You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lärarhandledning – <strong>mekanik</strong>laborationer<br />
Mål<br />
Eleven skall förstå, att det behövs en växelverkan, när ett föremåls rörelsetillstånd ändras. Ju större<br />
växelverkan är, desto större blir förändringen. Växelverkan påverkar båda föremålen. En fortgående<br />
växelverkan åstadkommer en accelererad (eller en retarderad) rörelse. Som bieffekt får eleverna<br />
dessutom bekanta sig med magneter och magnetisk kraft.<br />
Att diskutera med klassen före laborationerna<br />
Begrepp: Magnetism, växelverkan, vila, likformig rörelse, accelererad rörelse, fallrörelse, energi.<br />
Diskutera dessa begrepp med klassen före laborationerna. Prata i synnerhet om magnetism och<br />
magnetisk kraft. Man kan nöja sig med att samla elevernas vardagskunskaper och göra dem till<br />
klassens gemensamma kunskap. Eleverna kan också gruppvis samla information om begreppen och<br />
sedan jämföra med andra grupper.<br />
Laboration<br />
Så vitt möjligt får eleverna utföra experimenten i grupper. Det är viktigt, att de antecknar hur<br />
utförandet lyckades och vilka tankar och funderingar de hade. Det gäller att se bakåt efter det<br />
experimentet är utfört och fundera på vad som kunde göras bättre. Vilka slutsatser kan man dra av<br />
resultaten? Hjälper resultaten oss att förstå också andra fenomen bättre?<br />
1. Material: Glatt underlag i form av en plexiglasskiva, två järnkulor av olika storlek, två<br />
magneter.<br />
Undersök en kulas rörelse på underlaget, då du ger den fart genom att stöta till den. Lägg<br />
därefter kulan att ligga på skivan och närma en magnet till den tills kulan börjar röra sig. Är<br />
det någon skillnad på denna rörelse och den första?<br />
Hur är det, om du tar den andra (större) kulan? Vad händer om du placerar en kula mitt<br />
emellan två lika starka magneter? Och om magneterna försöker dra kulan åt olika (inte<br />
motsatta) håll?<br />
Vad händer, om kulan har fått en stöt, så att den be<strong>fi</strong>nner sig i rörelse, och du närmar en<br />
magnet till den? Lägg magneten på skivan i närheten av en kula. Släpp lös magneten, men<br />
håll fast i kulan. Vad händer?<br />
Fundera på egna experiment du kan göra med kulorna och magneterna.<br />
Experimentet kan också utföras som lärardemonstration.<br />
Följande experiment kan komplettera elevernas förståelse:<br />
• Likformig hastighet:<br />
Eleverna i klassen ställer upp sig i korridoren med 5 m:s avstånd från varandra. En<br />
elev får gå, jogga och springa längs korridoren. Varje elev har en klocka som startas<br />
då eleven som går passerar en startlinje. Eleven som går skall ha flygande start.<br />
Hastigheterna kan bestämmas.<br />
• Acceleration (helst likformig):<br />
En kula rullas i en ca 3 m lång ränna. Elever med klockor placeras längs med rännan<br />
och tar tid för kulan att komma till respektive elevs mätpunkt. Lutningen på rännan
skall vara liten och kulan lämplig.<br />
2. Fallrörelse:<br />
Vi diskuterar i klassen om vad som kan falla och hur faller det. Låt en plankstump och en<br />
liten papperslapp falla från samma höjd. Vilken når golvet först? Därefter placeras<br />
papperslappen på plankan (obs. inga utstickande kanter!) och försöket upprepas. Vad sker?<br />
Varför?<br />
Eleverna diskuterar resultaten i sina grupper tills de blir eniga. En representant för varje<br />
grupp fortsätter diskussionen i representanternas grupp. Ett diskussionsresultat presenteras<br />
för klassen och antecknas i loggboken. Det är viktigt, att expert tillkallas och fortsätter<br />
diskussionen.<br />
Man kan komplettera med följande experiment:<br />
• Placera en vikt vid ena ändan av plankstumpen. Hur faller vikten och plankstumpen<br />
nu?<br />
• Eleverna klipper ut lika stora cirklar i styvt papper. Från cirklarna klipps olika stora<br />
sektorer ut och resten limmas ihop till en kon. Konerna fylls med den bortklippta<br />
sektorn för att massorna skall vara lika. Sedan släpps konerna med spetsen neråt och<br />
tiden för fallet mäts.<br />
Diskussion<br />
Diskutera olika rörelser med eleverna. Hur kan vi förstå planeternas rörelse runt solen? Hur<br />
uppkommer sol- och månförmörkelse? Vad menar vi med rotation?<br />
Hemarbete<br />
Skriv upp åtminstone 5 olika exempel på likformig rörelse och accelererad rörelse som du kommer i<br />
kontakt med dagligen. Fundera på vad som sker, då du kastar en boll rakt upp i luften. Hur skulle<br />
det gå om du skulle be<strong>fi</strong>nna dig ute i världsrymden? Varför går det inte så på jorden?<br />
Åtgärder för att befästa elevernas kunskaper<br />
Diskutera med t.ex. sportläraren om vad det är för skillnad att vara en 100-meterslöpare eller en 10<br />
000-meters löpare. Vilka egenskaper är viktiga?<br />
Material för läraren<br />
Nordiska resurscentret i fysik. Nordlab-Danmark, artikel skriven av Robin Millar.
Change language