Forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse och de ...

More documents

Recommendations

Info

$Fäbodli\1 oth ö\1erlro. - Murberget CollectiveAccess System$

Resultatet av dessa tre individuella, betydande forskarinsatser kom tyvärr inte ut i publikationer i den grad det förtjänade. När Riksantikvarieämbetet började utföra omfattande kulturhistoriska undersökningar i samband med sjöregleringar och kraftverksbyggen i Norrland, inleddes en ny epok i den norrländska stenåldersforskningen. Undersökningarna, som pågått utan avbrott alltsedan 1942, har omfattat dokumentation av kulturlandskapet, inventering av fornlämningar och bebyggelse samt arkeologiska och etnologiska undersökningar. Ledare för undersökningarna var under större delen av denna tid dåvarande förste antikvarien Sverker Janson. De arkeologiska arbetena har resulterat i, att ett mycket stort antal tidigare okända förhistoriska boplatser kunnat registreras. Antalet kända förhistoriska boplatser i Norrland torde nu närma sig 2.000. Ett par hundra boplatser har också blivit mer eller mindre fullständigt utgrävda av arkeologer från Riksantikvarieämbetet. Undersökningarna har sträckt sig över hela Norrland från Torne älv i norr till Dalälven och Klarälven i söder. Fynden från utgrävningarna är utomordentligt talrika och mångskiftande. En översiktlig redovisning av fyndmaterialet från 1940- och 1950-talet gjordes av Sverker Janson och Harald Hvarfner i Från norrlandsälvar och fjällsjöar år 1960. Men det fanns varken ekonomiska eller personella resurser att göra en mer omfattande bearbetning av den oerhörda fyndmängden, som ökade i takt med den snabbt utbyggda vattenkraftförsörjningen. Undersökningarna och rapporter om undersökningarna har i enlighet med fornminneslagens bestämmelser bekostats av vattenkraftintressenterna. Däremot kunde en vetenskaplig bearbetning och publicering av materialet inte bekostas på samma sätt. A andra sidan vore det oförsvarligt att låta det värdefulla materialet ligga outnyttjat. Målet för arkeologiska utgrävningar är icke blott att göra nya fynd utan -------------- 33
34 även att publicera forskningsresultaten för att få ut största möjliga kunskap om den äldsta kulturhistorien. I början av 1960-talet planerade Riksantikvarieämbetet en publicering av i första hand materialet från de arkeologiska undersökningarna vid Ume älv och vissa delarbeten utfördes (Fornvännen 1966:2). Hösten 1963 lades fram ett förslag om vetenskaplig bearbetning av norrlandsmaterialet i samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum och institutionen för nordisk fornkunskap vid Stockholms universitet. Samarbetet förverkligades genom en serie diskussioner rörande grundläggande problem vid bearbetningen av fynden. Vi försökte utarbeta system för registrering av spetsar av kvartsit, föremål av skiffer samt klubbor och sänken av sten. Arbetet resulterade bl. a. i en uppsats i Fornvännen 1966:2 med ett förslag till gruppering av fyndmaterialet av sten på norrländska stenåldersboplatser. En uppsats i Fornvännen 1967:1 behandlar den petrografiska bearbetningen av norrlandsmaterialet. Men utan större ekonomiska resurser var det omöjligt att föra arbetet vidare. I maj 1967 föreslog jag Riksantikvarieämbetet en plan för den fortsatta bearbetningen av hela norrlandsmaterialet med stöd av anslag från Riksbankens Jubileumsfond. Programmet för forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse, »Norrlandsundersökningen», utarbetades sommaren 1967. Den 15 december 1967 beviljade Riksbankens Jubilumsfond ett anslag av 794.000 kronor för en första treårsperiod (Fornvännen 1968:3) . Projektet är upplagt som ett tvärvetenskapligt samarbete, där flera institutioner medverkar. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum och Stockholms universitet med antikvarie Margareta Biörnstad och undertecknad som ansvariga projektledare skall tillsammans med docent Mats P. Malmer svara för den arkeologiska delen av arbetet. Övriga medverkande är Avdelningen för ekologisk botanik, biologiska institutionen vid Umeå universitet under ledning av pro-
Page 4 and 5: fessor Bengt Pettersson, Osteologis
Page 6 and 7: Fig. 1. Boplatsen på den höga nip
Page 8 and 9: och kärnor av kvarts. Flera härda
Page 11 and 12: 42 mellanneolitisk tid. Däremot ka
Page 13 and 14: 44 av grönsten. Vilken innebörd e

Forskningsprojektet Norrlands tidiga bebyggelse och de ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?