2007-09-17 - Arvidsjaur

ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll 

Sammanträdesdatum Blad 

Kommunfullmäktige 2007-09-17 117 

Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaurs kommun klockan 18.00-19.30 

Beslutande Samtliga kommunfullmäktigeledamöter med undantag av: 

Annette Rylén, Ulf Ask, Matti Kaistamaa, Jan Johansson, Tommy Hedkvist, Peter Rydfjäll, 

Tommy Pettersson 

Tjänstgörande ersättare: 

Nina Ask, Britt Tåqvist, Dick Holmström, Tycko Johansson, Göran Wikström, 

Per-Anders Brännström 

Övriga närvarande Barbro Ternert kommunchef 

Anneli Markström kommunsekreterare 

Utses att justera Tom Lundberg och Nina Ask 

Justeringens Förvaltningsbyggnaden 2007-09-19 kl. 15.00. 

plats och tid 

Underskrifter Sekreterare Anneli Markström Paragrafer: 100-120 

Ordförande Rune Grankvist 

Organ Kommunfullmäktige 

Sammanträdesdatum 2007-09-17 

Justerande Tom Lundberg Nina Ask 

Anslag / Bevis 

Justeringen har tillkännagetts genom anslag 

Datum för anslags 2007-09-19 Datum för anslags 2007-10-10 

uppsättande nedtagande 

Förvaringsplats för Nämndskansliet, Arvidsjaurs kommun 

protokollet 

Underskrift 

Utdragsbestyrkande 

Anneli Markström

ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum Sida 

Kommunfullmäktige 2007-09-17 118 

Ärendeförteckning 

Justerandes sign AuB 

Kf § 100 

Allmänhetens frågestund 

Kf § 101 

Delgivningar 

Kf § 102 Dnr 00184/2007 102 

Röstsammanräkning 


Medborgarförslag 

Kf § 104 

Motioner 

Kf § 105 Dnr 00182/2007 109 

Remiss – Ansvarskommitténs slutbetänkande ”hållbar samhällsorganisation 

med utvecklingskraft (SOU 2007:10) – Finansdepartementet 


Remiss – Ny nationalparksplan för Sverige 


Reglemente för Rådet för funktionshindrade och pensionärer 


Nationell IT-strategi för vård och omsorg 

Kf § 109 Dnr 00279/2007 706 

Avgift för boendestöd 


Ändring av detaljplan för kvarteret Bofinken 11 samt del av Korpen 2 


Entledigande som ersättare i kommunstyrelsen, socialnämnden samt 

styrelsen för Arvidsjaur Kommunföretag AB – Anders Fils 


Entledigande som ledamot i kommunfullmäktige – Jan Johansson 

Ks 

Kf Utdragsbestyrkande




Ärendeförteckning 



Entledigande som ordinarie ledamot i miljö-, bygg- och 

hälsoskyddsnämnden – Lars Jonssa 


Entledigande från uppdrag som överförmyndare 


Entledigande från uppdrag som revisor – Sture Johansson 

Kf § 116 Dnr 00303/2007 009 

Ny hantering av medborgarförslag med anledning av ändring i 

kommunallagen 

Kf § 117 Dnr 00304/2007 003 

Arbetsordning för kommunfullmäktige 


Motion – Byte av namn på Centrumbadet 


Tilläggsbudget 2007 – Individ- och familjeomsorgen 


Kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige 

_____ 

Ks 





Allmänhetens frågestund 


Ks § 100 

Kommunfullmäktige ajournerar sitt sammanträde för allmänhetens 

frågestund. 

Då inga frågor från allmänheten förekom återtogs sammanträdet. 

_____ 

Ks 





Delgivningar 


Kf § 101 

Till dagens sammanträde delges följande; 

Parti- och demokratiberedningens protokoll 2007-08-16 

Inkommen skrivelse angående cykeltrafik i Arvidsjaur 

Utveckling inom den kommunala sektorn – En sammanfattning av 

regeringens skrivelse 2006/2007:102 

Kommunfullmäktige beslutar 

att med beaktande lägga delgivningarna till handlingarna. 

____ 

Ks 

Kf 

Utdragsbestyrkande




Röstsammanräkning 

Exp till: 

. Anna Eklund 

. Anders Eriksson 

. Löneenheten 



Anna Eklund (c) har beviljats begärt entledigande som ersättare i 

kommunfullmäktige. 

Vid dagens sammanträde föreligger röstsammanräkningsprotokoll från 

Länsstyrelsen 2007-07-31 där det framgår att Anders Eriksson (c) har utsetts 

som ny ersättare efter Anna Eklund. 


att med beaktande lägga delgivningen till handlingarna. 

_____ 

Ks 

Kf 

Utdragsbestyrkande




Medborgarförslag 

Exp. till: 

. Jan Möller 

. Kristina Stenbro 



Kommunfullmäktige har i arbetsordningen antagit ett förslag innebärande att 

medborgarna som är folkbokförda i kommunen får väcka ärende i kommunfullmäktige. 

Utöver de generella regler som gäller för medborgarförslag skall vid varje 

kommunfullmäktige meddelas vilka medborgarförslag som inkommit och är 

under beredning. 

Vid dagens sammanträde redogörs för följande inkomna medborgarförslag: 

Medborgarförslag – Ombyggnad av ishallen (Dnr 00356/2007 -292) 

Medborgarförslag – Cykelbana med hopp (Dnr 00364/2007 -819) 


att de presenterade medborgarförslagen skall tas upp till behandling. 

_____ 

Ks 

Kf 

Utdragsbestyrkande




Motioner 


Kf § 104 

Vid dagens kommunfullmäktigesammanträde presenterades följande 

motion: 

Motion – Inrättande av tillfälligt fullmäktigeutskott med anledning av 

socialnämndens budgetsituation (Dnr 00363/2007 -009) – 

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp. 


att den presenterade motionen skall tas upp till behandling. 

_____ 

Ks 

Kf 

Utdragsbestyrkande




Kommunstyrelsen 2007-09-10 236 

Remiss – 

Ansvarskommitténs 

slutbetänkande 

”Hållbar samhällsorganisation 

med 

utvecklingskraft” 

(SOU 2007:10) 


Kf § 105 

Ks § 203 Dnr 00182/2007 109 

Finansdepartementet har sänt Ansvarskommitténs slutbetänkande ”Hållbar 

samhällsorganisation med utvecklingskraft” (SOU 2007:10) till kommunen 

för yttrande. 

Följande yttranden och remissvar har inlämnats: 

Kommunsekreterare Anneli Markström, 2007-08-14 

Moderaterna, 2007-09-10 

Folkpartiet, 2007-09-17 

Kommunstyrelsen har 2007-09-10 upprättat förslag till beslut: 

att överlämna yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande ”Hållbar 

samhällsorganisation med utvecklingskraft” (SOU 2007:10) till 

Finansdepartementet enligt bilaga till detta protokoll. 

Vid dagens kommunfullmäktige ställs följande yrkanden: 

Lars Häggström (m): 

att avslå förslag till yttrande från kommunstyrelsen till förmån för eget 

remissvar inlämnat 2007-09-10 

Birger Lundberg (fp): 

att avslå förslag till yttrande från kommunstyrelsen till förmån för eget 

remissvar inlämnat 2007-09-17 

Tilläggsyrkanden 

Sven-Olov Granlund (c) – sidan 2 nedanför andra stycket 

”Vi förordar i första hand bildandet av region bestående av Norrbotten och 

Västerbotten, men har en öppen hållning om fler kommuner och landsting 

vill ingå i sådan region” 

Jerry T Johansson (s) – sidan 15, punkt 34B under sista stycket 

”Någon enskild region bör inte tillåtas bli totalt dominerande i landet. Detta 

kan medföra att regionala obalanser förstärks.” 

Bo Lundmark (c): - sidan 10, punkt 21 sista meningen 

Härtill skall Länsstyrelsen fördela sina verksamheter på flera orter inom 

regionkommunens geografi. 

Ks 





Kommunstyrelsen 2007- 

Remiss – 

Ansvarskommitténs 

slutbetänkande 

”Hållbar samhällsorganisation 

med 

utvecklingskraft” 

(SOU 2007:10) 

Exp. till: 

. Finansdepartementet 


Forts. 

Kf § 105 


Karl-Gustaf Lindström (s) begär ajournering. Ajournering sker mellan 

kl. 18.40-18.45. 

Tre förslag till beslut föreligger. Kommunfullmäktiges ordförande fastställer 

propositionsordningen och prövar först kommunstyrelsens förslag till beslut, 

därefter förslag från Lars Häggström och därefter Birger Lundbergs förslag. 

Efter företagen röstning förklarar ordföranden att kommunfullmäktige 

beslutat i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 

Kommunfullmäktige prövar lagda tilläggsyrkanden och finner att 

kommunfullmäktige beslutat att anta Sven-Olov Granlunds, Jerry T 

Johanssons samt Bo Lundmarks ändringsförslag. 


att överlämna yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande ”Hållbar 

samhällsorganisation med utvecklingskraft” (SOU 2007:10) till 

Finansdepartementet enligt bilaga till detta protokoll. 

_____ 

Reservation mot beslut anförs av Birger Lundberg (fp) till förmån för eget 

förslag. 

Reservation mot beslut anförs av Nina Ask (m), Ulf Starefeldt (m) och Lars 

Häggström (m) till förmån för Lars Häggströms förslag. 

Ks 


Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2007-09-17 § 105. 1 (16) 

Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker i allt väsentligt Ansvarskommitténs slutbetänkande och förslaget 

på hur en hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft bör organiseras. Inledningsvis kan 

konstateras att ett mycket brett och djuplodande utredningsarbete har lagts ned i denna 

grundläggande fråga om makt och demokrati i Sverige för en framtida hållbar 

samhällsorganisation. Arvidsjaurs kommun instämmer i mycket i den problematik som belyses 

och de utgångspunkter som legat till grund för utredningsarbetet. Det gäller också de slutsatser 

för en hållbar samhällsorganisation som förs fram. 

Det behövs en samhällsorganisation som är anpassad till vår tids verklighet och behov. En 

samhällsorganisation där den regionala utvecklingen bedrivs av folkvalda som drar upp riktlinjer 

för framtida satsningar och som tar det yttersta ansvaret för välfärdsfrågorna. Grundlinjen i 

Arvidsjaurs kommuns uppfattning är att det faktiska ansvarstagandet för prioriteringar och medel 

alltid ska ligga hos folkvalda representanter på lokal och regional nivå. Det är förutsättningen för 

att ge demokratisk legitimitet till det kommunala självstyret och den regionala 

utvecklingspolitiken. Det handlar om medborgarnas rätt till delaktighet, påverkan och närhet till 

beslut samt rätten att utkräva ansvar av de förtroendevalda. Nyckelbegreppen för en förändring 

av samhällsorganisationen är demokrati, konkurrenskraft och välfärd. 

Utifrån den utveckling som nu sker internationellt, nationellt och genom EU är det nödvändigt att 

strukturera det regionala uppdraget och tydliggöra gränser och roller samt skapa utrymme för ett 

tydligt och legitimt regionalt företrädarskap. Arvidsjaurs kommun instämmer helt i 

ansvarskommitténs slutsatser om bildandet av regionkommuner med ett sammanhållet 

utvecklingsuppdrag reglerat i lag. Regionkommunen ska ej vara överordnad primärkommunerna 

utan det kommunala självstyret förblir oförändrat. 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att ansvaret för regional utveckling och andra frågor som är i 

behov av regional anpassning överförs från länsstyrelserna till regionkommunerna. Frågor som 

främjar regional utveckling kräver idag en större geografisk yta och större befolkningsunderlag. 

Regionförstoring syftar till att få till stånd bästa möjliga utveckling av infrastruktursatsningar, 

kollektivtrafikplanering, regionalpolitiska satsningar och prioriteringar av EU medel samt 

specialiserad sjukvård och regional kulturverksamhet. Därmed är det också nödvändigt att de 

resurser som idag brukas för regional utveckling överförs från länsstyrelsen eller 

samverkansorganen till regionkommunerna. 

För att regioner i Sverige framledes ska bibehålla internationell konkurrenskraft bör det 

övervägas om utökade finansiella medel bör tillföras för att ytterligare främja och stärka den 

regionala utvecklingskraften. Detta speciellt mot bakgrund av och med hänsyn till regionernas 

specifika utmaningar såsom de geografiska avstånd som norra Sverige har att ta beakta vid 

regional planering i olika frågor. 

• Inom området offentlig tillsyn delar Arvidsjaurs kommun inte helt utredningens syn om ett 

statligt ansvar. Inom de områden som kommunen har tillsynsuppgifter idag finns särskilda skäl 

för ett fortsatt primärkommunalt huvudmannaskap.

Avseende geografin, funktionen och hur stor en regionkommun bör vara finns det flera faktorer 

att väga samman. Det som talar för att de fyra nordligaste länen bildar en regionkommun är att 

det redan idag finns ett väl etablerat samarbete inom hälso- och sjukvården inom norrlandstingen: 

Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands-, och Jämtlands läns landsting. En fyraläns 

regionkommun har ett större befolkningsunderlag och resurser som möjliggör att klara 

kunskapsbildning, teknisk utveckling, specialisering och ett långsiktigt utvecklingsarbete för att 

kunna möta behov och hantera framtida välfärdsåtaganden. Därtill kan det vara en fördel med en 

större yta när det gäller att driva gemensamma infrastruktursatsningar för en konkurrenskraftig 

region på nationell nivå och inom EU. 

Samtidigt med en geografi bestående av Norrbotten, Västerbotten och eventuellt Örnsköldsvik 

med omnejd finns en mer homogen näringslivsstruktur och ett utvecklat samarbete inom olika 

branscher samt inom FoU området mellan de två universiteten. De inomregionala avstånden är 

mer rimliga. Den ”regionala identiteten” med liknande traditioner och kultur gör det lättare att 

känna gemenskap och genom bättre kommunikationer och regionförstoring utvecklas nya 

samverkansmönster.” Det avgörande för hur stor regionkommunen bör vara är att ställa frågan; 

hur klarar vi att utveckla en konkurrenskraftig region med tillräcklig ekonomisk tillväxt och 

bärkraft för att garantera välfärden för medborgarna? 

Vi förordar i första hand bildandet av region bestående av Norrbotten och Västerbotten, men har 

en öppen hållning om fler kommuner och landsting vill ingå i sådan region. 

Arvidsjaurs kommun anser att regeringen ska verka för en skyndsam regionkommunindelningsprocess. 

Likvärdighetsprincipen skulle annars urholkas med olika förutsättningar i 

olika delar av landet och organisationsproblem. 

Kommunen betonar att regeringen bör beakta att de regioner som bildas är i korresponderande 

storlek. En framväxt av någon enskild totalt dominerande region kan medföra att de regionala 

obalanserna i nationen ökar kraftigt. 

2 (16)

Synpunkter på vissa förslag och bedömningar 

Staten och den kommunala sektorn 

3 (16) 

1. Den statliga styrningen av den kommunala nivån bör inriktas mot normering. Användningen av andra 

styrformer bör begränsas (avsnitt 3.2, 4.1). 

⌧ Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 

Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker kommitténs förslag om att den statliga styrningen ska inriktas mot 

normering samt att användandet av andra styrformer kraftigt begränsas. Den utvecklingen som skett 

av styrning i form av handlingsplaner, avtal, riktade statsbidrag och särskilda stimulansmedel 

kopplade till olika satsningar/projekt har bidragit till ökad otydlighet mellan staten och den 

kommunala sektorn. Arvidsjaurs kommun delar kommitténs uppfattning att staten genom bättre 

kunskapsstyrning av välfärdstjänster och informationsförsörjning samt utvecklande av nationella 

system för uppföljning och utvärdering kan värna likvärdighet och bättre måluppfyllelse ur ett 

medborgarperspektiv. 

Arvidsjaurs kommun instämmer helt med kommitténs förslag att även styrningen inom hälso- och 

sjukvården inriktas på att säkerställa medborgarnas rätt till likvärdig vård vilket innebär att 

styrningen i ökad omfattning ska inriktas på uppnådda resultat och uppnådd kvalitet. 

2. Myndigheternas allmänna råd bör utmönstras (avsnitt 3.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun instämmer med Ansvarskommittén att de allmänna råden bör utmönstras. För en 

tydlig statlig styrning samt vad som är rättsligt bindande är det nödvändigt att avskaffa de allmänna 

råden i nuvarande form. Därtill är en översyn nödvändig för att klarlägga vad som behöver regleras i 

lag eller förordning eller ges ut i form av icke bindande rekommendationer. 

3. Regeringen skall utforma en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala 

sektorn (avsnitt 3.3). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker i huvudsak ansvarskommitténs förslag men anser att samrådet bör 

regleras i lag. En fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn välkomnas för 

bättre samverkan och behandling av principiella frågor som rör rollfördelning, kommunala uppgifter, 

lagstiftning samt ekonomi och finansiering.

4. Samrådet mellan staten och den kommunala sektorn bör regleras i förordning (avsnitt 3.3). 

Tillstyrker huvudsakligen ⌧ Avstyrker huvudsakligen 

4 (16) 

Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun avstyrker och anser att en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan 

staten och den kommunala sektorn ska regleras i lag. Genom att samrådet lagregleras säkerställer det 

en kontinuitet samt ger riksdagen möjligheter att ta del och följa upp hur förhållandet mellan staten 

och kommunala sektorn ska utformas för att möta framtida behov och förväntningar på de offentliga 

välfärdstjänsterna.

Hälso- och sjukvården 

5 (16) 

5. Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling på nationell 

nivå (avsnitt 4.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att den statliga kunskapsstyrningen på nationell nivå samordnas och 

utvärderas enligt kommitténs förslag. En sådan samordning kan, om den fungerar väl, innebära att 

sjukvårdshuvudmännen får mer enhetliga signaler från berörda statliga myndigheter såväl i tid som 

rent innehållsmässigt. Samordningen får dock inte innebära att Socialstyrelsens roll utformas så att de 

övriga myndigheternas självständighet och oberoende kan komma att ifrågasättas. 

6. Regionala kunskapscentrum skapas för kunskapsbildning och kunskapsbildning på regional nivå (avsnitt 4.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker kommittén förslag om att regionala kunskapscentra bildas med 

angivna huvuduppgifter liksom synsättet att läkemedel ska betraktas som en del av 

behandlingsarsenalen och därmed ingå i ansvarsområdet för regionala kunskapscentra. Arvidsjaurs 

kommun vill framhålla att regionala kunskapscentra inte ska bedrivas som organisatoriska enheter 

utan att de ska verka samordnande i nätverksform mellan berörda verksamheter inom 

regionkommunerna. 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att staten ges ett tydligare ansvar för nationell uppföljning inom hälso- 

och sjukvårdens område.

7. Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som har betydelse för patientens ställning samlas i en ny 

patientlag (avsnitt 4.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om att bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen 

som har betydelse för patientens ställning samlas i en patientlag. Arvidsjaurs kommun vill dock, i 

likhet med kommittén, understryka att grunderna för en sådan patientlag ska bygga på de skyldigheter 

som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har i förhållande till patienterna. 

6 (16) 

8. Medborgarna skall kunna välja andra läkare än läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin som fast 

läkarkontakt (avsnitt 4.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun avstyrker förslaget om att medborgarna ska ges möjlighet att välja fler 

specialister än allmänläkare som fast läkarkontakt. Arvidsjaurs kommun anser att detta förslag 

fundamentalt bryter grundläggande principer för hur den svenska hälso- och sjukvården har byggts 

upp och bedrivs idag. En process bejakas som innebär att innehållet i hälso- och sjukvårdstjänsterna 

utvecklas t ex i riktning mot närsjukvårdsorganisationer. Om en förändring av lagstiftningen ska ske 

bör den ha som utgångspunkt att ge medborgarna möjlighet att välja vårdgivare som bedriver 

verksamhet med ett generalistuppdrag. Det öppnar för att behålla det goda med dagens reglering och 

öppnar samtidigt för en ökad möjlighet att välja en annan specialist men med ett definierat 

generalistuppdrag. 

I likhet med kommittén anser Arvidsjaurs kommun att samverkan med övriga aktörer inom hälso- och 

sjukvården bör utvecklas ytterligare liksom samverkan med näraliggande sektorer. 

Även om kommittén inte lägger några egna förslag rörande det framtida uppdraget för 

företagshälsovården eller ansvarsfördelningen inom missbruksvården vill Arvidsjaurs kommun 

framhålla att eventuella framtida förändringar behöver utredas och belysas noga.

Regional utveckling 

7 (16) 

9. I varje län får en regionkommun (ersätter landstingen i nybildade större län, se kap.8) ett sammanhållet regionalt 

utvecklingsuppdrag, reglerat i en särskild lag om regionalt utvecklingsarbete (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget där regionkommunerna ges det sammanhållna regionala 

utvecklingsuppdraget. De folkvalda ska ansvara för det egna länets utveckling samt besluta om vägval 

och prioriteringar utifrån regionala förutsättningar. Ett samarbete mellan lokala och regionala 

förtroendevalda ger förutsättningar för att åstadkomma en konkurrenskraftig region och bättre välfärd. 

Den politiska förankringen ger demokratisk legitimitet och gör att medborgarna kan utkräva ansvar. 

10. De statliga uppgifter och resurser som samverkansorganen förvaltat överförs till regionkommunerna. Också de 

uppgifter och resurser som samverkansorganen övertagit från landstingen överförs till regionkommunerna (avsnitt 

5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att de statliga uppgifterna och resurserna som samverkansorganen 

förvaltar överförs till regionkommunerna. 

11. Som en del av det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) skall regionkommunerna ange geografiska 

regionintressen, ett icke juridiskt bindande regionplaneinstrument (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget där regionkommunerna övertar ansvaret för att utarbeta och 

besluta om det regionala utvecklingsprogrammet i samarbete med andra aktörer. Kommunen vill 

särskilt betona primärkommunernas viktiga roll i det regionala utvecklingsarbetet och behovet av ett 

väl fungerande arbetssätt för att uppnå resultat och en helhetssyn på regionens utveckling. 

12. Det skall i plan- och bygglagen (1987:10) anges att de kommunala översiktsplanerna skall innehålla ett avsnitt 

som redovisar hur regionintressena beaktats (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om att de kommunala översiktsplanerna ska innehålla en del 

som utvärderar hur dessa planer och prioriteringar bidrar till hela regionens utveckling. Samspelet 

mellan regionala utvecklingsprogram och kommunala översiktsplaner är nödvändigt för att 

åstadkomma regional konkurrenskraft och tillväxt.

8 (16) 

13. Det nuvarande länsanslaget ersätts av ett regionalt utvecklingsanslag, som i sin helhet disponeras av respektive 

regionkommun (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att regionkommunerna får disponera hela det regionala 

utvecklingsanslaget. För att regionkommunerna ska kunna ta ansvar för den regionala utvecklingen är 

det viktigt att hela det statliga länsanslaget övergår till regionkommunerna att disponera för insatser 

för att främja den regionala utvecklingen. Långsiktighet bör prägla arbetet med den regionala 

utvecklingen och anslagen för detta arbete bör höjas för att säkerställa att det regionala 

utvecklingsarbetet främjar en internationell konkurrenskraftig region. 

14. Regionkommunerna får i uppgift att sköta den del av naturvården som har närmast anknytning till regional 

utveckling, med fokus på rumslig planering och friluftsliv, skötsel av naturreservat och annat fältarbete (avsnitt 

5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun instämmer i kommitténs förslag att regionkommunerna får ansvar att sköta 

naturvården som anknyter till regional utveckling och förutsätter att motsvarande finansiella medel 

som disponeras för detta ändamål överförs från länsstyrelsen till regionkommunerna. 

15. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen uppgiften att regionalt anpassa, konkretisera och verka för de 

nationella miljökvalitetsmålen (avsnitt 5.2). 

⌧ Tillstyrker huvudsakligen 

Kommentar: 

Avstyrker huvudsakligen 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att regionkommunerna övertar ansvaret från länsstyrelsen att regionalt 

anpassa, konkretisera och arbeta för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Vi förutsätter att 

motsvarande medel medföljer. 

16. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen den mer utvecklingsinriktade kulturmiljövården (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag. Kulturmiljövården kan inte indelas i 

mer eller mindre utvecklingsinriktad verksamhet. Det innehåller istället delar som myndighetsbeslut 

och framtagande av underlag till dessa, kunskapsuppbyggnad och information samt pedagogisk arbete 

för att göra det immateriella kulturarvet tillgängligt. 

Förslaget om en tydligare ansvarsfördelning mellan kulturvårdens olika delar enligt ovan tillstyrks. En 

tydlig rollfördelning skulle stärka kulturarvet och ge det en mer framträdande plats i den regionala 

utvecklingen. En uppdelning av kulturmiljövårdanslaget får inte begränsa regionkommunens 

möjligheter att aktivt kunna bedriva ett utvecklingsinriktat arbete med kulturarvet. 

Arvidsjaurs kommun förutsätter att de ekonomiska resurserna följer med uppdraget.

9 (16) 

17. Regionkommunerna skall själva få avgöra fördelningen mellan olika kulturinstitutioner i länet av de statliga 

medel som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om att regionkommunerna övertar landstingets åtaganden 

inom kulturområdet och övertar de statliga medel som omfattas av förordningen 1996:1598 om 

statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är dock av vikt att även andra delar som ingår i den 

regionala kulturverksamheten, t ex regionala kulturkonsulenter, arkivverksamhet, mångkultur, stöd till 

fria grupper, folkbildning mm ingår i avtalet, så att regionen får stabila möjligheter att bedriva en 

utvecklande kulturpolitik. 

Arvidsjaurs kommun hävdar att kultursektorn i norra Sverige arbetar under särskilda geografiska och 

demografiska förutsättningar och att detta bör föranleda att särskild hänsyn tas. Norrlandslänen 

omfattar nästan halva Sverige och är till stora delar ojämnt befolkade. Det betyder långa avstånd och 

höga kostnader för alla grupper i samhället, inte minst barn och ungdomar. Kulturinstitutionerna är 

basen i Norrbottens kulturliv och kulturpolitik och bör även fortsatt ges möjligheter att verka enligt de 

arbetsmodeller, som utarbetats för de förhållanden som råder i Norrbotten. 

18. För att säkerställa kontinuitet och genomslag för de nationella kulturpolitiska målen skall respektive 

regionkommun teckna ett avtal med Statens kulturråd om den övergripande användningen av de statliga medel 

som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att de statliga medlen fördelas enligt fasta kriterier och i nära dialog 

med regionen. Avtal för att säkra den övergripande användningen av medlen bör tecknas och kravet på 

regional medfinansiering behållas. Avtal bör föregås av en tydlig och förbättrad dialog mellan stat och 

region och skillnader i avtalen beroende på geografin, demografin och spetskompetenser bör tillåtas. 

De starka kulturinstitutionerna och det rika kulturliv som Norrbotten idag har, är i mycket resultat av 

samverkan mellan stat och landsting. Det regionala kulturlivet har stor betydelse för hela nationens 

kulturnivå och samverkan mellan stat och regionkommunen för fortsatt finansiering av 

kulturverksamhet i regionerna bör också i fortsättningen hålla en hög ambitionsnivå. 

19. Uppgiften att fördela medel till regional projektverksamhet i fråga om jämställdhet överförs från 

länsstyrelserna till regionkommunerna (avsnitt 5.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget att jämställdhetsarbetet överförs från länsstyrelsen till 

regionkommunerna och att finansiella medel medföljer. Jämställdhetsperspektivet måste integreras 

inom alla politikområden, så även inom regional utvecklingspolitik. För att uppnå jämställdhet måste 

detta arbete ske kontinuerligt tillsammans med andra valda satsningar som främjar regional utveckling.

Staten 

10 (16) 

20. Länsstyrelserna skall få i uppdrag att till regeringen redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag som en del i en 

modell för statlig samordning med ett territoriellt perspektiv (avsnitt 6.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag men Länsstyrelsens uppdrag bör 

begränsas till frågor där det finns ett tydligt statligt intresse att erhålla tvärsektoriella kunskapsunderlag 

ur ett territoriellt perspektiv i de avseenden det angår staten och länsstyrelserna. Statlig 

informationshämtning och kunskapsuppbyggnad i frågor som rör regional utveckling och tillväxt bör i 

första hand ske genom nationella myndigheter som ex. Nutek, ITPS. Den är även viktigt att det finns 

en vertikal dialogen mellan regeringen och regionkommunen. 

21. Antalet län bör reduceras väsentligt (avsnitt 6.4). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om att antalet län bör reduceras och anpassas till dagens 

behov av en samlad effektiv organisation för statens frågor på regional nivå. Dessa indelningar bör 

följaktligen sammanfalla med regionkommunernas geografiska indelning. Härtill skall Länsstyrelsen 

fördela sina verksamheter på flera orter inom regionkommunens geografi. 

22. Regionala indelningar inom staten bör anpassas till en ny länsindelning (avsnitt 6.4). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om att den funktionella och geografiska indelningen av 

statliga myndigheter anpassas till de nya regionkommunernas geografiska indelning. Kommunen delar 

kommitténs bedömning av behovet av helhetssyn för ett effektivt nyttjande av samhällets resurser med 

en utvecklad tvärsektoriell och territoriell myndighetsorganisation utifrån regionala förutsättningar. 

Därtill ges även möjligheter för att sprida verksamhet på flera orter inom regionkommunens geografi. 

Regeringen bör vara uppmärksam på att risken att enskilda myndigheter i väntan på en sådan reform 

tar initiativ att genomföra organisationer som innebär en starkare centralisering.

23. Staten övertar ansvaret för kommunernas tillsynsuppgifter (avsnitt 6.5). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun avstyrker i huvudsak men delar kommitténs uppfattning att offentlig tillsyn i 

princip ska vara ett statligt ansvar. Därtill finns det inom några områden starka och särskilda skäl för 

att bibehålla tillsynsuppgifterna på primärkommunal nivå. 

I kombination med lokal kännedom, förebyggande arbete som kunskapsvägledning inom olika 

verksamhetsområden tillser den lokala tillsynen att nationella regelverk efterlevs samtidigt som den 

lokala utvecklingen främjas. Ur ett medborgarperspektiv är det även viktigt att tillsynen finns nära. 

11 (16) 

Två viktiga områden är miljö- och byggtillsynen enligt miljöbalken och PBL. Det är angelägna 

verksamheter med stor betydelse för kommunens uppgifter inom plan- och byggområdet och för 

samhällsplaneringen. Miljötillsynen ger primärkommunen tillgång till det kunnande som krävs för väl 

underbyggda beslut inom plan- och byggområdet. Skulle miljötillsynen förstatligas riskerar också 

kommunen att förlora tillståndsgivningen, vilket skulle få betydande konsekvenser inom plan- och 

byggområdet och i praktiken hota planmonopolet. 

Ett annat viktigt område där tillsynen fortsättningsvis bör vara en kommunal angelägenhet är 

räddningstjänsten och tillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor med stark koppling till kommunens 

folkhälsoarbete. 

24. Länsstyrelsen ges ett samlat ansvar för tillsynen inom länet (avsnitt 6.5). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att länsstyrelsen som statens företrädare ges ett samlat ansvar för den 

statliga tillsynen i regionen utifrån behovet av en bättre tvärsektoriell samordning. En viktig uppgift 

blir att arbeta med vägledning och fungera som en kunskapsresurs för kommunernas tillsynsarbete. 

25. Regional tillsyn hos vissa tillsynsmyndigheter samlokaliseras med länsstyrelsen (avsnitt 6.5). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun instämmer i kommitténs förslag och ser fördelar genom samlokalisering med 

möjligheter till ökat erfarenhetsutbyte och dialog över sektorsgränser för en effektivare och 

kvalitetshöjande tillsyn.

26. En tillsynsdelegation inrättas vid länsstyrelsen, bland annat med uppgift att samordna och planera tillsyn 

(avsnitt 6.5). 


12 (16) 

Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker kommitténs förslag. En tillsynsdelegation för samordning, dialog och 

kunskapsöverföring är bra där primärkommunernas och regionkommunens medverkan är en 

förutsättning för att skapa en god samverkan och bättre tillsyn. 

27. Staten skall kunna överlåta det praktiska utförandet av avgränsade tillsynsuppgifter till enskilda kommuner 



Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker kommitténs förslag om att avgränsade tillsynsuppgifter kan överlåtas 

till enskilda kommuner. Målet bör vara att ett ändamålsenligt tillsynsarbete ska utföras.

Den kommunala sektorn 

28. Länsstyrelserna ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen i länens mindre kommuner (avsnitt 7.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun avstyrker kommitténs förslag om att länsstyrelserna ges uppdrag att följa 

utvecklingen i länets mindre kommuner. Det är olämpligt att Länsstyrelsen arbetar med regional 

utveckling i vissa kommuner och därmed utvecklar parallella processer med dem som drivs av 

kommunerna själva och regionkommunen som har ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet. 

29. Kommuner som önskar inleda en process mot sammanläggning erhåller särskilt statligt stöd (avsnitt 7.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker förslaget om särskilt statligt stöd till kommuner som önskar inleda 

sådana processer. Demografin, kompetensförsörjning och andra strukturella förändringar gör att 

sammanslagningar mellan kommuner kan komma att bli en realitet för att klara det kommunala 

uppdraget. 

13 (16) 

Kommunen vill även framföra synpunkter att lagstiftningen för mellankommunalt samarbete bör ses 

över för att underlätta sådant samarbete. Även ekonomiska medel för utveckling av mellankommunalt 

samarbete bör utgå. 

30. En översyn görs av det kommunala utjämningssystemet med avseende på utfall i systemet vid 

kommunsammanläggningar, så att övergångsproblem undviks (avsnitt 7.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att en översyn görs av det kommunala utjämningssystemet. 

Huvudfokus bör vara att säkra att systemet genererar stabilitet och långsiktig hållbarhet.

14 (16) 

31. Kommuner åläggs att redovisa i vilken form och kring vad de samverkar med andra kommuner (avsnitt 7.1). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun avstyrker kommitténs förslag med motiveringen att det innebär en inskränkning 

av det kommunala självstyret. Samverkan med andra kommuner är en angelägenhet mellan 

kommunerna och dess medborgare. Vid ett utvecklat samrådsförfarande mellan staten och den 

kommunala sektorn borde denna fråga vara av intresse där primärkommunerna kan sprida kunskap om 

hur samverkan sker mellan kommuner. 

32. Direktvalda regionala organ med egen beskattningsrätt får ett sammanhållet ansvar för regional utveckling och 

hälso- och sjukvård (avsnitt 7.2). 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker kommitténs förslag att landstingens uppgifter övertas av direktvalda 

regionkommuner med egen beskattningsrätt. Det är viktigt att de föreslagna processledarna utses 

för att stödja regionbildningsprocesser ute i landet. 

33. En ny geografi, nya uppgifter och ett nytt politiskt uppdrag motiverar en ny beteckning – regionkommuner 



Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun tillstyrker att beteckningen regionkommuner införs.

En ny regional geografi 

Kommittén föreslår att en ny läns- och regionkommunindelning bör utformas enligt nedanstående sex 

kriterier (avsnitt 8.4) 

15 (16) 

34A. En gemensam läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning 

som regel skall följa. 

⌧ Viktigt Mindre viktigt 

Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser det nödvändigt med en gemensam läns- och regionkommunindelning som 

även statliga sektorsmyndigheterna följer. För främjandet av en konkurrenskraftig region och välfärd 

utifrån en långsiktig hållbar samhällsutveckling behövs ett helhetsperspektiv. 

34B. Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger 

en halv miljon invånare. 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser att regionkommunindelningen bör befolkningsmässigt vara minst 500.000 

invånare och anpassad till det regionala utvecklingsuppdraget men där geografin och 

befolkningsunderlag bör vägas mot funktionen. 

Någon enskild region bör inte tillåtas bli totalt dominerande i landet. Detta kan medföra att regionala 

obalanser förstärks. 

34C. Att varje regionkommun har ett eget regionsjukhus, eller om så inte är möjligt etablerar ett institutionaliserat 

samarbete med en regionkommun som har ett regionsjukhus. 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser att varje regionkommun bör ha ett regionsjukhus för att tillgodose 

regionens behov av och tillgång till högspecialiserad vård samt egenförsörjning av spetskompetens 

och läkarutbildning. 

34D. Att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser. 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser att det är oerhört betydelsefullt att det finns minst ett universitet med 

internationellt starka forskningsmiljöer med betydande fasta forskningsresurser och som fungerar som 

en utvecklingskraft för regionens hållbara ekonomiska tillväxt.

34E. Att arbetsmarknadsregionerna, som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och 

regionkommunindelningen och inte bör delas annat än om mycket starka skäl föreligger. 


Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser att arbetsmarknadsregionerna 2030 bör utgöra byggstenar samtidigt som 

det bör beaktas att samhällsutvecklingen och regionförstoringens drivkrafter är svåra att förutse och 

kan skapa andra förutsättningar. 

16 (16) 

34F. Att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. 

Viktigt ⌧ Mindre viktigt 

Kommentar: 

Arvidsjaurs kommun anser det ganska vikigt att regionkommunerna avgränsas så att medborgarna 

känner anknytning utifrån någon slags regional identitet. Anknytning vad avser regional identitet som 

byggsten för upprättandet av regionkommuner är mindre viktigt eftersom det finns olika typer av 

identiteter vilka förändras över tid och där den regionala identitetens betydelse inte ska överdrivas. Det 

handlar främst om att skapa en regionkommun utifrån en funktionell indelning. 

Arvidsjaurs kommun anser emellertid det viktigt att medborgarna känner gemenskap till sin 

regionkommun. Rörelsemönster, traditioner, kultur och språk är viktiga faktorer för att känna 

tillhörighet och att beakta i processen med att skapa en större region. 

Det är betydelsefullt att medborgarna känner anknytning till den regionala organisationen utifrån ett 

legitimitetsperspektiv, där medborgarna känner delaktighet och kan påverka genom att de folkvalda 

kan utkrävas ansvar. 

_____





Remiss – 

Ny nationalparksplan för 

Sverige 

Exp. till: 

. Naturvårdsverket 

. Kommunförbundet 

Norrbotten/Kjell-Åke Halldén 


Kf § 106 

Ks § 204 Dnr 00219/2007 265 

Naturvårdsverket vill att kommunen yttrar sig angående ”Ny 

nationalparksplan för Sverige”. Nationalparksplan för Sverige – har tagits 

fram i syfte att ligga till grund för förnyelse av arbetet med inrättande av 

nationalparker i Sverige. 

Ett antal synpunkter gällande ombildning av Reivo till nationalpark har 

inlämnats. Cecilia Reinestam, tekniska kontoret, har 2007-08-15 

sammanställt dessa synpunkter och upprättat yttrande. 

Kommunstyrelsen har 2007-09-10 § 204 upprättat förslag till beslut. 

Under diskussion i kommunfullmäktige framställs följande yrkande: 

Britt-Inger Hedman (v): 

att Arvidsjaurs kommun ställer sig positiv till ny nationalparksplan under 

förutsättning att kommunens synpunkter beaktas. 

Två förslag till beslut föreligger. Kommunfullmäktiges ordförande 

fastställer propositionsordningen och prövar först kommunstyrelsens förslag 

till beslut, därefter förslag från Britt-Inger Hedman (v). Efter företagen 

röstning förklarar ordföranden att kommunfullmäktige beslutat i enlighet 

med kommunstyrelsens förslag. 


att anta upprättat yttrande i enlighet med bilaga till protokollet. 

_____ 

Reservation mot beslut anförs av Leif Enberg (v), Peter Manner (v) och 

Britt-Inger Hedman (v) till förmån för Britt-Inger Hedmans förslag. 

Ks 



Datum 

Arvidsjaurs kommun 2007-09-10 

Handläggare 

Direktval 

Naturvårdsverket 

Yttrande angående ombildning av Reivo naturreservat till nationalpark 

Reivo naturreservat används idag av lokalbefolkningen och utgör med sin urskog, 

fiskesjöar, infrastruktur ett mycket viktigt område för turistnäringen. Arvidsjaurs 

kommun finner det ytterst anmärkningsvärt att Naturvårdsverket ej kunnat ge klara 

besked om vad för restriktioner och begränsningar som kommer göra sig gällande vid 

en ombildning till nationalpark, därav är det med svårigheter vi lämnar svar. 

Dessutom noterar vi att ingen dialog tagits från myndighetens sida med Arvidsjaurs 

kommun inför framtagandet av förslaget att göra Reivo naturreservat till nationalpark. 

Trots att det, i det av kommunen emottagna dokumentet betonas vikten med samråd 

med berörda kommuner och organisationer. 

En ombildning till nationalpark kan medföra en mycket kraftig försämring för 

lokalbefolkningen och turistnäringen. Bland annat kan möjligheter till arbetstillfällen 

inom turistnäringen fråntas kommunen. Detta är något som man önskar undvika. För 

många medborgare är Reivo en naturligt utflyktsmål per skoter eller per bil. Att i det 

fakta underlag som Naturvårdverket tagit fram för denna nationalparksbildning påstå att 

Reivo är väglöst land är rena direkta falsarier. I Reivo naturreservat finns 14,5 km väg, 

ett antal stugor, bakvalar och andra byggnationer. Arvidsjaurs kommun ställer sig 

frågande till myndighetens faktaunderbyggnad. 

Arvidsjaurs kommun delar inte myndighetens bedömning av att landskapstypen är 

svagt representerad i nationalparksnätet, dock finns det unika naturvärden i Reivo som 

med fördel kan besvaras samtidigt som tillgängligheten bevaras, alternativt utökas. 

Naturvårdsverkets underlag verkar till stor del bygga på material från Naturskyddsföreningen!

Vägen som går genom Reivo naturreservat används av medborgare boendes i 

Stickudden, Myrkulla, Smalås och Strömnäs som genomfartsväg sommartid. Ett förbud 

för bilkörning i en nationalpark skulle vara menligt för dessa medborgare. Även negativ 

miljöpåverkan uppstår genom att biltransporter blir längre med en stängd väg. Att 

Reivo har ett bra vägnät i naturreservatet är en mycket stor fördel för nyttjandet och 

besöken i reservatet. 

Arvidsjaurs kommun har en demografisk profil med många äldre människor bland våra 

innevånare. Att dessa äldre har en god tillgänglighet till Reivo naturreservat per bil är 

en stor fördel. 

I en ombildning av reservatet föreslås kompensation av uteblivna intäkter/sysselsättning 

från turistnäring. Dessa borde utgöras av parkregleringsmedel liknande det system som 

finns för vattenregleringsmedel. Därtill kommer det i nationalparken finnas ett behov 

av minst fyra heltidstjänster (året runt) som ansvarar för tillsyn, marknadsföring, och 

förvaltning. Detta för att man rimligen skall uppnå de av myndigheten påstådda positiva 

effekter för besöksnäringen. 

Arvidsjaurs kommun konstaterar att Naturvårdsverkets strävan att skapa fler 

nationalparker i norra Sverige uppenbart till stor del beror på fördelarna i lägre mark 

och skogspriser i kombination med att det ofta är statligt ägd mark underlättar och 

förbilligar myndighetens nationalparksbildande. Det innebär att man missar målen med 

naturskyddet. 

Arvidsjaurs kommun vill även betona samernas brukande av Reivo naturreservat för 

jakt och rennäringsverksamhet. 

I slutet av 1980 talet gjordes en ansträngning från myndigheterna, i form av 

länsstyrelsen i Norrbotten, att skapa speciella jaktområden för samebyarna att jaga 

högvilt. Där deltog de stora markägarna, länsstyrelsen och samebyarna. Anledningen 

var att man ville skapa områden som samebyarna själva kunde jaga älg på utan att stöta 

på andra jaktlag, s.k. dubbeljakten. Samerna har en jaktutövningsrätt som regleras i 

Rennäringslagen som ger dem rätt att jaga på all mark inom renskötselområdet, vilket 

inte alltid har uppskattats av de lokala jaktlagen. 

Av olika anledningar så lämnade samebyarna detta arbete ganska tidigt men övriga 

intressenter fortsatte arbetet vilket resulterade i att alla samebyar inom Arvidsjaurs 

kommun fick egna området att dels knyta sin tilldelning till men även jaga älg på. 

Trots att samebyarna inte aktivt deltagit till att ta fram dessa områden så har man i stort 

sett nyttjat alla tilldelade områden. Även samebyarna har troligen insett fördelen med 

att ha områden som man inte riskerar att komma i konflikt med ett redan befintligt 

älgjaktslag. 

2 (3)

Skulle Reivo bli en nationalpark, och jakten förbjudas, innebär detta att Östra 

Kikkejaurs sameby blir utan sin kanske viktigaste jaktmark. Det i sin tur innebär att 

samebyn kommer att förlägga sin jakt på någon annan mark, som då redan har ett eget 

befintligt jaktlag. Det är inte svårt att räkna ut att detta kommer att innebära problem 

för samebyn och de jaktlag som kommer att få sina jaktområden inkorporerat i 

samebyns älgjakt. 

Eftersom vi vet att detta med älgjakt är väldigt laddat så inser vi att Sveaskog och 

länsstyrelsen troligen kommer att få en hel del arbete om det blir en flytt av samebyns 

jakt. 

Arvidsjaurs kommun anser att det vore oklokt att beröva samebyn möjlighet att jaga. 

Arvidsjaurs kommun vill verkligen understryka att den samiska befolkningens intressen 

på ett lyhört sätt noggrant skall beaktas av myndigheten 

Naturvårdsverkets förslag att infoga Harrejaureliden i en ny nationalpark kommer att ha 

negativa konsekvenser för boende i Tjappsåive. Till utflyktsmålet Harrejaurliden har 

Tjappsåive intresseförening byggt bakvalar och röjt vandringsleder. Berget är också för 

omkringliggande byar och dess befolkning ett mycket populärt besöksmål med skoter. 

Arvidsjaurs kommun tillhörde även en av de kommuner som drabbades av det senaste 

försvarsbeslutet. Regementet K4 lades ned. I försvarsbeslutet skulle Arvidsjaur 

kompenseras för denna förlust. Ett av dessa utvecklingsspår var att skapa 10 

arbetstillfällen genom samarbete med statliga företag. I vårt fall var det Sveaskog och 

Vattenfall. Kommunledningen har genomfört inledande diskussioner med 

verksledningen och styrelseordförande för Sveaskog. Där är ett av de 

sysselsättningsskapande utvecklingsmöjligheterna turism. Där bedömer Arvidsjaurs 

kommun, Reivo naturreservat som en viktig pusselbit för framtida turismsatsningar för 

skapande av fler arbetstillfällen för att kompensera förlusten av regementet K4. 

I dagsläget är redan 25 % av norrbottens natur skyddat, därav är det svårt att se ett 

mervärde i att höja skyddsgraden ytterligare för föreslaget område. Arvidsjaurs 

kommun anser att idag är Reivo naturreservat ett område som har ett tillräckligt 

naturskydd och en väl utvecklad funktion för medborgare och besökare. 

Arvidsjaurs kommun ställer sig mycket negativt till myndighetens förslag. 

Jerry Johansson 

Kommunstyrelsens ordförande 

3 (3)





Reglemente för Rådet för 

funktionshindrade och 

pensionärer 

Exp. till: 

. Lars Holmkvist 

. Ledamöter i Rådet för 

funktionshindrade och 

pensionärer 

. Kommunala handboken. 


Kf § 107 


Förslag till nytt reglemente för rådet för funktionshindrade och pensionärer 

har upprättats. 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 

att anta reglemente för Rådet för funktionshindrade och pensionärer enligt 

bilaga till detta protokoll 

att kommunfullmäktiges beslut 1991-12-07 § 93, 2002-03-25 § 13 och 

kommunstyrelsens beslut 2003-02-17 § 21 upphör att gälla. 

____ 


att bifalla kommunstyrelsens förslag. 

_____ 

Ks 



Reglemente 

Kommunala rådet för funktionshindrade och pensionärer 

§ 1 Kommunala rådet för funktionshindrade och pensionärer 

Kommunala rådet för funktionshindrade och pensionärer (KRFP) är ett organ för samråd och 

ömsesidig information mellan kommunen och företrädare för funktionshindrades och 

pensionärers organisationer i kommunen. 

Rådet är ett viktigt forum för utbyte av tankar och idéer med de äldre och funktionshindrade i 

samhället, vilka i hög grad omfattas av kommunens beslut. Det är därför angeläget att rådet ges 

reella möjligheter att fullgöra sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas. 

§ 2 Syfte / uppgifter / verksamhetsområde 

De funktionshindrade och pensionärerna får genom rådet större delaktighet i samhällets insatser 

och kan där ta initiativ och arbeta aktivt för förändringar i den kommunala verksamheten samt ge 

förslag till åtgärder som berör funktionshindrades och pensionärers förhållanden i samhället. 

Kommunen ges genom rådet möjlighet att samråda med de funktionshindrades och 

pensionärernas organisationer i ett tidigt skede av beredningsprocessen. 

Rådet kan initiera nya frågor i nämnder och förvaltningar som berör deras områden. 

Rådet ska vara remissorgan i frågor som berör handikapp- och pensionärsfrågor. 

Rådet skall vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. 

Rådet skall verka för att de funktionshindrades och pensionärernas synpunkter beaktas i styrelser, 

nämnder och förvaltningar 

§ 3 Rådets sammansättning 

Rådet skall vara sammansatt av representanter från kommunala nämnder och styrelser vars 

verksamhet berör de funktionshindrade och pensionärer samt representanter för de 

funktionshindrade och pensionärer; 

• En representant jämte ersättare för vardera kommunstyrelsen (utöver ordföranden och vice 

ordföranden) och socialnämnden. 

• Kommunstyrelsen fastställer antalet ledamöter och ersättare. Riksorganisation för 

funktionshindrade och pensionärer som genom sin lokalförening bedriver organiserad 

verksamhet inom kommunen har rätt att bli invalda till representation i rådet. 

Vägledande för antalet ledamöter från respektive organisation ska vara antalet medlemmar och 

samhällsinriktad verksamhet. 

• Vid behov kan representanter från olika samhällsorgan inbjudas för information eller 

diskussion i vissa frågor. 

• Organisation som ingår i rådet skall före den 1 november det år kommunfullmäktige väljs 

lämna förslag till kommunstyrelsen på ledamöter och ersättare.

§ 4 Organisation och arbetsformer 

KRFP är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. 

Kommunstyrelsen utser ordförande och vice ordförande till rådet. 

Rådet skall sammanträda fyra gånger/år. 

Extra sammanträde skall hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller mer än hälften av 

rådets ledamöter begär det. 

Förslag till förteckning över ärenden som skall behandlas samt handlingar och beslutsunderlag 

skall delges rådets ledamöter i så god tid och på sådant sätt att vidare information och behandling 

underlättas. 

Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och till rådets ersättare 

senast 10 dagar före rådets sammanträde. 

Rådet kan tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till 

rådens sammanträden. Beredningen ska bestå av fyra personer. 

Ersättare som ej tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till 

protokollet. 

Vid sammanträden förs protokoll justerat av ledamot från rådet. 

§ 5 Ekonomi 

Till pensionärsorganisationernas representanter utgår arvode, traktaments- och reseersättning 

enligt av kommunfullmäktige fastställda regler för förtroendevalda. 

§ 6 Utbildning 

Ledamöterna skall erhålla relevant utbildning i förhållande till uppdragets innehåll. 

§ 7 Fastställan 

Reglemente för kommunala rådet för funktionshindrade och pensionärer skall fastställas av 

kommunfullmäktige. 

_____ 

2 (2)





Nationell IT-strategi för 

vård och omsorg 

Exp. till: 

. Ann-Sofi Levander 

. IT 


Kf § 108 


Socialnämnden har 2007-01-23 § 13 beslutat att anta Nationell IT-strategi 

för vård och omsorg och vill samtidigt rekommendera kommunfullmäktige 

att anta densamma. 


att anta Nationell IT-strategi för vård och omsorg. 

____ 



_____ 

Ks 







Exp. till: 

. Socialkontoret 


Kf § 109 


Socialnämnden har 2007-05-24 § 44 beslutat att godkänna förslag till 

avgifter/taxa för boendestöd och överlämna denna till kommunfullmäktige 

för antagande. 

I verksamheten för avdelningen för funktionshindrade har en ”ny grupp” 

med uttalat hjälpbehov tillkommit de senaste åren. Det är framför allt 

personer med lättare funktionshinder, psykiska funktionshinder och personer 

med diagnoser som inte omfattas av LSS-personkretsar men som orsakar 

individen stora svårigheter i den dagliga livsföringen. 

Insatserna är till största delen likvärdig med de insatser som sedan tidigare 

ges inom ramen för ”Duvans” verksamhet, och har en likhet med hemtjänst 

men kan inte jämställas med hemtjänst. Insatsen har bedömts som behov av 

stöd i sitt boende dvs. ”boendestöd”. Boendestöd innebär att man får insatser 

i eget boende som utförs av kommunal vårdpersonal. Insatserna är alltid 

individuellt anpassade och beslutas efter en individuell behovsbedömning. 

Vanligast är att det är yngre personer som saknar eller aldrig varit i 

förvärvsarbete. De lever på sjukbidrag alternativt sjukersättning eller 

aktivitetsstöd och har därmed låga inkomster och litet ekonomiskt utrymme. 

En del har ekonomiskt bistånd för att klara sin ekonomi. 

Ofta när insatserna bedöms och utförs som traditionell hemtjänst blir 

avgiften för hög enligt den enskildes egen bedömning och därför frånsäger 

man sig insatsen. Insikten om sitt eget hjälpbehov är inte alltid så gott och 

medför istället en ”rundgång” mellan olika hjälpgivare. 


att anta avgifter/taxa för boendestöd enligt bilaga till detta protokoll. 

____ 



_____ 

Ks 


Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2007-09-17 § 109. 


Inkomst- Inkomst 

Inkomst 

Avgift kr/mån 

klass Ensamstående Makar 

1 0-88 000 0-140 000 174 

2 88 001-105 000 140 001-160 000 245 

3 105 001-120 000 160 001-180 000 419 

4 120 001-140 000 180 001-210 000 522 

5 140 001-165 000 210 001-240 000 624 

6 165 001-195 000 240 001-265 000 706 

7 195 001- 265 001- 849 

_____





Ändring av detaljplan för 

kvarteret Bofinken 11 samt 

del av Korpen 2 

Exp. till: 

. MBHN 


Kf § 110 


Ärendet avser ändring av detaljplanen för att möjliggöra för en påbyggnad 

med två våningar ovanpå de befintliga flerbostadshusen inom kvarteret 

Bofinken 11. 

Del av kv Korpen nr 2 har föreslagits för parkering för de boende i Bofinken 

11 samt att den kan utgöra parkering för en eventuell byggnation i kv 

Korpen nr 6. 

Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2007-06-13 § 64 om 

utställning samt delegera till ordförande att godkänna planutlåtandet efter 

utställningstiden samt lämna till kommunfullmäktige för antagande. 

Planen har varit föremål för utställning under tiden 2007-06-29 – 08-06. 

Under utställningstiden har inga ytterligare skrivelser inkommit. De 

skrivelser som inkom under remisstiden kvarstår och finns redovisade med 

kommentarer i ett utlåtande upprättat 2007-08-10. 


att anta detaljplan för kvarteret Bofinken 11 samt del av Korpen 2. 

____ 



_____ 

Ks 






Entledigande som ersättare 

i kommunstyrelsen, 

socialnämnden och 

styrelsen för Arvidsjaur 

Kommunföretag AB – 

Anders Fils 

Exp. till: 

. Anders Fils 

. Ylva Stråhle Andersson 

. Loran Postolovski 

. Anders Harr 

. Lönekontoret 


Kf § 111 

Ks § 209 Dnr 00311/2007 102 

Anders Fils (s) anhåller om entledigande som ersättare i kommunstyrelsen, 

socialnämnden och styrelsen för Arvidsjaur Kommunföretag AB. 

Kommunstyrelsen har 2007-09-10 § 209 upprättat förslag till beslut. 


att bevilja Anders Fils (s) begärt entledigande som ersättare i 

kommunstyrelsen, socialnämnden och styrelsen för Arvidsjaur 

Kommunföretag AB 

att utse Ylva Stråhle Andersson (s) som ersättare i kommunstyrelsen 

att utse Loran Postolovski (s) som ersättare i socialnämnden 

att utse Anders Harr (s) som ersättare i styrelsen för Arvidsjaur 

Kommunföretag AB. 

_____ 

Ks 






Entledigande som ledamot 

i kommunfullmäktige – 

Jan Johansson 

Exp. till: 

. Länsstyrelsen 

. Jan Johansson 


Kf § 112 


Jan Johansson (s) begär entledigande som ledamot i kommunfullmäktige. 


att bevilja Jan Johansson (s) begärt entledigande 

att hos Länsstyrelsen begära ny röstsammanräkning 

____ 



_____ 

Ks 






Entledigande som 

ordinarie ledamot i miljö-, 

bygg- och 

hälsoskyddsnämnden – 

Lars Jonssa 

Exp. till: 

. Lars Jonssa 

. Tommy Grundström 

. Leif Enberg 



Kf § 113 


Lars Jonssa (v) anhåller om entledigande som ordinarie ledamot i miljö-, 

bygg- och hälsoskyddsnämnden. 



att bevilja Lars Jonssa (v) begärt entledigande som ordinarie ledamot i 

miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden 

att utse Tommy Grundström (v) som ordinarie ledamot i miljö-, bygg- och 

hälsoskyddsnämnden 

att utse Leif Enberg (v) som ersättare i miljö-, bygg- och 

hälsoskyddsnämnden 

_____ 

Ks 






Entledigande från uppdrag 

som överförmyndare 

Exp. till: 

. Ann Engberg 

. Nina Ask 



Kf § 114 


Ann Engberg anhåller om entledigande från sitt uppdrag som 

överförmyndare i Arvidsjaurs kommun. 



att bevilja Ann Engberg entledigande från sitt uppdrag som 

överförmyndare fr.o.m. 2007-10-31 

att utse Nina Ask till ny överförmyndare fr.o.m. 2007-11-01. 

_____ 

Ks 






Entledigande från uppdrag 

som revisor 

Exp. till: 

. Sture Johansson 

. Roger Lundberg 



Kf § 115 


Sture Johansson (c) anhåller om entledigande från sitt uppdrag som revisor. 



att bevilja Sture Johansson (c) entledigande från sitt uppdrag som revisor 

för kommunen, kommunala bolag samt donationsfonder inom 

Arvidsjaurs kommun 

att utse Roger Lundberg (opol) till revisor för kommunen 

att Roger Lundberg (opol) utses till ordinarie revisor för följande; 

Kommunalt bolag: Arvidsjaurhem AB 

Donationsfonder: Inlandets konstfond 

Stiftelsen R Steinwalls fond för unga musiker 

att Roger Lundberg (opol) utses till ersättare (revisor) för följande; 

Kommunalt bolag: Arvidsjaur Energi AB 

Donationsfonder: Stiftelsen Vikar Strömbergs donationsfond 

Stiftelsen Oskar Nilssons donationsfond 

_____ 

Ks 






Ny hantering av 

medborgarförslag med 

anledning av ändring i 

kommunallagen 

Exp. till: 

. Reception 


Kf § 116 


Regeringen har 2006-12-07 överlämnat en proposition till riksdagen för att förenkla 

processen runt medborgarförslag. Lagförslaget har nu tagits i bruk och ger 

möjlighet för kommuner att förbättra ärendehanteringen. Kommunfullmäktige får 

enligt ändringar i kommunallagens 5 kap. 25 § överlåta till kommunstyrelsen eller 

annan nämnd att besluta i ärenden som väcks genom medborgarförslag. 

Anneli Markström, kommunsekreterare, har 2007-08-24 upprättat förslag till ny 

hantering av medborgarförslag. 


att införa möjlighet för kommunfullmäktige att delegera behandling av 

medborgarförslag till den styrelse/nämnd som medborgarförslagets 

förslagsområde gäller 

att styrelse/nämnd redovisar beslut för medborgarförslag till kommunfullmäktige 

att förslagsställaren skall beredas möjlighet att yttra sig när medborgarförslaget 

redovisas för kommunfullmäktige samt när den slutgiltigt behandlas i 

styrelse/nämnd 

att § 29 i Arbetsordning för kommunfullmäktige uppdateras med följande; 

Den som är folkbokförd i Arvidsjaurs kommun får väcka ärende i fullmäktige. 

Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera 

personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. 

Ett medborgarförslag kan bara behandlas om det berör en fråga som ligger 

inom Arvidsjaurs kommuns ansvarsområde. Ämnen av olika innehåll får inte 

tas upp i samma medborgarförslag. 

Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunens 

nämndskansli, förslaget kan också lämnas direkt till fullmäktiges presidium 

vid kommunfullmäktiges sammanträde. 

Förslagsställaren ska beredas möjlighet att yttra sig när förslaget redovisas för 

kommunfullmäktige samt när det slutgiltigt behandlas i 

styrelse/nämnd/kommunfullmäktige. När förslaget är diariefört och bredning 

påbörjas ska beredningsorganet kontakta förslagsställaren för klargörande hur 

ärendet handläggs samt för att tillgodogöra sig eventuella ytterligare 

faktaupplysningar. 

Medborgarförslag ska besvaras skyndsamt. 

Vid varje kommunfullmäktige ska det meddelas vilka medborgarförslag som 

inkommit och är under beredning samt vilka beslut som fattats i 

styrelse/nämnd. 

_____ 



_____ 

Ks 






Arbetsordning för 

kommunfullmäktige 

Exp. till: 

. Kommunal handbok 


Kf § 117 


Förslag till ändring i arbetsordning för kommunfullmäktige har upprättats då 

arbetsordning för medborgarförslag ändrats. 


att anta arbetsordning för kommunfullmäktige 

att kommunfullmäktiges beslut 2006-06-26 § 46 upphör att gälla. 

____ 



_____ 

Ks 


Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2007-09-17 § 117 1 (6) 

Arbetsordning för kommunfullmäktige 

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller 

bestämmelserna i denna arbetsordning. 

§ 1 Antal ledamöter ( 5 kap 1-3 §§) 

Fullmäktige har 31 ledamöter. 

I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare. 

§ 2 Ordförande och vice ordförande ( 5 kap 6 § ) 

De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland 

ledamöterna en ordförande samt en 1:e och en 2:e ordförande (presidium). Presidievalen 

förrättas vid fullmäktiges första sammanträde för löpande mandatperiod. 

Presidiet väljs för kommunfullmäktiges löpande mandatperiod. 

§ 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i 

fullmäktige längst tid (ålderspresidenten) 

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem 

vara ålderspresident. 

§ 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin 

presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden 

av tjänstgöringstiden för den som har avgått. 

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten 

ordförandens uppgifter. 

§ 5 Tid och plats för sammanträdena ( 5 kap 7 - 8 §§) 

Kommunfullmäktige håller ordinarie sammanträde fyra gånger per år i mars, juni, 

oktober och november. Sammanträdena hålles måndagar i varje månad. 

Antalet sammanträden kan utökas till ytterligare maximalt två per år. Fullmäktiges 

presidium avgör om sammanträden utöver ordinarie sammanträden skall hållas. 

De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige 

första gången i november. 

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd 

med kommunstyrelsens presidium. 

§ 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med 

vice ordförandena. 

En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall 

innehålla uppgift om det eller de, ärenden som önskas bli behandlade på det extra 

sammanträdet. 

§ 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordförandena efter samråd med vice 

ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. 

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för 

ett sammanträdet skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och 

ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den 

bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.

§ 8 Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i kommunens förvaltningsbyggnad. 

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett 

visst sammanträde, dock ska ett sammanträde vara utlokaliserat och minst ett 

sammanträde per år ska hållas på kvällstid. 

§ 9 Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som skall behandlas 

skall införas i ortstidningarna. 

§ 10 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 

Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, 

kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. 

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt 

sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall 

beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet skall fortsätta. 

Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en 

kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. 

Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. 

I ett sådant fall låter ordföranden dock underrättade ledamöter och ersättare som inte är 

närvarande när sammanträdet avbryts, om tiden och platsen för det fortsatta 


§ 11 Ärenden och handlingar till sammanträdena 

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige skall 

behandla ett ärende, om ej annat följer av lag. 

§ 12 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden 

som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. 

Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende skall tillställas 

ledamöter och ersättare före sammanträdet. 

§ 13 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 

( 5 kap 12-17 §§ ) 

En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett 

sammanträde, skall snarast anmäla detta till ersättare. 

§ 14 Om ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder 

uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar 

ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra. 

§ 15 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till 

tjänstgöring. 

§ 16 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall in och tjänstgöra under ett 

pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde 

ske under pågående handläggning av ett ärende. 

§ 17 Upprop 

En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas 

tillgänglig under hela sammanträdet. 

I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. 

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde 

och när ordföranden anser att det behövs. 

2 (6)

§ 18 Protokolljusterare (5 kap 61 §) 

Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från 


Sedan uppropet har förrättas enligt 17 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans 

med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall 

biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. 

§ 19 Turordning för handläggning av ärendena 

Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen. 

Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. 

Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas som inte 

finns med i kungörelsen. 

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde 

för att återuppta det senare under sammanträdet. 

§ 20 Yttranderätt vid sammanträdena 

( 4 kap 18 § första stycket och 19 § samt 5 kap 53 och 56 §§ ) 

Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller styrelse vars verksamhetsområde ett 

ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet. 

Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, 

när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. 

Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar 

en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med anledning av 

svaret. 

§ 21 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen 

och årsredovisningen. 

Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som 

berör revisorernas egen förvaltning. 

§ 22 Ordföranden får efter samråd med vice ordföranden i den utsträckning som det behövs, 

kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, 

revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid 

sammanträdena. Detsamma gäller för utomstående sakkunniga. 

§ 23 Kommunchefen får yttra sig i laglighetsfrågor i enskilda ärenden samt i presidiefrågor. 

Detsamma gäller för kommunfullmäktiges sekreterare. 

§ 24 Talarordning och ordningen vid sammanträdena 

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordningen i vilken 

han eller hon anmält sig och blivit uppropad. 

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt att begära replik 

om inlägget har riktat sig mot ledamoten eller något som hans eller hennes parti framfört 

tidigare i debatten. Replikrätten innebär att den som begär replik och den replikerade får 

utnyttja två repliker om vardera en minut. 

Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget 

framställs. 

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av 

ordföranden rättar sig, får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en 

talare under hans anförande. 

Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. 

Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet. 

3 (6)

§ 25 Yrkanden 

När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden 

igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har 

uppfattats rätt. 

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande 

ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhällig. 

Om ordföranden anser att det behövs skall den ledamot som har framställt ett yrkande 

avfatta det skriftligt. 

§ 26 Omröstningar ( 4 kap 20 § andra stycket och 5 kap 42, 43, 44, 46, 47 §§ ) 

När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att 

justera protokollet. 

Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet 

sker enligt uppropslistan. 

Ordföranden avger alltid sin röst sist. 

Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter 

får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en 

avgiven röst efter klubbslaget. 

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, skall en nyomröstning 

genomföras omedelbart. 

§ 27 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet 

avser samt vara omärkt, enkel och sluten. 

En valsedel är ogiltig 

1. Om den upptar namnet på någon som inte är valbar. 

2. Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas. 

3. Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. 

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. 

För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. 

§ 28 Motioner 

En motion skall vara skiftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. 

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. 

En motion väcks genom att den ges in till nämndskansliet. 

En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett 

sammanträde. 

Kommunstyrelsen skall årligen vid fullmäktiges marssammanträde redovisa de motioner 

som inte har beretts färdigt. 

4 (6)

§ 29 Medborgarförslag 

Den som är folkbokförd i Arvidsjaurs kommun får väcka ärende i fullmäktige. 

Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. 

Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. 

Ett medborgarförslag kan bara behandlas om det berör en fråga som ligger inom 

Arvidsjaurs kommuns ansvarsområde. Ämnen av olika innehåll får inte tas upp i samma 

medborgarförslag. 

Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunens nämndskansli, förslaget 

kan också lämnas direkt till fullmäktiges presidium vid kommunfullmäktiges 

sammanträde. 

Förslagsställaren ska beredas möjlighet att yttra sig när förslaget redovisas för 

kommunfullmäktige samt när det slutgiltigt behandlas i styrelse/nämnd/kommunfullmäktige. 

När förslaget är diariefört och bredning påbörjas ska beredningsorganet kontakta 

förslagsställaren för klargörande hur ärendet handläggs samt för att tillgodogöra sig 

eventuella ytterligare faktaupplysningar. 

Medborgarförslag ska besvaras skyndsamt. 

Vid varje kommunfullmäktige ska det meddelas vilka medborgarförslag som inkommit 

och är under beredning samt vilka beslut som fattats i styrelse/nämnd. 

§ 30 Interpellationer ( 5 kap 49-53 §§ ) 

En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. 

Den bör ges in då kommunstyrelsens kansli 5 dagar före det sammanträde vid vilket 

ledamoten avser att ställa den. 

En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde ,om ersättaren tjänstgör 

som ledamot vid sammanträdet. 

En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det 

då interpellationens ställdes. 

Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar 

kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen. 

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den 

sammanträdesdag, då svaret skall lämnas. 

Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 

§§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna 

till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. 

En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på 

interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det 

tillfället. 

§ 31 Frågor ( 5 kap 54-56 §§ ) 

En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av ledamot. 

Den skall ges in till nämndskansliet dagen före det sammanträde vid vilket ledamoten 

avser att ställa den. Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet. 

Vad som sägs i 30 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver 

dock inte vara skriftligt. Frågan ska kunna besvaras utan större omgång. 

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. 

5 (6)

§ 32 Allmänhetens frågestund ( 5 kap 21 § ) 

Allmänhetens frågestund ska inleda kommunfullmäktiges sammanträden och får pågå i 

högst 30 minuter. Frågorna behöver ej vara inlämnade i förväg, och kan ställas till vilken 

närvarande kommunfullmäktigeledamot som helst. 

Under frågestunden får ej någon överläggning förekomma. 

I kungörelsen till kommunfullmäktige samt vid annonsering av kommunfullmäktiges 

sammanträden ska det anges att allmänhetens frågestund ska hållas. 

§ 33 Beredning av ärendena ( 5 kap 26-34 §§ ) 

Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som 

fullmäktige skall behandla skall remitteras. 

Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av 

sådana ärenden. 

§ 34 Fullmäktigeberedningar ( 3 kap 7 § ) 

Fullmäktige får inrätta särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende 

eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. 

§ 35 Förklaring vid revisionsanmärkning ( 9 kap 16 § ) 

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden vilken ordning 

förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställd i revisionsberättelsen 

skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har 

riktats. 

§ 36 Valberedning 

Kommunstyrelsen är valberedning för att bereda val av ledamöter och suppleanter i 

styrelser och nämnder, revisorer m.fl. vars mandatperiod börjar vid närmaste årsskifte. 

Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. 

§ 37 Justering av protokollet ( 5 kap 61 och 62 §§ ) 

Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. 

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar 

varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna 

som ordföranden har lett. 

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen 

skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. 

§ 38 Reservation ( 4 kap 22 § ) 

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera 

reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till 

sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 

§ 39 Bemyndigande 

Ordföranden bemyndigas att, efter samråd med vice ordförandena, bestämma om 

fullmäktiges representation, värdskap, uppvaktningar, samt om fullmäktiges ledamöters 

och ersättares deltagande i kurser och konferenser och dylikt, allt inom ramen för anslag i 

respektive års budget 

_____ 

6 (6)





Motion – Byte av namn på 

Centrumbadet 

Exp. till: 

. Katarina Landstedt 

. Inga-Lill Lindkvist 

. Heikki Kairento 


Kf § 118 


Kommunfullmäktiges s-grupp har inlämnat en motion om att byta namn på 

Centrumbadet. 

Yttrande i ärendet har inlämnats av Inga-Lill Lindqvist och Katarina 

Landstedt, föreståndare vid Centrumbadet, Kenneth Eklund, näringslivschef, 

och Kristina Grubbström, kulturchef. 


att avslå motionen eftersom kostnaden för ett namnbyte är för hög i 

förhållandet till vad de positiva effekterna skulle bli vid ett namnbyte. 

____ 



_____ 

Ks 






Tilläggsbudget 2007- 

Individ- och 

familjeomsorgen 


Kf § 119 


Socialnämnden beslutade 2007-05-24 § 50 att hos kommunfullmäktige 

begära om tilläggsbudget med 950 000 kr för att täcka Individ- och 

familjeomsorgens merkostnader för försörjningsstöd och med 2 550 000 kr 

för institutionsvård av barn och unga. 

Anna Lindbäck, 1:e socialsekreterare, informerar vid dagens sammanträde 

om följande med anledning av socialnämndens beslut: 

Försörjningsstöd 

Kostnaderna för försörjningsstöd har under årets fyra första månader ökat 

med 25 % jämfört med motsvarande period ifjol, från 819 885 kronor till 

1 021 105 kronor. Ökningen har skett uteslutande inom gruppen 16 – 25 år, 

medan kostnaderna för gruppen över 25 år minskat något. Om denna 

utveckling fortsätter under året kommer kostnaden för försörjningsstöd att 

uppgå till 3 950 000 kr mot budgeterade 3 miljoner. Sannolikt är att 

ökningen på ungdomssidan kommer att accelerera ytterligare i samband med 

att många gymnasieungdomar tar examen i juni och går från studier till 

arbetslöshet. Även kostnaderna för försörjningsstöd till gruppen 

långtidsarbetslösa över 25 år kommer sannolikt att öka kraftigt. Vad som är 

känt idag är att arbetsmarknadsåtgärderna dras in allt eftersom och att 

personer som tidigare erhållit aktivitetsersättning nu kommer att stå helt utan 

ersättning. 

Institutionsvård av barn och unga 

Under 2007 har hittills 5 ungdomar vårdats på institution, 3 ungdomar enligt 

SoL och 2 ungdomar enligt LVU. En SoL-placering har avslutats. 

Kostnaderna för dessa vårdinsatser uppgår idag till 1 352 700 kr, mot 

budgeterade 216 000 kr (t o m 30 april). Kostnaderna för året beräknas 

uppgå till 3 200 000 kr (mot budgeterade 650 000 kr). 

Forts. 

Ks 





Tilläggsbudget 2007- 

Individ- och 

familjeomsorgen 

Exp. till: 

. Henning Åhman 

. Kent Sundström 

. Anders Harr 

. Naeimi Forsgren 

. Jerry Johansson 

. Förvaltningschefer 

. Ann-Lovise Lundahl 


Forts. 

Kf § 119 


Vid kommunfullmäktiges sammanträde ställs följande yrkande: 

Karl-Gustaf Lindström (s): 

att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för utarbetande om hur 

underskottet skall finansieras 

att till alla nämnder och styrelser ge direktiv till stor restriktivitet vad 

gäller utgifter resten av året. 

Kommunfullmäktiges ordförande framställer lagt förslag och förklarar efter 

företagen röstning att kommunfullmäktige beslutat i enlighet med Karl- 

Gustaf Lindströms förslag. 


att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för utarbetande om hur 

underskottet skall finansieras 

att till alla nämnder och styrelser ge direktiv till stor restriktivitet vad 

gäller utgifter resten av året. 

_____ 

Ks 





Kommunstyrelsens 

rapport till 

kommunfullmäktige 


./. 


Kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige har upprättats. 

Rapporten innehåller; 

Informationer 

Teman 

Beslut tagna av kommunstyrelsen 

Beviljad medfinansiering av EU-projekt 

Kommunchefens rapport till kommunstyrelsen 

Rapporten avser perioden kommunstyrelsens sammanträde 2006-05-08 och 

2006-06-12. 


att godkänna rapporten. 

_____ 

Ks 


Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2007-09-17 § 120. 

Kommunstyrelsens rapport 

till kommunfullmäktige 2007-09-17 

Kommunstyrelsens sammanträden 

2007-09-10 

_____________________________________________________________________________ 

Teman, informationer m.m. 

Information – Försök att tillåta körning med terrängskoter på kommunens gator och vägar 

i Arvidsjaurs tätort 

Beslut tagna av kommunstyrelsen 

Verksamhetsuppföljning – Utvecklingsenheten 

Budget år 2008 för Partnerskap Inland – Akademi Norr 

Yttrande – Ansökan om fristående gymnasieskola i Skellefteå avseende specialutformade 

program ”Leadership program” med inriktning organisation och ledarskap och ”Commerce 

program” med inriktning försäljning och kundrelationer – ThorenGruppen AB 

Yttrande – Ansökan om fristående gymnasieskola i Luleå avseende naturvetenskaplig 

samt samhällsvetenskaplig utbildning – NTI-skolan (Nordens Tekniker Institut AB) 

Yttrande - Ansökan om fristående gymnasieskola i Luleå IT-program med 

specialutformat el-program och medieprogram samt Entreprenörsprogram med 

specialutformat handelsprogram - John Bauergymnasiet Yttrande - Ansökan om 

fristående gymnasieskola i Luleå avseende Samhällsvetenskaplig utbildning med 

inriktning Hälsa och Friskvård - Norrskenets Hälsogymnasium 

Kontantförsäljning av frukost 

Regler för hantering av kontantkassor inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 

Budget år 2008 – Sandbacka 

Investeringsbudget 2008 – Sandbacka 

Verksamhetsmål år 2008 – Sandbacka 

Internbudget år 2008 – Utvecklingsenheten 

Verksamhetsmål år 2008 – Utvecklingsenheten 

Verksamhetbidrag för år 2007 – Same Ätnam 

Gränsdragning mellan underhåll och investering 

Ansökan om utvecklingsmedel till förebyggande insatser inom alkohol- och 

narkotikaområdet 

Skrivelse angående rivning av tennisbanor vid fastighet Arvidsjaur 9:30 

Revidering – Underskrifter på kommunens bankkonton m.m. 

Val av ersättare till rådet för funktionshindrade och pensionärer 

Utvärdering – Ansökan om utvecklingspengar till förebyggande insatser inom alkohol- 

och narkotikaområdet – Länsstyrelsen 

Berättigande att öppna anbud 

Kompetensstegen – Kvalitets- och kompetensutveckling i vård och omsorg om äldre 

Taxa för kopiering 

Skrivelse angående försäljning av byggnad på Moskosel 2:18 m.m. 

Delegering av beslutanderätt – kommunstyrelsen 

Medfinansiering av projekt ”Gebris – Getting the Best Out of the Regional Innovation 

System”

Remissvar 

~ ~~~~ 

Beviljad medfinansiering av EU-projekt 

Medfinansiering av EU-projekt ”Cold Assets: Cold weather testing and training as an 

asset of the NPP-region” 

_____

Sammanträdeslista 

Arvidsjaurs kommunfullmäktige Arbetarpartiet Socialdemokraterna (s) 20 

2007-2010 Vänsterpartiet (v) 4 

Centerpartiet (c) 3 

Moderata Samlingspartiet (m) 3 

Sammanträde: 2007-09-17 Folkpartiet Liberalerna (fp) 1 

Summa 31 

Ledamot Närvaro 

Annette Rylén (v) - Frånvarande 

Britt-Inger Hedman (v) X 

Karl-Gustaf Lindström (s) X 

Kent Sundström (s) X 

Naeimi Forsgren (s) X 

Sture Boman (s) X 

Lars Häggström (m) X 

Ulf Ask (m) - Nina Ask 

Peter Manner (v) X 

Leif Enberg (v) X 

Matti Kaistamaa (s) - Britt Tåqvist 

Susanne Lindberg (s) X 

Jan Johansson (s) - Dick Holmström 

Lena Karlsson (s) X 

Birger Lundberg (fp) X 

Ulf Starefeldt (m) X 

Tommy Hedkvist (s) - Tycko Johansson 

Karin Lindgren (s) X 

Tom Lundberg (s) X 

Peter Rydfjäll (s) - Göran Wikström 

Henning Åhman (s) X 

Tommy Pettersson (s) - Per-Anders Brännström 

Bo Lundmark (c) X 

Kristina Bäckström (c) X 

Ulf Isaksson (s) X 

Marie Wikberg (s) X 

Jan-Olov Lundgren (s) X 

Jerry Johansson (s) X 

Sven-Olov Granlund (s) X 

Lotta Åman (s) X 

Rune Grankvist (s) X 

SUMMA 24 6 

_____ 

Tjänstgörande ersättare O m r ö s t n i n g 

§ § 

Ja Nej Avst Ja Nej Avst

2007-09-17 - Arvidsjaur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?