23.09.2013 Views

Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige

Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige

Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2.2 Produktionsmetoder<br />

För brytning av energitorv används flera olika metoder, vanligast är dock<br />

upptagning av stycketorv respektive frästorv.<br />

Stycketorv<br />

Stycketorv produceras genom att torv hämtas upp med en speciell upptagningsmaskin.<br />

Detta kan ske genom olika metoder som har gemensamt att torven<br />

bearbetas och pressas ut genom ett eller flera munstycken till cylinderformade<br />

stycken, som därefter får ligga och torka ute på produktionsytorna i ett antal<br />

veckor. Resultatet blir kompakta 10-20 cm långa korvar med en diameter på 6-<br />

8 cm. Stycketorv har en något lägre fukthalt än frästorv. Dessa torvstycken<br />

samlas därefter in (se bilden på framsidan av rapporten) och mellanlagras i<br />

stackar, om de inte transporteras bort direkt. Tre skördar per sommar är ett<br />

vanligt resultat. Stycketorven används endast som energitorv. En torvtäkt på en<br />

hektar ger ett normalår 80 till 100 ton torv (torrsubstans), vilket motsvarar cirka<br />

40-50 m 3 olja (Neova AB, hemsida: www.neova.se).<br />

Energiinnehållet i 1 m 3 stycketorv motsvarar ca 1,1 MWh och 1 ton stycketorv<br />

motsvarar ungefär 3,5 MWh (SCB, hemsida: www.scb.se).<br />

Frästorv<br />

Produktion av frästorv sker genom att det översta tunna skiktet av torvytan rivs<br />

upp med särskilda fräsverktyg. Torven vänds därefter ett par gånger för att<br />

påskynda torkningen. När torven är tillräckligt torr bärgas den. Detta kan ske i<br />

huvudsak efter fyra principer (Svenska Torvproducentföreningen, hemsida:<br />

www.torvproducenterna.se):<br />

• PECO-metoden<br />

Med snöplogsliknande redskap skrapas den torra torven till strängar (råsar)<br />

längs tegens mitt. Mobila bandtransportörer samlar torvsträngarna och<br />

lyfter torven successivt i 20-meters steg tvärs över tegdikena till lagerstackar<br />

som läggs upp på var 12:e teg. Längs dessa lagerstackar finns ofta<br />

järnvägsspår för vidaretransport till fast mark.<br />

• HAKU-metoden<br />

Mobila bandtransportörer (15 m) lyfter och lastar torven i vagnar som<br />

framförs på samma teg som bandtransportören. Traktorlassen tömmes på<br />

stora lagerstackar, i regel på fast mark, för avtransport med lastbil.<br />

• Självlastarvagn<br />

Den torra torven skrapas samman till en eller flera strängar på tegarna. Den<br />

samlas upp och transporteras till lager i vagnar försedda med paternosterverk<br />

och stort lastutrymme (15-30 kubikmeter).<br />

• Sugvagn<br />

Vid denna metod strängas inte torven, utan en stor vagn suger upp och<br />

lastar torr torv enligt en dammsugarliknande princip direkt från tegens yta.<br />

Transport sker till lagerstack på bilbärig mark.<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!