Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige

estämmas utifrån storleken på täkten, avrinningsområdets areal och i vilken
produktionsfas täkten är.
Det avgörande för en lämplig utformning är att vattnets flödeshastighet minskar
så mycket att löst material hinner sedimentera och inte heller kan spolas ut ur
dammen. Genom att seriekoppla dammar kan risken minimeras för att löst
material sprids vidare i samband med rensningar och höga vattenflöden.
De flesta sedimenteringsdammar har dimensionerats för en ytbelastning av 1
hektar produktionsyta per 5 m² bassängyta vid stycketorvsbrytning och 10 m²
bassängyta per hektar vid frästorvsbrytning. Vattendjupet i bassängen bör vara
minst 2 meter (Arnell & Valmila, 2006). Dammens längd bör vara minst sex
gånger bredden (Varila et.al, 1991) och försedd med erosionssäkrat bräddavlopp.
Översyn av sedimenteringsdammar ska ske regelbundet. Rensning ska
ske då behov föreligger.
Dämpskärmar
Dämpskärmar sätts upp i inloppet av en sedimenteringsdamm för att sprida
vattenflödet och därigenom få ned vattenhastigheten i dammen. En dämpskärm
kan vara utformad på många olika sätt och kan vara av väv, plast eller annat
material. En dämpskärm av väv eller tyg kan även medverka till att filtrera det
ingående vattnet. Nackdelen med dessa är dock att de snabbt sätts igen och lätt
går sönder.
Bild 2. Exempel på dämpskärm av trä. Foto: Länsstyrelsen i Jämtlands län
Ytlänsar
Syftet med en ytläns är att bromsa upp material som ligger på ytan. Ytlänsen
har oftast en flytande övre del med ett underhängande stycke. Ytlänsar ska
täcka hela bassängen eller dikets bredd samt vara rörliga i höjdled. Rörlighet i
höjdled ordnas genom att pålar slås ner i bassängen/dikets kant och länsarna
26