansiella intäkter 

11,8 10,0 

Finansiella kostnader -7,6 -9,3 

Periodens resultat 4,2 0,7 

Investeringsutfall 43,3 58,7 


VA-verksamheten är budgeterad med ett överskott 

om 700 tkr för att användas för framtida tömning av 

slambäddarna. Periodens resultat blev 4 200 tkr på 

grund av ett antal anläggningsavgifter för Stångehamsområdet 

betalades under hösten 2008. 

Periodens händelser 

Under sommaren beslutades om bevattningsförbud 

under några veckor pga torka i magasinen. Under 

kvartal 2 och 3 2008 försåldes 15 000 m 3 mindre 

vatten jämfört med 2007. 

Frågan om ny vattentäkt för Oskarshamn p g a 

försämrat råvatten utreds men projektet kommer 

inte igång på något år än. Utbyggnaden av valedningar 

till och i Stångehamn är i slutskedet. 

Energioptimeringsprojekten pågår då förvaltningen 

bl a avser att anlägga bergvärme på Fredriksbergs 

vattenverk. Vidare pågår renovering av pumpstationer 

och flera mindre förnyelseprojekt. 

Investeringar 

Ca två tredjedelar av investeringsbudgeten har 

arbetats upp 2008 och resten kommer att behövas 

till ett antal projekt som fortsätter 2009. 

Framtiden 

Inom va- och renhållningsavdelningen sker stora 

förändringar framöver pga ny miljölagstiftning. 

En ökning av underhållet av va-ledningar planeras 

då många ledningar som byggdes vid de stora exploateringarna 

under 1960- och 70-talen kräver 

åtgärder under de närmaste åren.


Ordförande: Ing-Britt Krantz 


Förvaltningschef: Bodil Liedberg Jönsson 

Antal anställda: 33 

Antal årsarbetare: 33 



Intäkter 5,4 5,1 5,0 

Kostnader -22,5 -21,1 -18,7 



Årets resultat 0,0 0,5 1,5 


Verksamhet 

Samhällsbyggnadsnämnden är ansvarig för kommunens 

ansvar enligt plan- och bygglagen, miljö- och 

hälsoskyddsarbetet, för mätningsverksamheten och 

för kart- och GIS-utvecklingen. 

Förvaltningens Kart- och planavdelning svarar för 

kartproduktion, förberedelser för lantmäteriförrättningar, 

mätningsteknisk service inklusive trafikmätning, 

GIS-utveckling, översiktsplanering och 

detaljplanering. 

Miljö- och Byggavdelningen hanterar bygglovsverksamheten 

med byggsamråd, kontrollplaner, 

registrering och registerhållning av funktionskontrollen 

för ventilationssystem m.m. Avdelningen 

ansvarar för tillsyn inom miljö- hälsoskydds-, livsmedels-, 

djurskydds-, kemikalieområdet samt inom 

plan- och bygglagens ansvarsområden. Förvaltningen 

handlägger dessutom ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. 


Bokslutet för 2008 visar att verksamheten bedrivits 

inom den ekonomiska ramen. Intäkterna för miljö- 

och hälsoskyddstillsynen och bygglovshanteringen 

har ökat medan intäkterna för mätningsverksamheten 

har minskat jämfört med budget och jämfört 

med tidigare år. Lönekostnaderna har ökat jämfört 

med budget och den politiska verksamheten har 

blivit drygt 200 tkr dyrare än budgeterat. Att budgeten 

ändå har kunnat hållas beror främst på de ökade 

intäkterna och att två heltidstjänster har varit vakanta 

under hela året. 

Kvalitet och prestation 

Nämnden gör prioriteringar av sina verksamheter i 

syfte att klara sitt uppdrag inom ramen för de eko- 


nomiska ramarna. Ett identifierat personalunderskott 

leder dock till vissa brister inom miljö-, 

hälsoskydds- och livsmedelstillsynen samt inom 

plan- och bygglagsområdet. 

Nämnden har beslutat om en tillsynsplan för miljö- 

och hälsoskyddsområdet. Miljö- och byggavdelningen 

har trots problem med sjukfrånvaro klarat 

sitt beting med råge. Se tabell. 

Typ av tillsyn Planerat Utförda besök 

Miljö B-företag 17 17 

Miljö C-företag 29 27 

Miljö U-företag 36 41 

Hälsoskydd 28 70 

Lantbruk 145 169 

Livsmedel 84 109 

TOTALT 2008 339 433 

Tabellen redovisar hur många inspektioner och 

tillsynsbesök som planerats enligt nämndens tillsynsplan 

för 2008 samt hur många besök som har 

genomförts under året. 

Förvaltningen har i samråd med planberedningen 

och nämnden gjort prioriteringar inom planeringsarbetet. 

2008 färdigställdes 14 planer, vilket är åtta 

fler än 2007. Utöver det har 18 planärenden varit 

under arbete. 

Samhällsbyggnadskontoret har under året arbetat 

intensivt med ett förbättringsarbete utifrån perspektiven 

kommunikation, arbetsfördelning och organisation 

samt service och bemötande. Gruppdiskussioner 

har genomförts, bl a på tema gruppdynamik 

och dialog. Medarbetarna påbörjade under hösten 

en särskild utbildning i bemötande och retorik. 

Satsningarna har hittills bidragit till ett mycket gott 

resultat. 


Under 2008 har tre medarbetare gått i pension, två 

har slutat sin anställning och en är föräldraledig. 

Sex nya medarbetare har rekryterats under året. 

Rekrytering av en kommunekolog påbörjades under 

våren men processen avbröts på grund av det ekonomiska 

läget. Rekryteringen återupptogs dock 

efter kommunfullmäktiges budgetbeslut i november. 

Boverket biföll kommunens ansökan om bidrag till 

att ta fram en vindbruksplan. Boverket bidrar med 

600 000 kr och står för 75 % av finansieringen. 

Kart- och planavdelningen fortsatte bland annat 

arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖP) 

för Oskarshamns hamn och även med en FÖP för 

Bråbygden. Planerna för Stockholmsberget och 

Ekebo antogs och vann laga kraft under året liksom 

ändringen i detaljplanen för Stångehamn. Under 

hösten startade arbetet med ett planprogram för en 

mycket stor besöksanläggning i Hägnad, Figeholm. 

47


Kart- och planavdelningen investerade under året i 

ny mätningsutrustning och har nu tillgång till fullt 

moderna instrument. 

Arbetet med de kommunala naturreservaten i Fagereke, 

Sjöboviken och Hycklinge Hage har lagts på 

is på grund av avsaknad av kommunekolog. 

Bygglovsverksamheten har varit mycket hårt belastad 

med totalt 545 ärenden, vilket är 90 fler än 

2007. Bland dessa märks särskilt bygglov för nybyggnation 

av 11 småhus, 8 fritidshus, 7 industri- 

eller affärslokaler och ett museum. 

Djurskyddstillsynen avvecklades vid årsskiftet och 

verksamheten slutredovisades och överlämnades till 

länsstyrelsen under december månad. 

Under våren och hösten ägnade både förvaltningen 

och nämnden tid och resurser åt återkommande 

klagomål på omgivningspåverkan från stenkrossnings- 

och bergtäktsverksamheter. 

Inom ramen för kommunens deltagande i Miljösamverkan 

Sydost har entreprenörer som anlägger 

enskilda avlopp erbjudits att delta i en diplomutbildning. 

Den första teoretiska delen genomfördes i 

Oskarshamn och cirka 120 företag från länet deltog. 

Under året påbörjades arbetet med det miljöstrategiska 

programmet samt kommunens åtaganden 

inom Uthållig kommun. 

Samhällsbyggnadskontoret deltar tillsammans med 

Socialförvaltningen och Tekniska kontoret i UBCprojektet 

MATRUSCHKA. Projektet handlar om 

sakägarmedverkan i planeringsprocessen. Samhällsbyggnadskontoret 

har bland annat tagit emot besökande 

tjänstemän från Novgorod, deltagit i en utbildning 

i Malmö och två styrgruppsmöten. 

Framtiden 

Samhällsbyggnadsnämnden och kontoret ser fram 

emot en intressant period. Beslutet om var slutförvaret 

för utbränt kärnbränsle slutligen placeras 

kommer att ha stor påverkan på arbetet. Energi- och 

infrastrukturfrågorna kommer att stå i fokus under 

de närmaste åren. Fyra medarbetare kommer att gå i 

pension fram till 2011. Förvaltningen kommer att 

sträva efter att rekrytera ersättare inom ålderssegmentet 

30 – 45 år, eftersom det finns få medarbetare 

i de åldrarna i organisationen idag. 

Staten har infört ett antal nya regelverk inför 2009. 

Ett exempel är att djurskyddet förs över till länsstyrelsen. 

Ett annat är att från den 1 januari gäller krav 

på energideklaration för alla specialbyggnader, 

byggnader med nyttjanderätt, byggnader som säljs 

och för nya byggnader. Kommunen ska som till- 

48 

synsansvarig se till att fastighetsägarna låter energideklarera 

sina fastigheter. 

EU-kommissionen kräver att Sverige ska införa ett 

system för revision av kontrollmyndigheter. Av 

Livsmedelsverkets prioriteringslista framgår att 

Oskarshamns kommun är ett prioriterat tillsynsobjekt 

och kan därmed förvänta sig besök av länsstyrelsen 

som är tillsynsmyndighet. 

Kommunen antog en ny tillsynstaxa för miljö- och 

hälsoskyddstillsynen inför 2009. Förvaltningen har 

fått i uppdrag av nämnden att omarbeta taxan utifrån 

en tydlig riskanalys och resursbedömning 

inför budget 2010. 

Projektet Uthållig kommun fortsätter fram till 2011. 

Samtidigt driver samhällsbyggnadskontoret kommunens 

miljöstrategiska arbete som ska utmynna i 

ett förslag till ett miljöstrategiskt program. 

Nyckeltal 


2008 2007 2006 

Bruttokostnad i kr/inv 798 818 712 

Nettokostnad i kr/inv 592 630 521


Ordförande: Lis Lyrbo 


Förvaltningschef: C-G Sunnergren 

Antal anställda: 934 (913) 

Antal årsarbetare: 901 (879) 



Intäkter 80,1 73,9 80,0 

Kostnader -612,6 -586,9 -562,2 


Budgetanslag 529,8 518,7 482,2 

Årets resultat -2,6 5,7 0,0 


Verksamhet 

Förvaltningen ansvarar för Förskoleverksamhet, 

Grundskola, Gymnasieskola, Komvux, Obligatorisk 

särskola, Särvux, Musikskola, Fritid samt korttidstillsyn 

för ungdomar i anslutning till skoldagens 

början och slut. Som alternativ skolform finns Förskolan 

Arken, Bråbo förskola och fritidshem, Misterhult 

Friskola som bedriver grundskola för årskurs 

1-6 samt fritidshem och förskoleklass. På gymnasienivå 

finns Etec, en elteknisk utbildning. 

Nämnden har till sitt förfogande ett förvaltningskontor 

som handlägger nämndens ärenden, utveckling, 

ekonomi- och personalfrågor. 


Barn- och utbildningsnämnden har 2008 gjort en 

förlust på 2,6 mkr mot budget (varav kapitalkostnader 

0,2 mkr). Då nämnden är egen resultatenhet 

med ansvar för sitt resultat, har 2007 års resultat 

överförts till budget 2008 med ca 5,7 mkr. År 2008 

enskilt har alltså haft ett resultat om ca - 8,4 mkr. 

Detta är helt normalt och själva finessen med systemet. 

Områdena ska kunna spara pengar för att 

kunna göra enskilda satsningar under en period då 

särskilda behov uppstår. 

Bland större avvikelser mot budget är följande av 

betydelse: 

1. Fritidsavdelningen. 

Gunnarsö semesterby har gett ett underskott 

om 1,7 mkr pga större underhållsbehov 

än planerat. Dess merkostnader beräknas 

kunna kompenseras 2009 så att semesterbyn 

då ger minst ett nollresultat. 


Arena Oskarshamn stängde delar av simhallen 

under sommaren pga ombyggnation 

av 25-metersbassängen. Simhallen har 

också dragit konsultkostnader för en upphandling 

att lägga ut verksamheten på entreprenad. 

Denna upphandling avbröts i december 

pga den pågående processen mellan 

kommunen och Skanska. Till detta 

kommer fasta kostnader för den gamla 

simhallen fram till den senarelagda försäljningen 

i mars 2008. 

Totalt yrkar Fritid på en kompensation för 

kostnader som legat utanför ledningens ansvar 

om 1,7 mkr, varav 0,9 mkr härrör från 

år 2007 och yrkades hos KS år 2008 men 

avslogs. Nämndens yrkande på kompensation 

är 1, 337 mkr. (BUN 2008-10-22). 

2. Förvaltningskontoret. 

Liksom år 2007 har elevpengen 2008 varit 

högre än budgeterat på grund av fler elever 

framförallt i förskolan men även i grundskolan 

och fritidsverksamheten. Detta förklarar 

huvuddelen av underskottet om ca 6 

mkr för BUN centralt. 

3. Omvänt har alla rektors- och barnomsorgsområdena 

utom ett ett positivt resultat 

för år 2008. Högre elevpeng än budgeterat 

är en orsak liksom överskott från år 2007 

samt en god budgetdisciplin. 

4. Oscarsgymnasiet redovisar också ett positivt 

resultat som bl.a. beror på en bra beläggning 

av elever som i sin tur har inneburit 

att antalet elever per klass har varit 

högre än tidigare. Det positiva resultatet 

kommer till nytta fr.o.m. 2009, då antalet 

elever beräknas komma att minska. 


Under året har Lärarförbundet rankat de bästa skolkommunerna 

i Sverige. I denna mätning – som 

avser år 2006 – placerade sig Oskarshamn som 21:e 

(35) bästa kommun av totalt 290. 

49


Tolv kriterier ligger till grund för bedömningen, 

bl.a.: anslagna resurser till skolan, lärartäthet, andel 

utbildade lärare, lärarlöner, betygsresultat, andel 

gymnasieelever som uppnår behörighet till högskolestudier. 

Antalet elever i grundskolan minskade med 69 

(117). Andelen elever i årskurs nio som är behöriga 

att söka gymnasiet är oförändrat och ligger under 

riksgenomsnittet. Vårterminen 2008 var 50 elever 

eller 15 % obehöriga att söka nationella program. 

Motsvarande siffra vårterminen 2007 var 46. 

Efterfrågan på barnomsorg har ökat från en tidigare 

hög nivå. 2008 var 83,7 % (85,1 %) av barn i ålder 

1 – 5 år i slutet av året inskrivna i förskolan och i 

fritidshemmen var 53,7 % (48,9 %) av barn i ålder 

6 – 11 år inskrivna. I förskolan innebär detta en 

minskning med ca 1,5 procentenheter jämfört med 

2007, medan ökningen på fritidshemmen var 

knappt 5 %. Samtidigt ökade antalet barn totalt med 

33. Samtliga målsmän har kunnat erbjudas omsorg. 

Många föräldrar får dock inte sitt förstahandsval 

eftersom antalet förskoleplatser är för litet i förhållande 

till efterfrågan. 


Då antalet elever i grundskolan minskar, minskar 

också behovet av antalet lärare. Inga lärare har dock 

sagts upp under året. Under året har det varit brist 

på behöriga förskollärare och fritidspedagoger. 

Även på gymnasiet och i viss mån inom grundskolans 

senare år har det varit brist på behöriga lärare. 

Lärarlyftet med statlig delfinansiering har medfört 

att även detta år har ett antal lärare på heltid kunnat 

förkovra sig i valt ämne, en av dessa lärare studerar 

på forskarnivå. 

Alla tillsvidareanställda som önskat heltid, har 

under året erbjudits den möjligheten. 

Oscarsgymnasiet har påbörjat arbetet med att förbereda 

för de nya bestämmelser för gymnasieskolan 

som riksdagen förväntas besluta om under 2009. 

Under år 2008 beslutade barn- och utbildningsnämnden 

att skolväsendet i Oskarshamns tätort 

skall organiseras i fyra F-9 skolor. Detta innebär att 

Vallhallaskolan och Norra skolan byggs om och att 

Kikeboskolans verksamhet flyttas till Vallhallaskolan. 

Nämnden har begärt att en fördjupad utredning 

under 2009 skall ge svar på när denna förändring 

kan genomföras. 

Under 2008 har mögel upptäckts på Södertorns och 

Sidensvansens förskolor. Sanering har påbörjats 

och beräknas vara avslutad under 2009. 

50 

Förvaltningen har under 2008 inlett två stora kompetensutvecklingssatsningar 

som förväntas pågå 

under 2009 och 2010. Det ena projektet handlar om 

en kvalitetsförbättring av betyg och bedömning i 

grundskolan, medan det andra handlar om kvaliteten 

i förskolan. 

Fritid har haft fortsatta bekymmer med nya Arena 

Oskarshamn, detta beroende på att processen mot 

Skanska fortgår. Fritid har också drivit Gunnarsö 

semesterby under ett helt år. Verksamheten har 

varit välbesökt. En viktig upprustning av anläggningen 

har genomförts under året. Tyvärr försenades 

upprustningen av kärnkraftverket, vilket planerats 

till hösten 2008. Detta påverkade antal gästnätter 

och därmed resultatet negativt, eftersom intäkten 

var budgeterad. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året 

inlett ett samarbete med socialförvaltningen för att 

dels öka förståelsen för varandras arbetsvillkor, 

men också för att få högre kvalitet för insatta medel. 

Framtiden 

Antalet barn i förskolan ligger kvar på en hög nivå 

de närmaste åren. År 2009 kommer därför en ny 

förskola i Norra området att byggas. 

Elevantalet i grundskolan fortsätter att minska som 

en konsekvens av låga födelsetal. På gymnasiet 

förväntas oförändrat elevantal under 2009, för att 

därefter minska. 

Förvaltningen kommer även fortsättningsvis arbeta 

med sjukfrånvaron och kompetensutveckling om 

nuvarande kvalitet skall kunna bibehållas/ förbättras. 

Nyckeltal 


2008 2007 2006 

Bruttokostnad tkr per elev i 

grundskola 

Bruttokostnad i tkr per barn 

83,7 78,3 73,2 

i barnomsorgen 

Bruttokostnad fritidsverks. i 

73,4 74,4 69,8 

kr/inv 1 935 1 919 1 859 

Personaltäthet i olika verksamheter 

Antal lärare per 100 barn, 

elever 2007 

2007 jfr 

riket 2006 

Grundskola 9,2 8,4 8,9 

Förskola 20,4 19,2 21,3 

Fritidshem 5,9 5,1 6,2 

Gymnasieskolan 9,9 8,4 9,8 

Mätdatum: 15/10 Källa: Skolverket/SCB

Kulturnämnden 

Ordförande: Sven-Åke Johansson 


Förvaltningschef: Lars Ljung 

Antal tillsvidareanställningar: 39 

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 29 



Intäkter 2,7 2,7 2,4 

Kostnader -28,1 -25,0 -23,4 



Årets resultat -0,6 -0,2 -0,3 


Verksamhet 

Kulturförvaltningen ansvarar för museer, bibliotek, 

konsthall, stadsarkiv, folkrörelsearkiv, Fredriksbergs 

herrgård, bidrag till kulturföreningar, barnkultur, 

konstnärlig utsmyckning, arrangemang och 

kulturminnesvård. 


Kulturnämndens resultat är ett underskott på 0,6 

mkr. Största avvikelsen är att förvaltningen belastats 

med en ökad kapitaltjänstkostnad på 320 tkr 

för budgeterade investeringar i kulturhuset. Avvikelsen 

är av redovisningsteknisk art. Plusanställningarna 

som avslutas i oktober gav ett underskott 

på 90 tkr. Intäkterna på Döderhultar- 

/Sjöfartsmuseet hamnade ca 150 tkr under budget. 

Museernas intäkter bör ses över i samband med 

utställningsombyggnaderna som startar 2009. Vidare 

ökade förvaltningens elkostnader med 30 % 

under året, vilket motsvarar 100 tkr i överdrag. 

Energibesparande åtgärder är f n under genomförande. 

Annat som kan noteras är ökade driftskostnader 

för kulturhuset efter ombyggnaden. Kulturnämndens 

budgetöverskridande har kunnat begränsas 

dels genom beslutade temporära besparingar 

och dels genom sjukvakanser inom biblioteket. 

Investeringar 

Kulturnämnden förfogade totalt över 0,8 mkr. Merparten 

av anslaget har tagits i anspråk för att slutföra 

upprustningen i kulturhuset i samband med ombyggnaden. 

Resterande investeringar rör konstinköp, 

bl.a. ropade Döderhultarmuseet in en en 

mycket bra Döderhultareskulptur, ”Patron” på Bukowskis 

höstauktion. 



Verksamheten inom kulturnämndens ansvarsområde 

har fungerat väl under året. Det ombyggda 

kulturhuset har fått mycket bra mottagande av besökarna. 

Biblioteken i kommunen har en god tillgänglighet 

och kan erbjuda en kvalitativt bra verksamhet. 

Museerna erbjuder ett bra öppethållande 

och ett brett utbud av utställningar. 


16 februari 2008 invigdes Möjligheternas rum, och 

därmed blev denna delen av utvecklingen av Kulturhuset 

klar. Kulturhuset har därmed fått en rejäl 

ansiktslyftning och vi möter i dag inbjudande ljusa 

och fräscha lokaler. Kulturhuset besöktes under året 

av 202 000 personer, vilket är mycket bra för en 

kommun av Oskarshamns storlek. Merparten av 

besöken, 71 %, går till biblioteket. Även husets 

övriga verksamheter har höga besökstal. Konsthallen 

noterar rekordartade 31 000 besök och det nyöppnade 

Möjligheternas rum har haft 43 000 besök 

under 10,5 månader. Den under flera år nedgående 

trenden för biblioteksutlåning bröts och vändes till 

en uppgång på 5 %. Den största procentuella ökningen 

svarade biblioteket i Figeholm för med ett 

plus på hela 28 %. 

Döderhultar-/sjöfartsmuseet visar också en relativt 

stark ökning 2008. Möjligheternas rum är en utmärkt 

lokal för utställningar, föredrag, barnteater 

och musik. Den första utställningen i lokalen ”Leka 

med Astrid”, som hade barn som målgrupp, lockade 

hela 11 500 besök under 6 veckor. Andra utställningar 

som visats i huset är bl.a. Peter Gerdehags 

”Hästmannen” samt ”Liljeholmens -en ljus historia” 

en utställning om Liljeholmens stearinljusfabrik. 

Kommunfullmäktige har under året antagit en biblioteksplan, 

som är en handlingsplan och ett styrdokument 

för de närmaste fyra åren. Vidare har kulturnämnden 

tillsammans med barn- och utbildningsnämnden 

reviderat kulturplanen för barn och 

ungdom 2009-2013. Planen anger tydligt omfattningen 

av det kulturutbud som eleverna inom förskola 

och grundskola skall kunna ta del av under 

sin skoltid. 

Bland den utåtriktade verksamheten kan nämnas 

musikkaféerna i biblioteket, sommarmusikanterna 

som underhåller på äldreboende och på gator och 

torg samt musikkvällarna på Fredriksbergs herrgård. 

För andra året genomfördes en sjöfartshelg i 

slutet av juli på Norra kajen. Ambitionen är att 

utveckla en museihamn, där det regelbundet under 

sommartid bjuds på besök av traditionsfartyg och 

arrangemang på kajen och till sjöss. 

Framtiden 

Kulturen är av strategisk betydelse för kommunens 

utveckling. Den är en del av den livskvalitet för alla 

51


som vi vill erbjuda våra invånare. Kulturen är även 

av stor betydelse för kommunens identitet och för 

arbetet med att stärka identiteten. 

Kulturnämndens uppfattning, är att uppdrag bäst 

kan lösas genom att Oskarshamn fortsätter att utveckla 

kulturhuset med stadsbibliotek, museer, 

arkiv, konsthall och turistbyrå. De närmaste åren 

handlar i hög grad om förändringar för att förnya 

och stärka kulturhuset. Närmast står Döderhultar- 

/Sjöfartsmuseet på tur. Det är även angeläget att 

kulturen är närvarande i hela kommunen. Kulturnämndens 

målsättning är att ha ett väl utbyggt nät 

av biblioteksfilialer och att aktivt samverka med 

och stödja föreningslivet. 

Kulturhuset skall skapa förutsättningar för upplevelser, 

kunskap och samtal men också vara en betydelsefull 

del av en attraktiv stadskärna. Under 

2006-2008 har entrén, turistbyrån och konsthallen 

blivit ombyggda. En ny lokal för aktiviteter, Möjligheternas 

rum, har tillförts Kulturhuset. Resultatet 

är inbjudande och stämmer väl med ambitionen att i 

centrum skapa ett än mer levande och angeläget 

Kulturhus. Nästa steg i förnyelsen av Kulturhuset är 

en nödvändig ombyggnad och förnyelse av museivåningen 

med Döderhultar-/Sjöfartsmuseet. Målsättningen 

är att skapa ett nytt sjöfartsmuseum med 

en intressant utställning om sjöfart, kust och hav 

med Oskarshamn i centrum. Döderhultarmuseet 

kommer också att få en förnyelse. Det förestående 

arbetet är krävande och beräknas pågå under tre år. 

En oklarhet är omfattningen av ombyggnaderna av 

huset och finansieringen av dessa. Kulturnämnden 

har i investeringsbudgeten pengar för utställningarna, 

men eftersom ombyggnader i Forumfastigheten 

kommer belasta driftsbudgeten först 2010/2011 

finns det ännu inte några beslut. Parallellt ombyggnadsplaneringen 

pågår arbetet med att arbeta fram 

en museiplan. Planen skall innehålla inriktningar 

och målsättningar för den framtida museiverksamheten 

och skall vara klar 2009. 

För biblioteket är det uppenbart att den snabba 

utvecklingen inom teknik och media påverkar verksamheten. 

I dag har vi i samhället ett stort utbud av 

underhållning, information och kunskap. Medierna 

finns i allt högre grad i digital form. Detta gör det 

möjligt att lagra och tillgängliggöra gigantiska 

mängder material, som normalt finns i ett bibliotek, 

för alla oavsett var man befinner sig. Delar av bibliotekens 

traditionella uppgifter håller därmed på att 

förändras. Bibliotekets arbetsformer och innehåll 

kommer att förändras, men huvuduppgiften förblir 

att garantera fri tillgång till information, stödja 

självstudier och utbildning. Biblioteket skall tillsammans 

med skolan verka för att vi alla behärskar 

vårt språk. Biblioteket skall också verka för den 

kulturella mångfalden. Prioriterat är biblioteket som 

mötesplats i lokalsamhället och verksamhet mot 

barn och ungdomar. Dessa målsättningar påverkas 

inte av om materialet kan erbjudas i digital form 

52 

eller som tryckta böcker. En annan viktig aspekt i 

framtiden är att vuxen- och högskoleutbildningar 

kommer att få en allt viktigare roll som strategisk 

fråga för kommunen. Biblioteket är här en viktig 

stödresurs för utbildningarna och för kommunens 

förmåga att skapa en god och attraktiv studiemiljö 

för de studerande. 

I ett 5-7 år perspektiv kommer det att behövas en 

planering för en ombyggnad av stadsbibliotekets 

publika ytor för en anpassning till tidens krav på 

service och utformning av mötesplatsen. En renovering 

av lokalerna är också på sin plats efter snart 40 

års användning. 

Regionförbundet i Kalmar län har påbörjat arbetet 

med att ta fram en gemensam strategi för kulturen i 

Kalmar län. Detta skall ses som en del av utvecklingsarbetet 

i länet. Det är därmed angeläget att 

Oskarshamns kommun tar en mycket aktiv del i 

detta arbete.

Nyckeltal 

Utlån totalt (tusental) 250 238 278 

Utlån per inv 

Huvudbiblioteket 

10 9 10 

Öppethållande tim/v 48 47 47 

Besök* 143 146 154 

Utlån* 

Filialer 

133 130 133 

Öppethållande tim/v filialer 115 115 85 

Besök* 62 ej räknat ej räknat 

Utlån totalt filialer, bokbuss 

*tusental 

Kulturhuset 

115 106 127 

2008 2007 2006 

Besök** 202 ej räknat ej räknat 

Konsthallen* 31 stängt 16,9 

Möjligheternas rum* 43 ny lokal 

Döderhultar-/ 

Sjöfartsmuseet* 

12 9,9 11,6 

Öppethållande museerna 

tim/vecka vinter/sommar 

*tusental 

39/55 20/50 20/50 

**stadsbibliotek, museer, turistbyrå, konsthall m.m. totalt 

Fredriksbergs herrgård* 

2008 2007 2006 

Besök 12,8** 13,1** 5,6** 

**Totalt besöksmålet Fredriksberg 

Ekonomiska nyckeltal 

Nettokostnad/invånare 2008 2007 2006 

Stadsbibliotek 495 491 461 

Museer 171 151 152 

Arkiv 42* 23 22 

Övr. kultur och adm. 

* inkl kommunarkivet 

**inkl stadsteatern 

252** 183 158 


53


Socialnämnd 

Ordförande: Ulf Nilsson 


Förvaltningschef: Bengt Ericsson/ Gunilla Abrahamsson 

(tf) 

Antal tillsvidareanställningar: 1 261 

Antal tillsvidareanställda årsarbetare: 1 004 



Intäkter 79,7 64,3 55,1 

Kostnader -603,4 -558,0 -520,0 


Budgetanslag 

Överföring till 

508,2 472,7 460,1 

kommande budgetår -0,3 0,0 -0,1 

Årets resultat -15,8 -21,1 -4,9 


Verksamhet 

Socialförvaltningen svarar för kommunens individ- 

och familjeomsorg, flyktingverksamhet, konsumentverksamhet, 

äldre- och handikappomsorg samt 

hälso- och sjukvård. 


Årsresultatet för socialnämndens samlade verksamheter 

stannar slutligen på ett underskott med 15,8 

mkr. Då ska beaktas att prognosen efter halva verksamhetsåret 

pekade på ett underskott på mer än 35 

mkr. Resultatet fördelas med ett underskott på 0,9 

mkr inom administrationen, inklusive den politiska 

verksamheten, 3,0 mkr inom äldreomsorgen, 7,6 

mkr inom myndighet och bemanning, 4,6 mkr inom 

individ och familjeomsorgen och med 0,2 mkr inom 

hälso- och sjukvården. Handikappomsorgen visar 

ett överskott på 0,6 mkr. Det bör noteras att för en 

rättvisande bild skulle c:a 4 mkr av personalkostnaderna 

för myndighet och bemanning fördelas ut på 

äldre- respektive handikappomsorgen. 

Bakom dessa siffror ligger ett hårt arbete inom hela 

förvaltningen i syfte att få kontroll på kostnaderna. 

Arbetet har bl.a. bestått i att förbättra den ekonomiska 

styrningen och förståelsen för den egna budgeten 

samt begränsning av utnyttjandet av externa 

vikarier till förmån för användandet av de redan 

befintliga resurserna. 

Inom individ- och familjeomsorgen har effekter av 

den nya organisationen märkts, där en förskjutning 

skett mot mer förebyggande verksamhet, genom att 

54 

placeringskostnaderna minskat till följd av en allt 

större andel billigare ”hemmaplanslösningar”. 

Central administration 

Administrationen visar ett underskott på 0,9 mkr. 

Centralt finns några överanställningar av ekonomer 

samt extern konsult som upprätthåller förvaltningschefsfunktionen. 

Nämndens verksamhet (den politiska 

verksamheten) visar ett underskott på drygt 

0,1 mkr. 

Äldre- och handikappomsorg 

Den 1 juni 2008 delades verksamheten upp i en 

fristående äldreomsorg och en handikappomsorg. 

Äldreomsorgen bedrivs numera i form av hemtjänst, 

särskilt boende och träffpunkter. Årets underskott 

inom verksamheten redovisas till 3,0 mkr, 

men då är inte årets sista vikariatskostnader medtagna. 

Under året har resursfördelningsmodeller succesivt 

införts för att öka precisionen i bemanningen både 

inom hemtjänsten och inom de särskilda boendena. 

Modellerna har inneburit en reducering av antalet 

årsarbetare inom hemtjänsten med 14 årsarbetare. 

Inom de särskilda boendena pågår en reducering 

med samma numerär. 

Parallellt med detta har fokus legat på att höja nyttjandegraden 

för våra resursturer. Här återstår en del 

arbete för att få det att fungera optimalt utan att vi 

får kvalitetsbrister. Ett IT-baserat planerings- och 

tidsredovisningssystem - ”Besched” - är i det närmaste 

genomfört. 

Inom de särskilda boendena kan konstateras att in- 

och utflyttningar sker snabbare idag, vilket innebär 

att lägenheterna är tomma under kortare tid. 

Handikappomsorgen 

Årets resultat visar på ett överskott med 0,6 mkr. 

Inte heller här är årets sista vikariatskostnader fördelade. 

Vi har fått in mer intäkter på LASS och 

daglig verksamhet än förväntat och även personalkostnaden 

visar på ett överskott. Lokalkostnader 

och övriga kostnader visar underskott, främst beroende 

på flytten av daglig verksamhet och köp av 

personlig assistans i andra kommuner. 

En resursmätning av LSS-gruppboenden har resulterat 

i en nedskärning motsvarande 14 årsarbetare. 

Detta kombinerat med justering av nattbemanningen 

har medfört det positiva resultatet på personalbudgeten. 

Liljans grupp-/korttidsboende övergick till en intraprenad 

den 1 maj 2008.

Antalet beslut om kontaktpersoner har ökat under 

året. 

Myndighet och bemanning 

I det redovisade underskottet på 7,6 mkr ingår, som 

tidigare nämnts, c:a 4 mkr som ska utdebiteras till 

andra verksamheter. Under året har stora steg tagits 

för att bemanningsenheten ska bli den ”enda vägen 

in” för vård- och omsorgspersonal. Bl.a. har den 

s.k. LAS-kontrollen förbättrats för att undvika 

okontrollerade tillsvidareanställningar i organisationen. 

Bemanningsenheten svarar inom kort för 

vakansförmedling förutom inom äldre-, handikappomsorgen 

även inom socialpsykiatrin. 

Under hela året har efterfrågan varit hög för att få 

särskilt boende med somatisk inriktning. Trots det 

har antalet betalningsansvarsdygn mer än halverats 

jämfört med 2007. 

Hälso- och sjukvård 

Verksamheten har tillförts ytterligare 3,5 mkr för att 

kompenseras för bristerna i det skatteväxlade beloppet 

i samband med överföring från landstinget 

till kommunen av hemsjukvården, hembesöken, 

rehabiliteringen samt huvuddelen av hjälpmedelshanteringen. 

I och med detta visar verksamheten 

nära nog ett nollresultat, underskott 0,2 mkr, särskilt 

med beaktande av att en engångskostnad på 

0,7 mkr i samband med omflyttning till nya lokaler 

belastar resultatet. 

Förvaltningen har inte sett någon volymökning efter 

skatteväxlingen. Däremot har tidsåtgången per 

ärende ökat, vilket också lett till en förskjutning av 

insatser från särskilt boende till ordinärt boende. 

Utvecklingen av hjälpmedelskostnaderna måste 

följas noggrant. 

Individ- och familjeomsorg 

Årets underskott uppgår till 4,6 mkr. Eftersom man 

gick in i verksamhetsåret med ett underskott från år 

2007 med 8,3 mkr, så visar resultatet att en stor del 

av de målsättningar som sattes upp för den nya 

organisationen är på väg att infrias. Barn och familj 

(Familjecenter Råd & Stöd och Socialbyrån barn 

och familj) visar t.ex. tillsammans ett överskott. 

Detta har bland annat åstadkommits genom att 

erbjuda hemmaplanslösningar istället för kostsamma 

placeringar. Vid årsskiftet är endast tre barn 

placerade på institution. 

Underskottet kan främst hänföras till ökat antal 

familjehemsplaceringar, ökad ersättning till familjehemmen, 

placering för vuxna missbrukare samt 

personalkostnader på grund av överanställda. 

Försörjningsstödet visar ett nollresultat. Under årets 

sista månader kunde dock märkas en tillströmning 


av ärenden med längre handläggningstider som 

följd. 


Uppdelningen av den tidigare äldre- och handikappomsorgen 

i fyra tydliga områden under egen 

ledning: äldreomsorgen, handikappomsorgen, myndighet 

och bemanning samt hälso- och sjukvården. 

Införandet av resursfördelningsmodeller för att hitta 

den rätta bemanningsnivån inom olika verksamheter. 

Bemanningsenhetens arbete för att bli den 

”enda vägen in” för vård- och omsorgspersonal 

samt samordningen av vakansförmedlingen. 

Arbetet med den ekonomiska styrningen och utvecklingen 

av arbetsledarna för att öka förståelsen 

för budget och ekonomi. 

Två äldreboenden inom Handikappomsorgen har 

tillskapats. Nya verksamhetslokaler för daglig verksamhet 

på Åsa-området. En gemensamhetslokal för 

personliga assistenter har upprättats i Kristineberg. 

Införandet av en ny organisation inom individ- och 

familjeomsorgen, där det gjorts en tydligare åtskillnad 

mellan myndighetsdelarna och de stödjande 

och behandlande delarna. En av målsättningarna är 

att erbjuda kommuninvånarna insatser i ett tidigare 

skede och på ett mer lättillgängligt sätt för att undvika 

kostsammare insatser i ett senare skede. 

Den uppkomna vakansen på socialchefsfunktionen 

som bemannats med extern konsult med målsättningen 

att komma tillrätta med den ekonomiska och 

organisatoriska situationen. 

Framtiden 

Effekterna av finanskris och lågkonjunktur i vår 

egen kommun inger en oro för vilka påfrestningar 

verksamheten kommer att utsättas för, främst inom 

individ- och familjeomsorgen. Under slutet av 2008 

steg antalet ärenden avseende försörjningsstöd 

märkbart. Situationen kan också innebära större 

påfrestningar för barn och familjer. Det är viktigt 

att individ- och familjeomsorgen kan vara uthålliga 

i sitt nya sätt att arbeta trots ett eventuellt högre 

tryck. 

LSS-kommitténs slutbetänkande och de förslag som 

lämnas i den. De olika rättigheterna i personkretsarna 

liksom innehållet i insatserna föreslås förändrade. 

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings 

beräkningar skulle det kunna innebära kostnadsökningar 

för Oskarshamn i storleksordningen 3 mkr. 

55


Kvaliteten i fokus i vakansförmedlingen. Under 

2008 har ekonomin varit helt i fokus, bl.a. för att 

höja nyttjandegraden hos våra resursturer. Förvaltningen 

måste hitta en modell som innebär både ett 

effektivt utnyttjande och ett säkerställande av kvaliteten. 

Förvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med 

resursfördelningsmodellerna, där det också görs 

omvärldsjämförelser. Socialpsykiatrin har under 

början av 2009 genomfört sina mätningar. 

Frågan om socialpsykiatrins tillhörighet kommer att 

beslutas. 

Socialförvaltningen måste se över behovet av särskilda 

boenden. Samtidigt bör frågan om större 

enheter belysas. Samtidigt kan förvaltningen inom 

handikappomsorgen förutse att alltfler ungdomar 

kommer att behöva boenden efter gymnasietiden. 

De nya sjukförsäkringsreglerna kommer sannolikt 

att påverka socialförvaltningen mest i hela kommunen. 

Behovet av kompetensutveckling inom alla 

verksamheter måste tillgodoses om vi ska behålla 

vad vi hittills uppnått och kunna gå vidare i utvecklingen. 

Det aviseras om skärpta krav för att få arbeta 

inom äldrevården. 

Särskilt viktigt är att arbetsledarna ges förutsättningar 

att fullgöra sina uppdrag genom chefs- och 

ledarutvecklingsinsatser. 

Förvaltningen behöver tillsammans med andra 

kommuner försöka åstadkomma en effektivare 

hjälpmedelshantering. 

En ny förvaltningschef kommer att anställas under 

året. 

56

Nyckeltal 

Socialnämnd 

2008 2007 2006 2005 

Bruttokostnad IFO exkl 

flyktingverks i kr/ inv 

Socialbidrag till flyktingar 

3 021 3 020 2 805 2 578 

i kr/inv 

Socialbidrag till övriga i 

81 34 20 26 

kr/inv 

Bruttokost äldre o 

hand.omsorg tkr/inv över 

522 515 530 540 

80 år 238,38 219,64 212,91 204,93 

Individ- och familjeomsorg 


Bruttokostnad för institutionsplaceringar 

2007 2006 

Bruttokostnad i tkr 9 052 16 482 17 356 

därav missbruk och psykiskt sjuka 


Årsplaceringar (antal) 

därav barn och mor-barn 

6,8 9,6 6,5 


Årsplaceringar (antal) 5,9 10,9 14,1 

Bruttokostnad för familjehemmen 


Årsplaceringar (antal) 46,8 33,8 29,3 

Äldre- och handikappomsorg 


Bruttokostnad per gruppboendeplats 

2007 2006 

Bruttokostnad i tkr 607 544 535 

Antal boende 237 237 221 

Bruttokostnad per hemtjänstärende 

Bruttokostnad i tkr 252 227 196 

Antal ärenden 519 621 730 


Ekonomiskt bistånd 

2008 2007 2006 

Bruttokostnaden för ekonomiskt bistånd (tkr) 

Ekonomienheten 13 678 13 523 13 706 

Flyktingverksamhet 450 533 534 

Introduktionsersättning 1 683 371 0 

Totalt 15 811 14 427 14 240 

Totala ärenden per åldersgrupp inom Ekonomi- och 

flyktingverksamheten (tkr) 

0-20 år 65 55 64 

21-25 år 100 104 110 

26-35 år 94 96 107 

36-45 år 94 78 81 

46-55 år 58 58 60 

56-65 år 44 38 34 

66-99 år 25 23 19 

Totalt 480 452 475 

Familjestruktur, % av totala antalet hushåll 

Ensamstående kvinna utan 

barn 

Ensamstående man utan 

22,0 21,4 19,9 

barn 

Ensamstående kvinna med 

39,3 38,8 39,7 

barn 

Ensamstående man med 

19,9 20,3 17,7 

barn 1,7 3,5 4,2 

Samboende/gifta utan barn 6,7 5,7 7,5 

Samboende/gifta med barn 10,4 10,3 11,0 

57


Förtroendevalda revisorer 

Kommunens revisorer 

Kommunens revisorer är Jan-Eric Johansson, Hans 

Bolling, Johnny Mauritz, Karl-Gunnar Karlsson 

samt Ulf Åman till och med maj, då Roy Martinsson 

tillträdde och ersatte Ulf Åman. De är också 

valda som lekmannarevisorer i de kommunala företagen. 



Intäkter 0,0 0,0 0,0 

Kostnader -0,9 -0,8 -0,8 



Årets resultat 0,0 0,0 0,0 


Verksamhet 

Under året har vi granskat kommunens verksamheter 

i enlighet med de regler som Kommunallagen 

och God revisionssed för kommunal verksamhet 

anger. Urval och insatser har prövats utifrån ett 

väsentlighets- och riksperspektiv. I vårt uppdrag 

följer vi löpande nämndernas och de kommunala 

bolagens protokoll. 

Vi har under året haft möten med kommunstyrelsens 

presidium om kommunens omorganisation, 

ekonomi och placeringar samt med socialnämndens 

presidium och tjänstemän om besparingsprogrammet, 

som genomförs inom nämndens 

verksamhetsområde. Vi har som sakkunnigt biträde 

till revisionen haft Öhrlings Pricewaterhouse- 

Coopers. Vi deltar även i ett revisorsnätverk med 

Högsby, Mönsterås, Borgholms och Torsås kommuner. 

Under året har representanter för revisorerna 

deltagit i en resa till Bryssel för revisorer i Regionförbundets 

regi och varit på Kommekmässan i 

Malmö. Under räkenskapsåret har vi haft 11 sammanträden 

utöver nätverksmötena. 

Totalt har revisionen en budget på 0,850 mkr och vi 

har förbrukat beloppet under verksamhetsåret. 

58 

Ansvarsgranskningar och 

besök i verksamheter 

Näm nd/Bolag 

Träff med KF:s presidium Kommunfullmäktige 

Träff med KS:s presidium Kommunstyrelse 

Träff med Barn- och 

utbildningsnämndens presidium och 

tjänstemän 

Barn- och 

utbildningsnämnd 

Ett flertal träffar med 

socialnämndens presidium och 

tjänstemän Socialnämnd 

Träff med kommunens ekonomichef 

Träff med tekniska nämndens 

Kommunstyrelse 

tjänstemän Teknisk nämnd 

Träff med kommunens tf socialchef Socialnämnd 

Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare 

för de kommunala bolagen. 

Revisionsrapporter och PM 

Diverse investeringsuppföljningar 

Nämnd/Bolag 


Granskning av upphandling Teknisk nämnd 

Granskning av fordonshantering i 

anläggningsregistret 

Diverse nämnder 

Stöd till vissa funktionshindrade 

Granskning av LSS, stöd och 

Socialnämnd 

bemanning i gruppboende Socialnämnd 

Delårsrapport Kommunstyrelse 

Årsredovisning 2007 Kommunstyrelse

Koncernens organisation 

Oskarshamns kommun 

Byggebo i Oskarshamn AB 

100% 

Oskarshamn Energi AB 

50% 

Oskarshamns Hamn AB 

96% 

Oskarshamns Utveckling AB 

100% 

Stiftelsen Forum 

100% 

Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 

50% 

Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 

100% 

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 

59


Koncernens bolag och 

stiftelser 

Oskarhamns kommun 

Se under avsnittet om kommunen. 

Byggebo i Oskarhamn AB 

Nyckeltal 


Omsättning 

Resultat efter finansiella 

172,2 165,1 174,5 

poster -11,2 -18,7 -10,2 

Balansomslutning 1 763,2 1 779,5 1 765,3 

Eget kapital 109,7 120,9 64,6 

Soliditet (%) 6,2 6,8 3,7 

Investeringar 11,0 14,0 11,4 

Anställda (antal) 56 56 57 

Verksamhetsområde 

Byggebo är ett bostadsbolag som ägs till sin helhet 

av Oskarshamns kommun. Affärsidén är att äga, 

förvalta och utveckla hyresrätten till den mest konkurrenskraftiga 

boendeformen i Oskarshamn. Därför 

kännetecknas ett boende hos Byggebo av trygghet 

och trivsel. Byggebo är ett modernt bostadsbolag 

med entreprenörskultur. Visionen är att tillhöra 

de främsta bolagen i Sverige genom att skapa mervärden 

för både kund och ägare. 

Nästan alla de 2 579 lägenheter är fräscha och moderna. 

Bolaget har renoverat ca tre fjärdedelar av 

beståndet under en tioårsperiod. Utöver dessa bostäder 

förvaltar bolaget cirka 700 hyres- och bostadsrätter 

i konkurrens med andra aktörer. 

Årets ekonomiska resultat 

Rörelsens intäkter 

Styrelsen beslutade under 2007 att Byggebo behövde 

rikta särskilda insatser för att lyfta fram Kristinebergsområdet. 

Projekt Kristineberg Framåt 2007 

– 2012 sjösattes och extra medel och förutsättningar 

tillskapades. Hela företaget har engagerats i olika 

projektgrupperingar och målet är att göra området 

mer attraktivt. Insatserna har väckt stor uppmärksamhet 

och Projekt Kristineberg Framåt har påverkat 

rörelsens hyresintäkter positivt i en betydligt 

snabbare takt än förväntat. Många kunder har visat 

sin uppskattning, vilket har medfört att uthyrningsgraden 

har ökat. Uthyrningsgraden 2008-12-31 är 

98 %, vilket är en ökning med 1,9 % enheter, jämfört 

med 2007-12-31. Från att projektet Kristineberg 

Framåt startades och till 2008-12-31 har uthyrningsgraden 

ökat med 5,4 % enheter. 

Byggebo och Hyresgästföreningen kom, vid förhandlingar 

2007-04-26, överens om att samtliga 

generella rabatter i Kristinebergsområdet för- 

60 

svinner. Övriga rabatter fasas ut i takt med om- 

/avflyttning. I gengäld lämnas hyrorna för bostäder 

orörda (frysta) fram t o m 2012-12-31. Studentlägenheter, 

möblerade lägenheter och andrahands 

kontrakt omfattas inte av frysningen. 

I enlighet med överenskommelsen om frysta hyror 

genomfördes hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen 

2007-10-25 för de enheter som inte omfattas 

av hyresstoppet. Förhandlingarna resulterade 

i att hyrorna höjdes i övriga beståndet med 1,9 % 

from 2008-01-01. Höjningen gäller för bostäder, 

lokaler med förhandlingsklausul, garage, bilplatser, 

skärmtak, förråd och tillval. 

Ovanstående samverkar och medför att hyresintäkterna 

ökat markant mellan 2007 och 2008. Övriga 

intäkter är betydligt lägre än föregående år och 

beror i huvudsak på att våra externa uppdrag inom 

IP-TV har avslutats. 

Rörelsens kostnader 

Underhållskostnaderna är högre än föregående år. I 

enlighet med gällande regler för renoveringar/ombyggnationer 

av fastigheter är det inte möjligt att 

aktivera samtliga kostnader utan delar måste tas 

över resultatet. Under året har fastigheten Pilen 7 

totalrenoverats och ca 525 tkr har redovisats som 

underhåll. Kostnaderna för reparation och skötsel är 

lägre innevarande år jämfört med föregående år. 

Huvudorsaken till detta är att kostnaden för extra 

personal som arbetade med installation av IP-TV 

inte finns 2008. Även kostnaderna för uttagsskatt 

är lägre av samma anledning. 

Kostnaderna för fastighetsel har ökat med över 15% 

sedan 2007. Under större delen av året har elpriset 

varit stigande. Under hösten gick emellertid elpriset 

ned och i november gjordes en överenskommelse 

med Oskarshamns Energi om att binda elpriset 

from 2009-04-01 – 2011-12-31. Uppvärmningskostnaderna 

är marginellt högre 2008, jämfört 

med 2007, och beror uteslutande på att marknadspriserna 

för olja och flis har varit osedvanligt höga. 

De centrala administrations- och försäljningskostnaderna 

är betydligt högre än föregående år. 

Den främsta orsaken till kostnadsökningen är att 

Finansinspektionen har kommit med nya direktiv, 

när det gäller beräkningsgrunder för framräknandet 

av pensionsskulder. Finansinspektionens nya direktiv 

påverkar kostnaderna för pensioner, inklusive 

löneskatt med över 2 500 tkr. 

Konsultkostnaderna har ökat under 2008. Under 

året har Byggebo tillsammans med ägaren eller 

genom uppdrag från ägaren tagit fram olika förslag 

till åtgärder för att positivt förändra förutsättningarna 

för bolaget. I samband med dessa uppdrag

har olika konsultkostnader uppstått. Bland dessa 

kan märkas konsultkostnader i samband med en 

förstudie och en framtagning av en rapport rörande 

förutsättningarna och möjligheterna till samordnad 

fastighetsförvaltning, action-projektet m fl. Rekryteringen 

av ny VD har genomförts genom konsultinsatser. 

Vartannat år genomförs strategitester för att kunna 

fastställa hur Byggebo:s normportfölj på bästa sätt 

kan förvaltas. Detta genomfördes inte 2007 men 

2008. Avskrivningarna av fastigheter ökar planenligt. 

Ökningen hänger samman med avskrivningsplanen, 

där delar av fastighetsbeståndet skrivs av i 

annuitet. 

Finansiella kostnader 

Ägaren har vid en extra bolagsstämma 2007-12-11 

genomfört en nyemission. Bolagets aktiekapital 

ökades med 10,0 mkr till 33, 461 mkr genom nyemission 

av 10 000 aktier samt en överkursfond om 

65,0 mkr. Detta innebär att för varje tecknad aktie 

erläggs 7,5 tkr. Betalning av aktierna genomfördes 

med kvittning av kommunens fordran på bolaget 

med 75,0 mkr. Nyemissionen blev registrerad hos 

Bolagsverket 2008-01-23. Kommunfullmäktige beslutade 

vid sammanträde 2007-12-10 att Byggebo:s 

låne- och borgensram minskas med 75,0 mkr. Den 

nya låneramen fastställdes till 1 821, 5 mkr. 

Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen och 

sänkte vid två tillfällen. Som högst var reporäntan 

4,75 % (2008-09-10) för att sedan raskt sänkas till 

2,0 % (2008-12-10). Större delen av året var reporäntan 

uppåtgående, vilket medförde att kostnaderna 

för kapitalet ökade jämfört med 2007. Dessutom 

ökade riskmarginalen markant hos bankerna på 

grund av den stora oro som spred sig inom finansmarknaden 

i samband med den kris som branschen 

genomgick under 2008. Under 2007 och 2008 har 

inga finansiella instrument förtidsinlösts. Finanskonsultföretaget 

AGL Structured Finance AB har, 

precis som tidigare år, anlitats för att hjälpa Byggebo 

med att föreslå åtgärder för att sänka kapitalkostnaderna. 

Resultat 

Årets resultat efter bokslutsdispositioner -11, 1618 

mkr är bättre än förväntat tack vare ökade hyresintäkter 

samt lägre kostnader för uppvärmning. 


Rörelseresultatet för 2008 är totalt sett aningen 

bättre än förväntat. De största påverkande posterna 

positivt och negativt är: 

• förbättrade bostadshyresintäkter genom 

fortsatt minskade vakanser och rabatter 

samt stärkta lokalhyresintäkter. 


• väsentligt lägre uppvärmningskostnader 

beroende på ett ”varmare” år jämfört med 

ett s k normalår. 

• kraftigt förhöjda räntekostnader under 

drygt första hälften av året, då Riksbanken 

höjde styrräntan mer än förväntat. Även 

om ”luften gick ur” finansmarknaden under 

hösten med sänkt styrränta som följd, 

kunde detta inte uppväga det negativa genomslaget 

av ökad räntekostnad tidigare 

under året. 

Mot bakgrund av företagets långsiktiga plan för 

resultatförbättring finns anledning att jämföra resultatet 

med år 2007. Resultatet är fortfarande negativt 

men 7,5 mkr bättre än föregående år. 

De poster som främst påverkat detta i positiv riktning 

är: 

• minskade kostnader för vakanser och rabatter 

med 8,5 mkr 

• sänkta räntekostnader med i storleksordningen 

4,5 mkr 

Projektet ”Kristineberg Framåt” har således varit 

väldigt lyckosamt vad gäller vakansutvecklingen, 

men också att området äntligen verkar ha ”satt sig” 

och vunnit marknadens intresse, som området så väl 

är värt. Vakanserna i Kristdala har dock tyvärr ökat. 

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete, 

som skall vara klart under våren 2009 och 

utgöra grunden för ett åtgärdspaket. 

Vakanserna totalt är nu nere på en nivå som kan 

komma att sänkas något ytterligare, då behovet av s 

k företagslägenheter kommer att öka under 2009. 

Den nivån måste bolaget tillhandahålla om det skall 

råda en tillfredsställande bostadsmarknad. 

Framtiden 

Köp av fastighet 

En fastighet, Saltsjöbad 5 i Oskarshamn, köptes i 

slutet av året, köpeskilling 9,0 mkr. Tillträde har 

skett 2009-02-02. Fastigheten innehåller sex lägenheter 

(497 m 2 ) och en lokal (95 m 2 ). 

Hyreshöjning 

Vid hyresförhandlingar 2008-12-02 avseende de 

enheter som inte omfattas av frysningen av hyror 

överenskoms att hyrorna höjs med 1,0 % för fastigheter 

i Kristdala och Påskallavik, förutom för 

10 lägenheter i Påskallavik, där ingen hyresökning 

tas ut. För bostäder i Oskarshamn med kallhyra 

ökar hyran med 2,9 % och för kvarvarande beståndet, 

som har totalhyra blir ökningen 3,4 %. Höjningen 

omfattar även garage, bilplatser, skärmtak, 

förråd och tillval. 

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 

Ikraftträdandet av Bokföringsnämndens rekommendation 

angående värdering av fastigheter har 

flyttats fram. Så snart beslut tillkännagivits 

61


kommer Byggebo att behandla frågan. Bolagets 

rörelseresultat de närmaste åren beräknas inte medföra 

att man kommer att nyttja ackumulerade skattemässiga 

underskott. 

Oskarshamn Energi AB 

Nyckeltal 


Omsättning 224,0 214,3 201,4 

Resultat efter finansiella poster 20,3 34,3 26,5 

Balansomslutning 317,2 284,3 288,0 

Eget kapital 194,3 195,4 199,2 

Soliditet (%) 61 69,0 69,0 




Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta 

leveranser av el, värme, datakommunikation 

med tillhörande tjänster och entreprenader. Det 

geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen. 

Oskarshamn Energi är miljöcertifierad 

enligt ISO 14001. 


Bolagets nettoomsättning ökade med cirka 10 mkr 

till 224 mkr på grund av högre elmarknadspriser 

och ökad värmeförsäljning. Resultatet efter skatt 

minskade med cirka 7 mkr till 17 mkr främst beroende 

på kraftigt ökade kostnader för energiinköp. 

Bolagens finansiella situation har ändrats i takt med 

de senaste årens höga nivåer på investeringar och 

utdelningar. Checkräkningskrediter har därför utnyttjats 

under senare delen av 2008. 


Moderbolaget Oskarshamn Energi AB 

Fjärrvärmen byggdes fortsatt ut under 2008. I sydvästra 

industriområdet startade fjärrvärmeleveranserna 

till Scanias anläggningar och i de 

centrala delarna anslöts ett antal fastigheter, bland 

annat en bostadsrättsförening med 25 radhus. Investeringarna 

i värmeverksamheten uppgick till cirka 

25 mkr under 2008. 

Fjärrvärmepriserna har varit oförändrade sedan 

2006 på en nivå, som är mycket konkurrenskraftig 

på värmemarknaden. Inför 2009 höjdes normalpriset 

med cirka 5 % på grund av ökade bränslepriser. 

Fjärrvärmen producerades till 89 % med 

klimatneutrala bränslen och de fossila bränslena 

utgjordes av gasol och lätt eldningsolja. Utsläppen 

av fossil koldioxid är därmed fortsatt på en låg nivå. 

För att ersätta kvarvarande andelar av fossila bränslen 

och möta det ökade behovet av fjärrvärme planeras 

för ny klimatneutral värmeförsörjning. 

62 

Elförsäljningen omfattar privat- och företagskunder 

i Oskarshamnsregionen samt mindre och medelstora 

företagskunder i Småland. Elleveranserna 

minskade under 2008 med cirka 6 %. 

Stadsnätsverksamheten ökade tjänsteutbudet till att 

förutom snabb datakommunikation och internet 

också erbjuda kabel-tv och telefoni. Antalet slutkunder 

uppgick vid årsskiftet till cirka 300 på bredband 

och cirka 700 på kabel-tv. 

Investeringarna uppgick till cirka 1,5 mkr, huvudsakligen 

i fibernät i samband med förläggning av 

ledningar för el och fjärrvärme. De totala investeringarna 

i moderbolaget uppgick till cirka 26,9 mkr 

under 2008. 

Dotterbolaget Oskarshamn Energi Nät AB 

Inom dotterbolaget Oskarshamn Energi Nät AB 

bedrivs elnätsverksamhet inom bolagets koncessionsområde 

i Oskarshamn. Elleveranserna uppgick 

till 267 GWh (272). Elanvändningen minskade 

bland annat som följd av ökad användning av fjärrvärme. 

Under 2008 togs insamlingssystemet med 

fjärravläsning av samtliga cirka 12 000 elmätare i 

drift, vilket gör det möjligt för alla elkunder att 

faktureras efter verklig elförbrukning. Elanvändningen 

kan därmed följas exakt av alla elkunder 

samtidigt som nätbolagets administration förenklas. 

Den totala investeringen uppgår till cirka 20 mkr. 

Markförläggning av landsbygdsnätet fortsatte enligt 

plan och totalt investerades cirka 14,9 mkr i nätbolaget 

under 2008. 

Framtiden 

Oskarshamn Energi AB har en fortsatt positiv utveckling 

som lokalt energitjänstföretag med stabil 

verksamhet och ökande marknadsandelar inom 

främst värmeverksamheten. Inom fjärrvärmeverksamheten 

planeras större investering i ny värmeförsörjning 

samt fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. 

Investeringarna i elnätet inom dotterbolaget 

Oskarshamn Energi Nät AB är också omfattande. 

Förutom fortsatt markförläggning av luftledningar 

på landsbygden för att vädersäkra elnätet på landsbygden 

planeras för markförläggning av bolagets 

inmatningsledning från Oskarshamn Södra vid 

Väderum till mottagningsstationen vid Alvarsberg. 

Genomförda och planerade investeringar i koncernens 

el- och värmeverksamheter är av en storleksordning 

som medför att det krävs externa lån till 

skillnad mot tidigare år, då investeringar och utdelningar 

har finansierats med medel från den löpande 

verksamheten. 

Koncernens goda finansiella ställning medger att ett 

upplåningsbehov på cirka 200 mkr kan hanteras 

utan att soliditeten understiger cirka 40 %.

Oskarshamns Hamn AB 

Nyckeltal 


Omsättning 83,9 63,1 62,5 

Resultat efter finansiella poster 8,2 0,1 4,1 


Eget kapital 14,8 14,8 14,8 

Soliditet (%) 41,0 56,0 61,0 




Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ 

verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, 

bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. 

Här ingår allt från traditionell 

lagerhantering till att utforma logistiska lösningar. 

Oskarshamns kommun är ägare till de fasta hamnanläggningarna 

för vilka bolaget erlägger nyttjanderättsavgift 

baserad på företagsekonomisk grund. 

Bolaget äger maskiner och utrustning som erfordras 

för dess verksamhet. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat 

enligt ISO 9001:2000 och ISO 

14001:2004. 


Oskarshamn Hamn AB redovisar en vinst före 

bokslutsdispositioner på 8,202 mkr för år 2008. 

Föregående år uppgick resultatet före bokslutsdispositioner 

till 0,12 mkr. Resultat efter skatt och 

bokslutsdispositioner uppgår till 0,003 mkr. 


2008 visade sig bli det allra bästa året sedan hamnverksamheten 

startades i Oskarshamn. Exporten av 

sågade trävaror visade på en ökning jämfört med 

föregående år (+75 %), vilket gör oss till marknadsledande 

hamn i Sverige. Efterfrågan från Nordafrika 

och Mellanöstern har varit stor. Containerhanteringen 

har ökat med 83 % och oljeprodukterna 

med 18 %. Sammantaget har den totala godsmängden 

i ton ökat med 23 % till 1 373 100 och 

antalet fartygsanlöp med 12 %. 

Under året har investering gjorts i en begagnad 

bogserbåt, OSCAR, för 6, 5 mkr och bogserbåten 

LARS har avyttrats. En ny Multi-Purpose-kran, 

som i första hand ska användas till lastning/lossning 

av containers har anskaffats till en kostnad av ca 

25, 0 mkr och i samband med detta har en äldre 

kran avyttrats. Även en ny lastmaskin har anskaffats. 

Fyra personer har nyanställts under året. 

Avtal har tecknats med Destination Gotland för 

fortsatt färjetrafik till och med januari 2015. 


Simulering av hamnbassängen och farleden har 

utförts i samråd med Sjöfartsverket för att säkerställa 

att större fartyg ska kunna anlöpa Oskarshamns 

hamn i framtiden. Även ramning och ekolodsmätning 

har gjorts av hamnbassäng och farled 

för att säkerställa krav från Sjöfartsinspektionen. 

Inom hamnområdet har nya asfaltsytor och dagvattenledningar 

färdigställts. 

Framtiden 

Framtiden präglas av en stor osäkerhet gällande 

hamnmarknaden i stort pga den rådande globala 

recessionen. Trots detta ser bolaget positivt på 

framtiden, långsiktiga kontrakt har tecknats med 

stora sågverkskoncerner, rederier och handelshus. 

Containertåg planeras mellan Göteborg och Oskarshamn. 

Utbyggnad av Oceankajen med 130 meter 

planeras under 2009. Planering för den nya färjestationen 

vid Månskensviken pågår. Bolaget väntar 

fortfarande på besked från Naturvårdsverket angående 

det stora miljösaneringsprojektet i hamnbassängen. 

Oskarshamns Hamn AB medverkar i 

flera projekt för att öppna fartygsförbindelser österut 

till strategiska hamnar. 

Oskarshamns Utvecklings AB 

Nyckeltal 


Omsättning 4,7 4,9 5,1 

Resultat efter finansiella poster -2,3 -1,7 -4,1 


Eget kapital 9,0 1,3 3,0 

Soliditet (%) 37,0 5,5 11,7 




Företaget är ett helägt dotterbolag till Oskarshamns 

kommun med uppgift att äga, driva och utveckla 

Oskarshamns Flygplats, som en del i kommunens 

totala infrastruktur. Under 2008 har Skyways Express 

AB genom Direktflyg AB trafikerat flygplatsen 

med fyra avgångar per dag måndag och tisdag 

samt tre avgångar onsdag till fredag. Samtliga avgångar 

var till Arlanda. Trafiken har utförts med 

flygplanet Jetstream 32 med plats för 19 passagerare. 

Utöver linjetrafiken används flygplatsen för ett stort 

antal olika flygverksamheter, bl a taxiflyg och ambulansflyg 

samt helikopterflyg som avser sjöräddning, 

polis, inspektion av kraftledningar och flygfotografering. 

Oskarshamn Flygklubb utför, som en 

del av Frivilliga Flygkåren, brandövervakning inom 

en stor del av länet. 

63


Flygplatsen är utrustad med all teknisk utrustning 

som rimligen kan krävas för en hög regularitet med 

säker drift. 


2008 års resultat är ett underskott på 2,35 mkr. Det 

budgeterade underskottet för 2008 var 1,94 mkr. 

Avvikelsen beror främst på minskat statligt driftbidrag 

relaterat till flygplansstorlek samt ökade 

räntekostnader under året. Inga garantier till flygbolag 

eller stödköp av biljetter har skett under 2008. 

Under året har investeringar gjorts på 1,18 mkr i ny 

asfaltsbeläggning, sk toppning på banans norra 

tredjedel. Dessutom har ett antal smärre investeringar 

gjorts. Bland dessa kan nämnas nya vinschar 

till hangarportarna, tillsatsvärmeaggregat till hangaren 

samt nyanskaffning av kyl, frys och köksmöbler 

till stationsbyggnaden. 


I slutet av september lämnade regeringen propositionen 

(Prop. 2008/09:35) avseende den framtida 

infrastrukturen till riskdagen. Propositionen behandlar 

inriktningen för planeringen av åtgärder i 

transportsystemet – vägar, järnvägar, sjöfart och 

flyg för perioden 2010-2021. Beslut väntas tas av 

riksdagen vid årsskiftet 2009/ 2010. Propositionen 

som omfattar samtliga trafikslag kommer att innebära 

ett tätare samarbete mellan de skilda trafikslagen 

inom regionen med smartare helhetslösningar 

som följd. 

Riktade statliga driftbidrag av det slag som hittills 

har tillämpats kommer enligt propositionen att 

ersättas av ett regionalt stöd som sedan fördelas i ett 

trafikslagsövergripande perspektiv. Regeringens 

bedömning är att ca 10 flygplatser utgör ett basutbud 

av flygplatser som finansieras med statliga 

medel. Frågan om finansiering av övriga flygplatser, 

bl a Oskarshamns Flygplats, föreslås hanteras 

inom regionen. Regeringen understryker betydelsen 

av att kommuner och regioner tar ansvar för och 

tillsammans med näringslivet svarar för utvecklingen 

av dessa flygplatser. 

Innehållet i propositionen innebär följaktligen för 

UTABs del att flygplatsens fortsatta utveckling 

sätts in i ett större perspektiv med ökat krav på en 

bredare samverkan. 

Enligt beslut från 2007 tillförde kommunen under 

2008 i egenskap av ägare 10 mkr i aktieägartillskott 

till bolaget. 

Flygtrafiken till/ från Oskarshamn har under 2008 

haft en fortsatt god utveckling. Flera turer varje 

vecka var fullbokade morgon och kväll. Det innebär 

att under 2009 bör diskussioner fortsätta om en 

ökad flygkapacitet, eventuellt med större flygplan. 

64 

Luftfartsstyrelsen har förlängt flygplatsens drifttillstånd 

till 2012-01-31. Securitytillståndet upphörde 

att gälla from 2008-07-01 med anledning av 

att flygtrafiken sedan årsskiftet 2007/ 2008 sker 

med flygplan som endast tar max 19 passagerare. 

Med tanke på ambitionen att åter kunna trafikera 

med större flygplan har dock Securityrutinerna upprätthållits 

trots den merkostnad som detta innebär. 

Anledningen är dels att bibehålla flygplatsens säkerhetsimage 

och dels att underlätta en framtida 

återgång till säkerhetsklassning. 

Under året har 1 438 turer flugits från eller till 

Oskarshamn. Sju turer har ställts in p g a tekniska 

skäl och tre av vädermässiga skäl. Detta innebär en 

regularitet på 99,3 %. Jämfört med 2008 har antalet 

passagerare ökat med 8,1 % till totalt 13 340. Detta 

skall jämföras med inrikesflyget totalt som minskade 

2 % under samma period. 

Flygplatsen är sedan tidigare miljöprövad och följer 

ett provtagningsprogram, vars resultat redovisas till 

Länsstyrelsen varje år. 

Framtiden 

Den marknadsmässiga utvecklingen ser ut att bli 

påtagligt positiv under de kommande åren. Frågan 

om slutförvarets lokalisering samt lokalisering av 

inkapslingsprocessen avgörs vid halvårsskiftet 

2009. Oavsett vilken av dessa verksamheter som 

beslutas förläggas i Oskarshamn så kommer det att 

innebära ett ökat resande med flyg till och från 

Oskarshamns Flygplats. 

En förutsättning för fortsatt tillväxt av antalet passagerare 

är att få tillstånd en ökad flygkapacitet. 

Flygplanstorleken har stor betydelse för flygplatsens 

ekonomi. Ett större flygplan medför inga 

påtagligt ökade kostnader. Däremot ökar driftsbidraget 

med cirka 1 mkr och ersättningen för säkerhetskontroll 

med cirka 0,7 mkr. En budget för 

fortsatt Jetstreamtrafik under 2009 innebär ett underskott 

på 1,3 mkr. 

Investeringsbehovet under 2009 är beräknat till 

totalt 1 150 tkr och avser nytt golv och nya möbler 

till vänthallen samt ny telefonväxel. Vidare finns 

behov av ett väderskydd/ maskinhall för flygplatsens 

maskinpark. Den investeringen är beräknad 

till 750 tkr. 

Avfarten till flygplatsen vid E22 kommer under 

2009 att förses med belysning via en sk högmast. 

Det arbetet utförs och bekostas av Vägverket. Vägsträckan 

mellan E22 och flygplatsen kommer samtidigt 

att förses med 8 st vägbelysningsstolpar

till en beräknad kostnad av 140 tkr, varav flygplatsens 

del utgör ca 120 tkr. 

Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 

Nyckeltal 


Omsättning 4,7 3,9 4,5 

Resultat efter finansiella poster 0,4 -0,1 0,2 



Soliditet (%) 62,7 68,4 58,0 




Hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western 

Hotels. 


Resultatet efter finansiella poster uppgår till 0,432 

mkr. 


Verksamheten har under räkenskapsåret bedrivits i 

normal omfattning. 

Framtiden 

Verksamheten är delvis beroende av konjunkturen 

och nya byggprojekt i mellanlänet. 

Stiftelsen Forum 

Nyckeltal 


Omsättning 14,4 12,3 12,3 

Resultat efter finansiella poster 0,2 0,5 -0,2 



Soliditet (%) 4,2 4,0 4,6 




Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret 

Storken 1. Stiftelsen Forum driver även ett konferenscenter 

med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem 

och hotell. 


Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om 

0,006 mkr år 2008. Resultatet före bokslutsdispositioner 

uppgår till 0,213 mkr. Året innan var 

resultatet före bokslutsdispositioner 0,513 mkr. 



Verksamhet har bedrivits i normal omfattning. 

65

Finansiell analys 

Modell för finansiell analys 

Finansiella analysen bygger på en förkortad och 

förenklad variant av RK-modellen. Även den förkortade 

modellen omfattar de fyra perspektiven: 

resultat - kapacitet - risk - kontroll. De fyra perspektiven 

beskrivs närmare i den delen av årsredovisningen 

som behandlar Oskarshamns kommuns 

finansiella analys och till en viss del även 

koncernens. 

Resultat – kapacitet 

Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under 

2008 1 843 mkr och balansomslutningen uppgick 

till 3 720 mkr. Den sammanställda redovisningen 

för 2008 visar på ett negativt resultat om 354,7 mkr. 

Förra årets resultat uppgick till -1,4 mkr. Det negativa 

resultatet härrör från Byggebos resultat om - 

11,2 mkr (-18,7 mkr), Oskarshamns Utvecklings 

resultat om -2,3 mkr (-1,7 mkr) och Oskarshamns 

kommuns resultat om -360,7 mkr (-22,0 mkr). 

Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om 

8,4 mkr omräknat efter ägarandel och Stiftelsen 

Sjöfartshotellet ett resultat om 0,1 mkr. De övriga 

bolagen och stiftelserna redovisar ett litet men dock 

positivt resultat för år 2008. 

Sammanställd redovisning i siffror 


Bruttoomsättning 1 510 1 546 1 638 1 722 1 843 

Balansomslutning 4 015 4 086 3 988 3 989 3 720 

Investeringsvolym 85 158 176 157 170 

Koncernens soliditet minskade med 4,9 procentenheter 

mellan 2007 och 2008 och ligger på 58,9 

%. Det egna kapitalet är 354,7 mkr lägre än föregående 

år medan den totala balansomslutningen 

minskade med 311,7 mkr. 

Koncernens soliditet har de senaste sex åren legat 

på ca 60-62 % och bör anses som god även om det 

inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten 

bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor 

handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella 

svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. 

Det är viktigt att även de olika 

bolagen har en god soliditet eftersom risken finns 

att kommunen måste agera i situationer, då de enskilda 

bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla 

sina åtaganden. 

Detta gäller framförallt Byggebo AB med en soliditet 

på 6,2 % och Stiftelsen Forum med en soliditet 

på 4,2 %. Under hösten 2003 genomförde kommunen 

ett aktieägartillskott om 75,0 mkr, vilket ökade 

bostadsbolagets soliditet från 1,4 % till 4,2 %. Under 

år 2007 fick Byggebo AB ytterligare ett aktieägartillskott 

om 75,0 mkr i enlighet med gällande 

66 


affärsplan och samarbetsdokument mellan bostadsbolaget 

och ägaren Oskarshamns kommun. Under 

2008 fick Oskarshamns utvecklings AB ett aktieägartillskott 

på 10,0 mkr, vilket medförde att bolagets 

soliditet ökade från 5,5 % till 37 %. 

Efter ett litet plusresultat 2004 (1,1 mkr) uppvisar 

Byggebo AB återigen negativt resultat för 2008 

-11,2 mkr, för 2007 (-18,7 mkr), för 2006 (-10,2 

mkr) samt 2005 (-7,0 mkr). Det positiva resultatet 

genererades till stor del av realisationsvinster vid 

fastighetsförsäljning samt vid avyttring av ränteinstrument 

(swapp) med övervärde. Under 2006 har 

ett finansiellt instrument förtidsinlösts, vilket har 

påverkat räntekostnaderna positivt med 2,4 mkr. 

Under 2005 var motsvarande förtidsinlösen 9,6 

mkr. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får en 

sund ekonomi, där framtida resultaträkningar redovisar 

överskott. 

Oskarshamns Utvecklings AB som driver flygplatsen 

har under flera år i rad redovisat negativa 

resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. 

Årets resultat uppgick till –2,3 mkr, 

vilket är 0,6 mkr sämre än föregående år. Ägaren 

Oskarshamns kommun måste även i detta fall skapa 

förutsättningar för bolaget att i framtiden utvecklas 

till ett långsiktigt stabilt bolag med överskott i sin 

verksamhet. Med hänsyn till ovannämnda, beslutade 

kommunfullmäktige i juni 2007 att skjuta till 10 

mkr i kapitaltillskott utan initiala avkastningskrav, 

vilket verkställdes under 2008. 

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 081,0 

mkr och är 22,6 mkr högre än föregående år. Byggebo:s 

totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 

1 577,6 mkr. Oskarshamns kommun fungerar som 

internbank inom koncernen, där 574,8 mkr av de 

långfristiga skulderna är en egen finansierad utlåning 

till koncernbolagen. Förra året uppgick detta 

belopp till 589,2 mkr. Anledningen till den egenfinansierade 

utlåningen är att minska den finansiella 

risken i koncernen. Enligt beslut i kommunfullmäktige 

2006-01-20 kommer andelen egenfinansierade 

lån att utökas till totalt 800 mkr. Utökningen ska 

åsättas en marknadsränta med möjlighet både till 

kort och lång räntebindning. 

Koncernens nettokostnadsandel exklusive finansnetto 

minskade stadigt under år 2002-2005 men har 

from 2006 ökat. För 2008 uppgår den till 101,1 %, 

vilket är 1,6 procentenheter lägre än 2007. Nettokostnadsandelen 

kan anses hög i jämförelse med 

andra koncerner inom kommunal sektor. Detta 

beror på kommunens höga nettokostnader i förhållande 

till skatteintäkter och statsbidrag. Det är positivt 

att dessa kostnader har minskat väsentligt under 

åren 2002-2006, från 113,6 % år 2002 till

104,2 % år 2006. 2007 och 2008 uppgick kommunens 

nettokostnadsandel till 111,6 % respektive 

109,9 %. 2008 års resultat påverkades i hög grad av 

den finansiella oron på världsmarknaden. 

Sammanställd redovisning - årets resultat 

(mkr) 

Årets resultat - Totalt: 

2004 2005 2006 2007 2008 

-Före extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7 

-Efter extraord.poster 22,4 40,5 62,5 -1,4 -354,7 

Årets resultat efter extraordinära poster 

-Oskarshamns komm. 

-Byggebo i 

20,2 44,6 77,2 -22,0 -360,7 

Oskarshamn AB 

-Oskarshamn Energi 

1,1 -7,0 -10,2 -18,7 -11,2 

AB 

-Oskarshamns hamn 

13,8 12,1 9,3 12,1 8,4 

AB 

-Oskarshamns 

0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 

Utveckling AB 

-Stiftelsen Oskars. 

-1,4 -1,1 -4,1 -1,7 -2,3 

Sjöfartshotell 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 

-Stiftelsen Forum 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 

Nettokostnadsandel 

exkl. finansnetto 99,7 95,6 96,2 100,0 101,1 

Soliditet (exkl. 

internbank) i % 60,9 60,8 63,9 63,8 58,9 

Risk - kontroll 

Koncernens kassalikviditet uppgår till 75,7 %, vilket 

är en förbättring med 21,5 % jämfört med föregående 

år. Förbättringen förklaras framförallt av att 

likvida medel ökade med 87,6 mkr till 161,6 mkr. 

Koncernens likviditet innebär inte några större 

risker trots att den ligger under 100 %. Det är framförallt 

kommunens och Oskarshamn Energi:s betalningsberedskap 

på lång och kort sikt som bidrar till 

koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. 

Under de senaste åren har de finansiella omsättningstillgångarna 

använts till att amortera koncernens 

långfristiga skulder. 


(procent) 2004 2005 2006 2007 2008 

Kassalikviditet 60 57 65 54 75,7 

Balanslikviditet 349 323 328 291 181 

Koncernen har, som redan nämnts, stora långfristiga 

skulder, där merparten tillhör kommunens 

bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder har 

successivt minskat under de senaste åren och uppgår 

till 1 081,0 mkr. Kommunen fungerar som in- 


ternbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 

1 633,8 mkr varav 1 577,6 mkr avser Byggebo AB. 

Byggebo:s totala långfristiga skulder uppgår till 

1 577,6 mkr, varav 574,8 mkr är finansierade med 

kommunens egna likvida medel. 

Koncernens resultat uppgår i år till –354,7 mkr, 

vilket är en försämring med 353,3 mkr jämfört med 

året innan. Årets resultat påverkas framförallt av 

Oskarshamns kommuns men även av Byggebos och 

Utabs negativa resultatutveckling. 

Som tidigare nämnts fick Byggebo aktieägartillskott 

med sammanlagt 150 mkr vid två olika 

tillfällen, 75 mkr 2003 och 75 mkr 2007, utan några 

initiala avkastningskrav. Aktieägartillskottet utbetalades 

i enlighet med det gemensamma samarbets- 

och utvecklingsprogrammet mellan ägaren, 

Oskarshamns kommun och bolaget. Ägardialogen 

mellan Oskarshamns kommun och Byggebo har 

fortgått även under 2008 och den kommer att fortsätta 

även under innevarande år. Bolaget redovisar 

för 2008 ett negativt resultat om -11,2 mkr (-18,7 

mkr). Enligt bolagets prognoser kommer resultatet 

ytterligare ett antal år framöver att vara negativt. I 

kommunens balansräkning per -2008-12-31 uppgick 

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo 

till 120,9 mkr, medan bolagets egna kapital 

uppgick till 109,7 mkr, d.v.s. en differens om 11,2 

mkr (42,6 mkr). 

Med utgångspunkt av ovannämnda differens och 

bestämmelser i Lagen om kommunal redovisning 

gällande värdering av anläggningstillgångar har 

Oskarshamns kommun beslutat om att skriva ned 

det bokförda värdet på aktiekapitalet i Byggebo AB 

med 11,2 mkr. Oskarshamns kommun kommer 

framöver att noggrant följa resultatutvecklingen i 

bolaget samt ta hänsyn till eventuella konsekvenser 

av den statliga utredningen, som behandlar frågor 

rörande bostadsbolagens redovisnings- och nedskrivningsregler, 

vinstbegrepp, m.m. Utifrån resultaten 

av den kommande ägardialogen och den statliga 

utredningen kommer kommunen att göra en 

analys av bolagets behov av ytterligare kapital 

under de kommande åren. 

En nedskrivning av samma skäl har även gjorts av 

kommunens aktiekapital i Oskarshamns utvecklings 

AB med 3,0 mkr. Det bokförda värdet för kommunens 

aktiekapital i bolaget per 2008-12-31 var 

12 000 tkr och bolagets egna kapital uppgick till 

8 955,1, vilket innebar en differens på 3,0 mkr. 

Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet under år 

2008 kan inte anses som tillfredställande trots att de 

flesta av nämnderna klarar sina uppdrag inom tilldelad 

budgetram. Det är framförallt socialnämnden 

som redovisar stora negativa budgetavvikelser (- 

15,5 mkr). Nämndernas prognoser har 

67


under året pekat på en avvikelse om -41,6 mkr 

(april) respektive -26,1 mkr (augusti). Bokslut 2008 

visar en negativ budgetavvikelse om 382,9 mkr, 

vilken till största delen härrör från finansoron på 

världsmarknaden dels genom nedskrivning av de 

finansiella tillgångarna med 303,2 mkr dels då 

finansnettot avvek med 35 mkr mot budgeterat 

belopp. 

68

Resultaträkning - sammanställd redovisning 




Verksamhetens kostnader 2 -1 716,5 -1 575,4 

Avskrivningar 3 -105,5 -98,2 


Skatteintäkter 993,8 945,5 

Generella statsbidrag och utjämning 133,1 118,5 


Finansiella kostnader 5 -384,9 -79,4 

Resultat före extraordinära poster -350,6 3,9 

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 

Extraordinära kostnader 0,0 0,0 

Årets skattekostnader -4,1 -5,3 


69


70 

Balansräkning - sammanställd redovisning 


TILLGÅNGAR 

Immateriella anläggningstillgångar 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8 

Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,8 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 779,7 2 771,8 

Maskiner och inventarier 7 235,9 188,8 

Summa materiella anläggningstillgångar 3 015,6 2 960,6 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och andelar 8 1,7 1,6 

Långfristiga fordringar 8,6 7,4 

Summa finansiella anläggningstillgångar 10,3 9,0 

Summa anläggningstillgångar 3 025,9 2 973,5 

Omsättningstillgångar 

Förråd, exploatering mm 28,7 13,6 

Fordringar 128,6 123,3 

Kortfristiga placeringar 375,4 847,4 

Egen aktieportfölj 0,0 0,0 

Kassa och bank 9 161,6 74,0 

Summa omsättningstillgångar 694,3 1 058,4 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 720,2 4 031,9 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 10 2 545,5 2 546,9 

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättningar för 

pensioner och löneskatt 

0,0 0,0 


Summa eget kapital 2 190,8 2 545,5 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 11 66,5 57,4 

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 11,5 9,7 

Avsättningar för skatter 8,1 5,8 

Avsättningar för latent skatt 45,7 48,4 

Summa avsättningar 131,8 121,3 

Skulder 

Långfristiga skulder 12 1 081,0 1 058,4 

Kortfristiga skulder 316,7 306,7 

Summa skulder 1 397,6 1 365,1 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 720,2 4 031,9 

Ställda panter och ansvarsförbindelser 

Ställda panter 13 2,5 2,5 

Pensionsförpliktelser 14 731,4 719,2 

Övriga ansvarsförbindelser 15 9,5 9,0


Kassaflödesanalys - sammanställd redovisning 

(Belopp i mkr) 2008 2007 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 


Justering för av- och nedskrivningar 105,4 98,1 

Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 10,5 11,1 

Förändrad redovisningsprincip Byggebo AB - Avsättning för pensioner 0,0 0,0 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -238,8 107,8 

Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar 466,7 -29,8 

Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -15,0 -2,0 

Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 10,0 28,6 

I Medel från den löpande verksamheten 222,9 104,6 


Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 -2,6 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 3,9 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -170,4 -153,9 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,8 3,9 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -10,4 0,0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 

II Medel från investeringsverksamheten -170,9 -148,7 


Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar 13,0 -0,3 

Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 22,6 5,8 

III Medel från finansieringsverksamheten 35,7 5,5 

Förändring av likvida medel (I+II+III) 87,6 -38,6 

Likvida medel vid årets början 74,0 112,6 

Förändring av likvida medel 87,6 -38,6 

Likvida medel vid årets slut 161,6 74,0 

71


Noter – sammanställd 

redovisning (mkr) 

72 


Not 1 Verksamhetens intäkter 

Oskarshamns kommun 371,3 329,3 

Byggebo i Oskarshamn AB 172,2 165,1 

Oskarshamn Energi AB 112,6 107,7 

Oskarshamns Hamn AB 80,6 60,6 

Övriga 21,4 19,2 

Elimineringar -75,7 -72,7 

Summa 682,3 609,2 

Not 2 Verksamheterns kostnader 

Oskarshamns kommun 1 523,6 1 405,2 




Övriga 17,5 15,4 


Summa 1 716,5 1 575,4 

Not 3 Avskrivningar 

Maskiner och inventarier 

Fastigheter och övriga 

33,6 28,1 

anläggningstillgångar 71,9 70,0 

Summa 105,5 98,2 

Not 4 Finansiella intäkter 



Övriga 1,1 1,2 


Summa 47,0 83,7 

Not 5 Finansiella kostnader 



Övriga 3,1 1,8 


Summa 384,9 79,4 

Not 6 Fastigheter och anläggningar 


Byggebo i Oskarshamn AB 1 743,4 1 750,9 

Övriga 60,9 61,2 

Summa 2 779,7 2 771,8 

Not 7 Maskiner och inventarier 





Övriga 11,2 10,4 

Summa 235,9 188,8 


Not 8 Aktier och andelar 

Kalmar Löns Trafik AB, 406 aktier 0,5 0,5 

Bostadsrätter 0,0 0,0 

Kommuninvest AB 1,1 1,1 

Summa 1,7 1,6 

Not 9 Kassa och bank 





Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0 

Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 0,5 0,2 

Stiftelsen Forum 0,9 2,8 

Summa 161,6 74,0 

Not 10 Eget kapital 

Ingående eget kapital 2 545,5 2 546,9 


Summa 2 190,8 2 545,5 

Not 11 Pensionsskuld 




Summa 66,5 57,4 

Not 12 Långfristiga skulder 


Byggebo i Oskarshamn AB 1 577,6 1 578,3 

Övriga koncernbolag 

Egen finansierad utlåning till 

77,2 69,0 

koncernbolagen -573,8 -589,0 

Summa 1 081,0 1 058,4 

Not 13 Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 2,5 2,5 

Summa 2,5 2,5 

Not 14 Pensionsåtagande 




Summa 731,4 719,2 

Not 15 Ansvarsförbindelser 



Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2 

Summa 9,5 9,0

Revisionsberättelse 

73

Oskarshamns kommun | Box 706 | 572 28 Oskarshamn 

Telefon: 0491-88 000 | Fax: 0491-88 790 

kommunen@oskarshamn.se | www.oskarshamn.se

Årsredovisning 2008 - Oskarshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?