Normkritisk studie av asylprövningen - Migrationsverket

More documents

Recommendations

Info

Utmaningarna för Migrationsverket i att skapa tydliga definitioner handlar därför om: • att säkerställa att konkreta utgångspunkter för identifiering av asylskälet sexuell läggning inte bygger på en sammanblandning av sexuell läggning och sexuell praktik. • att säkerställa att det finns konkreta utgångspunkter för identifiering av asylskälet könsidentitet. 4.2 Utmaningen att säkra en korrekt berättelse Granskningen visar att det är problematiskt att få asylsökande att prata om frågor som rör sexuell läggning och/eller könsidentitet. Det kan dels bero på att det är svårt att prata om med tanke på frågornas karaktär och relationen mellan den asylsökande och myndighetsföreträdaren, dels på att den asylsökande driver en egen linje i förhållande till Migrationsverket för att utifrån sin förförståelse försöka maximera sina möjligheter att få asyl. Det finns dock även andra aspekter som komplicerar situationen. De två asylskälen är definierade i relation till ett svenskt normsystem som anger både vad som är acceptabelt och inte, men också var gränserna går för vad som kännetecknar exempelvis en homo- och en heterosexuell. Den asylsökande har flera normsystem att hantera. Det svenska normsystemet bygger på en tydlig isärhållning mellan exempelvis heterosexualitet och homosexualitet. Inom den svenska diskursen är det exempelvis svårt att beteckna sig som homosexuell samtidigt som man lever tillsammans med någon av motsatt kön. För att kunna åberopa asylskälen krävs att den asylsökande har en förståelse dels för hur det svenska normsystemet ser ut och dels för hur de egna känslorna och/eller upplevelserna relaterar till detta. Att komma ut i en svensk kontext innebär att personen måste identifiera sig med kategoriseringar och definitioner som finns här och därefter åberopa asylskälen i en ny prövning. Detta gäller även när personen har levt öppet i hemlandet. Det finns tecken på att man inom Migrationsverket ser Sverige som ett öppet samhälle där det är lättare att leva ut sin ”sanna” sexuella läggning eller könsidentitet, än i de länder där personerna riskerar förföljelse för detsamma. Det finns exempel på ärenden där man frågar – ’är du homosexuell?’ och personen svarar nej. ’Men du pratar ju om sexuella förbindelser med andra män...’. Det är först när man kommer till ett öppet samhälle som man inser att: ’jag är ju homosexuell’. Intervjupersonen, som är en anställd på Migrationsverket, uttrycker att personen på något sätt burit sin homosexualitet inom sig utan att ha varit medveten om det, och att insikten om läggningen kommer i och med att personen vistas i ett öppet samhälle. Citatet visar på en syn på homosexualitet som tydligt avskiljda känslor som individen kan komma till insikt om, men utifrån queerteorin är homosexualitet beroende av diskursen och det är därför inte meningsfullt att tala om att någon ”egentligen är homosexuell” eftersom definitionen alltid är socialt och kulturellt betingad. Personen kan omdefiniera sig själv men endast i förhållande till de definitioner och de normer som råder i Sverige. Ramböll bedömer att det finns anledning att stärka medvetenheten om det normativa inslaget i definitioner av sexuell läggning och könsidentitet för att på så sätt kunna närma sig frågeställningen med större träffsäkerhet och mindre fördomar. 26
Av granskningen framgår att Migrationsverket måste hantera en utmaning för att säkra en korrekt berättelse: • att stärka den normproblematiserande kompetensen som ett led i att öka kvaliteten i processen. 4.3 Utmaningen att bedöma trovärdigheten i anknytning till asylskälen Granskningen visar att det finns oklarheter i bedömningen av trovärdigheten i anknytning till asylskälen sexuell läggning och könsidentitet. Den sexuella läggningen ska inte ifrågasättas, men det finns tecken som tyder på att en bedömning av trovärdigheten i påståenden om sexuell läggning ändå sker. Flera av våra intervjuer visar att det finns risk för en misstro mot den sexuella läggningen som kan komma till uttryck i bedömningen. Ramböll menar att när en sådan bedömning är implicit och förklädd i andra frågor blir den svårare att få grepp om, vilket ger ett mer otydligt underlag inför en eventuell omprövning. En strategi för att upprätthålla heteronormen är, som tidigare nämnts, stereotypisering där få enkla, lättförståeliga och erkända egenskaper hos en grupp kommer att bli det som representerar allt. Genom att förenkla och fixera reduceras personen till något avgränsat och förutsägbart. Ramböll anser att det i bedömningen av trovärdigheten finns en risk att heteronormativa mekanismer på ett konkret sätt missgynnar personer i asylprövningen, inte på grund av att deras berättelser inte är trovärdiga, utan på grund av de inte passar in i handläggares uppfattning eller vägledningens beskrivning om hur en person bör se ut eller agera som anför dessa asylskäl. Granskningen visar att en person som lever som öppet homosexuell i Sverige och har ett fast förhållande med någon av samma kön förhållandevis lätt passerar som homosexuell. Enligt Rambölls bedömning är risken för att trovärdighetsbedömningen baseras på stereotypisering av personer med en viss sexuell läggning ytterligare ett exempel på risken för att heteronormativa mekanismer får spelrum i asylprövningen. Det innebär att föreställningar om vad som kännetecknar en (i det här fallet) homosexuell, och som bygger på individuella eller kulturellt bestämda markörer, påverkar trovärdighetsbedömningen i asylprövningen. I praktiken betyder det att asylsökande som möter handläggares och beslutsfattares stereotypa föreställningar om hur personer med en viss sexuell läggning eller en viss könsidentitet ska agera riskerar att bli ifrågasatta endast på grund av detta skäl. Det finns en risk att en persons trovärdighet, och i förlängningen utfallet av bedömningen, påverkas av i vilken utsträckning personens utseende, uttryckssätt, beteende etc., passar in i de föreställningar om könsuttryck och uttryck för sexuell läggning som kan finnas hos de enskilda handläggarna och beslutsfattarna. Utifrån granskningen framträder två huvudsakliga utmaningar för Migrationsverket i bedömningen av trovärdigheten i anknytning till asylskälen: • att säkerställa att misstro mot den sexuella läggningen inte får konsekvenser i den övriga prövningen. • att säkerställa att en eventuell bedömning av trovärdigheten inte görs utifrån stereotypa föreställningar om vad det innebär att vara eller leva som homo-, bi- och heterosexuell. 27
Page 1 and 2: Avsedd för Migrationsverket Dokume
Page 3 and 4: SAMMANFATTNING Ramböll Management
Page 5 and 6: en heterosexuell norm blir vägleda
Page 7 and 8: Funktion Antal Handläggare Migrati
Page 9 and 10: En annan central mekanism i heteron
Page 11 and 12: 3. GRANSKNING AV ASYLPRÖVNINGEN Sv
Page 13 and 14: sådan anförelse skulle vara relev
Page 15 and 16: Den som förtigit och dolt sin sexu
Page 17 and 18: uppfattning förekommer också och
Page 19 and 20: out already back in the home countr
Page 21 and 22: i fråga att kräva att han eller h
Page 23 and 24: strategi för den enskilde. Detta g
Page 25: 4. ANALYS OCH SLUTSATSER I föregå
Page 29 and 30: leva. Om handläggaren väljer den
Page 31 and 32: eftersom trovärdigheten minskar me
Page 33 and 34: och konkreta aspekter som Migration
Page 35 and 36: avses i 1 och 2 §§ befinner sig u
Page 37 and 38: där skulle vara i fara att straffa
Page 39 and 40: 7. BILAGA 2 NEDERLÄNDSK OCH TYSK L
Page 41 and 42: data som kan ge information om hur

Normkritisk studie av asylprövningen - Migrationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?