Årsredovisning 2009 - Studsvik

Årsredovisning 2009

Aktieägarinformation 

ÅRSSTÄMMA DEN 29 APRIL 2010 

Årsstämma hålls i Stockholm, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 / Kungsbron 1, 

torsdagen den 29 april 2010 kl 16:00. 

Anmälan 

Aktieägare som önskar deltaga ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB 

förda aktieboken senast den 23 april 2010, dels anmäla sig senast den 23 april 

per telefon 0155-22 10 33, 

per post till Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, 

per e-post studsvik@studsvik.se, 

per fax 0155-26 30 00, eller 

via Studsviks hemsida, www.studsvik.se. 

Vid anmälan bör aktieägare uppge 

namn 

personnummer / organisationsnummer 

adress och telefonnummer 

antal aktier. 

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank 

eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före 

den 23 april 2010. 

Valberedning 

Studsviks valberedning har följande sammansättning: 

Jan Barchan, Briban Invest, styrelseledamot 

Peter Rudman, Nordea fonder 

Bill Tunbrant, representant för familjen Karinen 

Anders Ullberg, styrelsens ordförande 

Valberedningen har till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, revisorer 

och revisorssuppleanter och arvoden till dessa. 

Valberedningens förslag till styrelse 

Valberedningen kommer vid årsstämman att föreslå omval av ledamöterna Jan Barchan, Lars Engström, 

Anna Karinen, Alf Lindfors, Per Ludvigsson och Anders Ullberg samt nyval av Agneta Nestenborg. 

KALENDER FÖR EKONOMISK INFORMATION 

Rapport över första kvartalet per den 31 mars 29 april 2010 

Rapport över första halvåret per den 30 juni 21 juli 2010 

Rapport över de tre första kvartalen per den 30 september 25 oktober 2010 

Bokslutsrapport 2010 Februari 2011 

Årsredovisning 2010 April 2011 

Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället.

Innehåll 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 

Kort om Studsvik 2 

VD-ord 4 

Förvaltningsberättelse 5 

Risker 16 

Räkenskaper 

Koncernens rapport över totalresultat 19 

Koncernens rapport över finansiell position 20 

Koncernens rapport över kassaflöde 22 

Moderbolagets resultaträkning 23 

Moderbolagets balansräkning 24 

Moderbolagets kassaflödesanalys 26 

Noter till koncernredovisningen 27 

Noter till moderbolagets redovisning 48 

Revisionsberättelse 52 

Bolagsstyrning 53 

Styrelse och revisorer 56 

Koncernledning 58 

Aktien 60 

Femårsöversikt 62 

Nyckeltalsdefinitioner 64

Kort om Studsvik 

2 KORT OM STUDSVIK 

Detta är Studsvik 

Studsvik vänder sig till den internationella kärnkrafts- 

industrin med kvalificerade tjänster inom avfallshantering, 

avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptime- 

ring. Studsvik har under mer än 60 år i branschen utveck- 

lats till ett spjutspetsföretag med tjänster som täcker kärn- 

kraftverkens hela livscykel. I egna moderna anläggningar 

behandlas låg- och medelaktivt avfall på ett ekonomiskt och 

miljöansvarigt sätt. Studsvik har också kvalificerade labora- 

to rier för test och provning av bestrålat och obestrålat 

material . 

Kärnteknik är en växande och dynamisk bransch. Ny tek- 

nik har gett ökad effektivitet i kärnkraftverken och en för- 

bättrad miljö- och säkerhetshantering. Detta samman faller 

med att många länder idag aktivt verkar för att minska sitt 

beroende av fossila energikällor som olja, kol och gas. Stora 

prisförändringar och ett ökat fokus på klimatpåverkan förstärker 

denna trend. Denna renässans för kärnkraften har 

utlöst en konsolidering där många företag strävar efter att 

förstärka sina positioner. 

Internationella atomenergiorganet IAEA förutser att produktionen 

av kärnkraftselektricitet kan komma att fördubblas 

fram till år 2030. Ökningen väntas ske genom 

moder niseringar, nybyggnation och att äldre reaktorer 

ersätts med nya. Tillväxten följer en tydlig trend men är, till 

följd av branschens beroende av myndighetsbeslut, ibland 

svårbedömd i det korta perspektivet. 

2009 i korthet 

Förlust efter svagt resultat i USA och Storbritannien 

Fortsatt stark tillväxt i konsultrörelsen 

Ny anläggning för behandling av metalliskt avfall 

öppnad i Storbritannien 

Order från Bruce Power på MSEK 250 för behandling 

av ånggeneratorer 

Order på behandling av italienskt avfall på MSEK 73 

Belgisk avvecklingsorder på MSEK 64 

SVAFO avyttrat till svenska kärnkraftsägare 

TTT säljer THOR-anläggning för MUSD 55 till 

amerikanska staten 

Affärsidé 

Studsviks affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som 

kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till 

den internationella kärnkraftsindustrin. Koncernen gör det 

genom att erbjuda tjänster framförallt inom avfallshantering, 

avveckling, teknik- och underhållstjänster samt 

driftoptimering. 

Strategier 

Tillväxt 

Efterfrågan på tjänster inom kärnteknik ökar på många 

mark nader. Studsvik förstärker sin position på prioriterade 

marknader genom organisk tillväxt i kombination med alli- 

anser och förvärv. 

Nyckeltal 2009 2008 2007 

Försäljningsintäkter, MSEK 1 216,3 1 285,9 1 314,7 

Rörelseresultat, MSEK –30,0 12,7 62,1 

Resultat efter finansnetto, MSEK –49,7 0,7 46,0 

Resultat per aktie, SEK –4,28 –0,05 5,65 

Rörelsemarginal, % neg 1,0 4,7 

Soliditet, % 37,2 40,4 42,5 

Eget kapital per aktie, SEK 65,82 74,32 69,58 

Antal anställda, medelantal 1 132 1 130 1 141 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9


Produkter och tjänster 

Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som för- 

stärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt 

underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har 

en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen 

teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov. 

Marknad 

Studsvik har lång erfarenhet av att bedriva verksamhet på 

olika geografiska marknader med höga inträdeshinder. Därmed 

har en stark position skapats på dessa marknader, 

vilken ligger till grund för en fortsatt utveckling av erbjud- 

andet på dessa marknader. Inom vissa nischer har Studsvik 

en stark marknadsposition globalt. Den geografiska spridningen 

kan utnyttjas när en mer fullskalig etablering övervägs 

på enskilda nya marknader. Etableringar på nya geografiska 

marknader sker när efterfrågan på Studsviks tjänster 

bedöms vara tillräcklig. 

Partners 

Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar 

egna tjänster i nära samarbete med kunder och myndigheter. 

Vid utveckling av nya tjänster eller vid upphandling 

av stora projekt kan konkurrenskraften stärkas genom strategiska 

partnerskap, antingen med högt specialiserade 

nischaktörer eller med globala storföretag. 

Organisation 

Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och en 

tydlig geografisk ledningsstruktur med stark inriktning på 

lönsamhet och kundtillfredsställelse. Verksamheten bedrivs 

i fem operativa segment med olika geografiska ansvarsområden. 

Företaget har fyra verksamhetsområden, vars 

tjänster marknadsförs inom ramen för koncerngemen- 

samma nyckelerbjudanden, ”Key Offerings”, vilka finns 

beskrivna på www.studsvik.se. 

KORT OM STUDSVIK 3

Tuffa utmaningar överskuggade positiv trend 

4 VD-ORD 

Det gångna året var tufft för Studsvik – delvis på grund av konjunkturen, delvis till följd 

av missbedömningar av projekt. Samtidigt ser vi tydligt att kärnkraftsindustrin långsiktigt 

befinner sig i en positiv trend som redan gynnar flera av våra segment. 

Den svaga konjunkturen hade störst genomslag i Stor- 

britannien och USA. Storbritannien präglades av oro för 

sänkta anslag till Nuclear Decommissioning Authority 

(NDA), som med en budget på ca 30 miljarder kronor utgör 

navet i denna marknad. Många anläggningar som finansieras 

av NDA avvaktar att den långsiktiga finansieringen 

läggs fast våren 2010 innan de startar nya avvecklings- och 

avfallsprojekt. I USA sjönk elförbrukning och el priser, vilket 

fick kraft bolagen att reducera kostnader bland annat 

genom att avvakta med att sända avfall för behandling. 

Det går dock inte att skylla Studsviks förluster i Stor- 

britannien på konjunkturen, även om den försenar en 

återhämt ning. Vi underskattade komplexiteten i de stora 

avveck lings projekt vi åtagit oss i Sellafield. Dessa projekt 

har nu avbrutits, vilket medfört förluster på över MSEK 20 

och en stor övertalighet under året. Trots detta förblir Storbritannien 

en prioriterad marknad för oss. Det finns ett 

ambi tiöst program för hantering av historiskt avfall, som till- 

sammans med omfattande nybyggnadsplaner lägger grun- 

den för en livaktig marknad under kommande år. Dess utom 

tog vi under fjärde kvartalet i drift anläggningen för behand- 

ling av metalliskt avfall i Workington (Metal Recycling Faci- 

lity, MRF). Denna anläggning i kombination med vår starka 

position inom konsulttjänster gör oss väl positionerade för 

framtiden. 

I USA fick vår nya affärsmodell för vått avfall acceptans 

hos kunderna. Vid slutet av 2009 hade vi avtal med sju kraftbolag 

representerande runt hälften av landets drygt 

100 kärnkraftverk. Det har dock tagit tid att få igång avfallsleveranser 

under de nya avtalen, vilket tyngde resul tatet. 

Under fjärde kvartalet beställde det amerikanska Energi- 

departementet en THOR-anläggning från vårt delägda före- 

tag THOR Treatment Technologies (TTT). 

Global Services, Sverige och Tyskland med sammanlagt 

drygt 70 procent av koncernens försäljningsintäkter, fort- 

satte att växa. Tillväxten har sin grund i den positiva trend 

som råder för kärnkraften runt om i världen. Global Services 

är den verksamhet som först känner av de positiva 

strömningarna från nybyggnationsprojekt och moderniseringar. 

Avance rade programvaror och materialprovning är 

viktiga kompo nenter vid utvecklingen av nya reaktorer och 

bränsletyper. Under 2009 blev Global Services vårt lönsam- 

maste och snabbast växande segment. 

Ett annat område som utvecklas starkt är kvalificerade kärn- 

tekniska ingenjörstjänster, som vi med lite olika inrikt ning 

erbjuder inom samtliga segment. Intäkterna från konsult- 

tjänster ökar med runt 50 miljoner kronor årligen, och upp- 

gick under 2009 till ca 200 miljoner kronor. Exempel på pro- 

jekt i Sverige är studier för SKB:s slutförvar i Forsmark och 

utveckling av en ny reaktorgeneration. I Tyskland är våra 

ingen jörer bland annat sysselsatta med karaktärisering av 

avfall, strålskyddsundersökningar och säkerhetsanalyser. 

Vårt tyska dotterbolag har under 2009 även etablerat en 

konsultfilial i Frankrike med ca 40 anställda. I USA ligger 

fokus på vidareutveckling av vår patenterade THOR-teknik 

för kunders räkning. 

Den europeiska avfallsverksamheten inom segment 

Sverige upplevde ett stort intresse för behandling av stora 

kompo nenter. Studsvik har behandlat både tyska och 

svenska ånggeneratorer på ett effektivt, ekonomiskt och 

miljömässigt bra sätt, vilket öppnar nya marknader. Under 

året avtalade vi med kanadensiska Bruce Power om att för 

deras räkning behandla 32 ånggeneratorer under de kom- 

mande åtta åren. 

Sammanfattningsvis brottades Studsvik under 2009 med 

kortsiktiga utmaningar på en marknad som befinner sig i 

långsiktig tillväxt. Mot slutet av året lyckades vi med utma- 

ningen att vinna kunder till vår nya affärs modell för vått 

avfall i USA. Det kommer dock att dröja till vårens revisions- 

säsong innan vi kan bedöma storleken på de volymer avfall 

avtalen ger 2010. I Storbritannien har risknivån i verk- 

samheten sänkts kraftigt, men vi går in i 2010 med en tunn 

orderstock som det kommer ta tid att bygga upp i rådande 

marknadsklimat. Övriga tre segment har alla en god orderstock 

och där arbetar vi långsiktigt för att vidare utveckla 

våra tjänster och öka effektiviteten. 

Nyköping i februari 2010 

Magnus Groth 


Förvaltningsberättelse 


Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), 

org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 

2009. 

KONCERNENS VERKSAMHET 

Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella 

kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av 

kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Verksamheten 

bedrivs vid egna anläggningar i Storbritannien, 

Sverige och USA samt i kundernas anläggningar. 

Bolagets affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster 

som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet 

till den internationella kärnkraftsindustrin. Tjänsterna 

sträcker sig över kärnkraftverkens hela livscykel med betoning 

på avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster 

samt driftoptimering. 

Koncernens verksamhet bedrivs i fem operativa segment. 

Segmentsindelningen är huvudsakligen geografisk 

med de operativa segmenten Sverige, Storbritannien, 

Tyskland och USA samt Global Services med verksamhets- 

området driftoptimering. 

Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. 

MARKNAD 

En marknad i tillväxt 

Merparten av intäkterna genereras av den kommersiella 

kärnkraftsindustrin, som inkluderar kärnkraftverk i drift, 

under byggnation och i avveckling samt reaktor- och 

bränsle tillverkare. Marknaden befinner sig i en långsiktig 

tillväxtfas till följd av flera faktorer: 

Nybyggnation av reaktorer 

Modernisering av befintliga reaktorer 

Avveckling och rivning av äldre reaktorer 

Brist på möjligheter att lagra låg- och medelaktivt 

avfall och höga lagringskostnader 

Omhändertagande av avfall och anläggningar från 

civila och militära forskningsprogram 

Strävan att minska beroendet av fossila energikällor som 

olja, kol och gas i kombination med en attraktiv klimat profil 

har skapat en renässans för kärnkraften. Det byggs idag 

56 nya reaktorer runt om i världen och många investerar 

också i att höja kapaciteten och livstidsförlänga exister ande 

kärnkraftverk. De nya reaktorerna beräknas öka kärn- 

kraftens sammanlagda kapacitet med ca 52 GW eller 

14 procent. Flest nybyggen sker i Asien, där tillväxtländer 

som Kina, Indien och Sydkorea har en stigande efterfrågan 

på elkraft. Av de elva reaktorer som byggstartades under 

2009 låg nio i Kina. I väst bygger Finland, Frankrike och USA 

varsin reaktor samtidigt som även flera av de forna öst- 

staterna bygger ny kärnkraft. 

Utöver de 56 reaktorer som är under uppförande, be- 

finner sig drygt 100 nya reaktorer på planeringsstadiet och 

ytter ligare 250 är föreslagna. De flesta av dessa ligger i 

Asien , men det finns också betydande initiativ i väst. USA 

har långt framskridna planer på att bygga upp till 20 nya 

reak torer, medan den brittiska regeringen har pekat ut tio 

platser som lämpliga för nya reaktorer. 

Studsvik gynnas av nybyggnadsplanerna, dels genom 

verksamheten i Global Services, dels genom de kärntek- 

niska ingenjörstjänster som erbjuds i samtliga geogra- 

fiska seg ment. Global Services utför tester av material och 

bränslen i samband med att nya reaktorer konstrueras sam- 

tidigt som efterfrågan på programvaror ökar. Ingenjörer ut- 

för säkerhets- och radiologiska studier för de planerade 

kärnkraftverken och utformar de avfalls- och avvecklings- 

planer som måste finnas på plats före byggstart. Totalt 

beräknas ingenjörstjänster utgöra cirka 10 procent av kost- 

naden för ett nytt kärnkraftverk. 

Den positiva utvecklingen medför också att äldre reak - 

torer uppgraderas. Idag är runt en tredjedel av världens 

436 reaktorer i drift över 30 år gamla. Slitage medför att 

komponenter och material behöver bytas för att vidmakt- 

hålla god säkerhet och effektiv drift. Det är inte ovanligt att 

kapaci teten höjs i samband med mer omfattande moderni- 

seringar, vilket är en väg som bland annat Sverige valt. 

Runt ett 10-tal reaktorer är planerade att stänga under 

de närmaste åren. Många länder har också börjat ta hand 

om anläggningar och avfall från 1950- och 1960-talen då 

de första kraftproducerande reaktortyperna utvecklades 

och det militära bruket av kärnenergi ökade. I kärnkraftens 

barndom var synen på avfallshantering mindre utvecklad än 

idag, vilket medfört att det är en utmaning att hantera en 

del av detta avfall även med dagens teknik. 

Drift och avveckling av kärnkraftverk och andra kärntekniska 

anläggningar ger kontinuerligt upphov till avfall. 

Detta avfall kan antingen deponeras direkt eller behandlas 

innan det deponeras. Behandlingen av avfallet minskar 

avfalls volymen och stabiliserar det kemiskt, vilket sänker 

lagringskostnaderna och bidrar till en säkrare förvaring. 

Kärntekniskt avfall lagras i de länder som producerat det, 

men vissa länder tillåter att avfallet sänds utomlands för 

behand ling. I Europa kommer nu signaler från allt fler länder 

om att de accepterar ett sådant tillvägagångssätt. Finland gav 

2008 klartecken för att behandla låg- och medelaktivt avfall 

utanför landets gränser och även i Frankrike märks ett tydligt 

intresse för att behandla sådant avfall utomlands. Ett italienskt 

kärnkraftsföretag beslutade under 2009 att för första 

gången sända lågaktivt avfall till Sverige för behandling. 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Kortsiktigt bromsade lågkonjunkturen efterfrågan på mark- 

naderna i Storbritannien och USA under 2009, medan 

marknaderna i Tyskland och Sverige påverkades endast 

margi nellt. Den brittiska marknaden är i hög grad bero ende 

av statlig finansiering och det strama statsfinansiella läget 

gjorde att marknaden minskade, trots att anslagen till sektorn 

var oförändrade. De budgetnedskärningar som förväntas 

ske under 2010 har därmed, åtminstone delvis, 

redan haft genomslag. På sikt förväntas den brittiska mark- 

naden återgå till den kraftiga tillväxt som rådde i mitten av 

2000-talet. I USA sjönk efterfrågan till följd av att kundern a 

valde att sänka sina utgifter genom att temporärt lagra av- 

fall på sina egna områden. Affärstaktiken skapar ett upp- 

dämt behov som dock kan bestå under viss tid. 

Studsvik har en särställning som oberoende aktör 

Studsvik är en av mycket få oberoende aktörer som erbjuder 

olika former av behandling av radioaktivt avfall. Det 

vanli gaste alternativet till att behandla avfall är direkt- 

deponering. I USA hanterar EnergySolutions lågaktivt avfall 

genom att erbjuda direktdeponering. För stora kompo- 

nenter, såsom ånggeneratorer, värmeväxlare och reaktor- 

tanklock, är Studs vik ensamt om att behandla materi alet så 

att väsentliga volymer kan friklassas och återanvändas. 

Under 2008 stängdes den amerikanska deponin för låg- 

aktivt avfall av B/C-typ i South Carolina för så gott som 

samtliga USA:s aktörer. Studsvik lanserade en alternativ lös- 

ning med behandling av avfall i Erwin och lagring hos Waste 

Control Specialists (WCS) i Texas och har sedan dess knutit 

till sig runt hälften av USA:s kärnkraftverk för denna affärsmodell. 

Studsviks modell är det enda alternativ för denna 

avfallstyp som hittills lanserats. 

Vid uppgraderingar av reaktorer kan Studsvik bidra med 

samma typ av ingenjörstjänster som vid nybyggnation. När 

ett kärnkraftverk ska avvecklas behöver arbetet planeras 

noggrant och olika typer av beräkningar och analyser 

genom föras. Inom ingenjörstjänster konkurrerar Studsvik 

före trädesvis med konsulter utan särskild inriktning på kärn- 

teknik, såsom bland annat svenska Sweco, ÅF och Vatten- 

fall Power Consultants samt brittiska Aker Solutions och 

AMEC. Konsulter specialiserade på kärnteknik är ofta 

mindre företag. 

Inom merparten av Global Services verksamhetsområde 

driftoptimering har kunderna ofta egen verksamhet och 

även vissa forskningsinstitut erbjuder denna typ av tjänster. 

Kommersiellt inriktade konkurrenter saknas dock, vilket 

tillsam mans med en internationell kundkrets och kvalifice- 

rade uppdrag ger Studsvik en unik position på marknaden. 

Verksamheten i segmentet sträcker sig över hela kärn- 

kraftens livscykel. Marknaden gynnas för närvarande där- 

med både av nybyggnadsplaner och uppgraderingar. 

STUDSVIKS VERKSAMHETSOMRÅDEN 

Avfallshantering 

Kärnkraftverkens produktion genererar låg- och medelaktivt 

avfall som måste tas omhand. Avveckling av kärntekniska 

anläggningar resulterar i stora mängder avfall av 

olika slag som kan bearbetas innan det lagras eller slut för- 

varas. Studsvik har utvecklat världsledande metoder för att 

behand la olika typer av kärntekniskt avfall. Metoderna 

sänker kundernas kostnader för efterföljande hantering och 

lagring väsentligt. 

Studsvik utför dels avfallstjänster vid kundernas anlägg- 

ningar, dels i egna anläggningar. Tjänster som utförs på 

plats hos kunder är exempelvis karaktärisering, sortering 

och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av 

vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av 

radio aktivitet i avfall inför behandling och återvinning. 

De tjänster som utförs i egna anläggningar syftar till att 

sortera, stabilisera och volymreducera avfall, för att där- 

igenom minska kostnaderna för lagring. Stora delar av 

metal liskt material kan härigenom också återvinnas. 

Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska 

processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt, 

som lämpar sig för lagring eller slutförvaring, men också 

genom mätning och sortering för att reducera volymen 

avfall . Ut över traditionell förbränning utnyttjar Studsvik 

pyrolys där ämnen behandlas genom torrdestillation utan 

syretillförsel. Koncernen har utvecklat en egen pyrolys- 

process som fått namnet THOR SM med vilken både torrt och 

vått låg- och medelaktivt avfall kan behandlas. Tekniken har 

sär skilda fördelar vid behandling av vått avfall som bland 

annat jonbytarmassor. 

Metalliskt material rengörs med olika mekaniska och 

kemiska metoder, vanligen i kombination med smältning, 

och resulterar i att merparten av materialet kan återan- 

vändas. 

Effekthöjning och modernisering av kraftverk sker van- 

ligtvis genom att stora komponenter, bland annat turbiner, 

värmeväxlare och ånggeneratorer, byts ut mot nyare utrustning. 

Dessa komponenter varierar i storlek och väger ofta 

över 100 ton. Studsvik har utvecklat effektiva metoder för 

att ta hand om förbrukade komponenter på ett miljöansvarigt 

och kostnadseffektivt sätt. 

Avveckling 

Avveckling av kärntekniska anläggningar har påbörjats i 

flera länder. Studsvik har arbetat med avveckling i Sverige 

och Tyskland i mer än 20 år och i Storbritannien sedan 2005 

och är därigenom en etablerad aktör på dessa marknader. 

Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks 

tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen 

från förstudier, planering och projektledning till praktiskt 

arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. För 

vissa demonterings- och rivningsmoment har Studsvik 

utvecklat egen teknik och verktyg som underlättar avgräns- 

ning och dekontaminering av strålning. 

Teknik- och underhållstjänster 

Kärnkraftsindustrin strävar efter att producera så mycket 

elkraft som möjligt med bibehållen säkerhet. Ett sätt att öka 

produktionen är att korta avställningstiderna för regel- 

bundet underhåll och service. Studsvik har utvecklat meto- 

der för att effektivisera underhållsarbetet och har med 

dessa etablerat en stark position i Centraleuropa med fler- 

åriga samarbetskontrakt. Tjänsterna omfattar mekanisk 

service, dekontaminering samt allmän fastighetsskötsel vid 

kärnkraftsanläggningar. 



Studsvik erbjuder även ingenjörstjänster inom kärn teknik, 

bland annat inom strålskydd och miljö frågor. Sådant arbete 

kan omfatta säkerhets- och process analyser samt avfalls- 

och avvecklingsplaner i samband med ansökan om drift- 

licens, förnyelse eller uppgradering av licenser. Denna del 

av Studsviks verksamhet växer både genom nyrekryte ringar 

och förvärv. 

Driftoptimering 

Kärnkraftsindustrin har behov av kvalificerade tekniska 

tjänster för att fastställa hållfasthet och livslängd för konstruktionsmaterial 

och bränsle, både i drifts- och reinvesteringsfaserna. 

Studsvik har utfört sådana tjänster i över 60 år 

och har laboratorier där både bestrålat och obestrålat material 

kan testas och utvärderas. 

God bränsleekonomi är centralt för att nå god lönsamhet 

i driften av ett kärnkraftverk. Genom att öka utbränningen 

av reaktorbränslet kan effektuttaget öka, men driftsäker 

heten får inte äventyras när mer energi ska utvinnas ur 

varje bränsleelement. Studsviks programvaror för optime- 

ring och övervakning av bränsle och härd är världsledande. 

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2009 

Belgisk avvecklingsorder på MSEK 64 

I mars anlitades Studsvik för ett specialistuppdrag vid 

avveck lingen av Belgonucleaires fabrik för MOX-bränsle i 

Dessel, Belgien. Uppdraget värderas till EUR 1,8 miljoner 

årligen och beräknas pågå i fyra år. 

SVAFO avyttras till kärnkraftsproducenter 

I mars tog de fyra kärnkraftbolagen OKG AB, Ringhals AB, 

Forsmarks Kraftgrupp AB och Barsebäck Kraft AB över 

ägandet av Studsviks dotterbolag AB SVAFO, som tar hand 

om historiskt radioaktivt avfall främst från statlig forsk- 

ningsverksamhet. Avyttringen av det icke-kommersiella 

bolaget medförde ingen resultatpåverkan. 

R&R övertar logistikrörelse 

I april överenskom Studsvik om att överlåta sin logistikverk- 

samhet i USA med 20 fordon till R&R Trucking. Som speci- 

alistleverantör har R&R Trucking möjlighet att nå en högre 

nyttjandegrad av fordonen än Studsvik, som fortsätter att 

utnyttja dem för sin verksamhet. 

Order på MSEK 250 från Bruce Power 

I maj tecknade Studsvik avtal med kanadensiska Bruce 

Power om att behandla 32 ånggeneratorer. Det totala 

order värdet uppskattas till MSEK 250. Ånggeneratorerna 

ska behandlas vid anläggningen i Studsvik under perioden 

2010–2018. Ordern är koncernens första från Kanada. 

Order på behandling av italienskt avfall 

I juli tecknade Studsvik avtal om behandling av organiskt 

lågaktivt avfall med italienska SOGIN. Ordervärdet uppskattas 

till MSEK 73. Ordern är Studsviks första från den 

itali enska marknaden. 

Brittisk anläggning invigd 

I september invigdes anläggningen för behandling och åter- 

vinning av metalliskt material i Workington. Vid anlägg- 

ningen behandlas radioaktivt metalliskt material främst 

genom sortering, blästring och segmentering. 

Persondosimetri avyttras 

I oktober avyttrade Studsvik sin verksamhet inom person- 

dosimetri i Sverige till amerikanska Landauer, som bedriver 

liknande verksamhet runt om i världen. Försäljningen gav 

en reavinst på MSEK 6,7. 

TTT får THOR-order från USA:s regering 

I oktober tecknade Studsviks joint venture med URS Corporation, 

THOR Treatment Technologies (TTT), avtal om leverans 

av en THOR-anläggning till det amerikanska Energidepartementets 

verksamhet i Savannah River, USA. Ordervärdet 

uppgår till MUSD 55 och arbetet som ska starta 2010 

beräknas pågå under tre år. 

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT 

Försäljningsintäkterna uppgick till MSEK 1 216,3 (1 285,9). 

Försäljningsintäkterna sjönk i USA och Storbritannien. 

Minskningen i USA är hänförbar till låga avfallsvolymer samt 

till logistikverksamheten som avyttrades under året. Minskningen 

i Storbritannien är hänförbar till den omstrukturering 

av verksamheten som genomfördes med en inriktning 

mot avfallshantering och mindre projekt. 

Rörelseresultatet uppgick till MSEK –30,0 (12,7). Koncernen 

redovisade förlust i USA och Storbritannien. I USA 

ändrades under 2008 affärsförutsättningarna för Erwinverksamheten 

och Studsvik introducerade en ny affärsmodell. 

Den gav först mot slutet av 2009 effekt i form av 

tillfredsställande marknadstäckning. Den globala finanskrisen 

och den svaga konjunkturen innebar en minskad 

order ingång, främst till den Memphisbaserade verksam- 

heten. Under året avyttrades den amerikanska logistikverk- 

samheten som i rådande marknad var olönsam och den 

Memphisbaserade avfallsverksamheten rationaliserades. 

I Storbritannien agerade Studsvik huvudentreprenör i 

stora avvecklingsprojekt i Sellafield. Projektens komplexitet 

underskattades och beslut fattades att avbryta åtagan dena, 

vilket medförde betydande förluster. Som en konsekvens 

strukturerades den brittiska verksamheten om och struktur- 

kostnader belastade resultatet med MSEK 22,8. 

Segmenten Sverige, Tyskland och Global Services 

utveck lades samtliga starkt. 

I de redovisade resultaten för 2008 och 2009 ingår 

strukturkostnader och poster av engångskaraktär. I tabel- 

len nedan redovisas dessa poster samt rörelseresultatet ren- 

sat för dessa poster. 

2009 2008 

Redovisat rörelseresultat –30,0 12,7 

Realisationsvinst –6,7 - 

Strukturkostnader USA 10,2 12,6 

Strukturkostnader Storbritannien 22,8 - 

Justerat rörelseresultat –3,7 25,3 

Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotter - 

bolags rörelseresultat uppgick 2009 till MSEK –3,2 (2,1). 



LÖNSAMHET 

Koncernens rörelsemarginal var negativ (1,0 procent) och 

vinstmarginalen var negativ (0,1 procent). 

Det sysselsatta kapitalet minskade med MSEK 87,8 till 

MSEK 911,2. Omsättningshastigheten på det sysselsatta 

kapitalet uppgick till 1,3 (1,4) och räntabiliteten på syssel- 

satt kapital blev negativ (2,1 procent). 

FINANSIELLA MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE 

Studsviks långsiktiga mål är en organisk tillväxt för koncernen 

om minst 10 procent per år, en rörelsemarginal uppgående 

till 8 procent och en soliditet på minst 40 procent. 

Koncernens försäljningsintäkter minskade under 2009 

med 5 procent. I lokal valuta och justerat för avyttringar och 

förvärv sjönk försäljningsintäkterna med 9 procent. Koncernen 

nådde därmed inte sitt tillväxtmål. Detta kan i sin helhet 

tillskrivas utvecklingen i USA och Storbritannien. Koncernen 

redo visade förlust 2009, vilket också i sin helhet är 

hänförbart till utvecklingen i USA och Storbritannien. Soli- 

diteten uppgick till 37,2 procent att jämföras med 40,4 pro- 

cent 2008. 

Segmenten har, bland annat beroende på tjänstemix, 

konkurrensläge och mognadsgrad, olika förutsättningar för 

lönsamhet. Segmentens rörelsemarginalmål och utfall 2009 

var: 

Segment 2009 Mål 

Sverige 16 20 

Storbritannien neg 10 

Tyskland 6 9 

USA neg 10 

Global Services 17 15 

Global Services redovisade en organisk tillväxt på 22 pro- 

cent och en rörelsemarginal på 17 procent och överträf fade 

därmed som enda segment sitt lönsamhetsmål. Koncernens 

största segment Tyskland redovisade en tillväxt på 6 procent 

i lokal valuta och förbättrade lönsamheten till 6 procent 

dock utan att nå lönsamhetsmålet. Segment Sverige redo- 

visade en tillväxt på 13 procent, men nådde inte, för första 

gången under den senaste treårsperioden, sitt lönsamhetsmål. 



Andel av försäljningsintäkterna 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Försäljningsintäkter 

Q1 

2006 

Q2 

13% 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2008 

KOMMENTARER TILL KONCERNENS 

OPERATIVA SEGMENT 

Sverige 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2009 

Studsvik är en av de större kommersiella aktörerna inom 

behand ling av radioaktivt avfall i Europa med avfallshante- 

ring i egna anläggningar samt i viss utsträckning även hos 

kund. Segmentet betjänar primärt den europeiska mark- 

naden med förbränning av torrt avfall, behandling av 

metall skrot och stora komponenter. Genom att separera 

och volym reducera avfallet, särskilja återvinningsbart 

metall skrot och därigenom minimera mängden restavfall 

som behöver slutförvaras, bidrar Studsvik till att sänka kun- 

dernas kostnader. 

Beläggningen i förbränningsanläggningen var god 

under hela 2009. Arbete med den order som erhölls från 

italienska SOGIN startade med förstudier för att verifiera att 

tekniska och administrativa processer möter SOGIN:s och 

italienska myndigheters krav. 

Smältverksamheten hade hög efterfrågan och behand- 

lade stora volymer. Kapaciteten ökades i första hand genom 

att ytterligare personal utbildades. Vid behandlingslinjen för 

stora komponenter behandlades ånggeneratorer från tyska 

Stade och svenska Ringhals. Arbetet åt det tyska kärnkraft- 

verket avlöstes under året av komponenter från Oskars- 

hamns kärnkraftverk, för vilket Studsvik ska behandla 1 400 

ton metalliskt avfall i samband med att detta moderniseras. 

Studsvik förberedde även behandlingen av 32 ånggeneratorer 

på ca 100 ton vardera för kanadensiska Bruce Power. 

Belopp i MSEK 2009 2008 2007 2006 

Försäljningsintäkter 171,3 152,4 135,4 126,2 

Rörelseresultat 27,7 30,7 28,2 26,3 

Rörelsemarginal, % 16,2 20,1 20,8 20,8 

Investeringar 7,7 7,8 33,9 13,4 

Antal anställda 90 78 78 75 

Q2 

Q3 

Q4 

MSEK 

15 

10 

5 

0 

-5 

Rörelseresultat 

Q1 

2006 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2008 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 


Studsvik var 2005 först i världen med att erbjuda ett 

behand lingskoncept för stora komponenter och har allt- 

sedan dess nått goda behandlingsresultat med hög andel 

återvunnen metall. Många kärnkraftverk har idag uttjänta 

komponenter som är stora till omfånget och innehåller 

betyd ande mängder metall vilket gör att tjänsterna möter 

stort intresse. Studsvik behöver dock öka sin kapacitet för 

att kunna behandla fler komponenter. Ny utrustning togs i 

drift under 2009 och ytterligare insatser planeras för att öka 

kapaciteten vid behandlingslinjen. 

Verksamheten fortsatte att växa under 2009 för fjärde 

året i följd. Anpassning till högre volymer i kombination 

med oplanerade produktionsstopp både i smält- och förbrän 

ningsverksamheten tärde dock på lönsamheten. För- 

sälj ningsintäkterna ökade med 12,6 procent till MSEK 171,3 

(152,4) medan rörelseresultatet sjönk till MSEK 27,7 (30,7). 

I slutet av året var orderläget i segmentet gott. Förutsätt- 

ningarna för fortsatt tillväxt är goda bland annat genom 

inbryt ningar på nya geografiska marknader. Intresset för att 

behandla avfall i Sverige ökar, dels på grund av den all- 

männa internationaliseringen, men även till följd av tek- 

niska konkurrensfördelar där Studsvik når goda behand- 

lingsresultat. De moderniseringar av kärnkraftverk som 

pågår i flera länder ger också upphov till ökade avfalls- 

mängder. 

SVERIGE 

Q2 

Q3 

Q4 




50 

40 

30 

20 

10 

0 


Q1 

2006 

Q2 

7% 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Storbritannien 

Q3 

Q4 

Q1 

2008 

Studsviks verksamhet består av behandling av lågaktivt 

avfall och tekniska konsulttjänster. Studsvik etablerade sig 

i Storbritannien 2005 med målsättningen att ta aktiv del i 

den nationella strategi för hantering av historiskt avfall som 

Nuclear Decom missioning Authority (NDA) presen terat året 

innan. Studsvik ingår i det konsortium, UK Nuclear Waste 

Management (NWM), som ansvarar för driften av Stor- 

britanniens anläggning för slutförvar av lågaktivt avfall. 

Studsvik äger 15 procent i NWM. Marknaden har vuxit kraf- 

tigt sedan Studsviks inträde, men sjönk avsevärt under 

konjunk turnedgången 2009. 

Q2 

Efter att ha ådragit sig förluster i några större projekt, 

omvärderade Studsvik sitt breda angreppssätt på mark- 

naden och omstrukturerade verksamheten. En ny ledning 

tillsattes med målsättning att konsolidera Studsviks starka 

strategiska position. Större avvecklingsprojekt avslutades 

för att fokusera på segmentets kärnverksamhet inom avfallshantering 

och ingenjörskonsulttjänster. Avvecklings- 



Rörelseresultat –50,2 –3,2 3,0 –11,3 

Rörelsemarginal, % neg neg 2,3 neg 



Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

-25 

-30 

-35 


Q1 

2006 

Q2 

Q3 

Q4 

projekt skrevs ned och organisationen bantades. Totalt 

belas tades resultatet med omstruktureringskostnader på 

MSEK 22,8. Studsvik avser att växa inom konsulttjänster 

men kapacitetsutnyttjandet här var fortsatt lågt under 

2009. 

Behandlingsanläggningen för metalliskt avfall togs i 

drift under fjärde kvartalet. Anläggningen, som är den enda 

i sitt slag och anpassad efter den brittiska nationella avfallsstrategin, 

har fått ett gott mottagande på marknaden och 

har behandlat avfall från både civil och militär sektor. Studsvik 

har investerat totalt MSEK 104,3 i anläggningen, varav 

MSEK 55,1 under 2009. 

Försäljningsintäkterna minskade till 86,1 miljoner 

(148,6). Rörelseresultatet uppgick till MSEK –50,2 (–3,2), 

efter projektnedskrivningar och strukturkostnader. NWM 

redovisade vinst och bidrog med en resultatandel om 

MSEK 4,3 (2,9). 

Q1 

2007 

Q2 

STORBRITANNIEN 

Q3 

Q4 

Q1 

2008 

Q2 

Q3 


Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4

150 

120 

Tyskland 


90 

60 

30 


0 


Q1 

2006 

37% 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2008 

Q2 

Tyskland omfattar Studsviks verksamhet i Kontinental- 

europa. Segmentet har ett brett tjänsteutbud som täcker 

hela livscykeln för kärnkraftsreaktorer och andra kärn- 

tekniska anläggningar. En betydande del av affärsvolymen 

genereras då kärnkraftverken är avstängda för översyn och 

underhåll. Huvuddelen av arbetet utförs därför på plats hos 

kunderna. Segmentet har också en växande verksamhet 

inom kärntekniska ingenjörstjänster. 

Kapacitetsutnyttjandet i segmentet var fortsatt högt 

under 2009. Studsvik har en stark marknadsposition med 

samtliga tyska kärnkraftverk som kunder. Tillväxt sker 

främst genom att addera kärntekniska ingenjörstjänster 

och genom att expan dera på nya geografiska marknader. 

Verksam heten i Frankrike som startade 2008, fick under 

året alla nödvändiga tillstånd och licenser och skapade kom- 

mersiella rela tioner med stora aktörer. Enheten tecknade 

också sitt första större kommersiella kontrakt. 

Med erfarenheter från avveckling av MOX-fabriker i Tysk- 







Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 

15 

12 

9 

6 

3 

0 

-3 


Q1 

2006 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

TYSKLAND 

land kunde Studsvik tillföra specialistkompetens till avvecklingen 

av Belgonucleaires fabrik för MOX-bränsle i Belgien. 

MOX-fabriker rymmer särskilda utmaningar då de utnyttjar 

plutonium vid bränsletillverkningen. Projektet, som star tade 

i juni, involverar 15 personer och utvecklades väl. I Tyskland 

startade avvecklingsarbetet vid kärnkraft verket i Obrig heim 

efter förseningar i kundens tillstånds process. Verksamheten 

på avvecklingsområdet påverkades negativt av tillfälliga 

stopp i några projekt, men aktiviteten bedöms återgå till 

tidi gare års nivåer under 2010. 

Försäljningsintäkterna ökade till MSEK 450,5 (387,9), 

en uppgång med 6,1 procent i lokal valuta. Med ett rörelse- 

resultat på MSEK 27,8 (23,3) förbättrades rörelsemargi- 

nalen till 6,2 procent (6,0). Lönsamheten gynnades av att 

verksamheten växte i områden med högre marginaler 

såsom kvalificerade konsulttjänster och avveckling, vilket 

uppvägde startkostnader för verksamheten i Frankrike och 

på konsult området. 

Q1 

2008 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 




150 

120 

90 

60 

30 

0 


Q1 

2006 

18% 

Q2 

Q3 

USA 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

Studsvik bedriver avfallshantering i två anläggningar i Erwin 

och Memphis, båda i Tennessee. I Erwin behandlas låg aktivt 

vått avfall av B/C-typ i en anläggning som använder Studs- 

viks patenterade pyrolysteknik THOR SM . Annat organiskt 

och metalliskt avfall behandlas i Memphis. 

Q1 

2008 

Q2 

Den amerikanska marknaden för vått lågaktivt B/C- 

avfall undergår för närvarande en genomgripande föränd- 

ring. Som ensam aktör erbjuder Studsvik en modell för 

hante ring av sådant avfall. Modellen innebär behandling av 

avfallet i Erwin följt av deponering hos en samarbetspartner 

i Texas. I slutet av 2009 hade Studsvik kontrakterat sju 

kunder med sammanlagt 51 reaktorer för den nya affärs- 

modellen, vilket beräknas vara tillräckligt för att långsiktigt 

driva Erwin lönsamt. Först mot slutet av 2009 nådde leveranserna 

av avfall till Erwin enligt tecknade kontrakt tillfredsställande 

nivåer. 

Verksamheten i båda anläggningarna effektiviserades. 

Verksamheten vid anläggningen i Memphis påverkades 

nega tivt av den svaga konjunkturen. Kunderna avvaktade 

med att sända avfall eller deponerade avfall direkt för att på 

så sätt kortsiktigt minska sina utgifter. Logistikverksam- 

heten med 20 fordon avyttrades till R&R Trucking i början 

av året. Överenskommelsen ger Studsvik möjlighet att i 

samverkan med R&R Trucking erbjuda kunder högklassiga 

transporttjänster. 



Rörelseresultat –50,0 –22,4 6,3 11,4 

Rörelsemarginal, % neg neg 1,5 3,1 



Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

-25 

-30 

-35 


Q1 

2006 

Q2 

Under året började Studsvik att erbjuda kärntekniska ingenjörstjänster, 

primärt i syfte att bygga upp nya mark nader för 

Studsviks patenterade THOR-teknik. Vid årets slut syssel- 

satte Studsvik 15 personer i konsultuppdrag för kunder i 

USA, Europa och Japan. Konsultrörelsen kommer under 

2010 att successivt utökas för att leverera kontrakterade 

projekt. 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Det delägda bolaget THOR Treatment Technologies 

(TTT) fick en order på en THOR SM -anläggning vid det ameri- 

kanska Energidepartementets anläggningar vid Savannah 

River. Order värdet uppgår till MUSD 55 och anlägg ningen 

beräknas vara uppförd inom tre år. TTT redo visade vinst och 

posi tivt kassaflöde för 2009 och bidrog med MSEK 8,8 (5,6) 

till segmentets resultat. 

Q3 

Q4 

USA 

För 2009 rapporterar segmentet USA försäljnings - 

intäkter på MSEK 213,3 (317,1) och ett rörelseresultat på 

MSEK –50,0 (–22,4). 

Q1 

2008 

Q2 

Q3 


Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4

100 



80 

60 

40 

20 

0 


Q1 

2006 

22% 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

Q3 

Q4 

Global Services 

Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer 

av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och 

material samt den enda oberoende leverantören av programvaror 

för bränsleoptimering och härdövervakning. 

Under 2009 etablerade sig Studsvik även inom området för 

kärntekniska ingenjörstjänster. Kunderna är kärnkraftverk, 

reaktor- och bränsletillverkare samt myndigheter och organisationer 

runt om i världen. Test- och analysverksamheten 

bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige, medan utvecklingen 

av programvaror huvudsakligen sker i USA. 

Inom materialteknik var efterfrågan fortsatt stark på 

analys och tester av reaktorbränsle och material i samband 

med att kraftverk runt om i världen åldras, renoveras och 

moderniseras. Under 2009 fick Studsvik flera nya stora och 

intressanta uppdrag på området för materialteknik. SCIPprojektet 

där Studsvik analyserar olika aspekter på bränsleinkapslingar 

på uppdrag av ett 25-tal länder, förlängdes i 

ytter ligare fem år och Norge och Ryssland sällade sig till del- 

tagarna. Ett annat omfattande och prestigefullt uppdrag är 

att utforma en testutrustning för nödkylsystem åt USA:s 

kärnkraftsmyndighet NRC. Studsvik tog under 2009 också 

emot flera leveranser av bränsle för analys från British 

Energy , i en affär som fortsätter under 2010. Det brittiska 

företaget har tidigare endast använt nationella laboratorier 

för sina analyser. Andra större uppdrag är en radiologisk 

kartläggning av den nedlagda svenska uranutvinningsanläggningen 

Ranstad inför dess avveckling samt för studier 

för det danska slutförvaret av högaktivt avfall. 

Q1 

2008 

Q2 

Under 2010 planerar Studsvik att ta i bruk den trans- 

portflaska som utvecklats för att underlätta både den admi- 

nistrativa och den praktiska hanteringen av reaktorbränsle 

och annat högaktivt material. Högaktivt material kräver 







Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 


Q1 

2006 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 

2007 

Q2 

särskilda emballage och transportarrangemang. Flaskan 

kommer främst att användas för bränslestavar. Studsviks 

målsättning är att minimera förseningar i transportledet och 

därigenom uppnå bättre kapacitetsutnyttjande i laborato- 

rierna. Transportflaskan som väger 45 ton har kostat 

MSEK 14 att ta fram. 

GLOBAL SERVICES 

Q3 

Modernisering, ombyggnad och nyproduktion av kärn- 

kraftverk skapar hög efterfrågan på kvalificerade kärntek- 

niska ingenjörstjänster. Studsviks konsultrörelse ökade både 

omsättning och lönsamhet under året. ALARA Engineering, 

som förvärvades i slutet av 2008, utvecklades starkt. 

Q4 

Försäljningen av programvaror växte starkt, både med 

stöd av nya programvaror och programversioner samt av 

kärnkraftsutbyggnaden. Studsvik utvidgade sitt produktsorti 

ment med programvaran MARLA som fått ett gott mot- 

tagande sedan introduktionen 2008. Programvaran bidrar 

till att spara tid och öka säkerheten vid förflyttning av bränsle 

under revisionsavställningar. Härdövervaknings program- 

varan GARDEL vinner allt större spridning och används i 

dagsläget av cirka en fjärdedel av pro gram varukunderna. 

Under året tillkom en japansk kund för denna programvara. 

Basen för verksamheten utgörs av härdöver vak nings- 

programvaror inom CMS-familjen, härdfysik programvaran 

CASMO samt träningssimulatorer. Program varorna används 

av ungefär hälften av världens kärnkraftverk och licensför- 

ny elser och nya program versioner svarar för merparten av 

den totala program varuförsäljningen. För dessa har Studs- 

vik också fått nya kunder bland de kärnkraftverk som pla- 

neras och byggs i Europa, USA och Asien. Den nya version 

av CASMO som färdigställdes 2008 slog igenom på bred 

front under året. Studsvik planerar att följa upp denna med 

en motsvarande version för träningssimulatorer. 

Q1 

2008 

Q2 

Q3 

Q4 

Q1 


Q2 

Q3 

Q4 



Global Services försäljningsintäkter steg till MSEK 264,3 

(196,0), vilket motsvarar en ökning med 22,5 procent i 

lokala valutor. Rörelseresultatet förbättrades till MSEK 45,7 

(13,0), vilket medförde att rörelsemarginalen stärktes till 

17,3 procent (6,6). Verksamheten inom persondosimetri 

såldes i slutet av året till amerikanska Landauer med en reavinst 

på MSEK 6,7, vilket bidrog med 2,5 procentenheter till 

rörelsemarginalen. 

INVESTERINGAR 

Koncernens investeringar uppgick till MSEK 81,6 (108,4). 

Den nya anläggningen för behandling av metalliskt avfall i 

Storbritannien svarade för MSEK 55,1 av beloppet. Andra 

expansionsinvesteringar uppgick till MSEK 7,7. Vid utgången 

av 2009 uppgick koncernens åtaganden avseende påbörjade 

och ej avslutade investeringar till MSEK 17,1 (17,4). 

Samtliga pågående investeringar bedöms komma att finansieras 

med egna medel. 

FORSKNING OCH UTVECKLING 

Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i sam arbete 

med kunder som rena konsultuppdrag, dels inom ramen för 

Studsviks egna produktutveckling. Utgifter för forskning 

kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara ut- 

gifter för utveckling av nya processer och produkter akti- 

veras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska 

fördelar. 

Under 2009 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad 

forskning och utveckling till MSEK 46,1 (44,8). 

De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror 

för härdoptimering och reaktordrift. Inom programvaru 

utvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll 

av befintliga programvaror och nyutveckling. Då de ekono- 

miska fördelarna av nyutvecklingsarbetet fördelas över 

mycket lång tid kostnadsförs dessa utgifter i takt med att 

de uppstår. 

MODERBOLAGET 

Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande 

uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av 

aktier i dotterbolag. Moderbolagets försäljningsintäkter 

uppgick till MSEK 11,2 (10,8). Rörelseresultatet uppgick till 

MSEK –31,0 (–28,7). Resultatet efter finansnetto uppgick 

till MSEK 0,4 (–25,8), vari ingår utdelning från dotterbolag 

med MSEK 32,0 (0). 

Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 0 (0,2). 

Likvida medel uppgick till MSEK 49,3 (84,1) och ränte- 

bärande skulder till MSEK 201,9 (221,2). 

ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 

Vid årsstämman den 22 april 2009 fastställdes följande principer 

för ersättning till ledande befattningshavare. 

Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som 

är marknadsmässig och baserad på dennes ansvar och befogenheter. 

Lönen ska fastställas för kalenderår. Ledande 

befattningshavare kan erbjudas bonus om högst 50 procent 

av fast lön. Bonus ska primärt baseras på koncernens finansiella 

mål. Bonusplan ska fastställas för verksamhetsår. 

Ledande befattningshavare kan på individuell basis arran- 

gera pensionslösningar utöver vad som avtalats i kollek- 

tivavtal eller annat avtal. De kan därmed omvandla lön och 

bonus till extra pensionsinbetalning, givet att kostnaden för 

Studsvik är oförändrad över tiden. 

För ledande befattningshavare och Studsvik gäller högst 

12 månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag, 

utöver lön under uppsägningstid, kan förekomma med 

maximalt motsvarande 12 månadslöner. 

Ytterligare uppgifter om förmåner till ledande befatt- 

ningshavare framgår av not 38. 

MEDARBETARE 

Medelantalet anställda under 2009 var 1 132 (1 130) personer. 

Koncernen har antagit en gemensam uppförandekod 

som fokuserar på fyra ansvarsområden: 

Medarbetare och organisation 

Samhälle 

Kunder och leverantörer 

Miljö 

Studsvik har ett program för att sänka antalet arbetsrelaterade 

skador. Under 2008 sänktes antalet arbetsrelaterade 

skador som resulterade i sjukfrånvaro kraftigt från 40 under 

2007 till 22 under 2008. Under 2009 ökade antalet skador 

till 28. Ökningen är hänförbar till frånvaro kortare tid än tre 

dagar. 

MILJÖ 

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige, 

Storbritannien och USA. Verksamheten vid koncernens 

svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljöbalken, 

Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksamheterna 

i USA och Storbritannien bedrivs på motsvarande sätt 

i enlighet med nationella lagar. 

De svenska kärntekniska anläggningarna, som är tillståndspliktiga 

enligt Kärntekniklagen, innefattar kärnreaktorer, 

aktiva laboratorier, anläggningar för hantering av 

låg- och medelaktivt avfall samt anläggning för förvaring av 

kärnämne. 

Koncernens huvudsakliga miljöpåverkan sker genom 

utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd 

under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger 

gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö. 

AVVECKLING AV KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR 

Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige 

bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen, 

varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. 

Enligt denna lag har tillståndsinnehavarna såväl det tek- 

niska som ekonomiska ansvaret för avvecklingen. 

I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av 

hanteringen av visst radioaktivt avfall med mera (”Studs- 

vikslagen”) betalar de svenska kärnkraftsproducenterna en 

avgift per producerad kWh elkraft till staten. Medlen 

fonderas och avser att täcka kostnaderna för avvecklingen 

av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar i 



Sverige. För koncernens övriga kärntekniska anläggningar 

i Sverige görs avsättningar i egen balansräkning för åtagandet. 

Koncernen ställer även säkerheter för fullgörandet i 

form av bankgarantier till Strålsäkerhetsmyndigheten och 

Länsstyrelsen. 

En ny lag som trädde i kraft under 2007 (2006:647) ersätter 

vid utgången av 2011 Studsvikslagen. Lagstiftarens 

avsikt är att åtagandet enligt Studsvikslagen vid denna tid 

ska vara fullbetalt. De av koncernens anläggningar som inte 

omfattas av Studsvikslagen omfattas av den nya lagstiftningen. 

Koncernen bedömer att åtagandet för dessa anläggningar 

även framgent och inom ramen för den nya lagstiftningen 

kommer att säkras genom att bankgarantier ställs 

ut till berörda myndigheter. Medel ur Kärnavfallsfonden ska 

finansiera den framtida rivningen av koncernens materialprovningsreaktor 

som togs ur drift 2005. Studsvik Nuclear 

AB, som är tillståndsinnehavare för materialprovningsreaktorn, 

har avtalat med AB SVAFO att anläggningen ska 

överföras till AB SVAFO så fort regeringen ger tillstånd till 

detta. 

För koncernens kärntekniska anläggningar i USA och 

Storbritannien görs avsättningar i egen balansräkning för 

en framtida avveckling. I USA ställer Studsvik även kompletterande 

säkerhet för åtagandet i form av en bankgaranti. 

FÖRSÄKRINGAR 

Studsvik är genom sin geografiska spridning och genom 

sina olika verksamhetsinriktningar exponerat för flera 

former av ansvarsrisker. Studsviks ansvarsförsäkringar har 

till uppgift att skydda Studsvik från de ekonomiska risker 

och konsekvenser som verksamheten innebär. Studsviks 

verksamhet försäkras ur två riskperspektiv, nukleärt ansvar 

och icke nukle ärt ansvar. De nukleära ansvarsförsäkring arna 

regleras av Atomansvarslagen i Sverige och av motsvar ande 

utländsk lagstiftning i respektive land. Nukleär ansvarsför- 

säkring tecknas för den svenska verksamheten i Nordic 

Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurance for 

the Nuclear Industry (ELINI). För den brittiska verksamheten 

tecknas ansvarförsäkring i Nuclear Risk Insurers Limited 

(NRI). För den amerikanska verksamheten tecknas ansvars- 

försäkring i American Nuclear Insurers (ANI) Liability Insu- 

rance Pool. 

Den icke nukleära verksamheten försäkras idag genom 

en global ansvarsförsäkring tecknad i försäkrings bolaget 

IFP&C Insurance Ltd. Egendoms- och avbrottsförsäkring 

tecknas för de svenska nukleära riskerna i Nordic Nuclear 

Insurers och European Mutual Association for Nuclear Insu- 

rance (EMANI). Även för den brittiska anläggningen 

i Working ton tecknas en nukleär egendoms- och avbrotts- 

försäkring i EMANI. De amerikanska anläggningarna i Erwin 

och Memphis försäkras i Nuclear Risk Insurers (NRI). Icke 

nukle ära egendoms- och avbrottsförsäkringar tecknas 

lokalt i respektive land. 

INFORMATION OM BOLAGSORDNINGEN 

OCH AKTIEN 

Det finns igen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som 

begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under 

räken skapsåret inte överlåtit egna aktier och bolaget har 

inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal 

mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten 

att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något 

väsent ligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt 

uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för 

vilka rösträtten inte kan utnyttjas direkt. Styrelsens valda 

leda möter utses på årsstämman. I bolagsordningen finns 

ingen bestämmelse om tillsättande och entledigande av 

styrelse ledamöter. Information om handeln med Studsvik- 

aktien och ägarstrukturen finns på sidorna 60–61. 

UTSIKTER 

Modernisering och effekthöjning av kärnkraftverk pågår i 

flera av de länder där Studsvik är verksamt. Ny kärnkraftkapacitet 

planeras och byggs i allt fler länder. Avveckling 

och rivning av kärntekniska anläggningar pågår och förväntas 

pågå i huvudsak i oförändrad omfatt ning. Efter- 

frågan på tjänster av den typ Studsvik erbjuder, bland annat 

avfallshantering, materialundersökningar och konsult- 

tjänster, är stark, vilket avspeglar sig i en god orderstock i 

seg menten Sverige, Tyskland och Global Services. 

Med nuvarande kontraktsvolymer för Erwinanlägg- 

ningen finns förutsättningar för en långsiktigt lönsam verk- 

samhet i USA. Marknaden präglas emellertid fortsatt av den 

svaga ekonomin. Även den brittiska marknaden präglas av 

den svaga ekonomin, vilket avspeglar sig i en låg orderstock. 

Med den nya behandlingsanlägg ningen för metalliskt 

mate rial har Studsvik en stark marknadsposition i Stor- 

britannien. Behand lingsanläggningen är i ett upp bygg nads- 

skede där fokus ligger på att successivt säkra ett stabilt 

material flöde till anläggningen. 

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 

Mot bakgrund av att koncernen redovisar förlust och nega- 

tivt kassaflöde samt att den finansiella ställningen inte är i 

paritet med koncernens mål, föreslår styrelsen att ingen 

utdel ning lämnas för 2009. Till årsstämmans förfogande 

stående vinst medel utgörs av moderbolagets fria egna 

kapital , 623 295 986 kronor. 

Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras 

enligt nedan: 

I ny räkning överförs 

Totalt fritt eget kapital 

623 295 986 kronor 

i moderbolaget 623 295 986 kronor 


Risker 

16 RISKER 

Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt 

marknad. Ansvaret för bedömning av operationella och 

finan siella risker ligger på respektive dotterbolag. Dotter- 

bolagens riskbedömningar granskas, jämförs och följs upp 

av moderbolaget, samt behandlas löpande i respektive 

dotter bolagsstyrelse. 

En samlad analys av koncernens risker och hur dessa 

hanteras föredras årsvis i Studsvik AB:s styrelse och följs upp 

löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar 

på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring 

och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. 

Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär 

särskilda risker som regleras och övervakas av nationella 

myndigheter och internationella organ. 

En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av 

årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. 

Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. 

Finan siella risker behandlas i avsnittet ”Finansiell riskhante- 

ring”, not 2. 

OMVÄRLDSRISKER 

Tillståndsplikt och regelverk 

Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör 

delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för 

myndigheters tillsyn och beslut. Således finns en risk i att 

förutsättningarna för verksamheten kan komma att ändras 

genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar 

i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan 

avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik 

kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla 

kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om 

förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. 

Studsvik uppfyller, såvitt ledning och styrelse kan 

bedöma , de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Kon- 

cernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan 

till nya regler och direktiv är hög. Arbetsmetoder som mins- 

kar utsläpp och risker vidareutvecklas kontinuerligt. 

Även lagring och slutdeponering av kärntekniskt avfall 

omgärdas i alla länder av strikta regelverk, som bland annat 

inte tillåter att avfall blandas. I USA driver en konkurrent frå- 

gan om att tillåta blandning av avfall. Genom att blanda 

avfall med hög radioaktivitet med en stor volym avfall med 

låg aktivitet anser man sig ha funnit en alternativ metod att 

hantera avfallet med högre aktivitet, det så kallade B/C- 

avfallet. En sådan förändring skulle kunna innebära att det 

affärsmässiga konkurrensläget för vissa av Studsviks tjänster 

försämras på den amerikanska marknaden. 

Marknad 

Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer 

och på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins ut veck - 

ling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjäns- 

terna adresserar behov under kärnkraftsindustrins hela livs- 

cykel är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende 

av kärnkraftsindustrins fortlevnad. 

Opinion 

Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor 

kan bli föremål för opinionsyttringar och debatt. Det 

kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion 

växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks 

affärsmässiga handlingsutrymme. 

Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt 

förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte 

bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen. 

Verksamheten inriktas mot att förbättra kärnkraftens 

säkerhets profil. Förhållningssättet till omvärlden känne- 

tecknas av dialog och principen om största möjliga öppen- 

het. 

VERKSAMHETSRISKER 

Teknologi 

Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och 

vissa specialtjänster inom Studsviks verksamhetsområden 

bygger på egenutvecklad teknik. Tekniken utmanas ständigt 

av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas 

annan teknik som minskar konkurrenskraften hos 

Studsviks teknologier. 

Denna risk hanteras genom att Studsvik patentskyddar 

egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt 

försvarbart. Risken hanteras också genom ständig 

produktutveckling i nära samverkan med kunderna samt 

genom att kunderna i stor utsträckning erbjuds helhetslösningar 

baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket 

gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda 

moment . 

Transporter 

En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt 

material tester och avfallshantering förutsätter transporter 

av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana 

transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller 

förändringar i internationella konventioner. Transporter 

kräver också myndighetsgodkännanden, särskild utrust- 

ning och/eller fordon, vilket medför att förseningar kan 

sträckas ut i tid, vilket resulterar i uteblivna intäkter. 



Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, 

hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för 

skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. Detta tillvägagångssätt 

bidrar även till att motverka förseningar. 

Drift av egna anläggningar 

Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tek niska 

fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte ute- 

slutas, vilket kan påverka intäkter negativt och orsaka kost- 

nader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och 

kompetensutveckling syftar till att minimera risken för pla- 

nerade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att 

minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar. 

Beroende av anställda 

Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att dessa är 

bemannade med en komplett och kompetent organisation. 

Studsvik har en lång historia av arbetsfred. Arbetsmarknadskonflikter 

kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka 

driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt 

med att skapa stabila och goda relationer med medar betare 

och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med 

medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög 

medarbetartillfredsställelse. 

Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga represen- 

tanter i moderbolagets styrelse. 

Beroende av nyckelpersoner 

Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och 

tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör 

före taget i viss utsträckning beroende av nyckel med- 

arbetare. Denna risk begränsas löpande genom systemati- 

sering av processer, rekrytering och kompetensutveckling. 

Fastprisåtaganden 

I större rivningsuppdrag och andra tjänsteuppdrag förekommer 

det att Studsvik gör fastprisåtaganden. Sådana 

uppdrag kräver god riskhantering och projektledning. 

Studsvik utbildar projektledare och har speciella rutiner 

som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen 

(ISO 9001:2000) för att säkerställa att risker hanteras professionellt. 

Ansvar för levererade produkter 

Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till 

kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar 

Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för 

tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en 

tjänst levereras för sent eller inte uppfyller de krav som en 

beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas 

av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för omleverans 

eller skadestånd. Studsvik gör löpande bedömningar 

av potentiella exponeringar och gör avsättningar i 

balansräkningen. 

Ägaransvar för medelaktivt avfall 

I USA övertar Studsvik ägaransvar för visst medel aktivt avfall 

från sina kunder. Koncernen har avtalat med under leve- 

rantör om lagring av detta avfall i väntan på att en slut- 

deponi öppnas. Det kan inte uteslutas att myndighets- 

regleringar eller kommersiella förhållanden för ändras, vilket 

skapar behov av att förändra eller komplettera detta 

arrange mang. Risken hanteras genom att Studsvik gör 

avsätt ningar i balansräkningen för framtida kostnader för 

lagring och slutförvaring samt erhåller ersättning för de 

risker som är förknippade med långsiktiga åtaganden. 

Likvida medel avseende de framtida åtagandena depo neras 

på spärrat konto i amerikansk bank. 

Beroende av underleverantörer 

En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden 

tillsammans med utvalda samarbetspartners. 

Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. 

Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och 

förtroendefulla samarbeten samtidigt som alternativa samarbetspartners 

finns att tillgå. 

Finansiering och politiska beslut 

Avveckling av kärntekniska verksamheter och omhändertagande 

av radioaktivt avfall förutsätter i de flesta länder en 

aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis 

beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slut- 

förvaring. På många marknader sker finansiering av sådan 

verksamhet genom komplicerade system med en blandning 

av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärn- 

kraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar där- 

med efterfrågan på Studsviks tjänster inom framför allt om- 

rådena avfallshantering och avveckling. Det kan inte ute- 

slutas att myndighetsprocesser försenas och att upp drag 

därmed genomförs senare än förväntat. 

FÖRSÄKRINGSBARA RISKER 

Olycka 

Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och 

anlägg ningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband 

med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänk- 

bara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det 

före byggande arbetet integreras i koncernens kvalitets- och 

säkerhetsarbete. 

I syfte att reducera den negativa resultatpåverkan, som 

en olycka med påföljande stillestånd kan ha, har avbrotts- 

försäkringar tecknats för vissa strategiska anläggningar. 

Stöld, sabotage eller attentat 

Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt 

utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av 

radio aktivt material kan, liksom anläggningar för lagring 

och bearbetning, bli föremål för sabotage eller andra 

former av angrepp. Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom 

fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. 

Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de 

bedöm ningar av hotbilden som löpande görs av polis och 

myndigheter. I de svenska anläggningarna genomfördes 

betydande investeringar i det fysiska skyddet under perio- 

den 2006–2008. Studsvik följer de planer som fastställts av 

tillståndsgivande och övervakande myndigheter. 

RISKER 17

18 RISKER 

Koncernens försäkringar 

Koncernen har globala ansvars- och produktansvarsförsäk- 

ringar. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska 

kärntekniska rörelsen har tecknats i Nordic Nuclear Insurers 

(NNI) och i de ömsesidiga försäkringsbolagen EMANI och 

ELINI. På den amerikanska marknaden har mot svarande 

risker försäkrats i lokal atomförsäkringspool samt till del i 

EMANI. Försäkringsbeloppen i ansvarsförsäkringen för den 

kärntekniska rörelsen regleras av Atomansvarighetslagen 

och uppgår för närvarande till 360 MSDR (miljoner sär skilda 

dragningsrätter) motsvarande 4,1 miljarder kronor. 

Det kan emellertid inte uteslutas att de internationellt 

reglerade försäkringsbeloppen kan komma att höjas eller 

att kostnaderna för försäkringsskydd ökar som en följd 

därav . Sakförsäkringar för icke kärnteknisk verksamhet 

tecknas vanligen lokalt. Försäkringarnas omfattning och 

belopp fastställs efter separata bedömningar och risk- 

analyser, men upphandlas alltid under överinseende av 

moder bolaget. 

ÖVRIGA RISKER 

Kostnadsansvar för avveckling 

Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anlägg- 

ningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärnteknik- 

lagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggning arna. 

Studsvik ansvarar i enlighet med lokala regler tekniskt och 

ekonomiskt för avvecklingen av koncernens ameri kanska 

och brittiska anläggningar. Omfattningen och innebörden 

av dessa förpliktelser och en bedömning av dem ur risk- 

synvinkel presenteras närmare i förvaltningsberättelsen, 

sidan 14. 

Miljöskuld 

Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning 

eget avfall som innebär någon miljöpåverkan. När Studsvik 

hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning ansvarar 

kunden för de radioaktiva restprodukterna, med undantag 

för avfall som behandlas vid anläggningen i Erwin, där 

Studsvik övertar ägandet av avfallet. För detta avfall har 

Studsvik avtalat med Waste Control Specialists om slutförvaring. 

Känslighetsanalys 

Variationer i priset till kund och koncernens kostnader 

påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största 

kostnadspost är personalkostnader, som står för 55 procent 

av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är 

störst mot USD, EUR och GBP. 

Känslighetsanalys Förändring 

Effekt på 

rörelseresultat 

Pris mot kund 1% +/- 12,2 MSEK 

Personalkostnader 1% +/- 7,0 MSEK 

Valutakurs USD/EUR/GBP 10% +/- 0,1 MSEK 


Koncernens rapport över totalresultat 

Belopp i 1 000-tal kronor 

Not 2009 2008 

Försäljningsintäkter 4 1 216 350 1 285 951 

Kostnader för sålda tjänster 7 –949 415 –986 303 

Bruttovinst 266 935 299 648 

Försäljnings- och marknadsföringskostnader 7, 8 –52 066 –52 119 

Administrationskostnader 7 –201 100 –194 751 

Forsknings- och utvecklingskostnader 7 –46 122 –44 817 

Resultatandel i intressebolag 17 13 123 8 465 

Övriga rörelseintäkter 5, 6 15 823 2 848 

Övriga rörelsekostnader 5, 6 –26 582 –6 545 

Rörelseresultat 4–9 –29 989 12 729 

Finansiella intäkter 10, 12 4 805 7 415 

Finansiella kostnader 10, 12 –24 582 –19 448 

Resultat före skatt –49 766 696 

Inkomstskatt 11 14 568 446 

ÅRETS RESULTAT –35 198 1 142 

Övrigt totalresultat 

Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag –22 501 60 200 

Kassaflödessäkringar –4 936 –462 

Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat 1 298 121 

Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –26 139 59 859 

Summa totalresultat för året –61 337 61 001 

Årets resultat hänförligt till 

Moderbolagets aktieägare –35 198 –395 

Minoritetsintresse - 1 537 

Summa totalresultat hänförligt till 

Moderbolagets aktieägare –61 315 58 526 

Minoritetsintresse –22 2 475 

Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till 

moderbolagets aktieägare under året (SEK) 

– Före utspädning 13 –4,28 –0,05 

– Efter utspädning 13 –4,28 –0,05 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 KONcERNENS RäKENSKAPER 19

Koncernens rapport över finansiell position 


20 KONcERNENS RäKENSKAPER 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 15 527 811 503 740 

Immateriella tillgångar 16 387 510 419 358 

Innehav i intressebolag 17 30 701 22 064 

Uppskjutna skattefordringar 30 93 561 63 987 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 18, 22 17 694 15 344 

Derivatinstrument 18, 20, 22 2 325 55 

Kundfordringar och andra fordringar 18, 21 3 531 - 

Summa anläggningstillgångar 1 063 133 1 024 548 

Omsättningstillgångar 

Varulager 23 17 958 28 817 

Kundfordringar och andra fordringar 18, 21 296 299 309 156 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 18, 22 590 - 

Derivatinstrument 18, 20, 22 716 516 

Likvida medel 18, 24 74 661 147 713 

Summa omsättningstillgångar 390 224 486 202 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 453 357 1 510 750 

EGET KAPITAL 

Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare 

Aktiekapital 25 8 219 8 219 

Övrigt tillskjutet kapital 25 225 272 225 272 

Andra reserver 27 22 872 48 989 

Balanserad vinst 26 284 568 327 985 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 540 931 610 465 

Minoritetsintresse 298 320 

Summa eget kapital 541 229 610 785 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Upplåning 18, 29 284 536 350 520 

Derivatinstrument 18, 20, 22 78 1 209 

Uppskjutna skatteskulder 30 33 955 34 329 

Pensionsförpliktelser 31 7 489 7 790 

Övriga avsättningar 32 128 364 84 476 

Leverantörsskulder och andra skulder 28 11 381 9 138 

Summa långfristiga skulder 465 803 487 462 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder och andra skulder 28 334 703 357 512 

Aktuella skatteskulder 14 515 5 644 

Upplåning 18, 29 85 353 37 742 

Derivatinstrument 18, 20, 22 3 939 2 432 

Övriga avsättningar 32 7 815 9 173 

Summa kortfristiga skulder 446 325 412 503 

Summa skulder 912 128 899 965 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 453 357 1 510 750 


FÖRäNDRINGAR I KONcERNENS EGET KAPITAL 


Aktiekapital 

Övrigt tillskjutet 

kapital 

Andra 

reserver 

Balanserad 

vinst 

Eget kapital 

hänförligt till 

moderbolagets 

aktieägare 

Minoritetsintresse 

Summa 

eget kapital 

Ingående balans per den 1 januari 2008 8 219 225 959 –9 932 344 130 568 376 3 457 571 833 

Summa totalresultat för perioden 58 921 –395 58 526 2 475 61 001 

Omföring inom eget kapital –687 687 0 0 

Utdelning –16 437 –16 437 –16 437 

Förvärv av minoritet 0 –5 612 –5 612 

Utgående balans per den 31 december 2008 8 219 225 272 48 989 327 985 610 465 320 610 785 

Ingående balans per den 1 januari 2009 8 219 225 272 48 989 327 985 610 465 320 610 785 

Summa totalresultat för perioden –26 117 –35 198 –61 315 –22 –61 337 

Utdelning –8 219 –8 219 –8 219 

Utgående balans per den 31 december 2009 8 219 225 272 22 872 284 568 540 931 298 541 229 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 KONcERNENS RäKENSKAPER 21

Koncernens rapport över kassaflöde 


Kassaflöde från den löpande verksamheten 

22 KONcERNENS RäKENSKAPER 


Rörelseresultat –29 989 12 729 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 33 93 245 60 942 

63 256 73 671 

Erhållen ränta 718 5 406 

Erlagd ränta –22 085 –18 458 

Betald inkomstskatt –3 143 1 204 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 38 746 61 823 

Förändring i rörelsekapital 

– Omsättningstillgångar –29 644 –24 929 

– Övriga kortfristiga skulder 12 341 –7 459 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 443 29 435 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 

Förvärv av dotterbolag - –6 045 

Försäljning av dotterbolag och andra affärsenheter 36 –10 388 - 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –4 335 - 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15 –77 742 –95 528 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 15 654 4 165 

Förvärv av immateriella tillgångar 16 –1 032 –1 696 

Utdelning från intressebolag 17 2 485 744 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –90 358 –98 360 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 29 30 419 166 048 

Amortering av lån 29 –24 043 –119 368 

Utdelning 14 –8 219 –16 437 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 843 30 243 

Minskning av likvida medel –70 758 –38 682 

Likvida medel vid årets början 147 713 176 873 

Omräkningsdifferens –2 294 9 522 

Likvida medel vid årets slut 24 74 661 147 713 


Moderbolagets resultaträkning 



Försäljningsintäkter 39 11 158 10 798 

Kostnader för sålda tjänster –6 316 –7 911 

Bruttovinst 4 842 2 887 

Försäljnings- och marknadsföringskostnader - - 

Administrationskostnader –35 852 –32 366 

Övriga rörelseintäkter - 770 

Övriga rörelsekostnader –20 - 

Rörelseresultat 39–42 –31 030 –28 709 

Utdelning från dotterbolag 32 050 - 

Ränteintäkter och liknande poster 44 13 593 13 918 

Räntekostnader och liknande poster 45 –14 220 –11 065 

Resultat före skatt 393 –25 856 

Bokslutsdispositioner 46 2 510 4 363 

Inkomstskatt 47 7 829 6 955 

ÅRETS RESULTAT 10 732 –14 538 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 MODERBOLAGETS RäKENSKAPER 23

Moderbolagets balansräkning 


24 


TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 

48 

– Inventarier och verktyg 387 704 

Finansiella anläggningstillgångar 

49 

– Uppskjutna skattefordringar 2 814 2 574 

– Aktier i dotterbolag 812 512 779 119 

– Fordringar hos koncernföretag 266 866 221 362 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 49 13 052 12 148 

Summa anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

1 095 631 1 015 907 

Lager och handelsvaror 417 508 

Kundfordringar och andra fordringar 89 1 635 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 590 - 

Derivatinstrument 57 - 15 

Fordringar hos koncernföretag 46 767 36 461 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 50 1 013 1 515 

Likvida medel 49 339 84 119 

Summa omsättningstillgångar 98 215 124 253 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 193 846 1 140 160 

EGET KAPITAL 

Eget kapital 

Aktiekapital 8 219 8 219 

Bundna reserver 225 272 225 272 

Summa bundet eget kapital 

Fritt eget kapital 

233 491 233 491 

Fria reserver 612 562 605 839 

Årets resultat 10 732 –14 538 

Summa fritt eget kapital 623 294 591 301 

Summa eget kapital 856 785 824 792 

Obeskattade reserver 52 - 2 510 

SKULDER 

Långfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 53 144 398 201 915 

Uppskjutna skatteskulder - 4 

Skulder till koncernföretag 28 106 38 106 

Övriga skulder 10 042 9 138 

Summa långfristiga skulder 

Kortfristiga skulder 

182 546 249 163 

Skulder till koncernföretag 84 494 31 469 

Leverantörsskulder 1 812 2 563 

Skulder till kreditinstitut 53 57 484 19 250 

Skatteskulder 2 554 - 

Derivatinstrument 57 35 - 

Övriga skulder 958 1 484 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 54 7 178 8 929 

Summa kortfristiga skulder 154 515 63 695 

Summa skulder 337 061 312 858 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 193 846 1 140 160 


FÖRäNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL 


Aktiekapital Reservfond 

Fritt eget 

kapital 

Summa 

eget kapital 

Ingående balans per den 1 januari 2008 8 219 225 272 599 596 833 087 

Erhållet koncernbidrag 31 500 31 500 

Skatteeffekt av koncernbidrag –8 820 –8 820 

Utdelning –16 437 –16 437 

Årets resultat redovisat i resultaträkningen –14 538 –14 538 

Utgående balans per den 31 december 2008 8 219 225 272 591 301 824 792 

Ingående balans per den 1 januari 2009 8 219 225 272 591 301 824 792 


Skatteeffekt av koncernbidrag –10 520 –10 520 

Utdelning –8 219 –8 219 

Årets resultat redovisat i resultaträkningen 10 732 10 732 

Utgående balans per den 31 december 2009 8 219 225 272 623 294 856 785 

S T U D S V I K A B ( P U B L ) Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 MODERBOLAGETS RäKENSKAPER 25

Moderbolagets kassaflödesanalys 


26 MODERBOLAGETS RäKENSKAPER 


Kassaflöde från den löpande verksamheten 

Rörelseresultat –31 030 –28 709 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 59 317 –434 

–30 713 –29 143 

Erhållen ränta 10 572 6 738 

Erhållen utdelning 32 050 - 

Erlagd ränta –12 465 –8 553 

Betald inkomstskatt 12 9 652 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital –544 –21 306 

Förändring i rörelsekapital 

– Omsättningstillgångar –635 –269 

– Övriga kortfristiga skulder 51 431 –11 201 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 50 252 –32 776 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 

Investering i dotterbolag - - 

Försäljning av dotterbolag 1 000 - 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 1 576 

Lån till dotterbolag 49 –92 986 –31 150 

Avyttring av övriga finansiella tillgångar 2 645 - 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 58 - –182 

Kassaflöde från investeringsverksamheten –89 341 –29 756 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

Amortering av lån –18 972 –25 213 

Upptagna lån - 59 865 

Utbetald utdelning –8 219 –16 437 


Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4 309 55 441 

Minskning av likvida medel –34 780 –7 091 

Likvida medel vid årets början 84 119 91 210 

Likvida medel vid årets slut 49 339 84 119 


Noter 

Noter till koNcerNredovisNiNgeN 

Belopp i 1 000-tal kronor om inte annat anges 

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 

de viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning 

upprättats anges nedan. dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade 

år, om inte annat anges. 

1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE 

koncernredovisningen för studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med Årsredo 

visningslagen, rFr 1.2 kompletterande redovisningsregler för koncerner och 

inter national Financial reporting standards (iFrs) sådana de antagits av eU. koncernredovisningen 

har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar 

omvärderingar av byggnader och mark, finansiella tillgångar som kan säljas samt 

finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. 

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med iFrs kräver användning av en 

del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. vidare krävs att ledningen gör 

vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. de områden 

som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana 

områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen 

anges i not 3. 

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft och tillämpas av 

koncernen 

iFrs 7 (ändring), Finansiella instrument – Upplysningar (gäller från den 1 januari 

2009). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde 

och likviditetsrisk. i synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt 

värde per nivå i en värderingshierarki. eftersom denna ändring endast medför 

ytter ligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie. 

iAs 1 (omarbetad), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 

2009). den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts och kostnadsposter 

(dvs förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) 

i rapporten över förändringar i eget kapital, utan kräver att ”förändringar 

i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare” redovisas skilt från 

förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport 

över totalresultat. koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar 

i eget kapital i rapporten koncernens förändringar i eget kapital, medan alla förändringar 

i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i 

koncernens rapport över totalresultat. Jämförandeinformation har räknats om så 

att den överensstämmer med den omarbetade standarden. eftersom denna ändring 

av redovisningsprincip endast påverkar presentationen har den ingen inverkan 

på resultat per aktie. 

koncernen aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion 

eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att 

färdig ställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för 

tillgången, i de fall den första tidpunkten för aktivering är den 1 januari 2009 

eller senare. denna ändring av redovisningsprincip är en följd av tillämpning av 

övergångsbestämmel serna i iAs 23, lånekostnader (2007). Jämförande information 

har därmed inte räknats om. Ändringen av redovisningsprincip har ingen 

väsent lig inverkan på resultat per aktie. koncernen aktiverar under 2008 och 

2009 lånekostnader hänförliga till inves tering i den nya avfallsanläggningen i storbritannien. 

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft, men som inte är 

relevanta för koncernen 

Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standarder är obligatoriska 

för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men är inte relevanta 

för koncernen: 

iFrs 2, Aktierelaterade ersättningar. 

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu 

inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen 

Följande nya standarder samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har 

publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som 

börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen. 

s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9 

iAs 27 (ändring), koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller 

från den 1 juli 2009). den omarbetade standarden kräver att effekterna av alla 

transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget 

kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och 

dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. 

standarden anger också att när ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet 

ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst 

eller förlust redovisas i resultaträkningen. koncernen kommer att tillämpa iAs 27 

(ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande 

från den 1 januari 2010. 

iFrs 3 (omarbetad), rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). den omarbe tade 

standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv 

men med några väsentliga ändringar. exempelvis redovisas alla betalningar 

för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande 

villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via 

resultaträkningen. innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen 

kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den 

proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av 

innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende 

förvärv ska kostnadsföras. koncernen kommer att tillämpa iFrs 3 (omarbetad) 

framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010. 

iAs 38 (ändring), immateriella tillgångar. Ändringen är en del av iAsB:s årliga förbättringsprojekt 

som publicerades i april 2009 och koncernen kommer att tilllämpa 

iAs 38 (ändring) från samma tidpunkt som iFrs 3 (omarbetad) tillämpas. 

Änd ringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell 

tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. enligt ändringen får immateriella tillgångar 

grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande 

nyttjande perioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på 

koncernens finansiella rapporter. 

iFrs 5 (ändring), Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade 

verksamheter. Ändringen är en del av iAsB:s årliga förbättringsprojekt som 

publi cerades i april 2009. Ändringen klargör att iFrs 5 specificerar de upplysningskrav 

som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassi ficerats 

som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. 

den klargör också att det allmänna kravet i iAs 1 fortfarande gäller, särskilt 

punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar). 

koncernen kommer att tillämpa iFrs 5 (ändring) från den 1 janu ari 

2010. den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finan siella 

rapporter. 

iAs 1 (ändring), Utformning av finansiella rapporter. Ändringen är en del av iAsB:s 

årliga förbättringsprojekt som publicerades i april 2009. Ändringen klargör att den 

potentiella regleringen av en skuld genom emission av aktier inte är relevant för 

dess klassificering som kort eller långfristig. genom en förändring i defini tionen 

av kortfristig skuld, tillåter ändringen att en skuld klassificeras som långfristig 

(under förutsättning att företaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen 

genom överföring av kontanta medel eller andra tillgångar under minst 12 månader 

efter räkenskapsårets slut) trots att motparten när som helst kan kräva reglering 

med aktier . koncernen kommer att tillämpa iAs 1 (ändring) från den 1 januari 

2010. den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finan siella 

rapporter . 

Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som 

inte är relevanta för koncernen 

Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för 

koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men är inte 

relevanta för koncernen. 

iFrs 2 (ändring), group cashsettled and share based payment transactions. Ändringen 

medför att iFric 8, tillämpningsområde för iFrs 2, och iFric 11, iFrs 2 – 

transaktioner med egna aktier, även koncerninterna, inarbetas i standarden. den 

tidigare vägledningen i iFric 11 kompletteras dessutom beträffande klassificering 

av koncerninterna transaktioner, vilket inte behandlas i tolkningen. denna 

nya vägledning väntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finan siella 

rapporter. 

Noter till koNcerNredovisNiNgeN 27

iFric 17, distribution of noncash assets to owners (gäller för räkenskapsår som 

börjar den 1 juli 2009 eller senare). tolkningen är en del av iAsB:s årliga förbättringsprojekt 

som publicerades i april 2009. denna tolkning ger vägledning om 

redo visning av överenskommelser enligt vilka ett företag delar ut saktillgångar 

till aktieägarna. en ändring har också gjorts i iFrs 5 där det krävs att tillgångarna 

klassi ficeras som innehav för utdelning endast om de är tillgängliga för utdelning 

i sitt nuvarande skick och utdelningen är mycket sannolik. koncernen kommer att 

tillämpa iFric 17 från den 1 januari 2010, men den förväntas inte ha någon väsentlig 

inverkan på koncernens finansiella rapporter. 

1.2 MODERBOLAGET 

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (Årl) och 

rekommendationen från rådet för finansiell rapportering, rFr 2.2, redovisning för 

juridiska personer. rFr 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska 

personen ska tillämpa samtliga av eU godkända iFrs och uttalanden så långt 

detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sam bandet 

mellan redovisning och beskattning. rekommendationen anger vilka undantag och 

tillägg som ska göras från iFrs. skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets 

redovisningsprinciper framgår nedan. de huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper 

tillämpade för koncern och moderbolag är: 

Aktier och andelar i dotterbolag 

investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt 

värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda 

värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent. 

Intäkter 

Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotterbolag och andra 

interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper. 

Leasing 

samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som 

hyresavtal (operationella leasingavtal). 

Pensioner 

Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar. 

Skatter 

i moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar 

och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för 

den uppskjutna skatten. i moderbolagets resultaträkning redovisas förändringar av 

de obeskattade reserverna på en separat rad. i koncernredovisningen delas däremot 

obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. 

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer 

Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden 

från UFr 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras 

i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. koncernbidrag 

redovisas enligt ekonomisk innebörd. det innebär att koncernbidrag som 

lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redo visas direkt mot balanserade 

vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. 

1.3 KONCERNREDOVISNING 

Dotterbolag 

dotterbolag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och 

operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgå ende 

till mer än hälften av rösträtterna. dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen 

från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. de 

exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande 

inflyt andet upphör. 

Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. 

Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats 

som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller över tagna 

skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. 

identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser 

i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, 

oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. det överskott som utgörs av 

skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel 

av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas 

som goodwill. om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvär vade 

dotter bolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden 

direkt i resultat räkningen. 

koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner 

mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, 

men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivnings behov 

föreligger för den överlåtna tillgången. redovisningsprinciperna för dotterbolag har 

i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens 

principer. 

Transaktioner med minoritetsaktieägare 

koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktie ägare 

som transaktioner med tredje part. Avyttringar till minoritetsaktieägare resulterar i 

vinster och förluster för koncernen, vilka redovisas i resultaträkningen. vid förvärv 

av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat 

värde på dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. 

vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat 

värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller 

förlust. denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. 

Intressebolag 

intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande 

inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 

20 procent och 50 procent av rösterna. innehav i intressebolag redovisas enligt 

kapital andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. koncernens 

redovisade värde på innehav i intressebolag inkluderar goodwill som identifieras vid 

förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. 

koncernens andel av resultat som uppkommit i intressebolaget efter förvärvet 

redo visas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i reserver efter för värvet 

redovisas i posten reserver. Ackumulerade förändringar efter förvärvet redovisas 

som ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intressebolags 

förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intressebolaget, inklusive 

eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, 

om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intressebolagets 

räkning. 

orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag 

elimi neras i förhållande till koncernens innehav i intressebolaget. Även oreali serade 

förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov 

föreligger för den överlåtna tillgången. tillämpade redovis nings principer 

i intressebolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent 

tillämpning av koncernens principer. Utspädningsvinster och förluster i andelar i 

intresse bolag redovisas i resultaträkningen. 

1.4 SEGMENTRAPPORTERING 

rörelsesegment rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den 

interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. den 

högste verkställande beslutsfattaren har identifierats som verkställande direktören. 

1.5 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA 

Funktionell valuta och rapportvaluta 

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är 

värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag 

huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). i koncernredovisningen används 

svenska kronor (sek), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. 

Transaktioner och balansposter 

transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de 

valuta kurser som gäller på transaktionsdagen. valutakursvinster och förluster, som 

uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av mone tära 

tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. 

Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren 

för säkringsredovisning av kassaflöden, då vinster/förluster redovisas i eget kapital. 

valutakursvinster och förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas 

i resultat räkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster 

och förluster redovisas i posten Andra vinster/förluster – netto i resultaträkningen. 

omräkningsdifferenser för ickemonetära finansiella tillgångar och skulder redovisas 

som en del av verkligt värdevinster/förluster. omräkningsdifferenser för ickemonetära 

finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt 

värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt 

värdevinster/förluster. 

Koncernföretag 

resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta 

som funktionell valuta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, 

omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande. 

tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. 

28 Noter till koNcerNredovisNiNgeN s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9

intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig 

valutakurs. 

Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat. 

vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning 

av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra 

valuta instrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget 

kapital . vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser 

som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av 

realisationsvinsten/förlusten. goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer 

vid förvärv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder 

hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. 

1.6 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för 

avskriv ningar. i anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet 

av tillgången, utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till 

anskaffningsvärdet och redovisas som en separat komponent. 

tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som 

en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt 

att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer 

att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett 

tillförlitligt sätt. redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. 

Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen 

under den period de uppkommer. 

inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att för dela 

deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet 

över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande. 

Byggnader 25–50 år 

Maskiner 3–20 år 

inventarier och installationer 3–15 år 

tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras 

vid behov. 

en tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om 

tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. 

vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten 

och det redovisade värdet och redovisas i Andra vinster/förluster – 

netto i resultaträkningen. 

1.7 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 

Goodwill 

goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga 

värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intressebolagets identifierbara 

nettotillgångar vid förvärvstillfället. goodwill på förvärv av dotterbolag 

redo visas som immateriella tillgångar. goodwill på förvärv av intressebolag ingår i 

värdet på innehav i intressebolag och prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov 

som en del av värdet på det totala innehavet. goodwill som redovisas 

separat testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas 

till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av 

goodwill återförs inte. vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande 

redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. 

goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. 

Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av 

kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett 

upphov till goodwillposten. koncernen fördelar goodwill till samtliga rörelsegrenar i 

samtliga länder där koncernen bedriver verksamhet. 

Programvara 

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då 

den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. dessa aktiverade kostnader 

skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden (i normalfallet 10 år). 

kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de 

uppstår . 

Utvecklingskostnader för programvara som redovisas som tillgång skrivs av under 

sin bedömda nyttjandeperiod. 

Hyresrätter och liknande rättigheter 

Hyresrättighet och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer och kontrakt. 

dokument för att styrka gjorda aktiveringar kan vara affärsplaner, budget samt 

bolagets bedömning av framtida utfall. För varje post görs individuella bedöm ningar. 

Avskrivning påbörjas när tillgången kan börja användas och sker sedan i takt med 

bedömd nyttjandeperiod. 


1.8 NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte 

av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. tillgångar som skrivs 

av bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i 

förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. en 

nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger 

dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde 

minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. vid bedömning av nedskrivningsbehov 

grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara 

kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella 

tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning 

av om återföring bör göras. 

1.9 FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar 

värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, 

samt finansiella tillgångar som kan säljas. klassificeringen är beroende av 

för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. ledningen fastställer klassificeringen 

av de finansiella tillgångarna vid det första redovisningstillfället. 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen är finan siella 

tillgångar som innehas för handel. en finansiell tillgång klassificeras i denna kategori 

om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort. derivat klassificeras 

som att de innehas för handel om de inte är identifierade som säkringar. tillgångar i 

denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar. 

Lånefordringar och kundfordringar 

lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som 

har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv 

marknad. de ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag 

mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. 

koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av kundfordringar och andra 

fordringar samt likvida medel i balansräkningen (noterna 21 och 24). 

Finansiella tillgångar som kan säljas 

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna 

identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av 

övriga kate gorier. de ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt 

att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. 

1.10 KVITTNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT 

Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, 

endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och 

en avsikt att reglera dem med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera till gången 

och reglera skulden. 

1.11 NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR 

a) Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 

koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att 

nedskrivningsbehov före ligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella 

tillgångar. en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov 

och skrivs ned endast om det finns objektiva bevis för ett nedskrivningsbehov 

till följd av att en eller flera händelser inträffat efter det att tillgången redovisats 

första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller händelser) har en 

inverkan på de upp skattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången eller 

grupp av finansiella tillgångar som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. 

till de kriterier som koncernen använder för att fastställa om det föreligger obje ktiva 

bevis för att nedskrivningsbehov föreligger hör: 

betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, 

ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, 

koncernen beviljar, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger 

med låntagarens ekonomiska svårigheter, en eftergift som långivaren annars inte 

skulle överväga, 

det är sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell 

rekon struktion, 

upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella 

svårig heter, eller 


observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de 

uppskattade framtida kassaflödena från en portfölj av finansiella tillgångar sedan 

dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan 

identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i portföljen, 

inklusive: 

(i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i portföljen, eller 

(ii) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar 

inom tillgångarna i portföljen. 

koncernen bedömer först huruvida det föreligger objektiva belägg för nedskrivning. 

Nedskrivningen beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och 

nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditför luster 

som inte har inträffat), diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga 

effek tiva ränta. tillgångens redovisade värde skrivs ned och nedskrivningsbeloppet 

redovisas i koncernens resultaträkning. om ett lån eller en investering som innehas 

till förfall har rörlig ränta, används den aktuella effektiva ränta som fastställts enligt 

avtalet som diskonteringsränta när nedskrivningsbehov fastställs. som en praktisk 

utväg kan koncernen fastställa nedskrivningsbehovet på basis av instrumentets verkliga 

värde med hjälp av ett observerbart marknadspris. 

om nedskrivningsbehovet minskar i en efterföljande period och minsk ningen 

objek tivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades 

(som exempelvis en förbättring av gäldenärens kreditvärdighet), redovisas 

återföringen av den tidigare redovisade nedskrivningen i koncernens resultat räkning. 

b) Tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas 

koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att 

nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finan siella 

tillgångar. För skuldinstrument använder koncernen de kriterier som återfinns under 

a) ovan. När det gäller egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiella tillgångar 

som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde 

för ett instrument till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis 

på att nedskrivningsbehov föreligger. om sådant bevis föreligger för finan siella tillgångar 

som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skill naden 

mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare 

nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort från eget kapital och 

redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka tidi gare 

redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen. om emellertid 

det verkliga värdet för ett skuldebrev som kan säljas ökar och denna ökning objektivt 

kan hänföras till en händelse efter det att nedskrivningen skedde, återförs nedskrivningen 

via resultaträkningen. 

1.12 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER 

derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till 

verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att 

redo visa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet 

identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos 

den post som säkrats. koncernen identifierar vissa derivat som antingen: 

säkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld eller ett bindande 

åtagande (verkligt värdesäkring), 

säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång eller skuld eller 

en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring). 

då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet 

och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för risk hanteringen 

och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. koncernen doku men terar 

också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de 

derivat instrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller 

att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de 

säkrade posterna. 

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften 

återfinns i not 20. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör 

säkrings instrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när 

den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång 

eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 

12 månader. derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som 

omsätt ningstillgångar eller kortfristiga skulder. 

Kassaflödessäkring 

den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument, 

som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, 

redovisas i övrigt totalresultat. den vinst eller förlust som hänför sig 

till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra 

vinster/ förluster – netto. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen 

inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade 

vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/ 

förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktioner 

slut ligen redo visas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte 

längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i 

eget kapital omedelbart till resultaträkningens post Andra vinster/förluster – netto. 

1.13 VARULAGER 

varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet. 

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först utmetoden (FiFU). 

Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmate rial, 

direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. 

lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade 

försälj ningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga 

försäljningskostnader. 

1.14 KUNDFORDRINGAR 

kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet 

anskaff ningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell 

reservering för värdeminskning. en reservering för värdeminskning av kundfordringar 

görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna 

erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. väsentliga 

finan siella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer 

att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller för senade 

betal ningar (förfallna sedan mer än 30 dagar), betraktas som indikatorer på att ett 

nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. reserveringens storlek utgörs 

av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida 

kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. tillgångens redovisade 

värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och för lusten 

redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte 

kan drivas in skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning 

av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskost nader i 

resultat räkningen. 

1.15 LIKVIDA MEDEL 

i likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar 

med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. 

1.16 AKTIEKAPITAL 

stamaktier klassificeras som eget kapital. 

transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller 

optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. 

1.17 LEVERANTÖRSSKULDER 

leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har för värvats 

i den löpande verksamheten från leverantörer. leverantörsskulder klassificeras som 

kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal 

verksamhetscykel om denna är längre). om inte, tas de upp som långfristiga skulder. 

leveran törsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upp lupet 

anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. 

1.18 UPPLÅNING 

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. 

Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell 

skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och 

återbetalnings beloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, 

med tillämpning av effektivräntemetoden. 

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig 

rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. 

1.19 AKTUELL OCH UPPSKJUTEN INKOMSTSKATT 

Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. skatt redovisas i 

resultat räkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt total resultat 

eller direkt i eget kapital. i sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat 

respek tive eget kapital. 

den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på 

balans dagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moder bolagets 

dotter bolag och intressebolag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. 

ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende 

situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när 

så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten. 


Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla 

tempo rära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar 

och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. den upp skjutna 

skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör 

den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och 

som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt 

resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skatte satser (och 

lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla 

när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden 

regleras. 

Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att fram tida 

skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna 

kan utnyttjas. 

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i 

dotterbolag och intressebolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära 

skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden 

inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. 

1.20 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA 

Pensionsförpliktelser 

koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras van ligen 

genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där 

betal ningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. koncernen har 

både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. en avgiftsbestämd 

pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till 

en separat juridisk enhet. koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser 

att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga 

tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med 

de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. en förmånsbestämd 

pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande 

för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en 

anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom 

ålder, tjänstgöringstid och lön. 

den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner 

är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus 

verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella 

vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring 

under tidigare perioder. den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas 

årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s k projected unit credit 

method . Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering 

av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga 

företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna 

kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. 

Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och 

förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den 

period då de uppstår. 

kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, 

om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda 

kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). i sådana fall för delas 

kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. 

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller 

privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig 

basis. koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl 

är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. 

Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning 

eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. 

Ersättningar vid uppsägning 

ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen 

före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång 

i utbyte mot sådana ersättningar. koncernen redovisar avgångsvederlag när den 

bevis ligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell 

plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning 

som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner 

som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde. 

Vinstandels- och bonusplaner 

koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat 

på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbolagets aktieägare 

efter vissa justeringar. koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse 

eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. 


1.21 AVSÄTTNINGAR 

Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader 

och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller infor mell 

förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser 

kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt 

sätt. inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. 

om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer 

att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna 

grupp av åtaganden. en avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde 

avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa. 

Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att 

reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar 

en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och 

de risker som är förknippade med avsättningen. den ökning av avsättningen som 

beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. 

1.22 INTÄKTSREDOVISNING 

intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas 

för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. intäkter redovisas 

exklu sive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter eliminering av koncernintern 

försäljning. 

koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, 

det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla före taget 

och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter 

såsom beskrivs nedan. intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt 

förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. koncernen 

grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av 

transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. 

koncernen använder metoden successiv vinstavräkning för att fastställa vilket 

belopp som ska redovisas i en given period. Färdigställandegraden fastställs som 

nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen i procent av beräknade 

uppdragsutgifter för varje uppdrag. 

koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för 

alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster över stiger 

fakturerade belopp. delfakturerade belopp, som ännu inte har betalats av kunden, 

och av beställaren innehållna belopp ingår i posten kundfordringar och andra fordringar. 

koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för 

pågå ende uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och 

redo visade vinster. 

Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna 

utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen 

i proportion till de totala tjänster som ska utföras. 

ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. 

När värdet på en fordran har gått ner, minskar koncernen det redovisade 

värdet till det återvinningsbara värdet, vilket utgörs av bedömt framtida 

kassaflöde, diskonterat med den ursprungliga effektiva räntan för instrumentet, och 

fortsätter att lösa upp diskonteringseffekten som ränteintäkt. ränteintäkter på nedskrivna 

lån redovisas till ursprunglig effektiv ränta. 

Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. 

1.23 LEASING 

leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren 

klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden 

(efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i 

resultat räkningen linjärt över leasingperioden. 

koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. leasingavtal av anläggningstillgångar, 

där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och 

fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. vid 

leasing periodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av 

leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. 

varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader 

för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, 

efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens 

poster långfristig upplåning och kortfristig upplåning. räntedelen i de finansiella 

kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att 

varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för 

den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas 

enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens 

nyttjande period och leasingperioden. 

1.24 UTDELNINGAR 

Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella 

rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare. 


Not 2 Finansiell riskhantering 

2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER 

koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk 

(omfattande valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflödet och 

prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. till de finansiella riskerna hör också bolagets 

förmåga att innehålla de nyckeltal (covenants) som reglerar upplåningen. koncernens 

övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella 

marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter 

på koncernens finansiella resultat. koncernen använder derivatinstrument för att 

säkra viss riskexponering. 

riskhanteringen sköts av en central finansavdelning enligt policies som fastställts 

av styrelsen. den centrala staben identifierar, utvärderar och säkrar finan siella risker 

i nära samarbete med koncernens operativa enheter. styrelsen upprättar skrift liga 

policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, 

såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och ickederivata 

finan siella instrument samt placering av överlikviditet. 

Marknadsrisk 

Prisrisk 

koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, som står för 55 (50) 

procent av de totala kostnaderna. Övriga omkostnader är av varierande natur. koncernens 

riskexponering avseende inköp är därför av mindre betydelse. 

Valutarisk 

koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika 

valutaexponeringar, framför allt avseende Usdollar (Usd), euro (eUr) och brittiska 

pund (gBP). valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar 

och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. 

styrelsen har upprättat policies och riktlinjer för hur valutarisker ska hanteras 

i koncernen. För att minimera den valutarisk som uppkommer vid affärstrans aktioner 

och vid redovisade tillgångar och skulder, använder företagen olika former av 

valuta derivat som tecknas med extern bank. valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner 

eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är 

enhetens funktionella valuta. 

På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av 

bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner. 

om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till Us 

dollarn med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 

2009 ha varit Msek 3,9 (2,2) lägre, till största delen som en följd av att koncernens 

totala kostnader i Usd är något högre än motsvarande intäkter i Usd. det låga kapacitetsutnyttjandet 

i anläggningarna i UsA har dessutom bidragit till förlustsiffror för 

verksamheten i UsA. eget kapital skulle ha varit Msek 25,5 (32,3) högre, huvudsakligen 

till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i UsA. 

om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till euro 

med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 2009 

ha varit Msek 6,4 (2,5) högre, till största delen som en följd av positiva nettoresultat 

i den tyska verksamheten. eget kapital skulle ha varit Msek 10,8 (9,4) högre, 

huvudsak ligen till följd av omräkning av koncernens nettoinvesteringar i tyskland. 

om den svenska kronan hade försvagats med 10 procent i förhållande till brittiska 

pund med alla andra variabler konstanta, skulle årets resultat per den 31 december 

2009 ha varit Msek –2,6 (0,5) högre, till största delen som en följd av årets rörelseförluster 

i storbritannien. eget kapital skulle ha varit Msek –0,6 (3,0) högre, huvudsakligen 

till följd av omräkning av koncernens netto investering i storbritannien. 

Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden 

eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens 

intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt 

obero ende av förändringar i marknadsräntor. 

koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs 

med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning 

som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. 

Under 2009 och 2008 fanns inga lån med rörlig ränta. koncernens kontraktsenliga 

tidpunkter för ränteomförhandling framgår av not 29. 

koncernen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. olika scenarier simuleras, 

varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering 

och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncernen 

den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering 

används samma ränteändring för alla valutor. scenarierna simuleras bara för de 

skulder som utgör de största räntebärande positionerna. 

genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 

0,1 procentenhet skulle vara en maximal ökning respektive minskning med Msek 0,3 

(0,4). 

om räntorna på upplåning i Usdollar per den 31 december 2009 varit 0,5 procentenhet 

högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för 

räkenskapsåret varit Msek 0,7 (0,0) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader 

i samband med omförhandling av nya räntebindningstider. 

om räntorna på upplåning i brittiska pund per den 31 december 2009 varit 

0,5 procentenhet högre/lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter 

skatt för räkenskapsåret varit Msek 0,3 (0,0) lägre/högre, som en effekt av högre/ 

lägre räntekostnader i samband med omförhandling av nya räntebindningstider. 

om räntorna på upplåning i euro per den 31 december 2009 varit 0,5 procentenhet 

högre/ lägre med alla andra variabler konstanta, hade vinsten efter skatt för 

räkenskapsåret varit Msek 0,4 (0,1) lägre/högre, som en effekt av högre/lägre räntekostnader 

i samband med omförhandling av nya räntebindningstider. 

Kreditrisk 

kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. kreditrisk uppstår genom likvida 

medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finansinstitut 

samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade 

transaktioner. koncernen använder sig endast av banker med lägst AArating 

för placering av likvida medel. i de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, 

görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning 

beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. individuella risklimiter fastställs 

baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser 

som satts av styrelsen. 

de finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i not 19. 

Likviditetsrisk 

likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel 

och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom 

avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. På grund 

av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen 

genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. 

ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, 

som består av outnyttjade lånelöften (not 29) och likvida medel (not 24), på basis av 

förväntade kassaflöden. 

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoregle rade 

derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på 

balans dagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. de belopp som anges 

i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. de belopp som förfaller 

inom 12 månader överensstämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten 

är oväsentlig. 

Per den 31 december 2009 

32 Noter till koNcerNredovisNiNgeN s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9 

Mindre 

än 1 år 

Mellan 

1 och 2 år 

Mellan 

2 och 5 år 

Mer 

än 5 år 

Banklån 85 353 164 547 107 154 12 835 

derivatinstrument 3 956 19 42 

leverantörsskulder och andra skulder 334 703 590 3 109 7 682 

Per den 31 december 2008 

Mindre 

än 1 år 

Mellan 

1 och 2 år 

Mellan 

2 och 5 år 

Mer 

än 5 år 

Banklån 37 742 59 631 225 475 65 414 

derivatinstrument 2 432 1 202 7 

leverantörsskulder och andra skulder 357 512 646 1 938 6 554 

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella derivatinstrument som 

kommer att regleras brutto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår 

fram till den avtalsenliga förfallodagen. de belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, 

odiskonterade kassaflödena. de belopp som förfaller inom 12 månader 

överens stämmer med bokförda belopp, eftersom diskonteringseffekten är 

oväsentlig . 


valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar 

Mindre 

än 1 år 

Mellan 

1 och 2 år 

Mellan 

2 och 5 år 

Mer 

än 5 år 

– Utflöde 22 317 

– inflöde 229 783 10 033 5 721 118 104 


valutaterminskontrakt – kassaflödes säkringar 

Mindre 

än 1 år 

Mellan 

1 och 2 år 

Mellan 

2 och 5 år 

Mer 

än 5 år 

– inflöde 36 903 12 415 4 388

2.2 HANTERING AV KAPITALRISK 

koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att 

fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna 

och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur 

för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. 

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den 

utdel ning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya 

aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. 

På samma sätt som andra företag i branschen bedömer koncernen kapitalet på 

basis av skuldsättningsgraden. detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad 

med totalt eget kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna 

kortfristig upplåning och långfristig upplåning i koncernens balansräkning) 

med avdrag för likvida medel. eget kapital beräknas inklusive minoritetsintresse. 



total upplåning (not 29) 369 889 388 262 

Avgår likvida medel (not 24) –74 661 –147 713 

Nettoskuld 295 228 240 549 

Totalt eget kapital 541 229 610 785 

skuldsättningsgrad 55% 39% 

Förändringen i skuldsättningsgrad under 2009 var främst en följd av ökad nettoskuld 

samt lägre eget kapital. Upplåningen ökade endast marginellt under året och 

det nega tiva kassaflödet efter investeringar har framförallt belastat likvida medel. 

det nega tiva totalresultatet för 2009 är den främsta anledningen till ett lägre eget 

kapital. 

2.3 BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE 

Från och med den 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändringen av iFrs 7 för finansiella 

instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Upplysningar 

lämnas om värdering till verkligt värde per nivå enligt följande verkligt värdehierarki: 

Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller 

skulder (nivå 1). 

Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade 

i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs här ledda 

från prisnoteringar) (nivå 2). 

data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata 

(dvs ej observerbara data) (nivå 3). 

Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde 

per den 31 december 2009. 

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 

Tillgångar 

Finansiella tillgångar värderade till verkligt 

värde via resultaträkningen 

– onoterade aktieinnehav 2 976 

– kapitalförsäkringar 10 807 

– långfristiga bankplaceringar 

derivatinstrument som används för 

4 501 

säkringsändamål 3 041 

Summa tillgångar 

Skulder 

derivatinstrument som används för 

- 18 349 2 976 

säkringsändamål 4 017 

Summa skulder - 4 017 - 

verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras 

på noterade marknadspriser på balansdagen. en marknad betraktas som aktiv om 

note rade priser från en börs, mäklare, industrigrupp, prissättningstjänst eller övervakningsmyndighet 

finns lätt och regelbundet tillgängliga och dessa priser representerar 

verkliga och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på armlängds 

avstånd. det noterade marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar 

är den aktuella köpkursen. dessa instrument återfinns i nivå 1. de investeringar 

som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav i Ftse100 klassificerade 

som värdepapper som innehas för handel eller finansiella tillgångar som kan säljas. 

koncernen har för närvarande inte några sådana tillgångar eller skulder. 

verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad 

(t ex otcderivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor 

utsträck ning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan 

före tagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. om samtliga 

väsentliga indata som krävs för verkligt värdevärderingen av ett instrument är 

observerbara återfinns instrumentet i nivå 2. 

i de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation 

klassificeras det berörda instrument i nivå 3. 

specifika värderingstekniker som används för att värdera finansiella instrument 

inkluderar: 

Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för liknande instrument. 

verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida 

kassa flöden baserat på observerbara avkastningskurvor. 

verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av kurser 

för valutaterminer på balansdagen, där det resulterande värdet diskonteras till 

nuvärde. 

Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att 

fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument. 

Not 3 Viktiga uppskattningar och bedömningar för 

redovisningsändamål 

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk 

erfaren het och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som 

anses rimliga under rådande förhållanden. 

3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR 

REDOVISNINGSÄNDAMÅL 

koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. de uppskattningar 

för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan 

att motsvara det verkliga resultatet. de uppskattningar och antaganden som innebär 

en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och 

skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan. 

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill 

koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, 

i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i not 1.7. Återvinnings värden 

för kassagenererande enheter har fastställs genom beräkning av nyttjandevärde. För 

dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 16). 

Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts, föreligger inget nedskrivningsbehov 

av goodwill. 

Inkomstskatter 

koncernen är skyldig att betala skatt i många olika länder. omfattande bedöm ningar 

krävs för att fastställa den världsomspännande avsättningen för inkomstskatter. det 

finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid 

den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. koncernen redovisar 

en skuld för förväntade skatterevisionsfrågor baserat på bedömningar av huruvida 

ytter ligare skattskyldighet kommer att uppstå. i de fall den slutliga skatten för 

dessa ärenden skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader 

att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den 

period då dessa fastställanden görs. 

om det faktiska slutresultatet (på de områden där bedömningar gjorts) skulle 

avvika med 10 procent från ledningens bedömning, skulle koncernen vara tvungen 

att: 

minska den uppskjutna skattefordran med Msek 3,4 (1,1) om utfallet är ogynnsamt, 

eller 

öka den uppskjutna skattefordran med Msek 3,4 (1,1) om utfallet är gynnsamt. 

Verkligt värde på derivatinstrument eller andra finansiella instrument 

verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs 

med hjälp av värderingstekniker. koncernen väljer ut ett flertal metoder och 

gör antaganden som huvudsakligen baseras på de marknadsvillkor som föreligger 

på respektive balansdag. 

Intäktsredovisning 

koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal. successiv 

vinstavräkning innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor 

del de tjänster som redan utförts per balansdagen utgör av de totala tjänster som ska 

utföras . om proportionen mellan utförda tjänster och totala tjänster som ska utföras 

skulle avvika med 10 procent från ledningens uppskattning, skulle årets redo visade 

intäkt öka med Msek 5,1 (3,0) om den utförda andelen hade ökat, eller minska med 

Msek 5,1 (3,0) om den utförda andelen hade minskat. 


Not 4 Segmentinformation 

Räkenskapsåret 2009 Sverige 


Tyskland USA 

Global 

Services Övrigt Elimineringar Koncernen 

Försäljningsintäkter 171 475 86 105 450 500 213 332 264 268 63 595 –32 925 1 216 350 

externa försäljningsintäkter 152 828 86 105 448 314 213 104 262 660 53 339 1 216 350 

eBitdA före engångsposter 38 147 –29 105 36 126 –14 772 45 968 –25 486 50 878 

engångsposter –22 198 –3 276 6 730 –18 744 

Av och nedskrivningar –10 418 –3 192 –8 258 –40 810 –7 024 –5 544 –75 246 

resultat från intressebolag och joint ventures 4 285 8 838 13 123 

Rörelseresultat 27 729 –50 210 27 868 –50 020 45 674 –31 030 0 –29 989 

Finansiella poster, netto –19 777 

skatter 14 568 

Nettoresultat –35 198 

kapitalandelar i intressebolag och 

joint ventures 3 687 26 964 50 30 701 

Övriga operativa segmentstillgångar 154 778 195 783 273 573 577 183 200 325 422 227 –401 213 1 422 656 

Summa tillgångar 1 453 357 

operativa segmentsskulder 88 625 167 846 193 004 371 074 161 987 330 805 –401 213 912 128 

Justerat eget kapital 541 229 

Summa eget kapital och skulder 1 453 357 

investeringar 7 729 56 380 4 035 2 563 8 326 2 547 81 580 

Medeltal antal anställda 90 66 644 101 138 93 1 132 

Räkenskapsåret 2008 Sverige 


Tyskland USA 

Global 

Services Övrigt Elimineringar Koncernen 

Försäljningsintäkter 152 287 148 704 387 872 317 141 195 988 128 361 –44 402 1 285 951 

externa försäljningsintäkter 126 047 148 704 386 231 317 141 192 438 115 390 1 285 951 

eBitdA före engångsposter 38 934 –2 172 32 270 7 449 20 039 –24 804 71 716 

engångsposter 

Av och nedskrivningar –8 240 –3 924 –9 004 –35 405 –6 985 –3 894 –67 452 

resultat från intressebolag och joint ventures 2 880 5 585 8 465 

Rörelseresultat 30 694 –3 216 23 266 –22 371 13 054 –28 698 0 12 729 

Finansiella poster, netto –12 033 

skatter 446 

Nettoresultat 1 142 

kapitalandelar i intressebolag och 

joint ventures 1 994 20 020 50 22 064 

Övriga operativa segmentstillgångar 133 869 131 074 301 424 638 561 147 507 434 312 –298 061 1 488 686 

Summa tillgångar 1 510 750 

operativa segmentsskulder 78 771 98 652 211 637 365 328 120 383 323 255 –298 061 899 965 

Justerat eget kapital 610 785 

Summa eget kapital och skulder 1 510 750 

investeringar 7 756 38 327 7 808 26 349 14 427 13 731 108 398 

Medeltal antal anställda 78 86 594 156 129 87 1 130 


Not 4 (forts) 

Externa försäljningsintäkter 

per produktområde 2009 2008 

Behandling radioaktivt avfall 326 458 404 586 

Avfallstjänster hos kund 15 011 5 295 

konsult och ingenjörstjänster 137 011 106 711 

strålskyddstjänster 99 233 87 760 

transport och logistik 5 359 41 095 

Avvecklings och rivningstjänster 226 715 241 640 

service vid drift och underhåll 139 994 129 744 

Provning/analys av kärnbränsle och material 84 931 59 587 

korrosions och vattenkemistudier 37 842 36 763 

Programvara för bränsleoptimering 85 770 53 129 

system och utrustningsleveranser 1 472 

Övrigt 56 554 119 641 

Summa 1 216 350 1 285 951 

Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB svAFo. 

AB svAFo avyttrades den 1 april 2009 och ansvarar för omhändertagande av 

äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidi gare 

forskningsverksamhet. kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur kärnavfallsfonden. 

Externa försäljningsintäkter 

baserade på det 

land där kunden finns 



kSEK Procent kSEK Procent 

sverige 219 906 18,0 226 400 17,6 

europa exkl sverige 716 270 58,9 678 530 52,8 

Nordamerika 250 284 20,6 369 034 28,7 

Asien 29 875 2,5 11 975 0,9 

Alla övriga länder 15 0,0 12 0,0 

Summa 1 216 350 100,0 1 285 951 100,0 

koncernen har för närvarande inga enskilda kunder som svarar för mer än 10 procent 

av de totala försäljningsintäkterna. 



per land 

kSEK Procent kSEK Procent 

sverige 176 466 16,6 179 016 17,5 

europa exkl sverige 341 211 32,1 248 047 24,2 

Nordamerika 545 277 51,3 597 282 58,3 

Asien 179 0,0 203 0,0 

Alla övriga länder 0,0 0,0 0 0,0 

Summa 1 063 133 100,0 1 024 548 100,0 

Not 5 Andra vinster och förluster – netto 


Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 

2008 

– verkligt värdeförluster –1 071 –541 

– verkligt värdevinster 

valutaterminskontrakt 

750 1 408 

– valutakursdifferenser netto 7 064 –3 238 

Summa 6 743 –2 371 

Not 6 Övriga intäkter 


Försäljning av dotterbolag och andra 

affärs enheter 6 730 

Försäljning av materiella tillgångar 344 770 

Hyresintäkter 637 585 

Övrigt 298 85 

Summa 8 009 1 440 

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag 


inköp material och tjänster 380 987 510 077 

Personalkostnader 702 288 635 089 

energi 28 427 27 336 

Av och nedskrivningar 70 521 65 839 

Övriga kostnader 66 480 39 649 

Summa 1 248 703 1 277 990 

Not 8 Ersättning till revisorerna 

Pricewaterhousecoopers 


– revisionsuppdrag 4 114 3 475 

– Andra uppdrag 3 306 2 061 

Övriga revisorer 

– revisionsuppdrag 114 175 

– Andra uppdrag 56 69 

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt 

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som 

det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde 

som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana 

arbets uppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 


Not 9 Ersättningar till anställda 

Ersättning till anställda 2009 2008 

löner 556 494 522 428 

sociala avgifter 108 206 96 374 

Pensionskostnader – avgiftsbaserade 27 022 22 871 

Pensionskostnader – förmånsbaserade 1 197 116 

Summa 692 919 641 789 

Löner och andra ersättningar fördelade 

per land och mellan styrelse och verkställande 

direktören samt övriga anställda 


Styrelse & VD Varav bonus Övriga anställda Styrelse & VD Varav bonus Övriga anställda 

Moderbolaget 4 971 9 669 4 787 –110 8 977 

dotterbolag i sverige 3 249 597 116 950 2 067 94 101 204 

dotterbolag utomlands 

– Norge 1 685 1 798 

– tyskland 1 933 95 281 900 1 930 308 245 417 

– storbritannien 1 697 45 272 1 788 84 50 976 

– UsA 3 547 76 754 3 463 184 96 954 

– Japan 893 37 424 664 16 307 

– schweiz 1 816 1 208 

– Frankrike 5 734 888 

Totalt dotterbolag 11 319 729 530 535 9 912 686 498 752 

Totalt koncernen 16 290 729 540 204 14 699 576 507 729 


Medeltal antal anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 

Moderbolaget 7 5 12 6 5 11 

dotterbolag i sverige 202 71 273 180 67 247 

dotterbolag utomlands 

– Norge 2 2 2 2 

– tyskland 546 64 610 520 68 588 

– storbritannien 53 13 66 71 15 86 

– UsA 105 22 127 161 22 183 

– Japan 1 1 2 1 1 2 

– schweiz 1 1 2 1 1 

– Frankrike 38 38 10 10 

Totalt dotterbolag 948 172 1 120 946 173 1 119 

Totalt koncernen 955 177 1 132 952 178 1 130 

Könsfördelning i koncernen för styrelseledamöter 

och övriga ledande befattningshavare 

Antal på 

balansdagen Varav män 


Antal på 

balansdagen Varav män 

styrelseledamöter 11 8 11 8 

vd och övriga ledande befattningshavare 8 8 9 8 

Totalt koncernen 19 16 20 16 

För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 38. 


Not 10 Finansiella intäkter och kostnader 



Finansiella intäkter 

kortfristiga banktillgodohavanden 606 5 492 

verkligt värdevinster (orealiserade och realiserade) 4 087 1 923 

Övriga finansiella intäkter 112 

Summa 4 805 7 415 

Finansiella kostnader 

Banklån –17 207 –17 131 

verkligt värdeförluster (orealiserade och realiserade) –5 302 –990 

Andra finansiella kostnader –2 073 –1 327 

Summa –24 582 –19 448 

Finansiella poster – netto –19 777 –12 033 

Not 11 Inkomstskatt 


Aktuell skatt 

Aktuell skatt på årets resultat –15 691 –9 718 

Justering avseende tidigare år –1 099 

Summa –16 790 –9 718 

Uppskjuten skatt (not 30) 

Uppkomst och återföring av temporära skillnader 31 103 10 164 

effekt av förändring i den svenska skattesatsen 255 

Summa 31 358 10 164 

Summa inkomstskatt 14 568 446 

svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (28) procent. inkomstskatten på koncernens 

resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit 

vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsolide rade 

bola gen enligt följande. 


resultat före skatt –49 766 696 

skatt enligt gällande skattesats 13 089 –196 

ej skattepliktiga intäkter 1 86 

ej avdragsgilla kostnader –2 244 –1 327 

icke redovisad fordran avseende underskottsavdrag 1 024 

redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag –42 

Justering utländsk skattesats 5 334 74 

omvärdering av uppskjuten skatt – förändring i den 

svenska skattesatsen 255 

Justering tidigare års taxering –1 099 1 556 

Övriga effekter –726 –771 

Skattekostnad 14 568 446 

till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent, 

som gäller från den 1 januari 2009, har berörda redovisade värden för uppskjuten 

skatt räknats om. 

vägd genomsnittlig skattesats var 29 (–64) procent. de främsta orsakerna till skillnaden 

i skattesats mellan svensk inkomstskatt och den vägda genomsnittliga skattesatsen 

förklaras framförallt av en högre skattesats i UsA och Uk i kombination med 

rörelseförluster, vilka påverkat skatteintäkten positivt. 

i övrigt totalresultat ingår enbart skatteeffekter på kassaflödessäkringar och 

per den 31 december uppgick dessa till ksek 1 298 (121). i övrigt totalresultat ingår 

också valutakursdifferenser, men på dessa finns ingen skatteeffekt. 

Not 12 Valutakursdifferenser – netto 

valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande. 


Andra vinster och förluster – netto (not 5) 6 743 –2 371 

Finansiella poster (not 10) –1 215 933 

Summa 5 528 –1 438 

Not 13 Resultat per aktie 

Före utspädning 

resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt 

genomsnitt antal utestående aktier (not 25). 


Årets resultat –35 198 –395 

vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611 

Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) –4,28 –0,05 

Efter utspädning 

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga 

antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. 

På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla 

skuldebrev. 


Årets resultat –35 198 –395 

vägt genomsnitt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 218 611 

Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) –4,28 –0,05 

Not 14 Utdelning per aktie 

Utdelningar som betalades ut 2009 och 2008 uppgick till ksek 8 219 (1 krona per 

aktie) respektive ksek 16 437 (2 kronor per aktie). På årsstämman den 29 april 2010 

kommer att föreslås att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2009. 


Not 15 Materiella anläggningstillgångar 

Per den 1 januari 2008 

Byggnader 

och mark 

Maskiner och 

andra tekniska 

anläggningar 

Inventarier 

och verktyg 

Pågående 

nyanläggningar och 

förskott avseende 

materiella anläggningstillgångar 

Summa 

Anskaffningsvärde 188 307 350 764 257 732 40 724 837 527 

Ackumulerad av och nedskrivning –76 438 –190 995 –163 500 –430 933 

Bokfört värde 111 869 159 769 94 232 40 724 406 594 

1 januari – 31 december 2008 

ingående bokfört värde 111 869 159 769 94 232 40 724 406 594 

valutakursdifferenser 4 350 22 996 12 375 3 250 42 971 

Förvärv av dotterbolag 3 3 

investeringar 2 721 4 597 13 052 75 158 95 528 

Under året genomförda omfördelningar 15 862 37 914 5 998 –40 023 19 751 

Avyttringar och utrangeringar –806 –827 –392 –2 710 –4 735 

Avskrivningar –5 428 –26 561 –24 161 –56 150 

Årets nedskrivning –222 –222 

Utgående bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740 


Anskaffningsvärde 212 084 445 749 308 075 76 399 1 042 307 


Bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740 

1 januari – 31 december 2009 

ingående bokfört värde 128 568 197 888 100 885 76 399 503 740 

valutakursdifferenser –2 062 –8 798 –4 513 –2 033 –17 406 

Förvärv av dotterbolag 

investeringar 51 643 3 995 5 478 19 432 80 548 

Under året genomförda omfördelningar 77 343 23 030 3 759 –70 387 33 745 

Avyttringar och utrangeringar –681 –5 634 –6 315 

Avskrivningar –9 549 –33 239 –23 713 –66 501 

Årets nedskrivning 

Utgående bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811 


Anskaffningsvärde 336 424 446 374 279 939 23 411 1 086 148 


Bokfört värde 245 943 182 195 76 262 23 411 527 811 

Avskrivningskostnader ingår i kostnad sålda varor med ksek 60 722, i försäljnings och marknadsföringskostnader med ksek 161, i administrationskostnader med 

ksek 5 028 och i forsknings och utvecklingskostnader med ksek 590. ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar med 

ksek 5 290 (2 441). taxeringsvärdet på byggnader uppgår till ksek 29 271 samt mark ksek 24 647. 


Not 16 Immateriella tillgångar 

Per den 1 januari 2008 


Goodwill 

ProgramHyresrätter 

och 

varurättig liknande 

heter rättigheter Summa 

Anskaffningsvärde 317 092 21 732 67 067 405 891 

Ackumulerad av och ned skrivning –5 386 –21 254 –10 533 –37 173 

Bokfört värde 311 706 478 56 534 368 718 

1 januari – 31 december 2008 

ingående bokfört värde 311 706 478 56 534 368 718 

valutakursdifferenser 47 241 –1 7 807 55 047 

Förvärv av dotterbolag 3 455 917 4 372 

Justering förvärvsvärde 605 605 

investeringar 1 217 479 1 696 

omfördelningar 87 –87 0 

Avskrivningar –538 –10 509 –11 047 

Årets nedskrivning –33 –33 

Utgående bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358 




Bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358 

1 januari – 31 december 2009 

ingående bokfört värde 363 007 1 210 55 141 419 358 

valutakursdifferenser –20 692 –79 –3 038 –23 809 

investeringar 310 722 1 032 

omfördelningar 407 –11 396 

Avyttringar och utrangeringar –722 –722 

Avskrivningar –118 –8 627 –8 745 

Årets nedskrivning 

Utgående bokfört värde 342 315 1 730 43 465 387 510 




Bokfört värde 342 315 1 730 43 465 387 510 

Not 16 (forts) 

Hyresrätter och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt. 

Avskrivningar ingår i kostnad för sålda varor i resultaträkningen med ksek 8 745 

(11 047). 

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill 

goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (kge) identifierade per 

segment. en sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns 

nedan. 


sverige 

storbritannien 24 767 24 226 

tyskland 123 954 130 800 

UsA 190 763 205 150 

global services 2 831 2 831 

Summa 342 315 363 007 

goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Förvär vade 

verksamheter integreras med övriga verksamheter efter förvärv. därför genomförs 

prövningar av nedskrivningsbehov på segmentsnivå. segmenten identifieras 

som kassagenererande enheter med undantag för segmentet global services, där 

goodwill värden hänförs till respektive verksamhetsområde. 

de kassagenererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. 

dessa värden bygger på uppskattade framtida kassaflöden baserade på affärsplaner 

för de närmaste tre åren. tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet 

utifrån deras marknadsposition och utveckling. kassaflöden bortom treårsperioden 

extrapoleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år, vilken i beräkningarna 

satts till ca 3 procent för samtliga enheter. som diskonteringsränta tillämpas en vägd 

kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital. 

kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och 

hänsyn har därmed tagits till skillnader i marknadsräntor mellan de marknader där 

de olika enheterna har verksamhet. kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen 

på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en riskpremie 

som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i studsviks bransch. den 

vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp 

uppgår till mellan 9 och 11 (9) procent före skatt. Baserat på de antaganden och 

uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. studsvik 

har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i 

de vikti gaste antagandena avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Även dessa 

belopp översteg redovisade värden. 


Not 17 Innehav i intressebolag 


Per den 1 januari 22 064 - 

resultatandel 13 123 8 465 

erhållen utdelning från intressebolag –2 485 –744 

Överfört från övriga finansiella tillgångar 13 475 

erhållen andel genom förvärv av dotterbolag 50 

valutakursdifferenser –2 001 818 

Per den 31 december 30 701 22 064 

koncernens andel av resultatet i de viktigaste intressebolagen, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar (inklusive goodwill och skulder) är som följer. 

2009 Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Ägarandel % 

tHor treatment technologies, llc UsA 31 324 4 358 52 126 8 837 50 

Uk Nuclear Waste Management ltd storbritannien 4 696 4 693 5 037 317 15 

kraftAkademin AB sverige 68 17 120 –4 20 

Summa 36 088 9 068 57 283 9 150 

2008 Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Ägarandel % 

tHor treatment technologies, llc UsA 31 318 11 296 76 543 3 052 50 

Uk Nuclear Waste Management ltd storbritannien 5 724 5 584 7 965 0 15 

kraftAkademin AB sverige 68 12 145 3 20 

Summa 37 110 16 892 84 653 3 055 

tHor treatment technologies, llc är ett joint venture där studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflytande. ttt bedriver verksamhet 

med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i UsA. koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i ttt. 

Uk Nuclear Waste Management ltd är ett joint venture där studsvik är en av fyra delägare. studsvik har betydande inflytande genom representation i styrelse samt genom 

överförande av kunskap. NWM har utsetts att med Nuclear decommissioning Authority (NdA) ansvara för ledning och drift av slutförvarsanläggning samt att implementera 

en väl fungerande strategi för hantering av lågaktivt radioaktivt avfall i storbritannien. 

kraftAkademin AB producerar och förrättar utbildning för kärnkraftsindustrin. verksamhetsidén bygger på att ge kunderna möjlighet att komplettera sin interna utbildningsverksamhet 

med kurser och seminarier vid genomförandet av individuella kompetensutvecklingsplaner. studsvik bidrar till kraftAkademins verksamhet genom vår kompetens 

inom termohydraulik, reaktordynamik och strålskydd. 

Not 18 Finansiella instrument per kategori 

redovisningsprinciper för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster. 

Låne- och 

kundfordringar 

Tillgångar 

värderade till 

verkligt värde via 

resultaträkningen 

Derivat för 

säkringsändamål Summa 


Tillgångar i balansräkningen 

derivatinstrument 698 2 343 3 041 

kundfordringar och andra fordringar 299 830 299 830 

Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 18 284 18 284 

likvida medel 74 661 74 661 

Summa 374 491 18 982 2 343 395 816 

Skulder 




Övriga 

finansiella 

skulder 

Derivat för 


Skulder i balansräkningen 

Upplåning 369 889 369 889 


Summa 757 369 889 3 260 373 906 

Låne- och 

kundfordringar 

Tillgångar 




Derivat för 



Tillgångar i balansräkningen 

derivatinstrument 146 425 571 

kundfordringar och andra fordringar 309 156 309 156 

Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 15 344 15 344 

likvida medel 147 713 147 713 

Summa 456 869 15 490 425 472 784 

Skulder 




Övriga 

finansiella 

skulder 

Derivat för 


Skulder i balansräkningen 

Upplåning 388 262 388 262 


Summa 2 754 388 262 887 391 903 


Not 19 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet 

kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvisning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalningshistorik. 



Kundfordringar 

Motparter utan extern kreditrating 

– Nya kunder (mindre än 6 månader) 3 823 11 389 

– Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser 180 748 147 456 

– Befintliga kunder med vissa tidigare uteblivna betalningar 43 687 42 903 

Summa 228 258 201 748 

Lån till närstående 

Befintlig motpart utan tidigare betalningsförsummelser 3 435 3 360 

Summa 3 435 3 360 

Bankmedel och kortfristig upplåning 

AA 74 661 147 713 

Summa 74 661 147 713 

Derivatinstrument 

AA 3 041 571 

Summa 3 041 571 

ingen av de fullgoda finansiella tillgångarna har omförhandlats under det senaste året. inga av lånen till närstående är förfallna eller nedskrivna under året. 

Not 20 Derivatinstrument 


Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder 

valutaterminskontrakt – kassaflödessäkringar 3 041 4 017 571 3 641 

Hela det verkliga värdet på ett derivatinstrument som utgör ett säkringsinstrument klassificeras som långfristig tillgång eller skuld om den säkrade postens återstående löptid 

är längre än 12 månader och som kortfristig om återstående löptid understiger 12 månader. omvärdering av valutaterminskontrakt som uppfyller krav för säkringsredovisning, 

sker över eget kapital. Övriga terminskontrakt omvärderas över resultaträkningen. 

Utestående valutaterminskontrakt 2009-12-31 

INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR 

CAD DKK EUR GBP JPY NOK USD EUR USD 

Förfalloår 000 000 000 000 000 000 000 000 000 

2010 Belopp 16 700 643 2 103 4 099 119 717 125 5 416 715 1 967 

kurs 1 6,725 1,393 10,383 11,354 0,075 1,218 7,214 10,776 7,431 

2011 Belopp 452 299 125 825 

kurs 1 1,358 10,553 1,195 7,408 

2012 Belopp 125 467 

kurs 1 1,177 7,480 

2013 Belopp 125 170 

kurs 1 1,168 7,119 

2014 Belopp 125 82 

kurs 1 1,159 7,101 

2016 Belopp 8 800 

kurs 1 6,948 

2017 Belopp 5 000 

kurs 1 6,955 

2018 Belopp 3 200 

kurs 1 6,934 

omräknat till verkligt värde, ksek 204 954 1 498 24 622 46 431 9 319 715 49 571 7 364 14 125 

1 genomsnittlig kontraktskurs 

Nominellt belopp för utestående valutaterminskontrakt uppgår till ksek 385 959 (56 737). 


Not 21 Kundfordringar och andra fordringar 


kundfordringar 232 987 211 032 

Avgår – reservering för värdeminskning i 

fordringar –4 729 –9 284 

Kundfordringar netto 228 258 201 748 

lån till närstående 3 435 3 360 

Pågående tjänsteuppdrag 23 043 20 553 

skattefordringar 2 166 6 972 

Övriga fordringar 26 097 21 956 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

– Upplupna intäkter 3 034 31 853 

– Upplupna ränteintäkter 9 

– Förutbetalda hyror 352 1 768 

– Förutbetalda leasingavgifter 487 61 

– Förutbetalda försäkringspremier 3 689 7 368 

– Övriga förutbetalda kostnader 9 269 13 508 

Summa 299 830 309 156 

långfristig del 3 531 

kortfristig del 296 299 309 156 

Summa 299 830 309 156 

kundfordringar och andra fordringar har upptagits till verkligt värde. 

den effektiva räntan på långfristiga fordringar är som följer. 


lån till närstående (not 37) 2,2% 6,1% 

inget nedskrivningsbehov anses föreligga för de kundfordringar som är förfallna 

sedan mindre än 3 månader. Per den 31 december 2009 var kundfordringar uppgående 

till ksek 62 627 (84 573) förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs 

föreligga. dessa gäller ett antal oberoende kunder, vilka tidigare inte haft några 

betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan. 


Mindre än 3 månader 57 182 71 207 

3 till 6 månader 1 521 3 662 

Mer än 6 månader 3 924 9 704 

Summa 62 627 84 573 

redovisade belopp, per valuta, för koncernens kundfordringar och andra fordringar 

är följande. 


sek 82 947 89 629 

eUr 104 174 76 791 

gBP 17 805 91 223 

cAd 159 

Usd 90 443 49 931 

Andra valutor 4 302 1 582 

Summa 299 830 309 156 

Förändringar i reserven för osäkra fordringar är som följer. 


Per den 1 januari –9 284 –7 583 

omräkningsdifferens 644 –1 441 

reservering för osäkra fordringar 

Fordringar som skrivits bort som ej indriv 

–4 166 –333 

ningsbara 8 077 73 

Per den 31 december –4 729 –9 284 

Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår 

i posten övriga kostnader i resultaträkningen. Belopp som redovisas på värdeminskningskontot 

skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare 

likvida medel. i övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår 

inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. det finns ingen koncentration 

av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort 

antal kunder som är spridda internationellt. 

Not 22 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via 



onoterade aktieinnehav 2 976 5 558 

kapitalförsäkringar 10 807 9 786 

långfristiga bankplaceringar 4 501 

Summa 18 284 15 344 

i rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 

via resultaträkningen i kategorin kassaflöde från den löpande verksamheten som 

en del av förändringen av rörelsekapitalet. detta gäller dock inte långfris tiga bankplaceringar 

som redovisas som kassaflöde från finansieringsverksam heten. spärrade 

bankmedel i UsA uppgår till ksek 4 418 och redovisas som långfristiga bankplaceringar. 

det verkliga värdet för kapitalförsäkringar baseras på aktuella marknadsnoteringar. 

Not 23 Varulager 


råmaterial 4 560 4 891 

Pågående arbete 11 856 22 159 

Färdiga varor 1 542 1 767 

Summa 17 958 28 817 

den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten kostnad för sålda varor 

och uppgår till ksek 17 856 (30 510). 

Not 24 Likvida medel 


kassa och bank 74 661 146 620 

kortfristiga bankplaceringar 1 093 

Summa 74 661 147 713 

Not 25 Aktiekapital och övrigt tillskjutet kapital 

Antal aktier Aktiekapital 

Övrigt tillskjutet 

kapital 

Per den 1 januari 2008 8 218 611 8 219 225 959 

omföring inom eget kapital –687 

Per den 31 december 2008 8 218 611 8 219 225 272 

Per den 1 januari 2009 8 218 611 8 219 225 272 

Per den 31 december 2009 8 218 611 8 219 225 272 

samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0. 


Not 26 Balanserad vinst 

Per den 1 januari 2008 344 130 

Årets resultat –395 

Betald utdelning avseende 2007 –16 437 

omföring inom eget kapital 687 

Per den 31 december 2008 327 985 

Per den 1 januari 2009 327 985 

Årets resultat –35 198 

Betald utdelning avseende 2008 –8 219 

Per den 31 december 2009 284 568 

Not 27 Reserver 


Omräkningsreserv 

Säkringsreserv 

Summa 

reserver 

Per den 1 januari 2008 –9 932 - –9 932 

valutakursdifferenser 59 262 - 59 262 

kassaflödessäkringar 

– verkligt värdedifferenser –462 –462 

– skatt på verkligt värdedifferenser 121 121 

Per den 31 december 2008 49 330 –341 48 989 

Per den 1 januari 2009 49 330 –341 48 989 

valutakursdifferenser –22 479 - –22 479 

kassaflödessäkringar 

– verkligt värdedifferenser –4 936 –4 936 

– skatt på verkligt värdedifferenser 1 298 1 298 

Per den 31 december 2009 26 851 –3 979 22 872 

Not 28 Leverantörsskulder och andra skulder 


leverantörsskulder 70 675 97 387 

skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 43 616 29 425 

Förskott från kunder 19 717 32 605 

sociala avgifter och andra skatter 70 934 54 508 

Övriga skulder 15 337 16 432 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

– Förutbetalda intäkter 13 796 19 947 

– Upplupna räntekostnader 436 1 836 

– Upplupna löner 31 252 31 280 

– Upplupna pensionskostnader 10 042 9 138 

– Upplupna konsult och servicekostnader 953 29 

– Upplupna revisionsarvoden 258 

– Övriga poster 69 068 74 063 

Summa 346 084 366 650 

långfristig del 11 381 9 138 


Summa 346 084 366 650 

Not 29 Upplåning 




Summa 369 889 388 262 

som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i studsvik Uk ltd, studsvik 

gmbH och studsvik verwaltungs gmbH. koncernens upplåning redovisas till 

verkligt värde. 

Koncernens exponering, avseende upplåning, 

för förändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter 

för ränte omförhandling på balans dagen 2009 2008 

06 månader 200 471 

612 månader 166 078 388 262 

1–5 år 3 340 

Summa 369 889 388 262 

Banklånen förfaller fram till 2017. i summa upplåning ingår banklån och annan 

upplåning mot säkerhet med ksek 156 662 (99 099). säkerhet för banklån utgörs 

av koncernens aktier i dotterbolag. 

Förfallodagar för upplåning 2009 2008 

Mindre än 1 år 85 353 37 742 

Mellan 1 och 2 år 164 547 59 631 

Mellan 2 och 5 år 107 154 225 475 

Mer än 5 år 12 835 65 414 

Summa 369 889 388 262 

Redovisade belopp, per valuta, 

för koncernens upplåning 2009 2008 

sek 3 340 

eUr 84 521 99 480 

Usd 211 943 219 342 

gBP 70 085 69 440 

Summa 369 889 388 262 

Koncernen har följande ej 

utnyttjade kreditfaciliteter 2009 2008 

rörlig ränta 

– löper ut inom ett år 32 828 31 882 

– löper ut efter mer än ett år 4 820 4 950 

Summa 37 648 36 832 

de lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över 

vid varierande tidpunkter under 2010. 

Genomsnittlig effektiv ränta 

på balansdagen, banklån 2009 2008 

sek 1,65% 

eUr 3,56% 4,45% 

Usd 4,20% 4,54% 

gBP 5,12% 7,24% 


Not 30 Uppskjuten skatt 

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser 

samma skattemyndighet. de kvittade beloppen är som följer. 

Kvittade belopp 

Uppskjutna skattefordringar 


Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader 91 661 49 434 

Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader 1 900 14 553 

Summa 93 561 63 987 

Uppskjutna skatteskulder 

Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader 32 737 31 780 

Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader 1 218 2 549 

Summa 33 955 34 329 

Skattemässiga 

Verkligt 

Uppskjutna skattefordringar 

underskott värde-vinster Övrigt Summa 

Per den 1 januari 2008 41 460 - 148 41 608 

redovisat i resultaträkningen 15 063 1 693 16 756 

omföring från övriga finansiella fordringar 1 550 1 550 

skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat 121 121 

omföring till aktuell skatt –2 792 –2 792 

omräkningsdifferenser 6 744 6 744 

Per den 31 december 2008 60 475 121 3 391 63 987 

redovisat i resultaträkningen 35 202 826 –586 35 442 

skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat 109 109 

omräkningsdifferenser –5 977 –5 977 

Per den 31 december 2009 89 700 1 056 2 805 93 561 

Skattemässiga 

Verkligt 

Uppskjutna skatteskulder 

överavskrivningar värde-vinster Övrigt Summa 

Per den 1 januari 2008 5 431 - 35 458 40 889 

redovisat i resultaträkningen 1 124 1 406 2 530 

omföring från övriga finansiella skulder –14 488 –14 488 

Förändring genom förvärv 458 458 

omräkningsdifferenser 4 940 4 940 

Per den 31 december 2008 6 555 - 27 774 34 329 

redovisat i resultaträkningen –538 1 989 2 633 4 084 

skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat –1 189 –1 189 

omföring till aktuell skatt –1 091 –1 091 

omräkningsdifferenser –2 178 –2 178 


Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida 

beskattnings bara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i UsA. dessa uppgår totalt till MUsd 47,2 (38,9), att 

utnyttjas inom en 20årsperiod. i koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i UsA med Msek 70,5 (56,1). 


Not 31 Pensionsförpliktelser 

Förmånsbestämda pensionsplaner 

inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt 

är baserade på slutlön. de planer, som har ansetts vara materiella, finns i tyskland. 

en omklassificering har skett avseende en förmånsbaserad pensionsplan i sverige. 

Pensionsplanen är från 2005 avgiftsbestämd. Övriga pensionsförpliktelser har ej 

ansetts medföra någon materiell effekt, varför dessa ej har räknats om enligt iAs 19. 

Pensionsförsäkring i Alecta 

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i sverige tryggas 

genom en försäkring i Alecta. enligt ett uttalande från redovisningsrådets Akutgrupp, 

UrA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets givare. 

För räken skapsåret 2009 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som 

gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen 

enligt itP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som 

en avgifts bestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i 

Alecta uppgår till ksek 5 341 (3 846). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna 

och/eller de försäkrade. vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott 

i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 136 (126) procent. den kollek tiva 

konsoliderings nivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av 

försäkringsåtag andena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, 

vilka inte överen sstämmer med iAs 19. 



Förpliktelser i balansräkning för 

Pensionsförmåner 

Redovisning i resultaträkning avseende (not 9) 

7 489 7 790 

Pensionskostnader 28 219 22 987 

Belopp som redovisas i balansräkningen 2009 2008 

Nuvärde för ofonderade förpliktelser 7 489 7 790 

Summa 7 489 7 790 

Belopp som redovisas i resultaträkningen 

Förmånsbestämda planer 


kostnader för tjänstgöring under innevarande år 83 328 

räntekostnad 148 58 

Summa 231 386 

Av den totala kostnaden ingick ksek 51 (76) och 180 (310) i posterna kostnad sålda 

varor respektive Administrationskostnader. den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar 

uppgick till ksek (). 

Förändringar i den skuld som redovisas 

i koncernens balansräkning 2009 2008 

Vid årets början 7 790 5 961 

omräkningsdifferenser –490 1 476 

summa kostnader redovisade i resultaträkning 231 386 

erlagda avgifter –42 –33 

Vid årets slut 7 489 7 790 

Totala pensionskostnader som redovisas 

i koncernens resultaträkning 2009 2008 

summa kostnader för förmånsbestämda planer 231 386 

summa kostnader för avgiftsbestämda planer 23 527 19 214 

kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 4 461 3 387 

Summa 28 219 22 987 

Aktuariella antaganden 2009 2008 

diskonteringsränta 5,3% 5,6% 

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 0,0% 0,0% 

Framtida löneökningar 3,0% 3,0% 

Framtida pensionsökningar 1,8% 2,2% 

Not 32 Övriga avsättningar 

Framtida 

avfallskostnader 

Omstrukturering 

Övriga 

avsättningar 

Total 

Per den 1 januari 2009 

kostnadsfört i koncernens 

resultaträkning 

53 461 7 580 32 608 93 649 

– tillkommande avsättningar 6 502 36 793 43 295 

omföringar 

effekter av ändrade förutsättningar 

–27 411 –7 580 34 991 0 

för diskontering 886 3 338 4 224 

Utnyttjat belopp under perioden –1 712 –1 050 –2 762 

omräkningsdifferens –2 227 –2 227 


långfristig del 30 985 97 379 128 364 

kortfristig del 741 7 074 7 815 

Summa 31 726 0 104 453 136 179 

Framtida avfallskostnader 

koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras 

inom ramen för de system och regler som gäller i de länder studsvik bedriver 

verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall samt 

även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då 

uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens 

svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 

1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Betal ningsskyldiga 

för denna avgift är de svenska kärnkraftsproducenterna. inbetalda avgifter 

förvaltas av den så kallade kärnavfallsfonden. 

Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av studsvik som 

kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. studsvik är inte 

betal ningsskyldigt enligt den aktuella lagen. studsviks ansvar för rivning och avfallshantering 

avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, 

system och komponenter, som tillkommit efter den 30 juni 1991. studsvik beräknar 

löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. redovisad avsättning 

omfattar omhändertagande av avfall med Msek 31,7. Av de totala avsättningarna 

förväntas Msek 0,7 utnyttjas under 2010 och resterande för väntas utnyttjas successivt 

och tidigast med början 2011. 

Omstrukturering 

i december 2004 beslutade studsvik AB:s styrelse att koncernens reaktordrift skulle 

upphöra under 2005. driften upphörde i juni 2005 varefter en omstrukturering av 

verksamheten påbörjades. denna avslutades i sin helhet under 2009. kvarvar ande 

avsättningar omfattar rivning av vissa installationer i reaktorn för vilka studsvik 

ansvarar och har omklassificerats till övriga avsättningar. 

Övriga avsättningar 

Övriga avsättningar omfattar framtida kostnader för rivning av de svenska, brit tiska 

samt amerikanska avfallshanteringsanläggningarna. därutöver ingår fram tida kostnader 

för rivning av övriga kärntekniska anläggningar i sverige till den del de inte 

täcks av medel i kärnavfallsfonden. Av de totala avsättningarna förväntas Msek 7,1 

utnyttjas under 2010 och avser kärntekniska anlägg ningar i sverige. resterande 

del av avsättningarna förväntas ut nyttjas först i samband med avveckling av verksamhet. 

Not 33 Kassaflöde från rörelsen 

Poster som inte ingår i kassaflödet 2009 2008 

Av och nedskrivningar 75 246 67 452 

strukturkostnader i Uk och UsA 30 316 

resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar –344 –2 124 

resultat vid avyttring av dotterbolag och andra affärsenheter 

–6 730 

resultatandelar intressebolag –13 123 –8 465 

Förändring i avsättningar 7 880 4 079 

Summa 93 245 60 942 


Not 34 Eventualförpliktelser 

koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier 

samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. 

Några väsent liga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. 

i sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående 

till ksek 66 836 (63 290) till tredje man. inga ytterligare betalningar förväntas per 

datumet för dessa finansiella rapporter. 

Not 35 Åtaganden 

INVESTERINGSÅTAGANDEN 

kontrakterade investeringar på balansdagen, som ännu inte redovisats i de finansiella 

rapporterna, uppgår till följande belopp. 


Materiella anläggningstillgångar 17 095 17 424 

Summa 17 095 17 424 

ÅTAGANDE AVSEENDE OPERATIONELL LEASING 

leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till 

ksek 11 943 (23 591). 

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter 2009 2008 

inom 1 år 5 135 13 733 

Mellan 1 och 5 år 15 119 19 211 

Mer än 5 år 3 819 

Summa 20 254 36 763 

ÅTAGANDE AVSEENDE FINANSIELL LEASING 

Tillgångar aktiverade som finansiell leasing 

Inventarier 

och verktyg 

Ingående bokfört värde den 1 januari 2008 8 243 

Årets avskrivning –2 904 

omräkningsdifferenser 1 114 

Utgående bokfört värde den 31 december 2008 6 453 

Ingående bokfört värde den 1 januari 2009 6 453 

investeringar 3 365 

Årets avskrivning –130 

Avyttringar och utrangeringar –5 807 

omräkningsdifferenser –446 

Utgående bokfört värde den 31 december 2009 3 435 

Framtida sammanlagda minimileaseavgifter 2009 2008 

inom 1 år 725 303 

Mellan 1 och 5 år 2 738 8 217 

Summa 3 463 8 520 

leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till ksek 146 (64). 

koncernens finansiella leasing har i huvudsak bestått av transportfordon i logistikverksamheten 

i UsA. denna avyttrades under året till r&r trucking. Under året 

tillkom en finansiell leasing på en bandsåg för stora komponenter i den svenska 

verksamheten. 

Not 36 Avyttringar 

Nedan sammanfattas avyttringarna under 2009. 

Avyttringstidpunkt Verksamhet Land Segment Intäkter 1 

Antal 

anställda 1 

den 1 april 2009 AB svAFo sverige Övrigt 63 432 4 

den 5 oktober 2009 Persondosimetri sverige global services 4 388 4 

1 Årsintäkter och antal anställda vid avyttringstidpunkten. 

Avyttringar 

Ägandet av AB svAFo togs över av de fyra kärnkraftbolagen okg AB, ringhals AB, 

Forsmarks kraftgrupp AB och Barsebäck kraft AB. AB svAFo är ett icke kommersiellt 

företag vars uppgift är att ta hand om historiskt avfall enligt den s k studsviks lagen. 

verksamheten har helt finansierats via medel ur kärnavfallsfonden. genom avyttringen 

kan studsvik fullt ut koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Över låtelsen har 

skett till bokfört värde utan förpliktelser för studsvik avseende kvarvarande anläggningar. 

som en del i global services strategi att fokusera på sina kärnverksamheter 

avytt rades Persondosimetriverksamheten. laboratoriet för persondosimetri är det 

största oberoende laboratoriet i sverige med ca 500 kunder inom framförallt medicinskt 

relaterade verksamheter. 

i nedanstående tabell presenteras redovisat värde för avyttrad verksamhet per avyttringstidpunkten. 

Redovisat värde för tillgångar och skulder för avyttringarna 

46 Noter till koNcerNredovisNiNgeN s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9 


Materiella anläggningstillgångar 114 

Finansiella anläggningstillgångar 2 582 

kundfordringar och övriga fordringar 5 138 

leverantörsskulder och övriga skulder –24 952 

Identifierbara tillgångar, netto –17 118 

realisationsvinst 6 730 

Erhållen köpeskilling och erhållna likvida medel –10 388 

AB svAFo hade vid överlåtelsen en nettokassa på Msek 18,4, huvudsakligen bestående 

av förskott från kärnavfallsfonden. Överlåtelsen innebar att koncernens likvida 

medel minskade med Msek 17,4. 

Not 37 Transaktioner med närstående 

studsvik, inc. äger 50 procent av tHor treatment technologies, llc (ttt). enligt ett 

s k ”Joint venture operating Agreement” ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings, 

teknik och marknadsföringstjänster till ttt. studsvik äger 15 procent 

av Uk Nuclear Waste Management ltd (NWM), där studsvik i ett konsortium tillsammans 

med övriga ägarparter ska leda och driva slutförvarsanläggning för lågaktivt 

radioaktivt avfall i storbritannien. 

Transaktioner med intressebolag 2009 2008 

Försäljning av tjänster 

– tHor treatment technologies, llc 9 473 7 315 

– Uk Nuclear Waste Management ltd 3 584 4 155 

Fordringar på närstående 

– tHor treatment technologies, llc 272 2 664 

– Uk Nuclear Waste Management ltd 226 1 176 

Förändring lån till närstående 

– Uk Nuclear Waste Management ltd 0 3 360 

enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor.

Not 38 Information om styrelse och ledande befattningshavare 

Löner och övriga förmåner 2009 

styrelsens ordförande 


Grundlön/ 

Styrelsearvode 

Kommittéarvode 

Rörlig 

ersättning 

Övriga 

förmåner 

Pensionskostnad 

Övriga 

ersättningar Summa 

Anders Ullberg 650 50 700 

styrelseledamöter (6) 

Jan Barchan 169 169 

ingemar eliasson 225 100 325 

lars engström 225 225 

Anna karinen 350 350 

Alf lindfors 225 225 

Per ludvigsson 225 50 275 

Arbetstagarrepresentanter (4) 0 

verkställande direktören 2 692 121 1 088 3 901 

Andra ledande befattningshavare (9) 11 806 1 082 767 3 016 1 602 18 273 

varav avgående (2) 2 066 298 79 507 1 602 4 552 

Summa 16 567 200 1 082 888 4 104 1 602 24 443 

Löner och övriga förmåner 2008 

styrelsens ordförande 

Grundlön/ 

Styrelsearvode 

Kommittéarvode 

Rörlig 

ersättning 

Övriga 

förmåner 

Pensionskostnad 

Övriga 

ersättningar Summa 

Anders Ullberg 625 25 650 

styrelseledamöter (6) 

Jan Barchan 212 212 

ingemar eliasson 212 50 262 

lars engström 112 112 

Anna karinen 350 350 

Alf lindfors 212 212 

Per ludvigsson 212 25 237 

leif Nilsson* 100 100 

Arbetstagarrepresentanter (4) 22 22 

verkställande direktören 2 692 148 799 3 639 

Andra ledande befattningshavare (8) 11 025 661 550 2 575 14 811 

Summa 15 774 100 661 698 3 374 - 20 607 

*styrelseledamot t o m 22 april 2008. 

Ersättningar till styrelse och andra 

ledande befattningshavare 2009 2008 

Moderbolaget 

löner och andra ersättningar 9 171 8 802 

– varav bonus 518 93 

Pensioner 3 020 2 504 

Antal personer 15 16 

Dotterbolagen 


– varav bonus 564 568 

Pensioner 1 084 870 


Koncernen 


– varav bonus 1 082 661 

Pensioner 4 104 3 374 


Principer 

styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse och kommittéarvode 

under 2009. 

Bonus 

verkställande direktören har rätt till bonus. Formerna för den rörliga lönedelen 

fastställs årligen. För 2010 är den rörliga lönedelen baserad på utvecklingen av 

koncer nens försäljningsintäkter och rörelsemarginal och maximerad till 50 procent 

av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras bonus för 2010 på utfall i 

rela tion till individuellt satta mål på såväl koncern som enhetsnivå. vid 100 procent 

måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår bonus med 50 procent av grundlönen. 

Finansiella instrument 

inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal. 

Pension 

verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. verkställande direktören erhåller 

pension enligt itPplanen. därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 

17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien 

utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. 

Ålders pension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören 

uppnått 65 års ålder och under 20 år. storleken på pensionen beräknas på 

det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För 

övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Pensionsutfästelserna 

är oantastbara. 

Uppsägning och avgångsersättning 

verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 

12 månader vid uppsägning från bolagets sida. vid uppsägning från bolagets sida 

utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 

12 månadslöner. om studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen 

eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har 

verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett 

från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak 

att uppsägningstiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 

12 månader. vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, 

vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. 


Noter till ModerBolAgets redovisNiNg 

se även not 1.2. 

Not 39 Försäljningsintäkter 

Försäljningsintäkter fördelade 

på geografiska marknader 2009 2008 

sverige 4 213 3 964 

europa, exklusive sverige 3 941 3 775 

Nordamerika 3 004 3 059 

Summa 11 158 10 798 

Not 40 Ersättningar till anställda 

styrelsen och verkställande 

direktören 

Löner 

och andra 

ersättn 

(varav 

bonus) 

4 971 

() 

Övriga anställda 9 669 

(600) 

Summa 14 640 

(600) 

se vidare not 38. 

Sociala 

kostnader 

(varav 

pensionskostnader) 

48 Noter till ModerBolAgets redovisNiNg 


1 959 

(1 083) 

8 409 

(4 577) 

10 368 

(5 660) 

Not 41 Kostnader fördelade per kostnadsslag 

Löner 

och andra 

ersättn 

(varav 

bonus) 

4 787 

(–110) 

8 977 

(650) 

13 764 

(540) 

Sociala 

kostnader 

(varav 

pensionskostnader) 

2 358 

(758) 

6 016 

(3 043) 

8 374 

(3 801) 


inköp av material och tjänster 19 205 18 535 

Personalkostnader 22 646 21 406 

Avskrivningar 317 336 

Summa 42 168 40 277 

i tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med: 


PricewaterhouseCoopers 

revisionsuppdrag 1 558 801 

konsultuppdrag 871 202 

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga 

arbetsupp gifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning 

eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat 

är andra uppdrag. 

Not 42 Avskrivningar 


Enligt plan Bokförd Enligt plan Bokförd 

inventarier och verktyg 317 317 336 336 

Summa 317 317 336 336 

Not 43 Operationella leasingavtal 


Förfaller till betalning inom ett år 1 324 1 118 

Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 428 928 

Summa 1 752 2 046 

Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella 

villkor. 

Not 44 Ränteintäkter och liknande resultatposter 


räntor 10 948 12 707 

erhållna utdelningar 32 050 

kursdifferenser 2 645 1 211 

Summa 45 643 13 918 

Varav avseende koncernföretag 

räntor 10 638 10 187 

erhållna utdelningar 32 050 

Summa 42 688 10 187 

Not 45 Räntekostnader och liknande resultatposter 


räntor 10 877 10 008 

kursdifferenser 3 154 990 

Övriga finansiella kostnader 189 67 

Summa 14 220 11 065 

Varav avseende koncernföretag 

räntor 462 1 499 

Summa 462 1 499 

Not 46 Bokslutsdispositioner 


Upplösning av periodiseringsfond 2 510 4 363 

Summa 2 510 4 363 

Not 47 Inkomstskatt 


Aktuell skatt 

Aktuell skatt på årets resultat 7 402 5 819 

Justering avseende tidigare år 183 112 

Summa 7 585 5 931 

Uppskjuten skatt 

Uppkomst och återföring av temporära skillnader 400 1 024 

effekt av förändring i den svenska skattesatsen –156 

Summa 244 1 024 

Summa inkomstskatt 7 829 6 955 

svensk inkomstskatt uppgår till 26,3 (28) procent. inkomstskatten på moder bolagets 

resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha fram kommit 

vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultatet enligt följande. 

s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9

Not 47 (forts) 



resultat före skatt 2 903 –21 493 

skatt enligt gällande skattesats –764 6 018 

ej skattepliktiga intäkter 8 429 76 

ej avdragsgilla kostnader –263 –275 

Uppskjuten skattefordran avseende pensioner 235 1 024 

Justering tidigare års taxering 183 112 

Övrigt 9 

Summa 7 829 6 955 

till följd av ändringen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent, 

som gäller från den 1 januari 2009, har berörda redovisade värden för uppskjuten 

skatt räknats om. 

vägd genomsnittlig skattesats var –270 (32) procent, huvudsakligen som en 

effekt av mottagen utdelning från dotterbolag (not 44). 

Not 48 Materiella anläggningstillgångar 


Inventarier och verktyg 

ingående anskaffningsvärde 1 771 2 416 

Årets investeringar 182 

Försäljningar och utrangeringar –827 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 771 1 771 

ingående avskrivningar –1 067 –752 

Årets avskrivningar –317 –336 

Försäljningar och utrangeringar 21 

Utgående ackumulerade avskrivningar –1 384 –1 067 

Utgående planenligt restvärde 387 704 

Not 49 Finansiella anläggningstillgångar 


Aktier i dotterbolag 

ingående anskaffningsvärde 822 068 822 346 

Aktieägartillskott 34 393 

Försäljning –1 000 

Justering av anskaffningsvärde –278 

Utgående anskaffningsvärden 855 461 822 068 

ingående nedskrivningar –42 949 –42 949 

Utgående nedskrivningar –42 949 –42 949 

Utgående värde 812 512 779 119 

Fordringar hos koncernföretag 

lån till studsvik Holding, inc.koncernen 

– ingående anskaffningsvärde 169 314 154 094 

– tillkommande/avgående poster 7 825 –14 929 

– valutakursdifferenser –10 801 30 149 


lån till studsvik Uk ltd 

– ingående anskaffningsvärde 52 048 

– tillkommande/avgående poster 85 537 52 048 

– omvandling till aktieägartillskott –34 393 

– valutakursdifferenser –2 664 


Andra långfristiga fordringar 

– ingående anskaffningsvärde 12 148 10 918 

– tillkommande/avgående poster 904 1 230 


Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Förutbetalda hyror 211 215 

Förutbetalda försäkringspremier 128 

Övrigt 802 1 172 

Summa 1 013 1 515 

Not 51 Aktier och andelar i dotterbolag 

KapitalRösträttsandel i % andel i % 

Antal 

andelar/ 

aktier Nominellt värde 

Bokfört 

värde 

Moderbolagets innehav 

studsvik Holding, inc. 100 100 2 000 kUsd 25 372 568 747 

studsvik Nuclear AB 100 100 5 000 ksek 50 000 133 400 

studsvik scandpower, inc. 79 79 1 503 kUsd 149 984 

studsvik scandpower AB 91 91 910 ksek 91 603 

studsvik Japan ltd 100 100 10 000 kJPY 10 000 373 

studsvik germany gmbH 

studsvik verwaltungs 

100 100 keUr 26 241 

gmbH 100 100 keUr 26 261 

studsvik Uk ltd 

studsvik instrument 

100 100 1 022 500 kgBP 1 023 89 797 

systems AB 100 100 17 000 ksek 17 000 18 106 

Summa 812 512 

Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte 

Organisationsnummer Säte 

studsvik Nuclear AB 5560516212 Nyköping 

AlArA Holding i skultuna AB 5565736591 Nyköping 

AlArA engineering AB 5565148177 Nyköping 

studsvik scandpower, inc. 363088916 Boston, UsA 

studsvik scandpower AB 5561378190 Nyköping 

studsvik scandpower As 008797.45012 kjeller, Norge 

studsvik scandpower gmbH HrB 4839 Norderstedt, tyskland 

studsvik scandpower suisse gmbH cH400.4.021.112.4 Fischbachgöslikon, 

schweiz 

studsvik Japan ltd tokyo, Japan 

studsvik Holding, inc. 353481732 erwin, UsA 

studsvik, inc. 362999957 erwin, UsA 

studsvik Processing Facility erwin, 

llc 

364063922 erwin, UsA 

rAce Holding, llc 202472653 erwin, UsA 

studsvik Processing Facility 

Memphis, llc 

621801098 erwin, UsA 

studsvik logistics, llc 770631902 erwin, UsA 

studsvik germany gmbH HrB 504467 Mannheim, tyskland 

studsvik verwaltungs gmbH HrB 504468 Mannheim, tyskland 

studsvik gmbH & co. kg HrA 503411 Mannheim, tyskland 

studsvik sAs 504440330 Paris, Frankrike 

studsvik Uk ltd 0477 2229 Newcastle, england 

studsvik Alpha engineering ltd 0365 8198 Newcastle, england 

studsvik instrument systems AB 5561971481 Nyköping 

Not 52 Obeskattade reserver 


Periodiseringsfond 2 510 

Summa - 2 510 

Noter till ModerBolAgets redovisNiNg 49

Not 53 Skulder till kreditinstitut 

50 Noter till ModerBolAgets redovisNiNg 


Banklån 



Summa 201 882 221 165 

Not 54 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 


semesterlöneskuld 1 973 2 115 

Upplupna sociala avgifter 4 681 4 418 

Upplupna utgiftsräntor 436 1 836 

Övriga 88 560 

Summa 7 178 8 929 

Not 55 Ställda säkerheter 


Aktier i dotterbolag 90 299 502 

Summa 90 299 502 

Not 56 Ansvarsförbindelser 


garantier 830 1 311 

Ansvarförbindelser avseende försäkringar 2 989 1 845 

Summa 3 819 3 156 

Moderbolaget har därutöver borgensåtagande för dotterbolag såsom för egen 

skuld. 

Not 57 Derivatinstrument 


Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder 

valutaterminskontrakt 35 15 

omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkningen. 

Utestående valutakontrakt/terminer 2009-12-31 

INFLÖDESVALUTOR 

GBP USD 

Förfalloår 

000 000 

2010 Belopp 3 770 3 190 

snittkurs 11,372 7,188 

omräknat till verkligt värde 42 644 22 890 

Not 58 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 


inventarier och verktyg 182 

Summa - 182 

Not 59 Kassaflöde från rörelsen 

Poster som inte ingår i kassaflödet 2009 2008 

Avskrivningar 317 336 

resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar –770 

Summa 317 –434 

Not 60 Transaktioner med närstående 

Inköp och försäljning mellan koncernföretag 

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag 

inom studsvikkoncernen. 


inköp 7% 4% 

Försäljning 100% 100% 

vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning 

som vid transaktioner med externa parter. 

Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och 

verkställande direktör 

verkställande direktörens uppsägning är 6 månader vid egen uppsägning och 

12 måna der vid uppsägning från bolagets sida. vid uppsägning från bolagets sida 

utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvar ande 

12 månadslöner. om studsvik skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att 

bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande 

direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från 

bolagets sida. se vidare not 38. 

Not 61 Antal anställda 


kvinnor 5 5 

Män 7 6 

Summa 12 11 

Styrelseledamöter och 

ledande befattningshavare 

Antal på 

balansdagen 


Varav 

män 

Antal på 

balansdagen 

Varav 

män 

styrelseledamöter 11 8 11 8 

verkställande direktör och 

andra ledande befattningshavare 

3 3 5 4 

Not 62 Investering i dotterbolag 


Aktieägartillskott 34 393 

Summa 34 393 - 

Aktieägartillskott till studsvik Uk ltd genom omvandling av lån. 

s t U d s v i k A B ( P U B l ) Å r s r e d o v i s N i N g 2 0 0 9


Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på 

årsstämman den 29 april 2010. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella 

redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och 

resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av 

moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande 

översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver 

väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. 

Nyköping den 8 mars 2010 

Anders Ullberg Anna Karinen Ingemar Eliasson 

Ordförande Vice ordförande Ledamot 

Lars Engström Maria Lindberg Alf Lindfors 

Ledamot Arbetstagarrepresentant Ledamot 

Per Ludvigsson Roger Lundström 

Ledamot Arbetstagarrepresentant 

Magnus Groth 

Verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har lämnats den 15 mars 2010 

PricewaterhouseCoopers AB 

Magnus Brändström Göran Tidström 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

Huvudansvarig revisor 

51

Revisionsberättelse 

52 REVISIONSBERÄTTELSE 

Till årsstämman i Studsvik AB (publ.) 

Org nr 556501-0997 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning i Studsvik AB (publ.), för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen 

av detta dokument på sidorna 5–51. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna 

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att 

inter nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet 

av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på 

grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller 

väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i 

räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande 

direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören 

gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i 

årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga 

beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat 

sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss 

rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och 

ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella 

redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens 

resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, 

disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande 

direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 

Stockholm den 15 mars 2010 

PricewaterhouseCoopers AB 

Magnus Brändström Göran Tidström 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

Huvudansvarig revisor 


Bolagsstyrning 

Sverige 


Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt 

aktie bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget 

är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet 

inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för 

bolagsstyrningen ligger bolagsordningen och den svenska 

aktiebolagslagen, ett flertal svenska och utländska lagar och 

förordningar samt Svensk kod för bolagsstyrning. 

Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer. 

Bolagsstämma 

Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. 

Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner 

och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att 

bland annat fastställa resultat- och balansräkning, besluta 

om hur det ekonomiska resultatet ska disponeras samt välja 

styrelse och revisorer. 

Antalet aktieägare den 31 december 2009 var 4 335. 

Det totala antalet aktier uppgick till MSEK 8 218 611. Alla 

aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. 

Vid årsstämman i april 2009 deltog 43 aktieägare 

med totalt 52,8 (48,3) procent av antalet röster i bolaget. 

Års stämman fastställde koncernens resultat- och balans- 

räk ningar, antog styrelsens förslag att dela ut 1 krona per 

aktie samt beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet. Styrelse- 

ledamöterna omvaldes och Anders Ullberg utsågs till ord- 

förande. Stämman fastställde även principer för ersättning 

till ledande befattningshavare och bestämde formen för 

hur valberedningen ska utses. Protokollet från årsstämman 

finns på bolagets hemsida. 

Valberedning 

Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman 

styrelseledamöter, styrelseordförande och 

Valberedning 

Revisorer 


Aktieägare 

genom bolagsstämma 

Styrelse 

Verkställande direktör 

/ koncernchef 

Koncernledning 

Revisionsutskott 

Ersättningsutskott 

Tyskland USA Global 

Services 

revi sorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också 

lämna förslag till ny valberedning eller föreslå modell för hur 

valberedning ska utses. 

Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av 

styrelsens ordförande samt representanter för var och en av 

de tre största ägarna. Ordföranden kontaktade de största 

ägarna under tredje kvartalet 2009 för att utse valberedning. 

Valberedningens sammansättning offentliggjordes i 

november 2009. Valberedningen består av: 

Jan Barchan, Briban Invest (även styrelseledamot 

Studsvik) 

Peter Rudman, Nordea fonder 

Bill Tunbrant, representant för familjen Karinen 

Anders Ullberg, styrelseordförande Studsvik 

Valberedningen har haft tre sammanträden. Val bered- 

ningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny 

valberedning utsetts. 

Styrelsens sammansättning 

Studsvik AB:s styrelse består av sju bolagsstämmovalda 

ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med två 

suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna 

Unionen och Sveriges Ingenjörer. Styrelseledamöterna 

presen teras på sidorna 56–57. 

De av stämman valda ledamöterna är alla med undan- 

tag av Jan Barchan, Anna Karinen och Per Ludvigsson att 

betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och 

bolags ledningen samt större aktieägare. 

Ordförande 

Anders Ullberg är styrelsens ordförande och leder styrelsens 

arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling 

mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna 

fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett 

fullgott arbete. Ordföranden håller kontakt med VD och 

vice VD och genomför möten med dessa i olika frågor allt 

efter behov. 

Styrelsens arbete 

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter 

på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas 

intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som 

årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen 

anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och 

VD, ordförandens respektive VD:s ansvar samt formerna för 

den ekonomiska rapporteringen. 

VD deltar i styrelsens arbete och andra medlemmar 

ur koncernens ledningsgrupp deltar när så är påkallat. 

BOLAGSSTYRNING 53

54 BOLAGSSTYRNING 

Koncernens ekonomidirektör tillika vice VD är styrelsens 

sekreterare. 

Under 2009 hade styrelsen sju ordinarie samman träden 

inklusive konstituerande styrelsesammanträde i anslutning 

till årsstämman, och därutöver tre extra sammanträden. 

Ledamöternas närvaro framgår av tabellen nedan. 

Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid 

styrelse möten information om bolagets ekonomiska och 

finansiella läge. Inför varje styrelsemöte går ordföranden 

och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och 

underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till 

ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. 

Under 2009 ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet 

åt koncernens utveckling i Storbritannien, varvid beslutades 

att fokusera verksamheten till avfallshantering samt mindre 

projekt och därmed avveckla koncernens engagemang 

i större projekt. Styrelsen behandlade även utvecklingen 

inom avfallshantering i USA, där en ny affärsmodell för 

hantering av medelaktivt avfall infördes 2008 och delar av 

verksamheten avyttrats. Även respektive segments strategiska 

position och förutsättningar behandlades varefter 

en strategisk plan för koncernen för perioden 2009–2011 

fastställdes. Bolagets revisorer rapporterade sina iakttagelser 

från granskningen av årsbokslutet och granskningen 

av delårsbokslut och internkontroll vid tre sammanträden 

under året. 

Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen 

utvärderas och att valberedningen får nödvändig information 

om resultatet av utvärderingen. 

Policies, riktlinjer och instruktioner 

Styrelsen reviderar och fastställer årligen koncernens policies 

och riktlinjer samt koncernens uppförandekod. Uppförandekoden, 

som finns att tillgå på Studsviks hemsida, 

syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, 

minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla 

Studsviks kärnvärden. 

VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade 

på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer 

och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar 

primärt den finansiella rapporteringen samt informationsteknik 

(IT). Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga 

på koncernens intranät. 

Styrelseledamöter Invald Närvaro 


Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. 

Ersättning sutskottet lämnar styrelsen förslag till VD:s lön 

och övriga anställningsvillkor, och godkänner efter förslag 

från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncern- 

ledningen. Utskottet förbereder också styrelsens förslag 

till stämman avseende principer för ersättning och övriga 

anställningsvillkor till koncernledningen. Aktuella principer 

anger att ledande befattningshavare ska erbjudas en fast 

marknadsmässig lön och att de även kan erbjudas bonus 

om högst 50 procent av fast lön. 

Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen 

årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt 

arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Anders 

Ullberg (ordförande) samt Jan Barchan och Anna Karinen. 


Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott för att kvalitetssäkra 

bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet 

utgörs av Ingemar Eliasson (ordförande), Per Ludvigsson 

samt Anders Ullberg. Föredragande i utskottet är ekonomidirektören. 

Under året har utskottet behandlat risker 

relaterade till koncernens verksamheter, kalkylering och 

riskanalys, projektstyrning, redovisningsprocedurer och 

rutiner, koncernens finansiering samt koncernens försäkringsskydd. 

Bolagets revisorer har till utskottet rapporterat sina 

iakttagelser från granskningen av ”hard-close” och internkontroll, 

som genomfördes i anslutning till bokslutet 

för tredje kvartalet. Utskottet sammanträder inför varje 

rapport tillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade 

utskottet fyra sammanträden. 

Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen 

antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt 

arbete till styrelsen. 

Arvoden till styrelsen 

Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2009 uppgick till 

2 268 750 (2 159 500) kronor. Enligt beslut av årsstämman 

erhåller styrelsens ordförande 650 000 kronor per år, vice 

ordförande 350 000 kronor per år och ordinarie ledamot 

225 000 kronor per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna 

utgår inget arvode. Ordförande i 

revisionsutskottet erhåller ett arvode om 100 000 kronor 

per år och ledamot 50 000 kronor per år. Till ersättningsutskottet 

utgår ingen ersättning. 



Oberoende 

av bolag 

Oberoende 

av ägare 

Arvode 

kSEK 

Anders Ullberg, ordförande 2007 10/10 1/1 4/4 ja ja 700 

Anna Karinen, vice ordförande 2003 10/10 1/1 ja nej 350 

Jan Barchan 1) 2004 6/10 0/1 ja nej 169 

Ingemar Eliasson 2002 9/10 4/4 ja ja 325 

Lars Engström 2008 10/10 ja ja 225 

Alf Lindfors 2006 10/10 ja ja 225 

Per Ludvigsson 2007 10/10 4/4 ja nej 275 

Maria Lindberg 2006 10/10 

Roger Lundström 2005 9/10 

1) I juni 2009 lämnade åklagaren vid Ekobrottsmyndigheten in en stämningsansökan om misstänkt insiderbrott som avser Jan Barchan. 

Jan Barchan beslutade att inte delta i styrelsens arbete innan domstolsbehandlingen är avslutad. 


Revisorer 


På årsstämman 2007 utsågs det registrerade revisions- 

bolaget PricewaterhouseCoopers AB till revisor för perio- 

den till och med årsstämman 2011. Ansvariga revisorer är 

aukto riserade revisorerna Magnus Brändström och Göran 

Tidström. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt god- 

känd räkning efter träffad överenskommelse. För informa- 

tion om ersättning under 2009 se not 8, sidan 35. 

VD och koncernledning 

Studsviks styrelse har utsett Magnus Groth till VD och 

koncernchef med ansvar för den löpande förvaltningen av 

bolaget. Han leder den operativa verksamheten och utarbetar 

information och beslutsunderlag till styrelsen och är 

föredragande vid styrelsens möten. 

VD har utsett en koncernledning bestående av vice VD 

tillika ekonomidirektör, chefen för koncernfunktion företagsförvärv 

och projekt samt cheferna för de fem segmenten. 

VD och koncernledning presenteras på sidorna 

58–59. Koncernledningen sammanträder månadsvis för att 

behandla koncernens och segmentens resultat och finan- 

siella ställning samt frågor om strategi, budgetuppföljning, 

prognoser och verksamhetens utveckling. 

VD och staber är placerade i Nyköping. I enlighet med de 

policies och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna 

för affärsutveckling, fördelning av finansiella 

resurser mellan koncernens verksamheter, kapitalstruktur 

och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om 

koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större 

projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation 

med aktiemarknaden, intern och extern information, 

IT samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö, 

arbets miljö och kvalitet. 

Operativ styrning 

Koncernens operativa verksamhet utförs företrädesvis i 

dotterbolag till Studsvik AB, som i huvudsak sammanfaller 

med koncernens operativa segment. I samtliga dotterbolag 

bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av koncernchefen 

eller vice VD. Dotterbolagsstyrelserna följer bolagens 

löp ande verksamhet och fastställer affärsplan och budget. 

Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och 

policies som fastställts av moderbolaget samt av lokala 

regler fastställda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotter- 

bolagscheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt 

för sina bolag samt ansvarar även för att synergier mellan 

koncernens olika enheter tas tillvara. 

Intern kontroll 

Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att: 

Bolagets mål och strategier följs upp 

Aktieägarnas intressen skyddas 

Den externa finansiella rapporteringen med rimlig 

säkerhet speglar verkligheten 

Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse 

med god redovisningssed, lagar och förordningar samt 

övriga krav på noterade bolag 

Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen 

har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns 

processer och organisation som säkerställer den interna 

kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. 

Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). 

Granskningen av den interna kontrollen görs av 

Koncernstab Ekonomi och Finans som en integrerad del av 

affärs- och finanscontrollers arbete, vilket styrelsen funnit 

vara ändamålsenligt mot bakgrund av koncernens storlek 

och komplexitet. Granskningen utgår från en övergripande 

riskanalys samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, 

som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras 

genom direkt granskning. Självutvärderings materialet 

utgör också underlag för den externa revisionens årliga 

granskning av förvaltning och intern kontroll. Utfallet av 

granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. 

Koncernen har relativt få operativa enheter med i huvudsak 

väl inarbetade processer. Struktur- och styrdokument i 

form av policies, riktlinjer och instruktioner har upprättats 

för att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom 

koncernen. Dessa omfattar bland annat: 

Attestinstruktion 

Budget- och affärsplanering 

Cash management 

Finansiell rapportering 

Finansiering 

Investeringar och förvärv 

Projektstyrning och riskanalys 

Riskhantering och försäkringar 

Valutasäkring 

Kontrollaktiviteter utförs löpande av koncernens controllerorganisation 

samt på bolagsnivå inom de olika delarna av 

redovisnings- och rapporteringsprocessen. Kontrollaktiviteterna 

utförs med fokus på kända risker, men också för 

att identifiera och korrigera eventuella fel och avvikelser. 

Processer och system granskas fortlöpande för att identifiera 

förbättringspotential. 

Corporate Responsibility (Ansvarsarbete) 

Studsvik bedriver ett systematiskt ansvarsarbete för att 

säkerställa goda arbetsförhållanden inom och utom koncernen. 

För Studsvik innebär Corporate Responsibility ett 

åtagande att följa principerna för hållbar utveckling, som 

också omfattar ekonomi, miljö, hälsa och säkerhet samt 

etiska och sociala aspekter. Koncernens uppförandekod är 

hörnstenen i ansvarsarbetet och i uppförandekoden belyses 

de kärnvärden som ligger till grund för arbetet. Studsviks 

ansvarsarbete sker inom fyra områden: 

Anställda och organisation 

Samhälle 

Kunder och leverantörer 

Miljö 

Studsvik har upprättat en separat Corporate Responsibilityrapport 

för 2009 enligt nivå B i Global Reporting Initiative 

(GRI) som publiceras på www.studsvik.se. 

BOLAGSSTYRNING 55

Styrelse och revisorer 

Anders Ullberg 

Danderyd, född 1946 

Ordförande sedan 2007 

Tidigare VD och koncernchef i SSAB Svenskt 

Stål. Styrelseordförande i Boliden, Tieto och 

Eneqvistbolagen samt styrelseledamot i Atlas 

Copco, Beijer Alma, Sapa, Valedo Partners och 

Åkers 

Utbildning: Civilekonom 

Innehav: 15 000 aktier 

Anna Karinen 

Sparreholm, född 1963 

Ledamot sedan 2003, vice ordförande sedan 

2007 

Egen verksamhet inom bland annat kommersiell 

fastighetsförvaltning, styrelseledamot i Handelsbankens 

Flenskontor 

Utbildning: Jur kand 

Innehav: 1 307 492 aktier 

Jan Barchan 

Malmö, född 1946 

Ledamot sedan 2004 

VD i Briban Invest AB, styrelseordförande i 

AudioDev Sweden AB och ConnectBlue AB 

samt styrelseledamot i TAT AB, Assistera AB och 

Probi AB 


Innehav: 1 285 492 aktier 

Jan Barchan meddelade i juni att han i avvaktan 

på domstolsbehandling avseende misstänkt 

insiderbrott inte avser delta i styrelsens arbete. 

Ingemar Eliasson 

Drottningholm, född 1939 


F d riksmarskalk. Tidigare landshövding, 

statsråd och riksdagsman. 


Innehav: 600 aktier 

56 STYRELSE OCH REVISORER 

Lars Engström 

Örebro, född 1963 


VD och koncernchef i Munters AB 

Utbildning: Civilingenjör 


Alf Lindfors 

Östhammar, född 1946 


Senior adviser, tidigare chef för affärsområde 

Elproduktion och vice vd i Vattenfall AB. 

Utbildning: Civilingenjör med högre utbildning i 

reaktorteknologi 


Per Ludvigsson 

Råå, född 1943 


Styrelseordförande Inter IKEA-koncernen, 

styrelseledamot i IKANO, Catella och Briban 

Invest AB 



ARBETSTAGARREPRESENTANTER 

Maria Lindberg 

Whickham, Newcastle upon Tyne, 

Storbritannien, född 1964 

Ledamot sedan 2006, suppleant 1999–2006 

Representant för Sveriges Ingenjörer, verksam 

som Technical Services Manager Studsvik UK 

Utbildning: Filosofie doktor fysikalisk kemi 


Roger Lundström 

Nyköping, född 1966 

Ledamot sedan 2005, suppleant 2003–2005 

Representant för Unionen, verksam inom 

mikroskopi och skadeutredningar vid Studsvik 

Nuclear AB 

Utbildning: Laboratorieingenjör 


Lena Bergström 


Suppleant sedan 2008 

Representant för Sveriges Ingenjörer, 

affärsansvarig inom avfallshanteringen, 

Studsvik Nuclear AB 



Per Ekberg 


Suppleant sedan 2006 

Representant för Unionen, verksam inom 

avdelningen för materialforskning 

vid Studsvik Nuclear AB 

Utbildning: Elkraftteknik 


REVISORER 

Magnus Brändström 

Född 1962 

Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers, 

Stockholm 

Revisor i Studsvik sedan 2003 

Göran Tidström 

Född 1946 

Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers, 

Stockholm 

Revisor i Studsvik sedan 2003 


Anders Ullberg 

Anna Karinen 

Jan Barchan 

Ingemar Eliasson 


Lars Engström Roger Lundström 

Alf Lindfors Lena Bergström 

Per Ludvigsson 

Maria Lindberg 

Per Ekberg 

STYRELSE OCH REVISORER 57

Koncernledning 

Magnus Groth 

Verkställande direktör och koncernchef 

Utbildning: Civilingenjör och civilekonom 

Född: 1963 

Anställningsår: 2005 

Bakgrund: Vattenfall AB, Enron Nordic Energy 

AS, Boston Consulting Group 

Styrelseuppdrag: ledamot i Acando AB 


Jerry Ericsson 

Vice verkställande direktör och ekonomidirektör 


Född: 1951 


Bakgrund: Controller och ekonomichef i olika 

branscher, i företagsledande position sedan 

1978 


Leif Andersson 

Chef Studsvik Sverige 

Utbildning: Ingenjör 

Född: 1950 


Bakgrund: Anställningar i den kärntekniska 

branschen sedan 1975, de senaste 20 åren 

inom området behandling av radioaktivt 

avfall, VD-positioner i dotterbolag inom 

Studsvikkoncernen 


58 KONCERNLEDNING 

Sten-Olof Andersson 

Direktör koncernövergripande projekt och 

företagsförvärv 

Utbildning: Ingenjör 

Född: 1955 


Bakgrund: Projektledning och internationell 

försäljning inom ABB:s segment för kraftgenerering, 

VD-positioner i dotterbolag inom 

Studsvikkoncernen 


Magnus Arbell 

VD Studsvik Nuclear AB 

Utbildning: Civilingenjör materialteknologi 

Född: 1963 


Bakgrund: VD Stiebel-Eltron AB, VD Sveaverken 

AB, VD Kverneland Group Sverige, 

utvecklingsingenjör ABB Atom, ordförande i 

Sörmlands Provinsbank 


Lewis Johnson 

Chef Studsvik USA 

Utbildning: Master of International Business 

Administration 

Född: 1962 


Bakgrund: President and CEO vid Radatec, Inc 


Ulf Kannengießer 

Chef Studsvik Tyskland 

Utbildning: Dipl.-Kfm 

Född: 1961 


Bakgrund: Verkställande direktör i byggföretag 


Sam Usher 

Chef Studsvik Storbritannien 

Utbildning: MEng Chemical Engineering, 

MSc Engineering Management, 

CEng Chartered Engineer 

Född: 1969 


Bakgrund: Plant Manager BNFL Sellafield, 

Business, Project and Strategic Development 

Manager, AMEC 



Magnus Groth Sten-Olof Andersson 

Jerry Ericsson Magnus Arbell 

Leif Andersson 


Lewis Johnson 

Ulf Kannengießer 

Sam Usher 

KONCERNLEDNING 59

Aktien 

60 AKTIEN 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Kursutveckling och omsättning 

Studsvikaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. 

Aktiekursen steg under 2009 med 18 procent från 55,25 

kronor till 65,25 kronor motsvarande ett börsvärde på 533,8 

miljoner kronor. Under året varierade kursen mellan som 

lägst 47 kronor den 20 februari och som högst 83 kronor 

den 22 oktober. 

Under 2009 omsattes 4,49 miljoner Studsvikaktier till 

ett värde av 281,5 miljoner kronor. Handeln motsvarade en 

omsättningshastighet på 87 procent för de aktier som är 

placerade på fria händer, vilket var en ökning från föregående 

års 56 procent. Börsvärdet för de aktier som ligger på 

fria händer var vid årets slut 338,2 miljoner kronor. Med fria 

händer avses aktier som finns hos aktieägare med mindre 

än 10 procent av kapitalet. 

Antal aktier och aktiekapital 

Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 

2009 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar 

lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet 

är 1,0 och aktiekapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor. 

2004 

Studsvik 

2005 

Carnegie Small Cap Sweden 

2006 

Aktieägare 

Den 31 december hade Studsvik 4 335 aktieägare. Andelen 

aktier registrerade i utlandet var 37,0 procent. De två 

största ägarna hade 36,9 procent av aktierna och de tio 

största ägarna 66,5 procent. Styrelsen ägde vid årsskiftet 

2 613 454 aktier motsvarande 31,8 procent av kapital och 

röster. Koncernledningen ägde sammanlagt 29 900 aktier 

motsvarande 0,4 procent av aktierna. 

Utdelningspolitik och utdelning 

Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden 

ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter 

skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock 

Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, 

likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. 

Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning 

lämnas för verksamhetsåret 2009. 

2007 

OMX Stockholm 30 

2008 

Antal omsatta aktier i 1000-tal per månad 


© 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 


0

AKTIEÄGARE 2009-12-31 Antal aktier Andel % 

Familjen Karinen 1 749 552 21,3 

Briban Invest AB 1 285 492 15,6 

Allianz Global Investors 714 561 8,7 

Erste Bank Österreichische Sparkassen 410 929 5,0 

State Street Bank, Boston 407 148 5,0 

Credit Agricole Suisse SA 234 801 2,9 

Invus Investment AB 199 800 2,4 

JP Morgan Chase Bank, England 172 330 2,1 

Citibank NA, London 154 868 1,9 

Blue Whale Ltd 131 246 1,6 

Summa de 10 största ägarna – innehavsmässigt 5 460 727 66,5 

Övriga aktieägare 2 757 884 33,5 

Summa 8 218 611 100,0 

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING 

År Transaktion 


Ökning av 

antalet aktier 

Aktiekapital 

kronor 

Totalt 

antal aktier 

1994 Bildande 500 000 500 000 500 000 

2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000 

2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211 

2004 Nyemission 1) 2 400 8 116 611 8 116 611 

2005 Nyemission 1) 102 000 8 218 611 8 218 611 

1) Konvertering av teckningsoptioner. 

AKTIEÄGARSTRUKTUR 2009-12-31 

Aktieinnehav Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier 

1 – 500 3 694 372 822 4,5 

501 –2 000 455 489 657 6,0 

2 001 – 10 000 130 611 746 7,4 

10 001 – 50 000 32 713 309 8,7 

50 001 –100 00 9 623 072 7,6 

100 001 – 15 5 408 005 65,8 

Summa 4 335 8 218 611 100,0 

DATA PER AKTIE 

Belopp, SEK 2009 2008 2007 2006 2005 

Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 

Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 167 611 

Kurs den 31 december 65,25 55,00 155,00 253,00 204,00 

Resultat per aktie före utspädning –4,28 –0,05 5,65 4,24 7,48 

– varav i kvarvarande verksamhet –4,28 –0,05 5,65 4,24 5,81 

Resultat per aktie efter utspädning –4,28 –0,05 5,65 4,24 7,48 


Eget kapital per aktie 65,82 74,32 69,58 67,97 68,90 

P/E-tal neg neg 27 60 27 

AKTIEN 61

Femårsöversikt 

RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG 1) 

Belopp, MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 

Försäljningsintäkter 1 216,3 1 285,9 1 314,7 1 219,6 1 088,3 

Kostnad för sålda tjänster –949,4 –986,3 –1 000,1 –906,5 –802,9 

Bruttoresultat 266,9 299,6 314,6 313,1 285,4 

Försäljnings- och marknadsföringskostnader –52,0 –52,1 –53,8 –44,6 –41,9 

Administrationskostnader –201,1 –194,8 –180,4 –164,2 –146,4 

Forsknings- och utvecklingskostnader –46,1 –44,8 –41,8 –39,8 –35,5 

Andel i intressebolags resultat före skatt 13,1 8,5 - - - 

Övrigt, netto –10,8 –3,7 23,5 6,8 17,2 

Rörelseresultat –30,0 12,7 62,1 71,3 78,8 

Finansiella poster, netto –19,7 –12,0 –16,1 –14,2 –2,6 

Resultat efter finansiella poster –49,7 0,7 46,0 57,1 76,2 

Skatt på årets resultat 14,5 0,4 1,2 –22,3 –28,7 

Resultat från avvecklad verksamhet - - - - 13,6 

ÅRETS RESULTAT –35,2 1,1 47,2 34,8 61,1 

1) Under 2005 avvecklades affärsområdena Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin. Jämförelsetalen för 2005 har justerats för detta. 

Dessa verksamheter redovisas som ”Resultat från avvecklad verksamhet”. 

BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG 


Tillgångar 

Goodwill 342,3 363,0 311,7 304,7 127,4 

Övriga anläggningstillgångar 720,8 661,5 530,9 523,6 476,1 

Kundfordringar 228,3 201,7 206,0 189,2 167,3 

Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 87,2 136,9 120,5 92,3 89,1 

Likvida medel och kortfristiga placeringar 74,7 147,7 176,9 247,6 323,4 

Summa tillgångar 

Eget kapital och skulder 

1 453,3 1 510,8 1 346,0 1 357,4 1 183,3 

Eget kapital 540,9 610,5 568,4 558,7 566,6 

Minoritetsintressen 0,3 0,3 3,4 - - 

Långfristiga räntebärande skulder 284,5 350,5 196,4 307,4 192,8 

Långfristiga icke räntebärande skulder 181,3 137,0 110,2 109,7 172,2 

Kortfristiga räntebärande skulder 85,4 37,7 122,3 39,8 0,1 

Kortfristiga icke räntebärande skulder 360,9 374,8 345,3 341,8 251,6 

Summa eget kapital och skulder 1 453,3 1 510,8 1 346,0 1 357,4 1 183,3 

62 FEMÅRSÖVERSIKT 


KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG 


Rörelseresultat –30,0 12,7 62,1 71,3 92,4 

Återläggning av avskrivningar 75,2 67,2 60,1 53,8 47,1 

Övriga ej likviditetspåverkande poster 18,0 –6,2 –22,6 –3,1 –6,5 

Kassaflöde från rörelsen 63,2 73,7 99,6 122,0 133,0 

Finansiella poster, netto –21,4 –13,0 –16,1 –14,1 –4,8 

Skatt –3,1 1,2 –6,8 –2,4 –28,2 

Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 38,7 61,9 76,7 105,5 100,0 

Förändringar i rörelsekapital –17,3 –32,4 –37,7 –1,4 –82,0 

Kassaflöde före investeringar 21,4 29,5 39,0 104,1 18,0 

Investeringar –83,1 –103,3 –122,4 –344,7 –45,0 

Kassaflöde efter investeringar –61,7 –73,8 –83,4 –240,6 –27,0 

DATA PER AKTIE 2009 2008 2007 2006 2005 

Efter nyemission och aktieägartillskott 

Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 

Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 167 611 

Resultat per aktie före utspädning, SEK –4,28 –0,05 5,65 4,24 7,48 


Resultat per aktie efter utspädning, SEK –4,28 –0,05 5,65 4,24 7,48 


Eget kapital per aktie, SEK 65,82 74,32 69,58 67,97 68,90 

FINANSIELLA NYCKELTAL 

Marginaler 

2009 2008 2007 2006 2005 

Rörelsemarginal, % neg 1,0 4,7 5,8 7,2 

Vinstmarginal, % 

Räntabilitet 

neg 0,1 3,5 4,7 7,0 

Räntabilitet på operativt kapital, % neg 1,6 9,0 13,0 20,9 

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % neg 2,1 7,9 11,3 12,5 

Räntabilitet på eget kapital, % 

Kapitalstruktur 

neg 0,2 8,2 6,2 12,1 

Operativt kapital, MSEK 836,5 851,3 713,6 658,3 436,2 

Sysselsatt kapital, MSEK 911,2 999,0 890,5 905,8 759,5 

Eget kapital, MSEK 541,2 610,8 571,8 558,7 566,6 

Räntebärande nettoskuld, MSEK 295,3 240,5 141,8 99,6 –130,4 

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,4 0,2 0,2 –0,2 

Räntetäckningsgrad, ggr neg 1,0 2,9 2,5 7,9 

Soliditet, % 

Kassaflöde 

37,2 40,4 42,5 41,2 47,9 

Självfinansieringsgrad, ggr 0,3 0,2 0,3 0,3 0,4 

Investeringar, MSEK 

Anställda 

81,6 108,4 127,3 344,7 45,0 

Medelantal anställda 1 132 1 130 1 141 1 279 1 278 

Försäljningsintäkter per anställd, MSEK 1,1 1,1 1,2 1,0 0,9 


FEMÅRSÖVERSIKT 63

Nyckeltalsdefinitioner 

Eget kapital 

Summan av fritt och bundet eget kapital vid årets 

slut. Genomsnittligt eget kapital har beräknats 

som ingående plus utgående eget kapital dividerat 

med två. 

Eget kapital per aktie 

Eget kapital dividerat med antal aktier vid 

periodens slut. 

Investeringar 

Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag 

samt förvärv av immateriella och mate riella 

anläggningstillgångar. 

Medelantal anställda 

Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads 

utgång. 

Försäljningsintäkter per anställd 

Årets försäljningsintäkter dividerat med medelantal 

anställda. 

Nettoskuldsättningsgrad 

Räntebärande nettoskuld dividerad med eget 

kapital inklusive minoritetsintressen. 

64 NYCKELTALSDEFINITIONER 

Operativt kapital 

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande 

skulder, kortfristiga placeringar samt 

kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital 

har beräknats som ingående plus utgående 

operativt kapital dividerat med två. 

P/E-tal 

Aktiekursen dividerad med vinst per aktie. 

Självfinansieringsgrad 

Kassaflöde före investeringar dividerat med 

inves te ringar. 

Soliditet 

Eget kapital inklusive minoritetsintressen i 

procent av balansomslutningen. 

Sysselsatt kapital 

Balansomslutningen minskad med icke räntebärande 

skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital 

har beräknats som ingående plus utgående 

sysselsatt kapital dividerat med två. 

Resultat per aktie 

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal 

aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats 

som ett vägt genomsnitt av antalet aktier 

utestående under året. 

Räntabilitet på eget kapital 

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget 

kapital. 

Räntabilitet på operativt kapital 

Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt 

kapital. 

Räntabilitet på sysselsatt kapital 

Resultat efter finansiella poster med åter läggning 

av finansiella kostnader i procent av genom snitt- 

ligt sysselsatt kapital. 

Räntebärande nettoskuld 

Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande 

skulder minskad med kortfristiga placeringar 

samt kassa och bank. 

Räntetäckningsgrad 

Resultat efter finansiella intäkter dividerat med 

finansiella kostnader. 

Rörelsemarginal 

Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av 

försäljningsintäkterna. 

Vinstmarginal 

Resultat efter finansiella poster i procent av försälj 

ningsintäkterna. 


SVERIGE 

Studsvik AB 

Box 556 

611 10 Nyköping 

Besöksadress: 

V Trädgårdsgatan 38, 

Nyköping 

Tfn: 0155 22 10 00 

Fax: 0155 26 30 00 

Studsvik Nuclear AB 

611 82 Nyköping 

Besöksadress: Studsvik 

Tfn: 0155 22 10 00 

Fax: 0155 26 30 70 

Studsvik Scandpower AB 

Stensborgsgatan 4 

721 32 Västerås 

Tfn: 021 41 57 70 

ALARA Engineering AB 

Stensborgsgatan 4 

721 32 Västerås 

Tfn: 021 44 80 761 

FRANKRIKE 

Studsvik SAS 

Centre d’Affaires EURIPOLE 

17 rue de Sancey 

ZA des Vauguillettes III 

F-89100 SENS 

Frankrike 

Tfn.: +33 3 86 66 60 75 

Fax: +33 3 86 66 60 76 

JAPAN 

Studsvik Japan Ltd 

Nakamura Bldg. 3F 

2-7-14 Shibuya, Shibuya-ku 

Tokyo 150-0002 

Japan 

Tfn: +81 3 5464 3771 

Fax: +81 3 5464 3708 

NORGE 

Studsvik Scandpower AS 

P.O. Box 15 

NO-2027 Kjeller 

Norge 

Besöksadress: 

Instituttveien 10, Kjeller 

Tfn: +47 648 445 30 

Fax: +47 648 445 31 

SCHWEIZ 

Studsvik Scandpower Suisse 

GmbH 

Klausenstrasse 21 

CH-5525 Fischbach-Göslikon 

Schweiz 

Tfn: +41 79 319 1501 

STORBRITANNIEN 

Studsvik UK Ltd 

Unit 14, Princes Park 

Fourth Avenue 

Team Valley Trading Estate 

Gateshead 

Tyne & Wear NE11 0NF 

England 

Tfn: +44 191 482 1744 

Fax: +44 191 482 1747 

Studsvik AB (publ) Årsredovisning 2009 Org nr 556501-0997 

© Studsvik AB (publ) 

Innehållet i denna årsredovisning får inte helt eller delvis kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). 

Produktion: Meze Design Group AB, Comir AB 

Foto: Jan Lindblad Jr, Janne Höglund m fl 

Tryck: Österbergs Tryckeri 

TYSKLAND 

Studsvik Scandpower GmbH 

Rathausallee 28 

DE-22846 Norderstedt 

Tyskland 

Tfn: +49 40 3 098 088 10 

Fax: +49 40 3 098 088 88 

Studsvik GmbH & Co. KG 

Karlsruher Str. 20 

DE-75179 Pforzheim 

Tyskland 

Tfn: +49 7231 58695 01 

Fax: +49 7231 58695 02 

Worldwide 

USA 

Studsvik Scandpower, Inc. 

1087 Beacon Street, Suite 301 

Newton, MA 02459-1700 

USA 

Tfn: +1 617 965 74 50 

Fax: +1 617 965 75 49 

Studsvik, Inc. 

5605 Glenridge Dr, NE 

Suite 705 

Atlanta, GA 30342 

USA 

Tfn: +1 404 497 4900 

Fax: +1 404 497 4901 

Studsvik Processing Facility 

Memphis, LLC 

2550 Channel Ave 

P.O. Box 13143 

Memphis, TN 38113 

USA 

Tfn: +1 901 775 0690 

Mobil: +1 901 775 0629 

Studsvik Processing Facility 

Erwin, LLC 

151 T.C. Runnion Rd 

Erwin, TN 37650 

USA 

Tfn: +1 423 735 6300 

Fax: +1 423 743 0794

Studsvik AB (publ) 

Västra Trädgårdsgatan 38 

Box 556, 61110 Nyköping 

Telefon 0155-2210 00 

www.studsvik.com

Årsredovisning 2009 - Studsvik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?