Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige
Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige
Energitorvtäkter - Miljösamverkan Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.2 Produktionsmetoder<br />
För brytning av energitorv används flera olika metoder, vanligast är dock<br />
upptagning av stycketorv respektive frästorv.<br />
Stycketorv<br />
Stycketorv produceras genom att torv hämtas upp med en speciell upptagningsmaskin.<br />
Detta kan ske genom olika metoder som har gemensamt att torven<br />
bearbetas och pressas ut genom ett eller flera munstycken till cylinderformade<br />
stycken, som därefter får ligga och torka ute på produktionsytorna i ett antal<br />
veckor. Resultatet blir kompakta 10-20 cm långa korvar med en diameter på 6-<br />
8 cm. Stycketorv har en något lägre fukthalt än frästorv. Dessa torvstycken<br />
samlas därefter in (se bilden på framsidan av rapporten) och mellanlagras i<br />
stackar, om de inte transporteras bort direkt. Tre skördar per sommar är ett<br />
vanligt resultat. Stycketorven används endast som energitorv. En torvtäkt på en<br />
hektar ger ett normalår 80 till 100 ton torv (torrsubstans), vilket motsvarar cirka<br />
40-50 m 3 olja (Neova AB, hemsida: www.neova.se).<br />
Energiinnehållet i 1 m 3 stycketorv motsvarar ca 1,1 MWh och 1 ton stycketorv<br />
motsvarar ungefär 3,5 MWh (SCB, hemsida: www.scb.se).<br />
Frästorv<br />
Produktion av frästorv sker genom att det översta tunna skiktet av torvytan rivs<br />
upp med särskilda fräsverktyg. Torven vänds därefter ett par gånger för att<br />
påskynda torkningen. När torven är tillräckligt torr bärgas den. Detta kan ske i<br />
huvudsak efter fyra principer (Svenska Torvproducentföreningen, hemsida:<br />
www.torvproducenterna.se):<br />
• PECO-metoden<br />
Med snöplogsliknande redskap skrapas den torra torven till strängar (råsar)<br />
längs tegens mitt. Mobila bandtransportörer samlar torvsträngarna och<br />
lyfter torven successivt i 20-meters steg tvärs över tegdikena till lagerstackar<br />
som läggs upp på var 12:e teg. Längs dessa lagerstackar finns ofta<br />
järnvägsspår för vidaretransport till fast mark.<br />
• HAKU-metoden<br />
Mobila bandtransportörer (15 m) lyfter och lastar torven i vagnar som<br />
framförs på samma teg som bandtransportören. Traktorlassen tömmes på<br />
stora lagerstackar, i regel på fast mark, för avtransport med lastbil.<br />
• Självlastarvagn<br />
Den torra torven skrapas samman till en eller flera strängar på tegarna. Den<br />
samlas upp och transporteras till lager i vagnar försedda med paternosterverk<br />
och stort lastutrymme (15-30 kubikmeter).<br />
• Sugvagn<br />
Vid denna metod strängas inte torven, utan en stor vagn suger upp och<br />
lastar torr torv enligt en dammsugarliknande princip direkt från tegens yta.<br />
Transport sker till lagerstack på bilbärig mark.<br />
8