En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM! - Svensk förening för ...
22.09.2013 • Views
Share Embed Flag

En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM! - Svensk förening för ...

En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM! - Svensk förening för ...

En riktigt god jul och gott nytt år önskar SOM! - Svensk förening för ...

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
som.nu

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Nr 4 <strong>år</strong>gång 1 2011<br />

OROFACIAL MEDICIN<br />

Tidskrift <strong>för</strong> <strong>Svensk</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>för</strong> Orofacial Medicin<br />

<strong>En</strong> <strong>riktigt</strong> <strong>god</strong> <strong>jul</strong> <strong>och</strong> <strong>gott</strong> <strong>nytt</strong> <strong>år</strong> <strong>önskar</strong> <strong>SOM</strong>!

Styrelsen <strong>för</strong> <strong>Svensk</strong> Förening <strong>för</strong> Orofacial<br />

Medicin (<strong>SOM</strong>)<br />

Från vänster:<br />

Johan Blomgren, vice ordf.<br />

johan.blomgren@vgregion.se<br />

Bengt Hasséus, ledamot.<br />

bengt.hasseus@odontologi.gu.se<br />

Inger von Bültzingslöwen, ordf.<br />

ingervonb@hotmail.com 0703-54 16 50<br />

Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot.<br />

wivi-anne.sjoberg@vgregion.se<br />

Sten Hellström, kassör.<br />

hellstrom.torgils@telia.com<br />

Karin Garming Legert, sekreterare.<br />

karin.garming.legert@ki.se<br />

Fredrik Gränse, ledamot.<br />

fredrik.granse@skane.se<br />

2<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

manus utgivning<br />

nr1 v6 v10<br />

nr2 v19 v23<br />

nr3 v36 v40<br />

nr4 v45 v49<br />

<br />

<br />

<br />

texter.<br />

Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi<br />

<br />

-<br />

<br />

publiceras inte material med sådant <strong>för</strong>behåll<br />

OROFACIAL MEDICIN –<br />

Tidskrift <strong>för</strong> <strong>Svensk</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>för</strong><br />

Orofacial Medicin<br />

ISSN: 2000-9070<br />

Plusgiro: 59 47 86-6<br />

Bankgiro: 742-1787<br />

Org.nummer: 802457-6657<br />

Upplaga 600 ex<br />

Adress: c/o Cecilia Rånge<br />

Stora Wennertorps G<strong>år</strong>d<br />

614 92 Söderköping<br />

Redaktörer<br />

Agne Nihlson<br />

agne.nihlson@lg.se<br />

Cecilia Rånge<br />

cecilia.range@swipnet.se<br />

<br />

Anders Levén<br />

anders.leven@lio.se<br />

Layout<br />

Sten Hellström<br />

hellström.torgils@telia.com<br />

<br />

<br />

Johan Lundström<br />

lundstrom24@gmail.com<br />

Ekonomi, fakturering<br />

<br />

<br />

Vetenskaplig rådgivare<br />

Tony Axell<br />

tony.axell@telia.com<br />

Ansvarig utgivare<br />

Johan Blomgren<br />

johan.blomgren@vgregion.se<br />

<br />

250 kr/<strong>år</strong><br />

Omslagbild: Foto Agne Nihlson<br />

Tryck<br />

<br />

<br />

<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

LEDARE<br />

Ord<strong>för</strong>ande i <strong>SOM</strong>, Inger von<br />

Bültzingslöwen har ordet.<br />

Sid 4<br />

RECIDIVIERANDE<br />

AFTÖS STOMATIT<br />

Recidiverande aftös stomatit<br />

(RAS) är en av v<strong>år</strong>a vanligaste<br />

slemhinne<strong>för</strong>ändringar. RAS karaktäriseras<br />

av smärtsamma <strong>och</strong><br />

återkommande s<strong>år</strong>. Läs Maria<br />

Westins autoreferat.<br />

Sid 6<br />

RIKSSTÄMMAN 2011<br />

Årets Rikstämma hade bland annat<br />

”Tandv<strong>år</strong>d <strong>för</strong> äldre” som fokusområde.<br />

Föreningen medverkade<br />

i flera symposier.<br />

Sid 12<br />

OROFACIAL MEDICIN<br />

Innehåll nr 4 , <strong>år</strong>gång 1, 2011<br />

VÅRMÖTE <strong>SOM</strong> 2012<br />

Information <strong>och</strong> anmälan till<br />

<strong>år</strong>ets v<strong>år</strong>möte <strong>för</strong> <strong>SOM</strong> som i <strong>år</strong><br />

arrangeras vid Waxholms kastell.<br />

Tema immunospurression.<br />

Sid 16<br />

OSMF- ETT I SVERIGE<br />

OVANLIGT TILLSTÅND<br />

Översiktsartikel om Oral Submucös<br />

Fibros (OSMF). Ett i<br />

Sverige ovanligt tillstånd men<br />

vanligt <strong>för</strong>ekommande i stora<br />

delar av bland annat Asien.<br />

Sid 20<br />

TANDIMPLANTAT PÅ<br />

ÄLDRE<br />

Fler äldre människor f<strong>år</strong> käkbens<strong>för</strong>ankrade<br />

tandrekonstruktioner.<br />

Eva Olerud har gjort en undersökning<br />

om hur munhygien, funktion<br />

<strong>och</strong> komfort fungerar hos dessa<br />

personer.<br />

Sid 25<br />

KALENDARIUM<br />

2012<br />

26-27/1 NFH Symposium, Luleå<br />

2-3/2 Odontologiska Temadagar, Örebro<br />

23-26/5 V<strong>år</strong><strong>SOM</strong>möte, Waxholm<br />

28-30/6 MASCC/ISOO New York<br />

13-15/9 EAOM, Aten<br />

26-29/9 IADH, Melbourne Obs! <strong>nytt</strong> datum <strong>och</strong> plats<br />

HPV-INFEKTION OCH<br />

ORAL CANCER<br />

Referat från World Workshop<br />

in Oral Medicine 2011 av Inger<br />

von Bültzingslöwen<br />

Sid 27<br />

ISOO<br />

Information om International<br />

Society of Oral Oncology<br />

(ISOO)<br />

Sid 29<br />

PRESENTATION<br />

Presentation av <strong>SOM</strong>s nya styrelsemedlem<br />

Heléna Harnesk.<br />

Sid 30<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 3

ORDFÖRANDE HAR ORDET<br />

Bästa <strong>SOM</strong>are!<br />

Föreningens <strong>för</strong>sta <strong>år</strong>smöte som etablerad <strong><strong>för</strong>ening</strong><br />

blev välbesökt. Närmare 40-talet medlemmar slöt<br />

upp vilket är nästan dubbelt så många som vid de<br />

gamla <strong><strong>för</strong>ening</strong>arnas respektive <strong>år</strong>smöten. Årsmötet<br />

hölls i Älvsjömässan <strong>och</strong> följdes av smörgåst<strong>år</strong>ta<br />

<strong>och</strong> vin/öl/vatten. Det var roligt att känna den<br />

gemenskap som finns bland medlemmarna <strong>och</strong><br />

uppleva av att vi verkligen vuxit samman till en<br />

gemensam <strong><strong>för</strong>ening</strong>.<br />

Detta kommer att ytterligare manifesteras under<br />

2012 då det artar sig till ett fantastiskt V<strong>år</strong><strong>SOM</strong><br />

i maj i Vaxholm utan<strong>för</strong> Stockholm. Organisationskommittén<br />

leds av Karin Garming Legert.<br />

Vi planerar också <strong>för</strong> en <strong>SOM</strong>dag hösten 2012<br />

i ett aktuellt ämne. Följ med i tidningen om det<br />

som händer under 2012. Medlemsantalet är nu<br />

uppe i 245.<br />

Stipendium<br />

Vid styrelsemötet dagen <strong>för</strong>e <strong>år</strong>smötet beslutade<br />

styrelsen att, utöver pengar som redan fonderats<br />

<strong>för</strong> att användas till stipendium, sätta av ytterligare<br />

pengar av <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens medel. Detta <strong>för</strong> att<br />

stipendiesumman skall bli lockande att söka. Det<br />

är också så att v<strong>år</strong><strong>SOM</strong>mötet i Ystad genom stort<br />

deltagande <strong>och</strong> fint arbete av v<strong>år</strong>möteskommittén<br />

2011 gick med visst överskott. Det känns bra att<br />

en del pengar kan gå tillbaka till medlemmarna.<br />

Stipendiet <strong>för</strong> <strong>år</strong> 2012 blir på 12 000 kronor <strong>och</strong><br />

kan tilldelas en sökande eller delas mellan flera.<br />

Stipendiet är nu möjligt att söka (se särskilt meddelande<br />

i denna tidning). Ansökningarna kommer<br />

att bedömas av en stipendienämnd varefter <strong>SOM</strong><br />

styrelse beslutar vem som skall tilldelas stipendium.<br />

Riksstämman 2011 <strong>och</strong> 2012<br />

Ett stort <strong>och</strong> varmt TACK till alla som engagerat<br />

sig in<strong>för</strong> <strong>och</strong> under <strong>år</strong>ets Riksstämma. Vi hade ett<br />

eget symposium, initiera av Göran Friman, liksom<br />

forskningsrapporter <strong>och</strong> fallsymposium. Dessutom<br />

samverkade vi med flera andra <strong><strong>för</strong>ening</strong>ar i ett antal<br />

programpunkter <strong>och</strong> v<strong>år</strong>a medlemmar var aktiva<br />

4<br />

även i andras program. Det är ett stort jobb alla<br />

gör, som jobbar med detta. Jag vill också gärna<br />

nämna den fina historiska tillbakablick som en av<br />

v<strong>år</strong>a hedersmedlemmar, Bitte Ahlborg, gjorde över<br />

sjukhustandv<strong>år</strong>dens historia, inbjuden av <strong>Svensk</strong>a<br />

Föreningen <strong>för</strong> Odontologins Historia. Hennes<br />

arbete kommer att publiceras i någon form <strong>och</strong> vi<br />

skall återkomma med information om det.<br />

<strong>SOM</strong> f<strong>år</strong> en viss klumpsumma i ersättning från<br />

Tandläkare-Sällskapet <strong>för</strong> att vi deltar. Föreläsare<br />

f<strong>år</strong> dessutom fri entré <strong>och</strong> bidrag till hotellövernattning<br />

<strong>och</strong> resa. Medverkan kräver visserligen<br />

mycket jobb. Men man behöver således i alla fall<br />

inte tveka att engagera sig av omkostnadsskäl.<br />

Börja redan nu fundera på om Du vill anmäla Ditt<br />

intresse <strong>för</strong> att komma med i programmet nästa <strong>år</strong><br />

under Riksstämman i Göteborg, kanske med en<br />

fallpresentation (kontakta bengt.hasseus@odontologi.gu.se)<br />

eller forskningsrappport (kontakta<br />

(johan.blomgren@vgregion.se).<br />

SomNet<br />

Bengt Hasseus berättade under <strong>år</strong>smötet i Stock-<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

holm om <strong>SOM</strong>Net. <strong>SOM</strong>Net utgör som de flesta<br />

säkert vet ett nätverk som drivs av <strong>SOM</strong> <strong>och</strong> möjliggör<br />

distanskonsultationer av sv<strong>år</strong>a <strong>och</strong> intressanta<br />

fall. Arbetet leds av Mats Jontell, stöttad av Bengt.<br />

Båda är verksamma i Göteborg. Telefonkonferens<br />

sker en gång/månad. För att bli aktiv deltagare,<br />

kontakta Mats på mats.jonell@odontologi.gu.se.<br />

Det är inget som hindrar att fler än en användare<br />

sitter vid samma uppkoppling under konferenserna.<br />

Styrelsen beslutade att från <strong>och</strong> med 2012 se över<br />

finansieringen av verksamheten. Deltagande i nätverket<br />

innebär både en möjlighet till konsultationer<br />

<strong>och</strong> ett stort moment av lärande.<br />

Flagga<br />

Föreningen har nu en flagga som <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången<br />

kommer att vaja över Vaxholms kastell i v<strong>år</strong>. Den<br />

som var uppmärksam såg vid <strong>år</strong>smötet att vi också<br />

har bordsstandar med v<strong>år</strong>t emblem som kommer<br />

att finnas med vid kommande <strong>SOM</strong>-aktiviteter.<br />

Tack till Johan….<br />

Johan Blomgren avg<strong>år</strong> vid <strong>år</strong>ets slut som vice<br />

ord<strong>för</strong>ande i <strong>SOM</strong> i enlighet med planeringen vid<br />

starten <strong>för</strong>ra <strong>år</strong>et. Johan har många <strong>år</strong>s engagemang<br />

<strong>för</strong> gamla <strong>SOM</strong>S bakom sig <strong>och</strong> på senare tid <strong>för</strong><br />

<strong>SOM</strong>. Johan kommer att fortsätta att engagera<br />

sig <strong>för</strong> v<strong>år</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong>, bl.a. som webansvarig. Det är<br />

vi mycket tacksamma <strong>för</strong>. Jag vill alldeles särskilt<br />

fram<strong>för</strong>a ett personligt tack till Johan <strong>för</strong> det fina<br />

samarbete vi haft som ord<strong>för</strong>anden i de båda<br />

gamla <strong><strong>för</strong>ening</strong>arna, i interimsstyrelsen <strong>för</strong> en ny<br />

<strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>och</strong> i <strong>SOM</strong>. Vi har tillsammans jobbat<br />

<strong>för</strong> att det skulle bli en lyckad sammanslagning<br />

av <strong><strong>för</strong>ening</strong>arna till något <strong>nytt</strong> <strong>och</strong> ännu bättre.<br />

Många har delat den önskan <strong>och</strong> <strong>god</strong>a krafter har<br />

arbetat <strong>för</strong> att det skulle bli så.<br />

… <strong>och</strong> välkommen till Helén<br />

När styrelsen nu arbetar vidare 2012 har vi fått en<br />

ny styrelsemedlem, Helen Harnesk Nygren, som är<br />

vald till sekreterare. Det är särskilt roligt eftersom<br />

norra Sverige på så sätt kommer med i styrelsen<br />

genom Helen. Välkommen.<br />

… <strong>och</strong> välkomna allihop till ett GOTT NYTT<br />

ÅR i <strong>SOM</strong>!<br />

Varma hälsningar!<br />

Ämnesområdet <strong>och</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens ändamål<br />

Inger v. Bültzingslöwen<br />

Ord<strong>för</strong>ande<br />

<br />

stadgar som prevention, diagnostik <strong>och</strong> behandling av komplexa<br />

orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar <strong>och</strong>/eller<br />

funktionshinder.<br />

Föreningen skall främja v<strong>år</strong>dutveckling, utbildning <strong>och</strong> vetenskap<br />

vad avser orofacial medicin, representera <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens <strong>och</strong><br />

ämnesområdets intressen vid kontakt med myndigheter <strong>och</strong> andra<br />

organisationer samt att stödja <strong>och</strong> utveckla professionella<br />

<strong>och</strong> sociala nätverk.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 5

Bild 1<br />

6<br />

RECIDIVERANDE<br />

AFTÖS STOMATIT<br />

Här följer ett autoreferat av Maria Westin om Recidiverande aftös stomatit (RAS) som<br />

är en av v<strong>år</strong>a vanligaste slemhinne<strong>för</strong>ändringar. RAS karaktäriseras av smärtsamma<br />

<strong>och</strong> återkommande s<strong>år</strong>. S<strong>år</strong>en är runda eller ovala, fibrintäckta <strong>och</strong> omgivna av en<br />

distinkt röd halo. De flesta patienter med RAS har inte så stora besvär att de söker<br />

v<strong>år</strong>d <strong>för</strong> denna åkomma. Många patienter har lärt sig att leva med dessa besvär <strong>och</strong><br />

har hittat strategier <strong>för</strong> att bemästra dessa s<strong>år</strong>bildningar. Det finns dock patienter som<br />

har mycket stora besvär med att äta <strong>och</strong> tala till följd av aftösa s<strong>år</strong> <strong>och</strong> detta påverkar<br />

i allra högsta grad livskvaliteten <strong>för</strong> patienten.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Klinisk indelning<br />

RAS brukar traditionellt delas in<br />

i tre morfologiska former.<br />

Minor RAS är den vanligaste<br />

formen av RAS. Cirka 80 procent<br />

av fallen återfinns i den här<br />

gruppen. S<strong>år</strong>en är från 1-10 mm i<br />

diameter <strong>och</strong> <strong>för</strong>ekommer oftast<br />

i rörlig slemhinna.<br />

Patienterna drabbas ofta av en<br />

till fyra s<strong>år</strong> samtidigt.<br />

Lesionerna är ytliga <strong>och</strong> läker<br />

utan ärrbildning på 7-10 dagar.<br />

Major RAS (mRAS) tidigare<br />

kallad Periadenitis mucosa necrotica<br />

recurrens ( PMNR) eller<br />

Sutton`s aphte. Detta utgör den<br />

mest handikappande formen<br />

av RAS. De är minst 10 mm<br />

i diameter. Förekommer ofta<br />

solitärt <strong>och</strong> är djupare <strong>och</strong> läker<br />

långsamt. Ulcerationerna<br />

<strong>för</strong>ekommer ofta på insidan av<br />

läpparna samt i mjuka gommen.<br />

Läkningen tar minst 6 veckor<br />

<strong>och</strong> kan ge upphov till ärrbildning.<br />

mRAS representerar cirka<br />

10 procent av samtliga RAS.<br />

Herpetiform aftös stomatit är en<br />

ovanlig form av RAS <strong>och</strong> drabbar<br />

1-10 procent av patienterna<br />

med RAS. Patienterna drabbas<br />

av ett stort antal s<strong>år</strong> (20-100)<br />

samtidigt. Förekommer oftast<br />

på rörlig slemhinna <strong>och</strong> predelektionsställen<br />

är munbotten<br />

<strong>och</strong> under tungan. S<strong>år</strong>en läker på<br />

4-5 veckor <strong>och</strong> ger inte upphov<br />

till ärrbildning.<br />

Det är kontroversiellt i litteraturen<br />

om RAS verkligen är en<br />

form av RAS eller ett helt eget<br />

tillstånd. Herpetiform aftös<br />

stomatit har inte något samband<br />

med herpes. Aftösa s<strong>år</strong> kan även<br />

kliniskt indelas i en mild <strong>och</strong> en<br />

komplex form. Alla tre former<br />

kan <strong>för</strong>ekomma hos patienter<br />

med en mild eller komplex form.<br />

Prevalens<br />

RAS är vanligt <strong>för</strong>ekommande<br />

över hela värden. Uppskattad<br />

global prevalens på cirka 25<br />

procent, vilket är i linje med vad<br />

som finns rapporterat i en svensk<br />

befolkning. Olika prevalens<br />

finns i olika befolkningsgrupper.<br />

Det är till exempel vanligare med<br />

RAS hos den vita befolkningen<br />

i USA jäm<strong>för</strong>t med den svarta<br />

befolkningen.<br />

Diagnostik<br />

Diagnosen baseras i <strong>för</strong>sta hand<br />

på kliniskt utseende <strong>och</strong> anamnestiska<br />

uppgifter.<br />

Det finns inget specifikt test<br />

<strong>för</strong> att ställa diagnosen aftös<br />

stomatit.<br />

Den histopatologiska bilden<br />

är tämligen ospecifik varpå det<br />

sällan finns anledning till att<br />

biopsera s<strong>år</strong>en. Skäl till att ta<br />

en biopsi kan vara att utesluta<br />

annan allvarligare diagnos.<br />

Det är emellertid viktigt att<br />

utesluta att det finns andra<br />

bakomliggande orsaker till RAS.<br />

F<strong>år</strong> en äldre patienter plötsligt<br />

f<strong>år</strong> besvär med aftösa s<strong>år</strong> kan det<br />

finnas anledning att misstänka<br />

något bristtillstånd <strong>och</strong> då ta<br />

prover avseende B12, järn <strong>och</strong><br />

folsyra<br />

Differentialdiagnostik<br />

<strong>En</strong> herpesreaktivering hos en<br />

immunosupprimerad patient<br />

kan ibland kan få ett annorlunda<br />

kliniskt utseende <strong>och</strong> kliniskt<br />

mer likna aftösa s<strong>år</strong>. Då kan ett<br />

PCR-prov ( Polymerase chain<br />

reaction) <strong>för</strong> att påvisa virus vara<br />

av värde <strong>för</strong> att ställa rätt diagnos<br />

<strong>och</strong> adekvat behandling sättas in.<br />

Etiologi<br />

Etiologin bakom RAS är inte<br />

helt klarlagd.<br />

Det finns flera olika teorier som<br />

diskuterats genom <strong>år</strong>en. Det<br />

finns inte skäl att tro i att det<br />

finns en enskild orsak till RAS<br />

utan sannolikt finns det flera<br />

olika etiologiska faktorer. RAS<br />

bör snarare betraktas som ett reaktionsmönster<br />

än en sjukdom.<br />

Immunologisk reaktion<br />

Det finns studier som visat att<br />

RAS är en immunologisk reaktion<br />

som involverar T-celler som<br />

generar inflammatoriska cytokiner,<br />

TNF-alfa <strong>för</strong>eträdesvis. Vad<br />

som initierar den immunologisk<br />

reaktionen är dock oklart<br />

Genetisk predisposition<br />

Barn har en ökad risk att få RAS<br />

om <strong>för</strong>äldrarna bär på åkomman.<br />

40 procent av patienterna har en<br />

familjehistoria av RAS. Dessa<br />

patienter utvecklar s<strong>år</strong> tidigt <strong>och</strong><br />

ofta i en sv<strong>år</strong>are form.<br />

Sannolikheten att drabbas av<br />

RAS är 90 procent om båda<br />

<strong>för</strong>äldrarna lider av RAS men<br />

endast 20 procent om ingen av<br />

<strong>för</strong>äldrarna har RAS.<br />

Virus <strong>och</strong> bakterier<br />

Mikrobiologiska agens såsom<br />

virus <strong>och</strong> bakterier har diskuterats<br />

som orsak till RAS.<br />

<strong>En</strong> teori är att det är en immunologisk<br />

korsreaktion mellan<br />

ett heat shock-protein (HSP)<br />

hos streptokocker den orala<br />

slemhinnan. Denna korsrektion<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 7

skulle kunna <strong>för</strong>orsaka vänadsskadan.<br />

Det är inte sannolikt att RAS<br />

har något påtagligt samband<br />

med virus. Det har funnits teorier<br />

om att viruspartiklar från<br />

speciellt herpesgruppens virus<br />

skulle invadera keratinocyterna<br />

<strong>och</strong> ge upphov till s<strong>år</strong>bildningar.<br />

I studier har man inte lyckats<br />

påvisa herpes med hjälp av<br />

PCR-teknik. Långtidsbehandling<br />

med Aciklovir (antiviral<br />

behandling) har inte visat sig<br />

ha effekt.<br />

Trauma<br />

Många patienter har erfarenhet<br />

av att ett lokalt trauma kan<br />

initiera ett aftöst s<strong>år</strong>.<br />

Rökare drabbas i mindre utsträckning<br />

av RAS. Tobaksröken<br />

bidrar sannolikt till att keratininnehållet<br />

ökar även i den rörliga<br />

slemhinnan hos rökare, vilket<br />

gör slemhinnan mer motståndskraftig.<br />

Det är inte ovanligt att<br />

patienter som slutar röka f<strong>år</strong><br />

problem med aftösa s<strong>år</strong>.<br />

Sjukdomar associerade<br />

med afteösa s<strong>år</strong><br />

Det är kontroversiellt om dessa<br />

tillstånd verkligen är RAS eller<br />

bara liknar aftösa s<strong>år</strong><br />

Behçets syndom<br />

Behçets syndrom är en kronisk<br />

systemsjukdom som orsakar<br />

en vaskulit, vilket kan <strong>för</strong>klara<br />

många av de uppkomna symtomen.<br />

Behçets syndrom är en kriteriediagnos<br />

<strong>och</strong> <strong>för</strong> att uppfylla<br />

8<br />

kriterierna <strong>för</strong> diagnos ska<br />

följande uppfyllas:<br />

# Minst tre perioder av aftösa<br />

s<strong>år</strong> under det senaste <strong>år</strong>et<br />

# Verifierbara okulära fynd<br />

(uveit alternativt vaskulit)<br />

# Positivt patergitest ( framkallar<br />

ett intradermalt trauma)<br />

# Återkommande genitala s<strong>år</strong><br />

# Hudlesioner (erytema nodosum<br />

(knölros)<br />

Födoämnesallergi<br />

Munnen exponeras <strong>för</strong> en<br />

mängd olika antigen inklusive<br />

födoämnen.<br />

Allergiska reaktioner av till följd<br />

av detta kan manifestera sig på<br />

en mängd olika sätt.<br />

<strong>En</strong> del patienter associerar själva<br />

sin aftösa s<strong>år</strong> med specifika födoämnen.<br />

Det finns många enskilda<br />

studier med ett begränsat<br />

patientunderlag som kunnat visa<br />

på mindre <strong>för</strong>ekomst av RAS<br />

om man undviker de aktuella<br />

födoämnena.<br />

I en nyligen publicerad artikel<br />

har man undersökt vad det<br />

finns <strong>för</strong> vetenskapligt stöd<br />

i litteraturen på ett samband<br />

mellan<strong>för</strong>ekomst av RAS <strong>och</strong><br />

Celiaki (glutenintolerans)<br />

Litteraturen stödjer ett samband<br />

<strong>och</strong> prevalens av Celiaki hos<br />

patienter med RAS <strong>för</strong>ekommer<br />

i 4-40 procent. Förekomst<br />

av aftösa s<strong>år</strong> hos patienter med<br />

celiaki finns i 3-61 procent.<br />

Detta kan jäm<strong>för</strong>as med att<br />

en genomsnittlig <strong>för</strong>ekomst av<br />

RAS hos den vanliga befolkningen<br />

är cirka 37 procent.<br />

Många studier finns på att patienter<br />

blivit av med sina aftösa<br />

s<strong>år</strong> genom en glutenfri kost.<br />

Som kliniker bör man vara<br />

uppmärksam på om de återkommande<br />

s<strong>år</strong>bildningarna har vallartade<br />

kanter. Då kan det finnas<br />

särskild anledning att misstänka<br />

någon form av födoämnesallergi.<br />

Crohns sjukdom<br />

Det finns studier som visat på<br />

ökad <strong>för</strong>ekomst av aftösa besvär<br />

hos patienter med inflammatorisk<br />

tarmsjukdom, särskilt<br />

patienter med Crohns sjukdom.<br />

Aftös stomatit kan vara en tidig<br />

manifestation av Crohns sjukdom.<br />

Bild 1.<br />

Bristtillstånd<br />

Bristtillstånd av järn, vitamin<br />

B12 samt folsyra har diskuterats<br />

som en möjlig bakomliggande<br />

orsak till uppkomst av aftösa<br />

s<strong>år</strong>. Det finns dock inga entydiga<br />

resultat. Ett observandum<br />

kan dock vara att vid debut av<br />

RAS senare i livet kan finnas<br />

anledning att utesluta något<br />

bristtillstånd. <strong>En</strong> nyligen publicerad<br />

studie har dock visat<br />

att behandling med B12 har<br />

hos vissa patienter haft effekt<br />

oavsett om B12-brist <strong>för</strong>ekom<br />

eller ej. (8)<br />

HIV<br />

Sv<strong>år</strong>a episoder av RAS har<br />

varit associerade med HIVinfekterade<br />

patienter.<br />

S<strong>år</strong>en är sannolikt relaterade<br />

till antalet CD 4+ T-lymfocyter<br />

<strong>och</strong> ska betraktas som neutropena<br />

s<strong>år</strong>.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

PFAPA<br />

Det finns ett mycket ovanligt<br />

tillstånd hos barn/ungdomar<br />

där man <strong>för</strong>utom återkommande<br />

aftösa s<strong>år</strong> har feber periodvis<br />

tillsammans med pharyngit <strong>och</strong><br />

cervikal adenit. Tillståndet kallas<br />

PFAPA (periodic fever, aphtous<br />

stomatitis, pharyngitis, adenitis)<br />

Två tredjedelar av barnen <strong>för</strong>bättras<br />

efter tonsillectomi.<br />

Läkemedelsreaktion<br />

Aftösa s<strong>år</strong> som en läkemedelsreaktion<br />

av calcineurin and<br />

mTOR inhibitors finns rapporterat.<br />

Det är immunosuprimerande<br />

läkemedel ( Tacrolimus) som<br />

organtransplanterade patienter<br />

st<strong>år</strong> på. Bild 2. Visar ulcerationer<br />

hos en hjärttransplanterad 18<strong>år</strong>ig<br />

man som st<strong>år</strong> på Prograf (<br />

Tacrolimus)<br />

Bild 2<br />

Terapi<br />

I vilken utsträckning individen<br />

besväras av RAS beror i princip<br />

på 2 olika faktorer.<br />

1. Frekvens<br />

2. Typ av RAS.<br />

De flesta individer har dock<br />

begränsade besvär <strong>och</strong> klarar sig<br />

bra utan behandling.<br />

Ett begränsat antal patienter har<br />

dock uttalade sv<strong>år</strong>igheter att äta<br />

<strong>och</strong> ibland att tala.<br />

Detta leder till en märkbart<br />

sänkt livskvalitet <strong>för</strong> patienten.<br />

Målet med eventuell behandling<br />

är att minska smärtan, reducera<br />

perioden med s<strong>år</strong>bildning samt<br />

<strong>för</strong>söka <strong>för</strong>länga perioden mellan<br />

skoven.<br />

Det erbjuds idag ett stort antal<br />

terapiformer.<br />

Princip <strong>för</strong> behandling är enklast<br />

möjliga behandling i <strong>för</strong>hållande<br />

till biverkningar <strong>och</strong> kostnader.<br />

Tandkrämer<br />

Zendium <strong>och</strong> Sinaftin är tandkrämer<br />

som har i studier visat ha<br />

viss effekt jäm<strong>för</strong>t med placebo.<br />

Munsköljning<br />

Sköljning med Klorhexidin kan<br />

reducera symtom samt minska<br />

risken <strong>för</strong> sekundärinfektion <strong>och</strong><br />

därmed underlättar läkningen.<br />

Sköljning med Benzydamin<br />

hydroklorid (Andolex) har visat<br />

ha viss smärtlindrande effekt .<br />

Steroider<br />

Lokal behandling med steroider<br />

är den vanligaste terapiformen<br />

internationellt sätt.<br />

Steroider har antiinflammatoriska<br />

egenskaper genom att<br />

minska antalet cirkulerande<br />

lymfocyter. Aktiveringen <strong>och</strong><br />

proliferation hämmas <strong>och</strong> syntesen<br />

av cytokiner minskas.<br />

Steroider grupperas beroende<br />

på styrka.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 9

Extra starkt verkande steroider<br />

( Grupp IV)<br />

Klobetasol, Munhålepasta <strong>och</strong><br />

munhålegel, 0,025%. (APL)<br />

Sarkt verkande (Grupp III)<br />

Betametson, Betapred , användas<br />

<strong>för</strong> systemisk behandling.<br />

Medelstrakt verkande (Grupp<br />

II)<br />

Triamcinolon, Munhålepasta<br />

<strong>och</strong> munhålegel, 0,1% (APL)<br />

Flera klinker har <strong>god</strong> erfarenhet<br />

av att ordinera patienter med<br />

besvärlig RAS att skölja munnen<br />

med Klobetsol propionate,<br />

0,025% en gång dagligen i ett<br />

par dagar i samband med debut<br />

av RAS . Avsikten är att bryta<br />

den inflammatoriska process<br />

som leder till s<strong>år</strong>bildning.<br />

Detta är dock inte vetenskapligt<br />

belagt.<br />

Antibiotika<br />

Lokalbehandling med olika<br />

former av tetracyklin har visat<br />

ha effekt <strong>för</strong> att minska symtomen<br />

vid RAS. Sköljning med<br />

Klortetracyklin, kapslar a´250<br />

mg. Innehållet i en kapsel löses<br />

i 15 ml vatten. Munnen sköljes<br />

i 3-4 minuter 4 gånger dagligen<br />

i 4 dagar.<br />

Därefter minst en veckas uppehåll.<br />

Klortetracyklin bör ej användas<br />

till barn eller gravida på grund<br />

av dess teratogena effekter.<br />

Immunomodulerande behandling<br />

Thalidomide har i flera studier<br />

visat sig ha mycket <strong>god</strong> effekt<br />

på patienter med sv<strong>år</strong>a besvär<br />

av RAS. Det finns dock stora<br />

10<br />

begränsingar i användandet på<br />

grund risk <strong>för</strong> fosterskador samt<br />

risk <strong>för</strong> neurologiska skador.<br />

Preparatet är också behäftad<br />

med besvärliga biverkningar.<br />

Behandling med Thalidomide<br />

bör endast ske på strikta indikationer<br />

<strong>och</strong> alltid i samband<br />

med läkare.<br />

Colchicin har använts i behandling<br />

av Behçets sjukdom.<br />

Diskussion<br />

Det finns inte skäl att tro i att<br />

det finns en enskild orsak till<br />

RAS utan sannolikt finns det<br />

flera olika etiologiska faktorer<br />

bakom. RAS f<strong>år</strong> där<strong>för</strong> definieras<br />

som ett reaktionsmönster<br />

snarare än en specifik sjukdom.<br />

För att kunna klarlägga etiologin<br />

bakom RAS ytterligare finns<br />

flera olika delar att arbeta med.<br />

För det <strong>för</strong>sta måste standardiserade<br />

diagnostiska kriterier<br />

<strong>för</strong> RAS definieras. Design <strong>och</strong><br />

rapportering av kliniska studier<br />

måste också <strong>för</strong>bättras.<br />

Således är det ett spännande<br />

<strong>och</strong> öppet fält <strong>för</strong> framtida<br />

forskningsprojekt.<br />

Autoreferat:<br />

Maria Westin<br />

maria.westin@vgregion.se<br />

REFERENSER:<br />

1.Embil JA et al. Prevalence of recurrent<br />

herpes labialis and aphthous ulcers among<br />

young adults on six Continents Can Med<br />

Assoc J 1975; 113:627-30<br />

2. Baccaglini et al. Urban legends series:<br />

recurrent aphthous stomatitis Oral Diseases(2011)doi:10.1111<br />

3. Jorizzo JL et al (1985) Complex aphthosis;<br />

a forme fruste of Behcet´s syndrome<br />

? J Am Acad Dermatol 13; 80-84<br />

4. Volkov et al Effectivness of vitamin<br />

B12 in treating recurrent aphthous<br />

stomatitis: a randomized, double-blind,<br />

placebo-controlled trial. J Am board Fam<br />

Med 22:9-16<br />

5. Scully C, Gorsky M, Loza-da-Nur F,<br />

The diagnosis and management of recurrent<br />

aphtous<br />

stomatitis; a consensus approach. J Am<br />

dent Assoc, 2003;134(2):200-7<br />

6. Wormser, G,P.,L.Mack et al<br />

Lack of effect of oral acyclovir on prevention<br />

of aphthous stomatitis Otolatyngol<br />

Head Neck Surg 98(1):14-7<br />

7. Mattson et al. Recidiverande aftös<br />

stomatit.Tandläkartidningen , <strong>år</strong>g 96,<br />

Nr.3, 2004<br />

8. Scully C, Porter S Oral mucosal disease:<br />

Recurrent aphthous stomatitis. British<br />

Journal of Oral and Maxillofacial Surgery<br />

46 (2008) 198-206<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Kan muntorrhet vara orsaken<br />

till din patients problem?<br />

Muntorrhet är ett problem som drabbar var femte person. 1 Hos äldre <strong>och</strong><br />

hos de som använder vissa eller många läkemedel är risken att drabbas<br />

ännu större, eftersom 300 preparat kan ge muntorrhet som biverkan.<br />

Som du vet kan tillståndet obehandlat leda till infektioner i munhåla,<br />

karies <strong>och</strong> kan till <strong>och</strong> med orsaka tandlossning. Som tandläkare kan<br />

du hjälpa dessa patienter genom att skriva ut eller rekommendera något<br />

som verkligen fungerar.<br />

Xerodent är unik i sin enkelhet.<br />

Ingen annan salivstimulerare erbjuder 3-dubbel effekt. Xerodent innehåller:<br />

Äppelsyra – stimulerar salivproduktionen.<br />

Fluor – skyddar tänderna mot karies.<br />

Xylitol – hämmar bakterietillväxten i munhålan.<br />

Xerodent är en sockerfri sugtablett med frisk<br />

apelsinsmak. Skriv ut Xerodent nästa gång<br />

<strong>och</strong> gör en kännbar skillnad <strong>för</strong> din patient.<br />

BEFRIA EN<br />

TORR MUN<br />

Tel 08-13 63 70<br />

heart.se

12<br />

AXPLOCK FRÅN<br />

RIKSSTÄMMA 2011<br />

Så var det återigen dags <strong>för</strong> riksstämma. Denna gång i Stockholm. Nyhet <strong>för</strong> i <strong>år</strong> var<br />

att istället <strong>för</strong> ett tema så skulle stämman kretsa kring tre så kallade fokusområden.<br />

I <strong>år</strong> var dessa ”Tandv<strong>år</strong>d <strong>för</strong> äldre”, ”Patientsäkerhet” samt ”Dentoalveolär kirurgi”.<br />

Nytt var också en ambition att <strong>för</strong>bundets olika ämnes<strong><strong>för</strong>ening</strong>ar skulle samverka<br />

kring olika program. För <strong>SOM</strong>´s del innebar detta samarrangemang med bland annat<br />

<strong>Svensk</strong> Tandhälsov<strong>år</strong>ds<strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>och</strong> <strong>Svensk</strong> Förening <strong>för</strong> Cariologi. Flera av <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens<br />

medlemmar deltog också som <strong>för</strong>eläsare i olika sammanhang.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Riksstämman inleddes som<br />

brukligt med öppnandet <strong>och</strong><br />

utdelningen av olika priser<br />

<strong>och</strong> stipendier. Därefter vidtog<br />

öppningssymposiet som tog upp<br />

ämnet gerotranscendens – en<br />

teori som beskriver en väg till<br />

det <strong>god</strong>a åldrandet, där rädslan<br />

<strong>för</strong> den egna döden minskar<br />

<strong>och</strong> man f<strong>år</strong> en stark känsla av<br />

samhörighet med världsalltet,<br />

kosmos. Teorin har utvecklats<br />

av professor Lars Tornstam vid<br />

Uppsala universitet.<br />

Gerotranscendens innebär en<br />

<strong>för</strong>ändring i värderingar <strong>och</strong><br />

tankar om livet från ett materialistiskt<br />

<strong>och</strong> rationellt synsätt<br />

till ett mera andligt <strong>och</strong> gränsöverskridande<br />

perspektiv, <strong>och</strong><br />

som vanligtvis åtföljs av en ökad<br />

livstillfredsställelse <strong>och</strong> Lars<br />

Tornstam inledde symposiet<br />

med att mer i detalj beskriva<br />

utvecklingsprocessen inom olika<br />

delar av gerotranscendensen.<br />

Han började med den kosmiska<br />

dimensionen som handlar om<br />

tid, rum <strong>och</strong> barndom, liv <strong>och</strong><br />

död samt <strong>för</strong>hållandet till tidigare<br />

generationer. Utvecklingen<br />

av jaget handlar bland annat om<br />

minskad självcentrering <strong>och</strong><br />

ego-integritet. När det gäller<br />

relationerna så ökar <strong>för</strong>ståelsen<br />

av de sociala maskerna, man kan<br />

få en mogen ”barnslighet” som<br />

Lars uttrycker det samtidigt som<br />

det uppst<strong>år</strong> ett behov av den <strong>god</strong>a<br />

ensamheten.<br />

Lars Tornstam menar att alla<br />

följer denna väg <strong>och</strong> att utvecklingen<br />

påg<strong>år</strong> hela livet.<br />

Docent Gunilla Nordenram<br />

följde upp detta med att diskutera<br />

kring hur detta påverkar<br />

kommunikationen mellan den<br />

unga tandläkaren <strong>och</strong> den äldre<br />

patienten där mognaden i detta<br />

avseende kommit olika långt.<br />

Gunilla menar att det är viktigt<br />

att tandv<strong>år</strong>dspersonalen är<br />

medveten om detta <strong>för</strong> att lättare<br />

kunna möta den äldre patienten<br />

där hon eller han är.<br />

Demenssjukdomar <strong>och</strong><br />

tandstatus<br />

Under ledning av professor<br />

Björn Klinge inleddes detta<br />

symposium av professor Bengt<br />

Winblad vid Karolinska Institutet<br />

som berättade om<br />

Alzheimers sjukdom <strong>och</strong> den<br />

forskning som idag påg<strong>år</strong> kring<br />

denna sjukdom.<br />

Idag finns det 150 000 personer<br />

med demens <strong>och</strong> 120 000 av<br />

dessa har Alzheimers sjukdom.<br />

Sjukdomen kan beskrivas som<br />

en progressiv nervcellsdöd med<br />

början i de mediala temporalloberna.<br />

Den typiska histopatologiska<br />

bilden är plaque<br />

med beta-amyloid istället <strong>för</strong><br />

frisk nervvävnad <strong>och</strong> så kallade<br />

tangels med tau-protein.<br />

Den största riskfaktorn <strong>för</strong> Alzheimers<br />

sjukdom är åldern, 45<br />

% av alla över 85 drabbas. Det<br />

finns också genetiska varianter.<br />

Det finns även en del skyddande<br />

faktorer såsom social/fysisk <strong>och</strong><br />

mental aktivitet, blodtrycksmediciner,<br />

blodfettsänkande<br />

läkemedel.<br />

Sjukdomen är en stor belastning<br />

<strong>för</strong> individen men också<br />

<strong>för</strong> anhöriga <strong>och</strong> samhället.<br />

Demensv<strong>år</strong>den kostar 160 miljarder<br />

per <strong>år</strong>.<br />

Forskningen inom området<br />

är intensiv <strong>och</strong> flera olika läkemedel<br />

har kommit fram de<br />

senaste <strong>år</strong>en. Dessa har dock<br />

en måttlig effekt <strong>och</strong> kan bara<br />

bromsa sjukdomsutvecklingen,<br />

inte behandla eller vända den<br />

patologiska processen. De leder<br />

dock till <strong>för</strong>bättrade kognitiva<br />

<strong>för</strong>mågor <strong>och</strong> ger en ökad livskvalité<br />

åt den drabbade.<br />

Det påg<strong>år</strong> även flera vaccinationsstudier<br />

<strong>och</strong> man testar ett<br />

flertal olika enzymsystem.<br />

Bengt Winblad menade att den<br />

snabba utvecklingen inom området<br />

ändock gör att man hysa en<br />

viss optimism in<strong>för</strong> framtiden,<br />

men mer forskning behövs.<br />

Sitter vettet i bettet?<br />

Under denna rubrik presenterade<br />

Mats Trulson, nyutnämnd<br />

professor i protetik vid KI, en<br />

exposé över den ganska omfattande<br />

forskning som påg<strong>år</strong> i<br />

Japan kring eventuellt samband<br />

mellan hjärnans kognitiva resurser<br />

<strong>och</strong> <strong>för</strong>ändrade neurologisk<br />

signaler från tuggsystemet.<br />

För denna forskning används<br />

så kallade SAMP8-möss, som<br />

åldras väldigt snabbt. I en studie<br />

slipades överkäkens molarer ner<br />

vilket ledde till <strong>för</strong>sämrad inlärning<br />

i ett spatiellt minnestest.<br />

Man kunde också konstatera<br />

att neurontätheten i hippocampusområdet<br />

minskade. Fortsatta<br />

studier visade att om molarstödet<br />

återskapades <strong>för</strong>bättrades<br />

inlärnings<strong>för</strong>mågan. Andra<br />

studier visade att om man höjde<br />

bettet 0,1mm fick även detta en<br />

negativ effekt på inlärningen.<br />

Redan 1990 hade Gilad et al<br />

visat att stress accelererar den<br />

åldersberoende degenerationen<br />

av det kolinerga systemet i<br />

hippocampus. På de molarlösa<br />

kunde man påvisa en signifikant<br />

högre nivåer av stressinducerade<br />

kortikosteroider.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 13

Mats Trulson, nyutnämnd professor i<br />

protetik vid KI<br />

Dessa <strong>och</strong> andra fynd i experimentella<br />

studier visar enligt<br />

Mats Trulson att en störning av<br />

normal tuggaktivitet hos möss<br />

accelererar en åldersberoende<br />

<strong>för</strong>sämring av inlärnings<strong>för</strong>mågan<br />

kombinerat med tydliga<br />

degenerativa <strong>för</strong>ändringar<br />

i hjärnan.<br />

Gäller även detta <strong>för</strong> människan?<br />

I en studie av Kondo et al<br />

i Dementia 1994 kunde man<br />

bland annat konstatera att risken<br />

<strong>för</strong> att utveckla Alzheimers sjukdom<br />

ökade med 1,9 gånger vid<br />

<strong>för</strong>lust av minst hälften av tänderna.<br />

I en annan studie av Muira<br />

et al från 2003 där 44 kvinnor<br />

med demens jäm<strong>för</strong>des med<br />

44 kvinnor utan demens fann<br />

man att den nedsatta kognitiva<br />

<strong>för</strong>mågan i demensgruppen var<br />

korrelerad till färre antal tänder,<br />

lägre maximal bitkraft, färre<br />

ocklusala kontakter <strong>och</strong> sämre<br />

subjektiv tugg<strong>för</strong>måga.<br />

I Umeå påg<strong>år</strong> det så kallade<br />

14<br />

Betulaprojektet som är<br />

en longitudinell studie<br />

av åldrande, minne <strong>och</strong><br />

demens som pågått<br />

under en 20-<strong>år</strong>speriod.<br />

Utifrån detta material<br />

tittade Bergdahl M <strong>och</strong><br />

J et al på ett eventuellt<br />

samband mellan egna<br />

tänder <strong>och</strong> kognitiva<br />

funktioner. I en delgrupp<br />

på 55-85-<strong>år</strong>ingar<br />

jäm<strong>för</strong>des 211 personer<br />

med egna tänder med<br />

188 tandlösa. Efter att<br />

forskarna tagit hänsyn<br />

till faktorer såsom<br />

kön, ålder, sjukdomar,<br />

sociala faktorer, stress<br />

<strong>och</strong> MMSE (mini-mental<br />

state) fann man att den tandlösa<br />

gruppen fortfarande hade sämre<br />

kognitiv <strong>för</strong>måga.<br />

Mats Trulson avslutade sin <strong>för</strong>eläsning<br />

med att beskriva några<br />

olika <strong>för</strong>klaringsmodeller <strong>för</strong><br />

sambandet mellan <strong>för</strong>sämrade<br />

kognitiva <strong>för</strong>mågor <strong>och</strong> tandstatus.<br />

Han konstaterade att mer<br />

forskning behövs på området.<br />

Äldre i fokus.<br />

Inte bara ett fokusområde <strong>för</strong><br />

<strong>år</strong>ets riksstämma men även titeln<br />

på ett symposium med professor<br />

Lars Gahnberg som moderator.<br />

Eva Nilsson Bågenholm som<br />

tidigare var ord<strong>för</strong>ande i Läkar<strong>för</strong>bundet<br />

men från i <strong>år</strong> utsedd<br />

till regeringens äldresamordnare<br />

berättade om sitt uppdrag att<br />

hitta indikatorer inom äldrev<strong>år</strong>den<br />

<strong>för</strong> att på sikt hitta former<br />

<strong>för</strong> prestationsbaserade ersättningar.<br />

Regeringen har avsatt<br />

3,75 miljarder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />

v<strong>år</strong>den <strong>för</strong> de sv<strong>år</strong>ast sjuka äldre.<br />

Hon började med att beskriva<br />

den probleminventering som<br />

ligger till grund <strong>för</strong> det fortsatt<br />

arbetet. Denna omfattar<br />

Avsaknad av kontinuitet,<br />

överblick <strong>och</strong> samverkan<br />

Kompetensbrist<br />

V<strong>år</strong>dens organisation är inte<br />

byggd <strong>för</strong> äldres behov<br />

Primärv<strong>år</strong>den<br />

Läkemedelsbehandling<br />

Tand- <strong>och</strong> munv<strong>år</strong>d<br />

It-system, dokumentation<br />

Eva Bågenholm använde läkemedelsbehandlingen<br />

som ett exempel<br />

där mycket behöver göras.<br />

Trots indikationer <strong>och</strong> kunskap<br />

<strong>för</strong> <strong>god</strong> läkemedelsbehandling<br />

f<strong>år</strong> äldre ofta fel läkemedel.<br />

Detta har diskuterats mycket i<br />

media nyligen.<br />

Inom området tand- <strong>och</strong> munv<strong>år</strong>d<br />

påpekade hon tillgången<br />

till rätt kompetens <strong>och</strong> biståndshandläggarnas<br />

roll.<br />

I sitt arbete vill äldresamordnaren<br />

använda de kvalitetsregister<br />

<strong>och</strong> nationella riktlinjer som<br />

redan finns. I kvalitetsregistret<br />

Senior Alert är tanken att in<strong>för</strong>a<br />

munhälsobedömningsinstrumentet<br />

ROAG som ska ut<strong>för</strong>as<br />

av sjuksköterska. Utbildning <strong>för</strong><br />

detta behövs.<br />

Gerodonti<br />

Docent Inger W<strong>år</strong>dh, Karolinska<br />

Institutet, tog vid <strong>och</strong><br />

talade om behovet av särskild<br />

kunskap i äldretandv<strong>år</strong>d. Vid<br />

Karolinska Institutet bedrivs<br />

undervisning i Gerodonti som<br />

omfattar äldretandv<strong>år</strong>d både vid<br />

det normala åldrandet <strong>och</strong> hos<br />

den sjuka äldre.<br />

<strong>En</strong>ligt Inger finns det få studier<br />

om äldres tänder <strong>och</strong> tandhälsa<br />

men de så kallade ULF-studi-<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

erna som genom<strong>för</strong>s av SCB,<br />

H70-studierna i Göteborg samt<br />

Jönköpingsundersökningarna<br />

att tillgå. Alla visar på en positiv<br />

tandhälsoutveckling <strong>för</strong> äldre,<br />

fram<strong>för</strong>allt vad gäller måttet<br />

”antalet kvarvarande tänder”.<br />

År 2001 hade i snitt en tand<strong>för</strong>sedd<br />

70-<strong>år</strong>ing 8 fler egna<br />

tänder än en 70-<strong>år</strong>ing 1971/72,<br />

samtidigt minskade andelen<br />

tandlösa 70-<strong>år</strong>ingar från 52%<br />

till 8%. Problemet uppst<strong>år</strong> när<br />

alla dessa äldre blir beroende<br />

<strong>och</strong> inte längre själva kan sköta<br />

sin munv<strong>år</strong>d.<br />

Det är i detta perspektiv man<br />

måste se WHO´s rekommendation<br />

att ge en ökad prioritering av<br />

tandv<strong>år</strong>den <strong>för</strong> äldre <strong>och</strong> andra<br />

särskilt utsatta grupper.<br />

Inger tog särskilt upp problemet<br />

med muntorrheten på grund<br />

av läkemedelskonsumtionen<br />

hos äldre.<strong>En</strong> ökande grad av<br />

beroende hos äldre gör också<br />

att de lättare tappar kontakten<br />

med tandv<strong>år</strong>den. <strong>En</strong>ligt ULFundersökningarna<br />

så är det i<br />

åldersgrupperna över 75 som<br />

man ser en tydlig nedgång i<br />

frekvensen av regelbundna besök.<br />

Inger uppmanade auditoriet<br />

ta i akt när äldre börjar ringa<br />

återbud, kanske <strong>för</strong> att de känner<br />

sig krassliga <strong>och</strong> vill återkomma<br />

själva. Vi ska inte släppa dessa<br />

patienter utan ta kontakt med<br />

dem <strong>och</strong> <strong>för</strong>söka få dem till<br />

tandv<strong>år</strong>den igen. Inger berörde<br />

även tandv<strong>år</strong>dsreformen från<br />

1999 som gett ökade möjligheter<br />

att nå sjuka äldre i särskilt eller<br />

i eget boende. Problemet här är<br />

att tröskeln <strong>för</strong> omv<strong>år</strong>dnadsbedömningen<br />

har höjts vilket<br />

leder till att färre f<strong>år</strong> rätt till<br />

tandv<strong>år</strong>dsstödsintyget.<br />

FORSKNINGSSTIPENDIUM<br />

Inger tog också upp vikten<br />

av att öka munhälsobedömningarna<br />

hos sjuka äldre, till<br />

exempel med hjälp av ROAG<br />

munhälsobedömningsprotkoll<br />

men betonade samtidigt viket<br />

av utbildning i samband med<br />

in<strong>för</strong>andet.<br />

I den efterföljande diskussionen<br />

tog Lars Gahnberg upp<br />

det faktum att idag har cirka<br />

200 000 äldre rätt till så kalllad<br />

nödvändig tandv<strong>år</strong>d medan<br />

äldresamordnaren beräknar att<br />

de sv<strong>år</strong>ast sjuka äldre är 300 000.<br />

Var är de 100 000 personerna<br />

som rimligen borde ha rätt till<br />

tandv<strong>år</strong>dstödsintyg? <strong>En</strong> adekvat<br />

fråga som dock inte fick något<br />

bra svar. Det behövs en bättre<br />

samordning mellan tandv<strong>år</strong>d,<br />

sjukv<strong>år</strong>den <strong>och</strong> kommunerna.<br />

Sten Hellström<br />

hellstrom.torgils@telia.com<br />

<strong>Svensk</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>för</strong> Orofacial Medicin (<strong>SOM</strong>) har inrättat ett stipendium <strong>för</strong> att främja forskning<br />

inom ämnesområdet.Styrelsen har beslutat att stipendiet <strong>för</strong> 2012 ska vara på 12 000 kronor. Vid<br />

flera sökande kan stipendiet komma att delas upp. Stipendiet är endast öppet <strong>för</strong> medlemmar i <strong>SOM</strong>.<br />

Stipendiets ändamål är att främja forskning <strong>och</strong>/eller presentation av forskningsresultat (resestipendium)<br />

inom ämnesområdet.<br />

Ansökningshandlingar finns på <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens hemsida www.som.nu<br />

Skriftlig ansökan skall vara <strong><strong>för</strong>ening</strong>ens sekreterare Helen Harnesk-Nygren, Ol-Persas v 9, 935 31<br />

NORSJÖ tillhanda senast 2012-02-29.<br />

Ytterligare kan information fås av Bengt Hasseus via bengt.hasseus@odontologi.gu.se<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 15

16<br />

INBJUDAN TILL VÅR<strong>SOM</strong> 2012<br />

VAXHOLM KASTELL<br />

Preliminärt program Torsdag 24/5 – Lördag 26/5<br />

Tema: Immunosuppression<br />

Ons 23/5 ”Get together” Valven, Waxholms kastell med buffée<br />

Tors 24/5 <br />

Föreläsning: Medfödda <strong>och</strong> <strong>för</strong>värvade (Mikael Sundin,läkare,<br />

<br />

<br />

Kamratafton<br />

Fre 25/5 Föreläsning: Orala manifestationer (Sook-Bin Woo, Prof.<br />

<br />

autoimmunitet.<br />

Fortsättning <strong>och</strong> Föreningsmöte<br />

Guidad rundvandring Waxholms kastell<br />

V<strong>år</strong><strong>SOM</strong> fest, Pansarbatteriet<br />

Lör 26/5 <br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Konferensavgift: 5000:- (inkluderar <strong>för</strong>eläsningar, luncher, middagar, aktiviteter samt<br />

<br />

Anmälan:<br />

<br />

.<br />

Anmälan senast 1:a Mars 2012 !<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Välkommen till V<strong>år</strong><strong>SOM</strong> 2012<br />

Waxholms kastell, Stockholm<br />

Logi<br />

<br />

aktuellt boende.<br />

<br />

<br />

__________________________________________________<br />

Kastellets Bed & Breakfast<br />

<br />

<br />

<br />

V<strong>år</strong>möte <strong>Svensk</strong> <strong><strong>för</strong>ening</strong> <strong>för</strong> Orofacial Medicin.<br />

Runö konferens<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Waxholms hotell<br />

<br />

<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 17

18<br />

Sjukhustandsköterskornas<br />

Årsmöte <strong>och</strong> v<strong>år</strong>kurs 2012<br />

Tema: Psykiatri <strong>för</strong> icke-psykiatriker<br />

Tänder så mycket mer<br />

Välkommen till Norrköping 24 – 25 maj<br />

Torsdag 24/5 08.00 Registrering <strong>och</strong> kaffe Välkommen , information<br />

Psykiatri <strong>för</strong> icke-psykiatriker<br />

<br />

<br />

Ullakarin Nyberg <br />

<br />

18.30 Samling <strong>för</strong> kvällsaktivitet samt middag<br />

Fredag 25/5 08.45 Årsmöte ”Tänder så mycket mer”<br />

<strong>En</strong> vandring i olika slags bett från hästar till vargar<br />

Torbjörn Lundstöm <br />

1.30 Avslutning med lunch<br />

Plats <br />

<br />

<br />

23 mars,<br />

Anmälan Senast 16 mars<br />

<br />

eller<br />

<br />

<br />

Kursavgift <br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

TheraBite Jaw Motion<br />

Rehabilitation System<br />

Ett saftigt äpple,<br />

vad är det värt om man inte kan ta en tugga?<br />

TheraBite är ett handmanövrerat redskap som är lätt att använda.<br />

Munstyckena med mjuka bettskydd (placerade mellan över- <strong>och</strong><br />

underkäkens tänder) <strong>för</strong>delar trycket jämt över tandraden vid träning,<br />

vilket är skonsamt <strong>och</strong> skyddar tänderna.<br />

Den välvda utformningen gör att öppningskraften följer underkäkens<br />

naturligt rundade rörelse, vilket ger en anatomiskt korrekt rörelse vid<br />

stretching.<br />

Medan de fl esta behandlingsalternativ bara erbjuder enkel stretching,<br />

använder TheraBite-systemet sig av <strong>och</strong> <br />

<strong>för</strong> att eff ektivt behandla trismus.<br />

TheraBite är kliniskt bevisat mycket mer eff ektiv än manuell träning<br />

<strong>och</strong> träning med tungspatlar. (Kliniska studier av Cohen 2005; Maloney 2004;<br />

Buchbinder 1993).<br />

Atos Medicals produkter <strong>och</strong> expertis har utvecklats i nära samarbete med ledande institutioner,<br />

läkare, forskare, logopeder <strong>och</strong> patienter från hela världen. Alla fakta <strong>och</strong> argument bygger på<br />

resultat från kliniska studier. 1987 började Atos Medical utveckla den <strong>för</strong>sta Provox- röstventilen.<br />

Vi har sedan dess arbetat intensivt <strong>för</strong> att utveckla Provox till att bli marknadens ledande system<br />

<strong>för</strong> röst- <strong>och</strong> lungrehabilitering. Vi fortsätter med att avsätta stora resurser på produktutveckling<br />

<strong>och</strong> utbildningsprogram inom öron- näs- <strong>och</strong> halsspecialiteten. Vi har ett tydligt mål: Atos Medical<br />

ska även i framtiden vara ledande inom hela detta specialistområde. www.atosmedical.com<br />

Så enkelt f<strong>år</strong> patienten full<br />

ersättning <strong>för</strong> sin TheraBite<br />

1) Tandläkaren gör en bedömning av patienten.<br />

2) Bedömningsblanketten fylls i med hjälp<br />

av Lathund <strong>för</strong> tandv<strong>år</strong>dsstöd.<br />

Ofta åberopas punkterna 7 eller 14,<br />

men även andra kan vara tillämpliga.<br />

3) Den ifyllda bedömningsblanketten<br />

skickas till bedömningsenheten <strong>för</strong> tandv<strong>år</strong>d<br />

på Landstinget.<br />

4) Landstinget kan därefter betala ut ersättning<br />

<strong>för</strong> TheraBite.

20<br />

ORAL SUB-<br />

MUCÖS FIBROS<br />

Bild 1. OSMF. Tunt epitel med pigmenteringsstörningar täcker en kollagenrik bindväv. foto: Tony Axell<br />

Oral submucös fibros, OSMF, är ett ovanligt tillstånd i Sverige. I många länder,<br />

fram<strong>för</strong> allt i Asien, tuggar folk betel. Detta kan med<strong>för</strong>a ett flertal <strong>för</strong>ändringar i<br />

munslemhinnan (1). Den allvarligaste är oral submucös fibros (OSMF) som är ett<br />

potentiellt malignt kroniskt progressivttillstånd som drabbar munslemhinnan <strong>och</strong><br />

svalget. Här följer en översiktlig genomgång av aktuell litteratur som berör ämnet.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Introduktion <strong>och</strong> prevalens<br />

I många länder, fram<strong>för</strong> allt i<br />

Asien, tuggar folk betel. Detta<br />

kan med<strong>för</strong>a ett flertal <strong>för</strong>ändringar<br />

i munslemhinnan (1).<br />

Den allvarligaste är oral submucös<br />

fibros (OSMF) som är<br />

ett potentiellt malignt kroniskt<br />

progressivttillstånd som drabbar<br />

munslemhinnan <strong>och</strong> svalget.<br />

OSMF beskrevs <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta<br />

gången i modern litteratur i<br />

början av 1950-talet (2) <strong>och</strong><br />

namngavs av Joshi 1953 (3)<br />

men liknande symptom beskrevs<br />

redan av den antika indiska<br />

läkaren Sushrutha som<br />

kallade tillståndet vidari(4).<br />

OSMF <strong>för</strong>ekommer fram<strong>för</strong>allt<br />

hos befolkning i Asien <strong>och</strong> då<br />

huvudsakligen Indien, Pakistan,<br />

Sri Lanka, Bangladesh,<br />

Thailand, Malaysia, Indonesien,<br />

Vietnam, Taiwan, Södra Kina<br />

samt Polynesien men OSMF<br />

har även rapporterats i Europa<br />

fram<strong>för</strong>allt hos befolkning med<br />

asiatiskt ursprung (5).<br />

Prevalens varierar i litteraturen<br />

men uppskattningsvis är 2,5<br />

miljoner människor drabbade<br />

världen över med OSMF i varierande<br />

stadier (6).<br />

Då Sverige <strong>och</strong> övriga Europa<br />

har en växande befolkningsgrupp<br />

med ursprung från länder<br />

där OSMF är vanligt <strong>för</strong>ekommande<br />

är det inte osannolikt att<br />

behandlare i Sverige kan möta<br />

patienter med OSMF i den<br />

kliniska vardagen.<br />

Där<strong>för</strong> kan det vara viktigt att<br />

känna till tillståndet .<br />

Etiologi<br />

OSMF karaktäriseras av <strong>för</strong>ändringar<br />

i lamina proprias<br />

kollagena <strong>och</strong> fibroelastiska<br />

strukturer, vilket leder till rigiditet<br />

i läpp, tunga <strong>och</strong> kind.<br />

Detta kan med<strong>för</strong>a sv<strong>år</strong>igheter<br />

att tala, öppna munnen, röra<br />

tungan <strong>och</strong> svälja föda (5).<br />

Flertalet studier tyder klart på<br />

att bruket av arecanöt i olika<br />

beredningar utgör den främsta<br />

etiologiska faktorn till OSMF<br />

(5). Hög konsumtion av chili<br />

<strong>och</strong> olika bristtillstånd har <strong>för</strong>eslagits<br />

som aggraverande faktorer<br />

(7). Arecanöten, även kallad<br />

betelnöt, kommer från arekapalmen<br />

som finns i stora delar<br />

av Asien <strong>och</strong> Polynesien. Nöten<br />

tuggas antingen ren eller i olika<br />

beredningar med ingredienser<br />

som tobak <strong>och</strong> lime insvepta i<br />

ett betelblad.Tuggningen har<br />

kulturella orsaker men den har<br />

även hungerstillande milt euforiska<br />

effekt beroende på egenskaper<br />

hos arecanöten (6). Ett<br />

tydligt dosberoende samband<br />

har observerats avseende bruket<br />

av arecanöt <strong>och</strong> utvecklandet av<br />

OSMF (4).<br />

Patogenes<br />

Patogenesen av OSMF genom<br />

bruket av arecanöten debatteras<br />

fortfarande men flera<br />

understödjande teorier finns.<br />

Arecanöten innehåller bland<br />

annat alkaloider såsom arecoline,<br />

arecaidine, guvacine <strong>och</strong><br />

guvacoline. Den innehåller<br />

även flavonider som till exempel<br />

tanniner <strong>och</strong> catechiner (4).<br />

In vitro studier på humana<br />

fibroblaster som utsätts <strong>för</strong> alkaloiden<br />

arecoline visar ökad<br />

proliferation hos fibroblasterna<br />

<strong>och</strong> ökad bildning av kollagen<br />

vilket även ses histologiskt vid<br />

OSMF. Detta stöder teorin att<br />

alkaloiderna i arecanöten bidrar<br />

till utvecklandet av OSMF (5).<br />

Även tanninerna som finns i<br />

arecanöten misstänks spela en<br />

roll. Flera studier visar att tanninerna<br />

i arecanöten inhiberar<br />

kollagenas <strong>och</strong> därmed nedbrytningen<br />

av kollagen vilket, i<br />

kombination med alkaloidernas<br />

bidrag till ökad kollagenbildning,<br />

leder till en ökad fibrotisering<br />

av vävnaden (5).<br />

Klinik <strong>och</strong> diagnostisering<br />

Den kliniska symptombilden<br />

varierar beroende på i vilket stadium<br />

sjukdomen befinner sig i.<br />

Initialt brukar patienten uppvisa<br />

intolerans mot kryddstarkmat<br />

följt av rigiditet i munslemhinnna<br />

<strong>och</strong> tunga. I ett senare skede<br />

uppst<strong>år</strong> sv<strong>år</strong>igheter att svälja<br />

mat <strong>och</strong> att öppna munnen<br />

(6). Kliniskt ses i olika utvecklingsgrad<br />

av OSMF tecken på<br />

inflammation, depigmentering,<br />

läderaktiga fibrotiska band i<br />

samt s<strong>år</strong>göring <strong>och</strong> vesiklar i<br />

munslemhinnan (Bild 1) (6).<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 21

Sveriges Tandhygienist<strong>för</strong>eing<br />

stöder öder användningen av zendium<br />

fluortandkräm <strong>och</strong> munskölj<br />

zendium stärker munnens naturliga <strong>för</strong>svar<br />

V<strong>år</strong>a tänder utsätts dagligen <strong>för</strong> angrepp av bakterier. Som tur är skyddas de av<br />

enzymerna i v<strong>år</strong> saliv – men tyvärr räcker det inte alltid. De behöver hjälp.<br />

zendium innehåller fluor <strong>och</strong> enzymer, som tillsammans med munnens<br />

egna enzymer skyddar mot bakterier som annars kan ge hål i tänderna<br />

<strong>och</strong> tandköttsproblem. Prova zendium, som stärker munnens naturliga <strong>för</strong>svar.<br />

zendium marknads<strong>för</strong>s mot tandv<strong>år</strong>den av<br />

Opus Health Care AB<br />

Tel. 040-680 15 40<br />

www.opushc.se<br />

Stärker munnens naturliga <strong>för</strong>svar

För säkerställande diagnos sammanvägs<br />

den histologiska bilden<br />

med patientens kliniska<br />

symptom samt anamnestiska<br />

uppgifter rörande bruk av arecanöt<br />

i någon form (6).<br />

Khanna <strong>och</strong> Andrade <strong>för</strong>eslog<br />

1995 (8) en klinisk klassificering<br />

av OSMF <strong>för</strong> behandlingsplanering<br />

baserad på grad av trismus<br />

<strong>och</strong> gap<strong>för</strong>måga. Grupp<br />

4a/4b avser extremt grav OSMF<br />

med en gap<strong>för</strong>måga mindre än<br />

15mm med eller utan potentiellt<br />

maligna tillstånd närvarande<br />

(9).<br />

Tabell 1<br />

Grupp 3 <strong>och</strong> 4 löper stor risk att<br />

på grund av så uttalad inskränkt<br />

gap<strong>för</strong>måga ej kunna till<strong>god</strong>ogöra<br />

sig föda med risk <strong>för</strong> undernäring<br />

<strong>och</strong> bristsjukdomar<br />

som följd. Se tabell 1.<br />

Risk <strong>för</strong> malign transformering<br />

Flera långtidsstudier har visat<br />

sambandet mellan OSMF<br />

<strong>och</strong> utvecklandet av potentiellt<br />

premaligna <strong>och</strong> maligna tillstånd<br />

i munslemhinnan, främst<br />

av skivepitelcancer (10). Man<br />

uppskattar risken <strong>för</strong> att OSMF<br />

transformerar till en malign lesion<br />

i munslemhinnan till 7-13<br />

% (4). Malign utveckling av<br />

OSMF har kunnat visas efter<br />

såväl enbart bruk av arecanöt<br />

som vid kombination med tobak<br />

(11).<br />

Behandling<br />

<strong>En</strong> viktig aspekt <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra<br />

symptomen vid behandling av<br />

OSMF är att få patienten att<br />

bryta sitt bruk av arecanöt (6).<br />

Då OSMF är en progressiv<br />

kronisk sjukdom som inte visar<br />

någon tendens till spontan<br />

regression brukar behandlingar<br />

vanligen inriktas symptomatiskt<br />

samt att <strong>för</strong>bättra gap<strong>för</strong>mågan<br />

(9, 12, 13).<br />

De olika behandlingsmöjligheterna<br />

brukar delas in i konservativa<br />

<strong>och</strong> kirurgiska behandlingar.<br />

Det saknas klart<br />

vetenskapligt underlag <strong>för</strong> flertalet<br />

behandlingsalternativ. Den<br />

vanligaste konservativa behandlingsmetoden<br />

är injektion<br />

av kortikosteroider i lesionen.<br />

Förhoppningen är att bromsa<br />

inflammationsprocessen, öka<br />

apoptosen hos inflammationsceller<br />

<strong>och</strong> på så sätt mildra<br />

symptomen hos patienten(9).<br />

Steroidbehandling har fram<strong>för</strong>allt<br />

visat sig bra som symptomatisk<br />

behandling vid tidiga<br />

stadier av OSMF men har<br />

sämre effekt på att återskapa<br />

elasticitet av fibrotiserad vävnad<br />

(9). Förutom steroidinjektioner<br />

har med varierande framgång<br />

prövats behandlingar med hyaluronidas,<br />

humant placenta<br />

extrakt, kemotrypsin <strong>och</strong> kollagenasinjektioner,<br />

allt <strong>för</strong> att<br />

lindra de kliniska besvären vid<br />

OSMF (6).<br />

Vid grava fall av OSMF med<br />

kraftigt reducerad gap<strong>för</strong>måga<br />

kan ibland kirurgi vara indicerat<br />

<strong>för</strong> att patienten ska kunna<br />

till<strong>god</strong>ogöra sig föda.<br />

Den vanligaste kirurgiska behandlingen<br />

av OSMF är excision<br />

av de fibrotiska banden som<br />

bildats, vanligen i bakre delen av<br />

kindslemhinnan.<br />

Metoden kan initialt ge en<br />

markant <strong>för</strong>bättrad gap<strong>för</strong>måga.<br />

Resultatet på lång sikt är beroende<br />

av omfattande postoperativ<br />

sjukgymnastik (9, 13).<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 23

Vanligen brukar dock gap<strong>för</strong>mågan<br />

trots gymnastiken efterhand<br />

reduceras (14).<br />

Konklusion<br />

Även om OSMF är ett högst<br />

ovanligt <strong>för</strong>ekommande tillstånd<br />

i Sverige <strong>och</strong> Europa är<br />

det en utbredd <strong>för</strong>ändring i<br />

stora dela av världen. Antalet<br />

individer från länder där OSMF<br />

är vanligt <strong>för</strong>ekommande ökar i<br />

Europa.<br />

Eftersom vi reser mer <strong>och</strong> mer<br />

i arbetet <strong>och</strong> eftersom antalet<br />

invandrare eller besökande<br />

i Sverige stadigt ökar är det<br />

inte helt omöjligt att man som<br />

svensk kliniker i i sin vardag kan<br />

påträffa fall av OSMF. Där<strong>för</strong><br />

är kännedom om OSMF viktig.<br />

24<br />

Johan Lundström<br />

johan.lundstrom@lul.se<br />

Vetenskapligt granskad av:<br />

Tony Axell<br />

Fördjupningartiklar <strong>och</strong> referenser<br />

1.Zain RB Ikeda N, Gupta PC, Warnakulasuriya<br />

S, van Wyk CW, Shrestha P,<br />

Axéll T.Oral mucosal lesions associated<br />

with betel quid, areca nut and tobacco<br />

chewing habits: consensus from a workshop<br />

held in Kuala Lumpur, Malaysia,<br />

November 25-27, 1996. J Oral Pathol<br />

Med 1999;28:1-4.<br />

2. Schwartz J. AtrophiaIdiopathica<br />

Mucosae Oris. London: Demonstrated<br />

at the 11th Int Dent Congress; 1952.<br />

3. Joshi SG. Fibrosis of the palate and<br />

pillars.Indian J Otolaryngol. 1953;4:1.<br />

4. Angadi PV, Rao SS. Areca nut in pathogenesis<br />

of oral submucous fibrosis: revisited.Oral<br />

MaxillofacSurg 2011;151:1-9<br />

5. Tiakaratne et al. Oral submucous<br />

fibrosis: Review on aetiology and pathogenesis.<br />

Oral Oncology 2006;42:561-8<br />

6. Fedorowicz et al. Interventions for<br />

the management of oral submucousfibrosis<br />

C<strong>och</strong>rane Review, The C<strong>och</strong>rane<br />

Library 2008, Issue 4.<br />

7. Rajalalitha P, Val Si. Molecular pathogenesis<br />

of oral submucous fibrosis- a<br />

collagen metabolic disorder. J Oral Pathol<br />

Med 2005; 34:321-8<br />

8. Khanna JN, Andrade NN. Oral submucous<br />

fibrosis: a new concept in surgical<br />

management. Report of 100 cases.Int J<br />

Oral Maxillofac Surg.1995;24:433-9.<br />

9. Angadi PV, Rao S. Management of<br />

oral submucous fibrosis: an overview. Oral<br />

MaxillofacSurg 2010;14:133-42<br />

10. IARC Monographs on the Evaluation<br />

of Carcinogenic Risks to Humans. WHO,<br />

International Agency for Research on<br />

Cancer.Betel-quid and areca-nut chewing<br />

and some areca-nut-derived nitrosamines.Lyon,<br />

France 2004;volume 85.<br />

11. Maher R et al. Role of areca nut in<br />

the causation of oral submucous fibrosis:<br />

a case-control study in Pakistan.J<br />

Oral Pathol Med 1994;23:65-9.<br />

12. Kerr AR et al. A systematic review<br />

of medical interventions for oral submucous<br />

fibrosis and future research opportunities.<br />

Oral Dis 2011;Suppl 1:42-57<br />

13. Cox S, Zoellner H. Physiotherapeutic<br />

treatment improves oral<br />

opening in oral submucous fibrosis.J<br />

Oral Pathol Med. 2009;38:220-6.<br />

14 Angadi PV.Little evidence that<br />

current interventions can benefit<br />

patients with OSMF .Evid<br />

Based Dent. 2011;12:43<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Tandimplantat på<br />

äldre<br />

Allt fler äldre människor med omfattande omv<strong>år</strong>dnadsbehov har käkbens<strong>för</strong>ankrade<br />

tandrekonstruktioner, dvs. implantat. Det finns få undersökningar hur munhygien,<br />

funktion <strong>och</strong> komfort fungerar hos dessa personer. Eva Oleruds syfte med studien var<br />

att undersöka hur munhygien, funktion <strong>och</strong> komfort fungerar hos äldre individer med<br />

dentala implantat <strong>och</strong> stort omv<strong>år</strong>dnadsbehov.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 25

Metod<br />

Studien omfattade tjugosex<br />

personer äldre än 65 <strong>år</strong> <strong>och</strong><br />

som även hade ett omfattande<br />

omv<strong>år</strong>dnadsbehov. Data gällande<br />

antal tänder <strong>och</strong> implantat,<br />

plackindex, blödningsindex <strong>och</strong><br />

munv<strong>år</strong>dsvanor registrerades.<br />

Dessutom noterades självskattad<br />

kunskap om munv<strong>år</strong>d <strong>och</strong><br />

tillfredsställelse med tandstatus.<br />

Resultat<br />

Dessa äldre personer hade totalt<br />

148 naturliga tänder <strong>och</strong> 140<br />

implantat. Få sjukdomstecken<br />

registrerades <strong>och</strong> implantaten<br />

uppvisade färre sjukdomstecken<br />

än tänder. Ingen korrelation<br />

registrerades mellan munv<strong>år</strong>dsvanor<br />

<strong>och</strong> plack– <strong>och</strong> gingivalindex.<br />

Majoriteten av de äldre var<br />

nöjda med sina implantat.<br />

26<br />

Slutsats<br />

Dentala implantat fungerar väl<br />

även hos äldre med omfattande<br />

omv<strong>år</strong>dnadsbehov.<br />

Fortsatta studier<br />

Planering <strong>och</strong> terapival inom<br />

odontologin har <strong>och</strong> genomg<strong>år</strong><br />

processer där implantatstödda<br />

tandrekonstruktioner innebär<br />

en innovation. Detta har pågått<br />

de senast trettio <strong>år</strong>en. Nya<br />

material <strong>och</strong> nya framställningstekniker<br />

har inneburit otaliga<br />

möjligheter till materialval <strong>och</strong><br />

konstruktionslösningar inom<br />

bettrehabilitering. Prognos<br />

<strong>och</strong> fram<strong>för</strong>hållning vid valet<br />

av behandling måste där<strong>för</strong><br />

utvärderas ur ett cost-benefit<br />

perspektiv. Det är där<strong>för</strong> av<br />

största betydelse att behandlaren<br />

kan värdera patientens allmänna<br />

hälsostatus <strong>och</strong> livssituation vid<br />

valet av tand-/bettrehabilitering.<br />

Behandlingen bör syfta till<br />

stabil oral- <strong>och</strong> allmän hälsa så<br />

att patienten har värdigt oralt<br />

status i hög ålder. Eftersom<br />

ökad livslängd innebär ökad<br />

sjukdomsrisk samt att många<br />

sjukdomar kan behandlas <strong>och</strong><br />

ger individen ökad livslängd<br />

bör tandbehandlingen syfta till<br />

ett stabilt resultat även <strong>och</strong> individens<br />

egen funktions<strong>för</strong>måga<br />

sviktar. Oralprotetisk rehabilitering<br />

med tand- <strong>och</strong> implantatstödda<br />

fasta konstruktioner<br />

är resurskrävande <strong>för</strong> patienten,<br />

tandv<strong>år</strong>den <strong>och</strong> samhället (Socialstyrelsen,<br />

2011) Det vore<br />

där<strong>för</strong> intressant att undersöka<br />

hur tandläkaren planerar tandbehandling<br />

<strong>för</strong> sina patienter där<br />

många uppn<strong>år</strong> hög ålder <strong>och</strong> f<strong>år</strong><br />

ett omv<strong>år</strong>dnadsbehov.<br />

Eva Olerud<br />

eva.olerud@lul.se<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

HPV-infektion <strong>och</strong><br />

World Workshop in Oral Medicine<br />

(WWOM) anordnas vart<br />

femte <strong>år</strong>. Den femte WWOM<br />

leddes av Martin Greenberg,<br />

Ross Kerr, Peter Lockhart,<br />

Douglas Peterson <strong>och</strong> David<br />

Wray från USA samt Mats<br />

Jontell från Sverige <strong>och</strong> Tim<br />

Hodgson från Storbritanien.<br />

Ett 50-tal deltagare från 23<br />

länder deltog. Totalt arbetade<br />

åtta grupper med viktiga frågor<br />

inom oral medicin. Arbetet i<br />

grupperna skedde under c:a ett <strong>år</strong><br />

<strong>och</strong> avslutades vid en workshop<br />

i London i september 2011,<br />

alldeles <strong>för</strong>e konferensen <strong>för</strong><br />

European Association of Oral<br />

Medicine (EAOM). Hälften av<br />

grupperna genom<strong>för</strong>de en systematisk<br />

review av vetenskaplig<br />

litteratur.<br />

Grupp 4 hade till uppgift att<br />

granska vetenskaplig litteratur<br />

avseende humant papillomvirus<br />

oral cancer<br />

Grupp 4 i WWOM. Från vänster till höger:<br />

Hatsuhiko Maeda, Mats Jontell, Giovanni Lodi (Reviewer), Guiseppe Ficarra,<br />

Stina Syrjänen (Section Head), Guiseppina Campisi, Inger von Bültzingslöwen<br />

(Reviewer), Catherine Flaitz, Stephen Challacombe.<br />

Ej med på bilden: Ardita Aliko, Paulo Arduino (Secondary Reviewers)<br />

(HPV) i oral cancer <strong>och</strong> premaligna<br />

tillstånd 1 . Här redovisas resultatet<br />

rörande HPV <strong>och</strong> oral cancer.<br />

Frågan om eventuellt samband mellan<br />

HPV infektion <strong>och</strong> oral skivepitelcancer<br />

är kontroversiell. Syftet<br />

med studien var att studera om HPV<br />

<strong>för</strong>ekommer oftare i oral skivepitelcancer<br />

jäm<strong>för</strong>t med frisk slemhinna.<br />

Databassökning av vetenskaplig<br />

litteratur gjordes i PubMed (täckande<br />

tidsperioden januari 1966 till<br />

september 2010) <strong>och</strong> EMBASE<br />

(januari 1990 till september 2010).<br />

Randomiserade kontrollerade studier<br />

(RCT-studier), kohortstudier<br />

<strong>och</strong> tvärsnittsstudier inkluderades.<br />

Bedömning av varje studie gjordes<br />

avseende studieupplägg, kontrollgrupp,<br />

prospektiv design, klinisk<br />

<strong>och</strong> histologisk diagnos av cancer<br />

<strong>och</strong> DNA-analys av HPV. <strong>En</strong><br />

metaanalys gjordes. Av 1121 identifierade<br />

vetenskapliga studier mötte<br />

33 artiklar kriterierna. Alla var<br />

tvärsnittsstudier.<br />

Totalt bestod materialet av 1885<br />

fall av skivepitelcancer <strong>och</strong> 2248<br />

kontroller. Sammanlagd oddskvot<br />

(OR) visade på samband<br />

mellan HPV <strong>och</strong> skivepitelcancer<br />

(OR = 3.98; 95% CI: 2.62-<br />

6.02) liksom mellan HPV16<br />

<strong>och</strong> skivepitelcancer (OR = 3.86;<br />

95% CI: 2.16-6.86). Metaanalysen<br />

indikerar att HPV ökar<br />

risken <strong>för</strong> oral skivepitelcancer.<br />

För att med säkerhet kunna<br />

fastställa HPV-infektion som<br />

en orsak till oral skivepitelcancer<br />

behövs ytterligare forskning.<br />

1 Syrjänen S, Lodi G, von Bültzingslöwen<br />

I, Aliko A, P Arduino, Campisi<br />

G, Challacombe S, Ficarra G, Flaitz C,<br />

Zhou HM, Maeda H, Miller C, Jontell<br />

M. Human papillomaviruses in oral<br />

carcinoma and oral potentially malignant<br />

disorders: a systematic review.<br />

Oral Diseases 2011;17 Suppl 1:58-72<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 27

Har dina patienter<br />

tandköttsproblem?<br />

Behöver de extra hjälp med sin munhygien?<br />

munhyggien?<br />

Att byta TANDKRÄM är ett bra <strong>för</strong>sta steg!<br />

g!<br />

GUM® Paroex® 0,06% TANDKRÄM<br />

innehåller både Klorhexidin, CPC <strong>och</strong> Fluor vilket ger maximal plackborttagning<br />

<strong>för</strong> friskare tänder <strong>och</strong> tandkött.<br />

GUM® Paroex® 0,06% CHX tandkräm ger ett bättre skydd mot<br />

tandköttsproblem än en vanlig tandkräm.<br />

www.SunstarGUM.se<br />

För patienter som behöver mer<br />

än en vanlig tandkräm!<br />

Order: 031-87 16 10<br />

INNEHÅLLER<br />

FLUOR & CHX!<br />

Sunstar | Tel 031-87 16 10 | Fax 031- 87 16 19 | info@se.sunstar.com

nternational Society of Oral<br />

Oncology (ISOO) ordnar<br />

tillsammans med Multinational<br />

Association of Supportive Care<br />

in Cancer (MASCC) <strong>år</strong>ligen<br />

en internationell kongress. År<br />

2012 kommer kongressen att<br />

hållas i New York veckan efter<br />

midsommar. Gå gärna in på<br />

www.mascc.org <strong>och</strong> klicka på<br />

ISOO i vänstermarginalen. Eller<br />

gå in <strong>och</strong> läs om kongressen<br />

<strong>och</strong> hur man blir medlem<br />

i <strong><strong>för</strong>ening</strong>en. I v<strong>år</strong> tidskrift<br />

<strong>för</strong> Orofacial Medicin, <strong>för</strong>sta<br />

nummer 2011, kunde man läsa<br />

om ISOO:s evidensbaserade<br />

litteraturgenomgångar<br />

av orala biverkningar vid<br />

cancerbehandling. Nedan följer<br />

en allmän information om<br />

ISOO <strong>och</strong> om ett par ständiga<br />

arbetsgrupper, vilka man kan<br />

delta i om man är medlem i<br />

ISOO/MASCC. Den som<br />

vill veta mer är välkommen<br />

att kontakta undertecknad via<br />

e-post på ingervonb@hotmail.<br />

com. ISOO (informationen<br />

hämtad från ISOO websida)<br />

The purpose of ISOO, founded<br />

in 1984, is to promote scientific<br />

exchange among health care<br />

International<br />

Society of Oral<br />

Oncology (ISOO)<br />

professionals in oncology about<br />

cytotoxic therapy and its impact on<br />

the oral environment (including<br />

tissues, health and function). The<br />

Society provides a multidisciplinary<br />

forum for scientists and clinicians<br />

to focus on the following areas:<br />

- Concepts associated with oral<br />

consequences of antineoplastic<br />

therapy<br />

- Novel strategies germane to<br />

cancer research<br />

- Educational pursuits related<br />

to cancer and oral morbidity<br />

associated with cancer therapy<br />

- Scientific diversity through<br />

collaboration<br />

ISOO/MASCC Study Groups<br />

(informationen hämtad från<br />

informationsbroschyr)<br />

Oral Care Study Group<br />

The goal is to enhance knowledge<br />

of oral complications from cancer<br />

therapies and improve clinical<br />

management for patients. A major<br />

effort includes multiple systematic<br />

reviews of the incidence/prevalence,<br />

management guidelines, QoL<br />

and economic impact of oral<br />

complications from cancer therapy.<br />

The Oral Care Study Group serves<br />

as a resource for collaborative<br />

research efforts for members of the<br />

group as well as other members of<br />

MASCC and ISOO.<br />

Mucositis Study Group<br />

The goal is to improve outcomes<br />

of patients experiencing oral<br />

and gastrointestinal mucositis<br />

associated with anticancer<br />

therapies. The objectives are to<br />

influence the design and conduct of<br />

clinical investigations, disseminate<br />

up-to-date educational<br />

information, and serve as a<br />

resource for investigators. A major<br />

effort of the Mucositis Study group<br />

has been a comprehensive review of<br />

the literature related to mucositis<br />

and development of evidence-based<br />

clinical management guidelines.<br />

The Oral Care Study Group<br />

activities 2011 (informationen<br />

publiceras i ISOO Newsletter<br />

i december 2011, skriven av<br />

tandläkare Siri Beier Jensen,<br />

Danmark)<br />

Oral Care Study Group has had<br />

a productive year in 2011. The<br />

focus has been on disseminating<br />

the evidence-based and peerreviewed<br />

knowledge achieved<br />

from the systematic reviews<br />

of oral complications of cancer<br />

therapies published in the Journal<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 29

of Supportive Care in Cancer<br />

2010. Current spinoff projects have<br />

been a power point presentation of<br />

the systematic review results and<br />

summary tables of the management<br />

recommendations prepared by Dr.<br />

Mike T. Brennan. This power<br />

point presentation is now freely<br />

available from the MASCC/<br />

ISOO website. Furthermore,<br />

the knowledge gained from the<br />

systematic reviews has been<br />

incorporated in the National<br />

Cancer Institute Physician Data<br />

Query (NCI PDQ) website on Oral<br />

Complications of Chemotherapy<br />

and Head/Neck Radiation in<br />

USA. The NCI PDQ summaries<br />

provide cancer information for<br />

both health care professionals and<br />

patients and receive nearly half a<br />

30<br />

million visits each month.Another<br />

by-product from the systematic<br />

review project is a manuscript<br />

underway addressing outcome<br />

measures of oral complications of<br />

cancer therapies and the suitability<br />

of different assessment tools for use<br />

in the clinical and the research<br />

setting. And last but indeed not<br />

least of ongoing projects; the<br />

multicenter, clinical, prospective<br />

study assessing oral complications in<br />

hematopoietic stem cell transplant<br />

patients (ORASTEM) led by<br />

Dr. Inger von Bültzingslöwen<br />

and Dr. Mike T. Brennan has<br />

started recruiting patients in<br />

both Gothenburg and Stockholm.<br />

More centers will join the study.<br />

A separate descriptive study of<br />

oral complications in pediatric<br />

HELÉN HARNESK NYGREN<br />

Helén är <strong>SOM</strong>´s styrelse senaste tillskott. Här följer en kort<br />

presentation.<br />

När tog du examen?<br />

I Umeå 1981<br />

Hur länge har arbetetat som<br />

Sjukhustandläkare?<br />

Sedan 2000.<br />

Var arbetar du idag?<br />

Jag jobbar på Sjukhustandv<strong>år</strong>den<br />

på Norrlands<br />

Universitetssjukhus i Umeå.<br />

Vad brinner du mest <strong>för</strong>?<br />

Yrkesmässigt så brinner<br />

jag nog mest <strong>för</strong><br />

omhändertagandet av<br />

patienter som behandlas <strong>för</strong><br />

maligna sjukdomar.<br />

Vad har du <strong>för</strong> tankar kring<br />

styrelsearbetet?<br />

Jag har en <strong>för</strong>hoppning om<br />

att kunna bidra med lite<br />

norrländska infallsvinklar<br />

ibland <strong>och</strong> testa om det<br />

fungerar att vara aktiv i <strong>SOM</strong><br />

även om de geografiska<br />

avstånden är stora. Jag<br />

har också uppfattningen<br />

att orofacial medicin som<br />

specialiserat ämnesområde<br />

har en svagare ställning inom<br />

tandv<strong>år</strong>den i de nordliga<br />

landstingen än i övriga landet<br />

<strong>och</strong> det vill jag gärna jobba <strong>för</strong><br />

att ändra på.<br />

Fritidsintressen?<br />

Fritiden tillbringar jag gärna i<br />

stugan i Västerbottens inland.<br />

Jag gillar film, teater <strong>och</strong> att<br />

hematopoietic stem cell transplant<br />

patients (Peds ORASTEM)<br />

is under planning led by Dr.<br />

Catherine H. Hong (Singapore).<br />

Three new projects have been<br />

started up in 2011 including 1;<br />

A survey with the purpose of<br />

mapping common practices in<br />

the diagnosis and treatment of<br />

oral chronic graft-versus-host<br />

disease, 2; The preparation of<br />

position papers as a guidance of<br />

medical/clinical staff providing<br />

basic oral care for patients treated<br />

with hematopoietic stem cell<br />

transplantation and radiotherapy/<br />

chemotherapy, and 3; The<br />

construction of a communication<br />

form for use between oncologist<br />

and dentists.<br />

Inger von Bültzingslöwen<br />

motionera. <strong>En</strong> <strong>och</strong> annan <strong>god</strong><br />

middag kan jag också laga...<br />

Familj?<br />

Jag är gift <strong>och</strong> har två vuxna<br />

barn.<br />

Vad ligger på nattduksbordet?<br />

På nattduksbordet ligger det<br />

oftast facklitteratur <strong>och</strong> nåt<br />

enstaka sudoku men ibland tar<br />

jag itu med en deckare, gärna<br />

brittisk.<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1

Välkommen till<br />

NFH SYMPOSIUM<br />

26-27 januari 2012 i Luleå<br />

HJÄRNKOLL<br />

Plats: Elite Stadshotellet, Luleå<br />

Pris: 4100:- allt inkluderat utom resa <strong>och</strong> hotell<br />

Program:<br />

25/1 Get together kl 19.00 med buffé <strong>och</strong> mingel<br />

26/1 registrering kl 8.30-9.00, program mellan 9.00-17.00<br />

Det blir fest på kvällen med trerätters middag <strong>och</strong> underhållning<br />

Program den 27/1 mellan 8.30-15.00<br />

Hjärnans utveckling, möjligheter <strong>och</strong> risker<br />

Magnus Nilsson, barnneurolog<br />

Neuropsykiatriska diagnoser<br />

Barbro Ivars-Ar<strong>och</strong>, överläkare , Johanna Norderyd, övertandläkare<br />

Kerstin Håkansson, tandhygienist<br />

Altzheimer <strong>och</strong> andra demenssjukdomar<br />

Kjell Fahlander, Göran Karlsson, DagnyVikström är <strong>för</strong>fattare till Demensboken<br />

Huntingtons sjukdom <strong>och</strong> oral hälsa<br />

Foton: Lena Nilsson<br />

Ulrika Hösterey-Ugander, leg. psykolog <strong>och</strong> leg. psykoterapeut<br />

Åsa M<strong>år</strong>tensson, övertandläkare, Annette Carlsson, tandhygienist<br />

För mer information <strong>och</strong> anmälan se NFH svenska sektion<br />

www.nfh-sverige.se<br />

OROFACIAL MEDICIN NR 4 2011 ÅRGÅNG 1 31

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!