Rödupp, Årets Arbetsplats...... sid 8-9 - Färjerederiet

www.vagverketfarjerederiet.se
information • augusti 2009
Åland, ö-riket.........................................sid 11-13
Rödupp, Årets Arbetsplats...... sid 8-9
NORDISKT
FÄRJEMÖTE
sid 14-15

Laddat för
hektisk höst
Årets
Gnetare!
Bästa medarbetare. Sommaren har passerat I mitten av september kommer Färjerederiet
revy och de flesta är nu tillbaka i selen, laddade stå som värd för ett nordiskt utförmöte, ett möte
för en hektisk höst.
som ska beskriva hur vi jobbar i de nordiska
Vilken ära! Att få Skattebetalarnas utmärkelse som
Sommarvädret är ett stående diskussionsom- länderna när det gäller investeringar, budget,
året gnetare var riktigt roligt tycker jag. Speciellt när
råde och om jag förstått rätt så har det i år sett underhåll och inte mist hur vi hanterar miljö-
man läser det syfte Skattebetalarna har med detta pris.
väldigt olika ut beroende på var i landet man frågorna, Ser fram emot detta möte och hoppas
Jag citerar:
befunnit sig. Personligen så har jag och familjen
haft en väldigt bra sommar. Även om det inte
att vi ska lära av varandra och plocka russin ur
kakan.
”Kriterierna för GNET-priset är enkla.
En person eller organisation som genom
har varit speciellt varmt så har det varit ganska I månadsskiftet september/oktober ska jag
idogt gnetande minskat kostnaderna för
behagligt, med många sköna kvällar runt gril- tillsammans med rådet göra det årliga besöket
skattebetalarna, lokalt eller nationellt, på ett
len.
i verksamheten och i år går resan norrut för att
sätt som kan fungera som föredöme för andra
Höstens arbete satte full fart med ett led- också dela ut priset ”Årets arbetsplats 2008”,
som förvaltar skattemedel.”
chefsmöte på Johannesbergs slott i närheten av
Arlanda, ett annorlunda möte så till vida att vi
som gick till Röduppleden.
Skattebetalarna har lyft fram Färjerederiet för att
visa på en organisation som kan fungera som ett
hade mer diskussioner i mindre grupper. Dis- Parallellt med detta ska vi naturligtvis fortsät-
föredöme för andra som förvaltar skattemedel. Ett
kussioner som jag uppfattade som väldigt bra ta arbetet med påbörjade projekt ”Stockholms-
föredöme!!! Detta gäller naturligtvis alla i rederiet,
för dialogen. Diskussionerna gick ibland heta, leder”, Visingsötrafiken och inte minst Holmö-
det arbete vi/ni har lagt ned på att få ett bra rederi att
vilket också kan vara nyttigt för att vi ska förstå
varandra och fatta de riktiga besluten inför
leden som kanske känns mest akut för att få till
något som kan ses som en bra åretrunttrafik.
fungera ännu bättre har lett fram till att rederiet är ett
föredöme för andra att ta efter.
framtiden.
I dagsläget kan jag inte säga så mycket om
Rederiet har tagit många steg framåt på många olika
Hjalmar Strömberg från huvudkontoret var utgången för Holmöleden då det pågår diskus-
områden, inte minst på miljösidan där vi sparat både
på plats att berättade lite om den pågående trasioner med Transportstyrelsen om våra förslag
CO2 och Kr. Färjerederiets resultatutveckling och den
fikverksutredningen och om den processen. En till förändringar, men hoppet är ju det sista som
produktivitet rederiet visat under de senaste fem åren
väldigt nyttig beskrivning av ett för den oinvigde överger oss och jag både hoppas och tror att vi
talar sitt tydliga språk.
komplicerat förfarande i den demokratiska pro- ska få till något även om tiden är emot oss när
cessen, med remisser svar och beslut. Varken jag det gäller kommande vinter.
eller Hjalmar Strömberg vill sia om framtiden,
eller om vilka beslut som kommer att fattas. Till sist vill jag naturligtvis att vi också ska Vi gratulerar våra Jubilarer
Men, att Färjerederiet idag har en bra verksam- komma igång med projektering och upphandhet
med sunda strategiska mål har vi fått bekräfling av nya färjor. Färjor är en bristvara och
tat inte minst via skattebetalarnas GNET-pris. befintligt tonnage blir ju inte yngre med åren.
60 år
40 år
Ingenting är naturligtvis så bra att man inte
kan fortsätta att förbättra och GNET-priset
sporrar oss att fortsätta på den inslagna banan.
I skrivande stund har Infrastrukturministern
Det pågår diskussioner med transportstyrelsen
om utformning av de nya färjorna för att vi ska
kunna uppfylla alla nya krav och helst utan att
behöva bygga om alla lägen.
Befälhavare lin
Uno Akervall
Hamburgsund 18 september
Maskinist/Matros
Robert Esbjörnsson
Håkansta 12 september
ännu inte berättat om den kommande organisationskommittén
och dess direktiv, möjligen kan
där komma vissa klargöranden även för oss på
Färja. Den 3/9 kommer ministern till Borlänge
för att berätta om organisationskommitténs direktiv.
Vi ska nu jobba framåt i positiv anda och det
Lev väl !
Kör försiktigt !
// Anders
Maskinist/Matros
Bo Berntsson
Blidö 19 september
Befälhavare fri
Håkan Kristoffersson
Björkö 21 september
som står för dörren är verksamhetsplanering
Maskinist/Matros
och budget 2010, ett viktigt arbete som om det
görs rätt och genomarbetat underlättar genomförandet.
rederichef
An d e r s Werner
anders.werner@vv.se
Roger Karlsson-Gädda
Hemsön 27 september
2 3
Mkr Jan – Jul 2009 Jan – Jul 2008
Intäkter 309,2 296,6
Kostnader -284,8 -273,1
Nu
är det
naturligtvis
Rörelseresultat 24,4 23,5
så att
någon
perfektion
på
Räntekostnader -6,3 -10,4
detta
område
har vi
Resultat 18,1 13,1
ännu inte uppnått. Jag kan nog räkna upp både en, två
och tre utgifter som vi hade kunnat spara på. Jag kan
också tänka mig att det kanske finns utgifter vi sparat
på som vi inte borde ha sparat. Så ”state of the art”
har vi ännu inte uppnått och tur är väl det. Det finns
fortfarande utmaningar framför oss och det finns fortfarande
mål att sträva efter. Tänk om allt vore perfekt
skulle inte livet bli lite tråkigare då?
ekonomi
Peter Jo h A n s s o n
peter.johansson@vv.se
Sven Erik Roos
pensionär
Det blir inget rullande med tummarna
och gungstolen kommer att få vänta i
många år på sin ägare. Sven Erik Roos
har inga planer att sätta sig ner när han
nu blir pensionär.
Jakten och fisket ligger honom varmt om
hjärtat och nu blir det lite mer tid över
till detta. Ett eller annat skift på färjan
kan det också bli om lust finns och tiden
räcker till.
Sven Erik har under många år varit
ledchef på Bohus-Malmönleden och en
omtyckt sådan. Han var en av de första
att ta plats i Färjerederiets ledningsgrupp
kort efter rederibildningen.
Vid en liten fest på färjeleden avtackades Sven Erik för en tid
sedan. Många fina presenter och vackra blommor överräcktes som
tecken på många års förtjänstfullt arbete. Sjövägen önskar honom
lycka till som pensionär.

Influensa
Som alla vet så har vi en influensaepidemi framför oss, i
alla fall så förväntar sig alla det. Vi vet naturligtvis inte hur
omfattande den kommer att bli men av de beräkningar och
bedömningar som är gjorda så kan upp till 50 % bli sjuka,
samtidigt.
Alltså bedöms risken stor att man blir
smittad och det beror bland annat på att
influensan är av en helt ny typ och att man
därför inte har någon motståndskraft. Den
traditionella höstinfluensen som brukar
svepa över landet liknar i allmänhet de
höstinfluenser som grasserat tidigare år
och därför har vi ett visst motstånd mot
dessa.
Om väldigt många skulle bli sjuka
samtidigt kan det bli aktuellt att
göra tillfälliga förändringar av färjetrafiken.
Rederiet tillsammans med beställarna
diskuterar vilka prioriteringar som skulle
kunna bli aktuella men vi hoppas naturligtvis
att vi inte ska drabbas särskilt hårt
av influensan.
För att minska smittspridningen av den
nya influensan är det sagt att alla ska vaccineras,
eller åtminstone få möjlighet att bli
vaccinerad. Det är upp till var och en om
man vill vaccinera sig men för sin omgivning
och för sin egen skulle är det nog
att rekommendera. Det är upp till varje
Pension
Du som planerar eller funderar på att gå
i pension den närmaste tiden, det är viktigt
att du informerar din chef om dina planer.
Det underlättar möjligheterna för dig om
du skulle vilja ta ut semester i anslutning
till pension och det underlättar för planeringen
av verksamheten.
SPV säger att de kan behöva upp till
6 månader för att pensionsutbetalningarna
ska fungera, lite beroende på var man
under sitt yrkesverksamma liv har arbetat.
SPV tar fram en så kallad matrikel i vilken
samtliga anställningar ska finnas med för
landsting att besluta i hur man
vill bedriva vaccinationen och
i dagsläget är det inte beslutat
hur. Vi vet inte om det kommer
att bli kostnadsfritt att bli vaccinerad
men en vanlig höstinfluensa
brukar kunna kosta ca
300kr/spruta. Kanske landstingen väljer
att låta det vara gratis för att på det viset få
så många som möjligt att vaccinera sig. Vi
får fortsätta att följa utvecklingen. Vi vet
att man för bästa skydd behöver två doser
med vaccin, dos två behöver man få tidigast
inom tre veckor och senast efter sex
månader. Vaccinet planeras vara tillgängligt
någon gång i början av oktober och
vaccinationerna beräknas hålla på under
flera månader innan alla blivit vaccinerade.
Vi som arbetsgivare har inte möjlighet
att få tillgång till vaccin, ej heller kan vi
prioritera vilka som ska få vaccinet först.
Det är alltså inte vi som äger frågan.
De som ska vaccineras först enligt
Socialstyrelsen är sjukvårdspersonal och
personer som finns i någon medicinsk
riskgrupp. Någon fler grupper är inte prio-
att exakt kunna räkna fram vilken pension
man ska erhålla och det kan ibland
kräva att gamla anställningar på något sätt
måste verifieras
Det finns således flera skäl att vara ute
i god tid och informera och planera inför
sin pension och funderar du just nu på
att gå i pension så kan SPV informera dig
om hur det ser ut för just dig, besök gärna
deras hemsida, www.spv.se. Du kan även få
hjälp och information av Kerstin Morén på
Vägverket Support.
riterade vilket ligger i linje
med WHF rekommendation.
Eftersom varje landsting
själva beslutar i hur de
ska göra med vaccineringen
så är det bra om du håller
dig uppdaterad genom att
läsa lokaltidningen.
Vi vet som sagt inte i vilken omfattning
vi kommer att bli drabbade men det finns
några saker du behöver göra för att minska
risken att bli smittad och att för att minska
smittspridningen: God hygien – tvätta händerna
ofta, minska din exponering genom
att undvika stora folksamlingar, hosta/nys
i näsduk eller armveck, stanna hemma om
du är sjuk.
Smittan överförs framförallt i nära kontakt
med andra då främst genom nysningar
och kontaktsmitta.
Vill du veta mera så gå in på
www.krisinformation.se.
Du kan även ringa 020-20 20 00 och
ställa frågor kring influensan.
personal
hAns CelAnder
hans.celander@vv.se
Det ryckte lite i mungiporna på några under frågestunden när frågan om jämställdhet ställdes.
Fr.v. kommunikationsdirektörerna Louise Melander, Banverket och Christer Hårrskog, Vägverket.
Infrastrukturminister Åsa Torstensson, Lena Erixon GD i Vägverket och Minoo Akhtarzand, GD
i Banverket.
Varven följer rederiet
Vid ett informationsmöte i Borlänge kunde infrastrukturminister Åsa Torstensson meddela
att Vägverket och Banverket avvecklas och att de tillsammans med delar av Sika
(Statens institut för kommunikationsanalys), Transportstyrelsen och Sjöfartsverket läggas
samman i ett nytt, stort Trafikverk.
Återstoden av Sika kommer att utgöra grunden för ytterligare en ny myndighet,
Trafikanalys. Färjeverksamheten berördes inte under informationen.
Förväntningarna var stora när Vägverket och
Banverket gemensamt kallade sina anställda
till information i Borlänge. Någon hade kanske
väntat sig att Åsa Torstensson redan utsett
generaldirektörerna men det ville hon vänta
med.
De båda myndigheterna kommer alltså att
tillsammans med delar av Sika (Statens institut
för kommunikationsanalys), Transportstyrelsen
och Sjöfartsverket att läggas samman i ett nytt,
stort Trafikverk.
Hon meddelade också att man har för avsikt
att skapa ytterligare en myndighet med namnet
Trafikanalys. Där hamnar det som blir kvar av
Sika. Trafikverket får sitt säte i Borlänge och
Trafikanalys i Stockholm.
Med uppgift att organisera upp de båda organisationerna
har regeringen tillsatt två stycken
utredare. För Trafikverket blir det Gunnar
Malm och för Trafikanalys Brita Saxton
Hela processen kommer att genomföras i
högsta hastighet. Redan den 1 april vill Åsa
4 5
Torstensson att Trafikverket skall vara bemannat
och klara att börja sin verksamhet. Då vill
hon också se ett Trafikverk med en klar och
tydlig regional organisation.
Någonstans i den här organisationen skall
Färjerederiet ympas in, men i sin information
till de anställda berörde hon inte rederidelen av
Vägverket över huvud taget.
Det hela är naturligtvis i ett tidigt skede och
innebär också att vi under ytterligare en tid får
leva i okunnighet om var i den nya organisationen
vi hamnar och hur rederiorganisationen
kommer att se ut.
Till mötet med infrastrukturminister Åsa
Torstensson har det varit möjligt att skicka
in frågor och en av frågorna löd. – Kommer
Förarprov och Färjerederiets varv med i det nya
Trafikverket?
På den frågan svarade Åsa Torstensson att
om inget annat är sagt kommer de att göra det.
Lugnande besked alltså, till alla som vill se ett
sammanhållet rederi även i framtiden.
Regeringen
tyst om
avgifter
Övertagandet av Visingsötrafiken
går inte så snabbt som man i första
skedet kunde tro. Det beror
på att regeringen dröjer med
beskedet om avgifterna.
I dagsläget finns det inget som
tyder på att regeringen tvekar
när det gäller möjligheterna att
ta betalt för överfart, men beskedet
dröjer alltså.
Arbetet med ny färja till
Visingsöleden fortsätter som vanligt,
men det är en grannlaga
uppgift för våra tekniker.
Färjan måste platsbyggas på
grund av att Vättern ligger där
den ligger. Alternativt måste sektioner
byggas på annat ställe
och transporteras till torrdockan
i Husqvarna för montering.
Torrdockans storlek är begränsad
och därför blir det dockmax som
gäller beträffande storleken.
Väderförhållandena på Vättern
är svåra periodvis med hårda
vindar och grov sjö. Det gör att
lösningar med exempelvis lösa
ändskepp får tummen ner.
– Jag tror inte på det, är Fredrik
Skeppstedts kommentar.

Sverigelagret blir webblager
Onsdag 26 augusti upphörde möjligheten att handla online
med Sverigelagret. Då startade man sin nya webbportal och
till den har inte Färjerederiet tillträde.
– Färjerederiet har handlat länge hos oss och vi vill naturligtvis
att ni skall kunna göra detta även framöver, säger Tommy
Werving, Sverigelagret.
Handläggare, telefon
Gods-/leveransmottagare (namn och postadress)
Leveransadress (om annan än postadress)
Skicka med e-post
ORDER Sverigelagret
Datum
Önskad leveransvecka
Kundnummer
Godsmärkning/lev.önskemål etc.
Ordertyp
Påfyllnad/veckoorder
Dagorder
Före kl. 12.00. Utleverans
samma dag.
Artikel VV:s art.nr Beställt En- Konto Objekt Aktivitet Anläggning
antal
fp.enhet
het
Anskaffningsbeslut-Bokföringsorder
Namnteckning
Namnförtydligande
922 88 Utg. 1 Knivsta Tryckeri AB
ORDER TILL SVERIGELAGRET:
Faxorder: 018-34 56 60
Kundtjänst: 018-34 56 56
Webbshop: sverigelagret.svevia.se
De flesta arbetsplatser inom Färjerederiet
har under alla år beställt varor på
Sverigelagret och har betjänats av fr.v.
Cecilia Baecklund, Tommy Werving och
Anna Axelsson.
är många som gjort det tidigare, säger
Cecilia Baecklund.
Tommy Werving berättar att de flesta
6
Vägverket Produktion blev Svevia den 1
januari 2009. Nu pågår processen med att frigöra
sig från Vägverket. I den processen ingår
också att lämna Vägverkets digitala nätverk.
Sverigelagret har därför skapat en egen
webbportal som endast är tillgänglig för
Svevias interna organisation.
En speciell lösning säkerställer dock
Färjerederiets möjligheter att även fortsättningsvis
beställa sina varor från
Sverigelagret.
– Vi har gjort en digital beställningsblankett
som Färjerederiet kan lägga ut på
sitt interna nät, säger Cecilia Baecklund,
Sverigelagret.
Den blanketten öppnar man, fyller i sin
beställning, sparar ner den på skrivbordet
eller skriver ut den på papper. Därefter
kan man välja att e-posta eller faxa den till
Knivsta.
– Det kommer även i fortsättningen att
vara möjligt att ringa in sin beställning. Det
av Färjerederiets arbetsplatser beställer
varor från Sverigelagret och att man i
Knivsta fortfarande kommer att ansvara
för rederiets lager av flaggor.
– Färjerederiet handlar för ca.1,5 miljoner
kronor årligen från oss, säger han.
Det som är viktigt att komma ihåg är att
den produktkatalog som Sverigelagret gett
ut under sin tid i Vägverket Produktion
gäller tills annat besked kommer.
På den digitala ordersedel som
7
Skriv ut formulär
Tommy Werving och den övriga
personalen tycker att Knivsta
anläggningen blivit en vacker
och ändamålsenlig arbetsplats.
En digital ordersedel ligger på
Färjerederiets interna webb.
Den kan fyllas i, sparas på skrivbordet
och/eller skickas direkt
till Sverigelagret.
Sverigelagret gjort finns två knappar
längst upp. På den ena står det – Spara
och på den andra står det – Sänd.
Det innebär att man kan fylla i sin
beställning och sedan klicka på Sänd.
Sedan klickar man på – Spara. När detta
är gjort har beställningen gått iväg och
man har en kopia på sin beställning liggande
på skrivbordet.
På Infarten under Verksamhetssystemet
ligger information om detta tillsammans
med beställningsformuläret.

Liten, men bäst
Trafiken är inte överdrivet tät, seglationsperioden
är kort och endast två årsanställda. Det handlar
om Röduppleden som av Färjerederiets Råd utsetts
till Årets Arbetsplats 2008.
– Det känns lite konstigt när man tänker på att Gullmarsleden
vann förra årets tävling. De är ju en av de absolut största och vi en
av de absolut minsta, men vi är glada över utnämningen.
Det säger ledchefen Roger Olofsson som ansvarar för de tre
nordligaste lederna, Rödupp, Boheden och Avan.
Tornedalen och området runt Överkalix leder solligan år efter år
och den sommar som regnat bort på många håll i landet har varit
hopplöst torr i norr.
– Det är bra. Alltid kan det locka en eller annan turist hit upp.
Det kan vi behöva, säger Roger som naturligtvis vill att alla skall
åka färja i Rödupp.
När Färjerederiet bildades 1996 fanns ytterligare en färja längre
upp i Kalix älv vid Männikkö. Numera är den ersatt med bro och
Lasse Isaksson som var ledchef där har flyttat ner till Rödupp.
Tillsammans med Roger Olofsson utgör han hela ordinarie styrkan
på leden. Hans-Olov Öman, Rolf Kyrö och Stefan Kero kom-
Årets Arbetsplats
Glada över utnämningen
är fr.v. ledchefen Roger
Olofsson och Han-Olov
Öman.
mer in som säsongsanställda när isvägen tar slut och färjan börjar
i mitten av maj, men får mönstra av vid uppläggningen i mitten
av november. Det innebär att man här uppe åker färja halva året
och isväg den andra halvan.
Rederibildningen innebar ett enormt lyft för Rödupp och de
övriga lederna här uppe. Färjematerialet var ålderstiget och i akut
behov av uppdatering. Samma sak var det med vaktstugorna.
Sedan har allt hänt med rasande fart. 1998 fick leden sin nya
vaktstuga och den har man varit mycket rädd om. Faktum är att
den ser ut som ett nybygge fortfarande, efter 11 år.
När Carolina Nord ersattes av Paulina på Bohedenleden byggdes
den om för att passa i Rödupp. Lösningen med luftlinor gör
att den ser helt annorlunda ut än övriga färjor,
– Det går inte att ha linorna i vattnet när isen kommer. Då skulle
allt ryckas loss. Det är inget som kan stå emot trycket från isen,
säger Roger Olofsson.
Alf Vingestam, Gösta Jönsson och Haldis Vingestam på cykeltur stannar till för att
låna fikabord på sin färd från Överkalix till Jockfall tur och retur.
Innan vi avslutar färjesäsongen här drar vi
direkt upp färjan på land, men det har hänt att
isen ändå lyckats få tag i färjan. När isen har gett
sig iväg i maj, då sjösätter vi den direkt och kör
igång igen, säger han.
Här uppe är det glest mellan gårdarna.
Arbetstillfällen växer inte på träd, vilket gör att
de yngre tvingas flytta och de äldre stannar kvar.
Det gör att det många dagar också blir glest
mellan bilarna i kön till färjan.
– Vi har haft nedgångar i trafiken ibland, men
nu ser det ut som om den ökar igen för varje år.
Vi märker av sommartrafiken. Det kommer en
del turister och många som är härifrån kommer
hem på semester, säger han.
Servicen till trafikanterna tummar man inte
på här och det har gett höga värden i NKIundersökningarna
de senaste åren. NMI ligger
också högt och god planering har gjort att man
klarat sin budget.
Allt detta har spelat in när Färjerederiets Råd
först nominerade och sedan utsåg Röduppleden
till vinnare i kampen om Årets Arbetsplats.
– Det är roligt och vi ska väl ordna till en liten
ceremoni i samband med utdelningen. Riktigt
hur den ceremonin kommer att se ut vet jag inte,
men det skall vi nog lösa, säger han.
8 9
Lasse Isaksson flyttade till Rödupp när färjan i
Männikkö lades ned.

Inte så enkelt
Det kan bli svårt att realisera planerna på ombyggnad
av Nordö III så att den passar för Holmöleden. Den är för
stor och det ställer alldeles speciella krav på säkerheten
i det här fartområdet.
Gamla Nordö III skulle byggas om
för Holmöleden. Då skulle möjligheter
för fordonstransporter bli verklighet
och antalet passagerarplatser kunna
utökas till 200 stycken. Båda dessa
möjligheter har sedan länge varit ett
krav från holmöbornas sida.
Nordö III är mer än 24 meter lång
och i fartområdet D, där Holmöleden
ligger, innebär detta att det ställs alldeles
speciella krav på säkerheten. Det
innebär bland annat att man måste ha
MOB-båt ombord (man over board).
Den båten skall utrustas med egen
besättning på två man som stand by för
eventuella räddningssituationer.
Tillsammans skulle detta innebära
att man på Holmöleden måste ha fyra
mans besättning för att klara kravet
med MOB-båt.
Från Sjöfartsverkets sida har man
sagt blankt nej till samtal om eventu-
Bygget av
linfärjorna har
startat
ella dispenser. Några sådana kommer
man inte att bevilja och i det läget blir
tankarna på Nordö III som ersättare
till Helena Elisabeth en utopi.
– Nu scannar vi av marknaden för att
se om det finns båtar under 24 meter
till salu, men det ser inte ut att finnas
något, säger tekniske chefen Mikael
von Zweigbergk.
Samtidigt som detta pågår ligger en
ansökan om tillstånd för svävare återigen
hos länsstyrelsen i Västerbotten.
Den här gången gäller ansökan en
svävare knappt hälften så stor som
förra gången och nu endast som komplement
till trafiken med passagerarbåt.
Vid tiden för detta blads pressläggning
hade inget besked kommit från
tillståndsgivaren, men teknikchefen
har goda förhoppningar om att
Färjerederiet skall få ett sådant.
Varvet i Finland har påbörjat byggandet
av de två färjorna till Hemsön
och Hamburgsund. Representanter
från Färjerederiet har varit över till
Nystad för genomgång med varvet.
I dagsläget har man börjat med
viss plåtbearbetning och sedan en
tid pågår byggandet av de båda
färjornasmanöverhytter.
Dessa båda hytter är av samma
modell som den Korhallsfärjan Gerd
har. Ritningarna fanns därför klara
och då fanns det ingen anledning
att vänta med den biten.
Tidpunkterna för leverans av de
båda färjorna ligger sedan tidigare
fast. Hamburgsundsfärjan levereras
i september 2010 och färjan till
Hemsön i maj 2011.
Sjövägen
på Åland
Öarna, varav 6500 stycken är namnsatta, sträcker sig ända in
mot det finska fastlandet. Lederna är inte så många, men servicen
lämnar inte mycket övrigt att önska och man kan faktiskt
åka med färjorna ända in till fastlandet.
10 11

Åland, öriket
Öriket har självstyre, vilket i klartext betyder
att Lagtinget och Landskapsregeringen
har rätt att fatta politiska beslut och skapa
egna lagar inom vissa områden.
Under Landskapsregeringen ligger kommunikationerna,
vägarna och färjorna.
Linfärjelederna på Åland är sex stycken
till antalet, men ingen av dem är i dagsläget
lindragen.
– Nej, det är propellerdrivna färjor med
wire på. Vi har likadana bemanningsbestämmelser
här som i Sverige, säger Kai
Ekebom, teknisk chef.
Färjematerialet är till ålders kommet
och man brottas ständigt med ett allt större
behov av att bygga nya färjor. De färjor
man har idag är byggda på 70 talet och
Åland ligger mitt emellan det finska
fastlandet och Sverige, mitt emellan
Bottenhavet och Östersjön. Här råder
självstyre och det är det svenska språket
som gäller. Befolkningen uppgår till 27
100 personer och av dem bor endast
2200 stycken i skärgården.
skulle behöva bytas ut, men det skulle i lastar 50 – 60 personbilar.
av turlistor skulle vi kunna spara mycket ordning och reda som rådde vid varje läge
dagsläget innebära ett allt för stort ingrepp Ofta angör dessa färjor fler än ett läge
pengar, säger Björn Ekblom som är chef vi besökte.
i Landskapsregeringens ekonomi.
under en tur och det gäller att vara upp-
för färjeverksamheten på Åland.
På Åland fanns tidigare flera varv där
– Köper vi en ny färja betalas den direkt. märksam så att man ställer sig i rätt fil.
På Åland som på andra ställen försöker man kunde torrsätta sina färjor, men nu
Vi skulle behöva göra om systemet så att vi Det som skiljer den svenska och den
man begränsa bunkerförbrukningen dels har alla slagit igen och för de ansvariga vid
kunde skriva av dem under lämpligt antal åländska färjetrafiken är att vår färjetrafik
för att spara pengar, men också för att dra färjekontoret/serviceverkstaden känns det
år, säger Kai Ekebom.
är styrd av turlistor vars konstruktion i allt
sitt strå till stacken när det gäller miljön. lite surt att Algots Varv, endast cirka 300
Linfärjorna liknar i allt väsentligt de väsentligt bygger på den ständiga insam-
Därför arbetar man nu med ett projekt meter bort inte längre är tillgängligt. Nu
svenska färjorna och lastar samtliga cirka lingen av trafikuppgifter.
som man hoppas skall resultera i eldrivna får man gå till fastlandet och det är också
30 bilar
Den åländska färjetrafiken saknar turlis-
linfärjor med motorn på land. Ännu är något som tär på den kassa som skall räcka
Den frigående trafiken klarar man med tor, här kör man helt enkelt när trafikanten
man dock långt ifrån färdig med det arbe- till så mycket annat i verksamheten.
åtta egna och två inhyrda fartyg. De är av kommer och så har det alltid varit.
tet.
Här noterade man med glädje att man
samma typ som de norska färjorna och – Det finns ett kompakt motstånd och
Lägen och övriga landarrangemang är blivit inbjuden till höstens färjemöte i
någon av dem är också köpta där.
det blir inte lätt att införa turlistor. Här
mycket påkostade och vaktstugorna har Sverige och dit åker man för att utbyta
Ofta går de på längre leder och därför ska färjan gå när man kommer, men så
hög standard. Ålänningarna är goda sjö- erfarenheter med de övriga nordiska län-
har man, som i Norge, servering ombord. kan det ju inte fortsätta. Det kostar pengar
män och därför var vi inte förvånade över derna. Alla goda råd och tips är välkomna,
Färjorna tar cirka 300 passagerare och och sparbetingen är hårda och med hjälp
att allt var rent och putsat och att det var tycker man på Åland.
12 13
Under ett par dagar åkte vi runt på
Åland och tittade på färjor, ledchefen på
Gräsöleden, Hans Söderqvist och denna
tidnings redaktör.
Representanter från Åland hade tidigare
varit över till Gräsö för att titta på deras
verksamhet, allt i syfte att försöka lära lite
om Gräsöledens arbete med att på olika
sätt spara bränsle.

Nord iska färjemötet
Endast detaljer återstår innan planeringen för det nordiska färjemötet
är klar och gästerna kan anlända.
Mötet äger rum 14 – 17 september med inbjudna från Norge,
Finland, Åland och Sverige och är en fortsättning på det utbyte
som initierades under senare delen av 90 talet.
Det var Jan Häggström som fick
uppdraget att organisera den här
konferensen med utgångspunkt
från de tidigare mötena.
Senaste mötet ägde rum i Finland
2001 och vid det mötet var både
Island och Färöarna med, men
av olika skäl finns inte dessa med
bland de inbjudna denna gång. Det
gör däremot Danmark som valt att
inte tacka ja.
Samling till mötet sker på
Waxholms Hotell den 14 september
där öppningsceremonin
sker och ur programmet kan
man se att de deltagande länderna
då också kommer att presentera
sin färjeverksamhet.
Andra dagen går i miljöns tecken.
Då är meteorologen Madeleine
Bergh Westin inbjuden för att tala
om framtidens klimatförändringar
och då kommer miljöchef Jan
Andrén att tala om Färjerederiets
miljöarbete.
Via Ljusteröleden, som ledchef-
Richard Broman kommer att presentera,
tar man sig sedan med buss
till Åsättra Brygga och båt ut till
Nässlingen.
Den tredje dagen diskuterar man
bland annat marknad, beställare
och utförare. Karl-Erik Hermansson
håller i detta för Färjerederiets del.
Ekonomin är ett givet ämne i
dessa sammanhang och vår ekonomichef
Peter Johansson kommer
att tala om finansieringen av nya
färjor.
Fredrik Skeppstedt kommer att
presentera vår tekniska organisation
och senare under dagen kommer
rederichefen att tala om färjeleder
som avlastar vägnätet i storstadsområdena.
Från Nässlingen tar man sig
sedan med båt till Skepparholmen
där den avslutande dagens diskussioner
sker.
Adelsöleden föräras ett besökdär
linfärjan Tora presenteras och
innan man skiljs för denna gång
kommer Anders Werner att sammanfattde
dagar mötet omfattat
och man kommer att bestämma tid
och plats för nästa möte. Rederichef
Anders Werner ser fram emot det
här mötet som han har stora förväntningar
på.
– Jag hoppas få höra lite om hur
de andra länderna har löst sin teknik
och sina underhållsfrågor.
Sedan har vi ju detta med miljön.
Det ska bli intressant att höra
hur man ser på detta och hur man
arbetar med det. Norrmännen är
ju väldigt intresserade av gasdrift i
sina färjor.
Hoppas naturligtvis på att få höra
en del om detta, säger han.
Susan Jonsson har hållit i avslutningen
av planeringen inför mötet
och nu är det endast detaljer som
återstår. Allt skall naturligtvis vara
klart i tid. In i minsta detalj, som
någon sade.
Susan Jonsson har hållit i avslutningen av
planeringen inför mötet
Meteorolog Madeleine
Bergh Westin talar om
framtidens klimatförändringar
information • mars 2006
14 15
PROGRAM
Dag 3 Onsdagen 16 september
Tid Plats Programpunkt Ansvarig
07.00-08.00 Hotell Nässlingen Frukost
08.00-09.00 Marknad, beställare och utförare Karl-Erik Hermans
09.00-10.00 Finansering av nya färjor Peter Johansson
10.00-10.30 Kaffe
10.30-11.30
PROGRAM
Nordiskt Färjedriftsmöte 14-17 september 2009
DAG 1 Måndag 14 september
Tid Plats Programpunkt Ansvarig
13.30-14.30 Waxholms Hotell Incheckning varefter det serveras
kaffe och smörgås
14.30-15.00 Välkomsttal och öppnandet av
mötet
Fortsättning
11.30-12.30 Beskrivning av Färjerederiets
12.30-13.30 Lunch
13.30-14.30 Fortsättning
Teknikfunktion, Fredrik
Skeppstedt
14.30-15.30 Färjor som avlastar vägnätet i
storstadsområdena
15.30-16.00 Kaffe
16.15-17.30 Båt Båtresa till Hotell Skepparholmen
17.30 Hotell
Skepparholmen
Incheckning
19.00 Middag
Anders Werner
15.00-17.30 Presentation av färjedriften i de Alla deltagande
Nordiska länderna (ca 20 minuter organisationerna
per organisation)
19.00 Middag
DAG 2 Tisdag 15 september
Tid Plats Programpunkt Ansvarig
07.00-08.00 Waxholms Hotell Frukost
08.00-10.00 Klimatförändringar i framtiden
meteorolog Madeleine Bergh
Westin
10.00-10.30 Kaffe
Sjövägen är en information från Vägverkets Färjerederi. Den utkommer med ett nummer varje månad utom juli.
Kontaktperson och ansvarig utgivare Redaktör: Mats Eriksson, Vägverket Färjerederiet, tfn: 0693/200 50, 08/544 415 50.
Mobil: 070/680 08 82. Fax: 08/544 415 10. E-post: mats-a.eriksson@vv.se www.vagverketfarjerederiet.se
E-post: vagverket.farj@vv.se Sjövägen är tryckt på miljövänligt papper. Bilder och text där annat ej angives Mats Eriksson.
Citera oss gärna men ange källan. Original: SPR Tryck: DAUS Tryckeri, Östersund.
Jan Andrén
10.30-11.30 Miljöarbetet i Färjerederiet Jan Andrén
11.30-12.30 Allmänt miljöfrågor, färjedrift
diskussion
12.30-13.30 Lunch
13.45-14.45 Buss Transport till Ljusterö
14.45-16.30 Ljusterö färjeled Kaffe och presentation av
färjeleden
16.30-17.30 Buss och båt Busstransport till Åsättra brygga
och båt till Nässlingen
17.30 Hotell Nässlingen Incheckning
19.00 Middag
Digert program
Jan Andrén, alla
Ledchef Richard
Broman
Mikael von Zweigbe
Anders Werner
Dag 4 Torsdag 17 september
Tid Plats Programpunkt Ansvarig
07.00-08.00 Skepparholmen Frukost
08.30-10.00 Buss
Transport till Adelsö via
Ekeröleden
10.00-11.00 Adelsö färjeled Visning av linfärjan TORA Ledchef Per-Olof Eriksson
samt kaffe
11.00-12.00 Adelsö färjeled Sammanfattning av mötet samt Anders Werner
nästa färjedriftsmöte
Avslutning
12.30-13.30 Ekerö
Lunch
ca.15.00
Åter Arlanda
1
2

Augustikväll på Ivön
Blött, blött
Den gångna sommaren har gått i regnets tecken på många håll.
Bilden från Håkansta får sägas vara en ganska typisk bild från
årets sommar i Jämtland. Regnet vräker ner över Storsjön som
haft sitt högsta vattenstånd på många år. Samtidigt spänner
regngudarna sin båge över Norderön och på Håkanstafärjan
hade Anders Rickardsson sin kamera i beredskap. Sjövägen
tackar för bidraget.
Vägverket Färjerederiet
Besöksadress:
Norrhamnsvägen 3
Postadress:
Box 51
185 21 VAXHOLM
Telefon: 08-544 415 00
Fax: 08-544 415 10
Augustikvällen är ljum i Skåne och solen som strax innan förgyllt den vackra Ivösjön har nu för avsikt att gå till nattvila. Den försvinner
ner bakom horisonten och Per Johansson på Ivöfärjan hade kameran med och passade på att föreviga denna färgsprakande
process.