Normkritisk studie av asylprövningen - Migrationsverket

More documents

Recommendations

Info

6. BILAGA 1 ASYLRÄTTSLIG BAKGRUND För tydlighetens skull presenteras de rättsliga problemställningarna nedan i den följd som de typiskt sett uppstår vid en ansökan om asyl i Sverige. 6.1 Ansökan Ansökan om asyl i Sverige sker vanligen direkt vid ankomst. Det första ledet i prövningen är oftast bedömningen huruvida ärendet enligt Dublinförordningen ska behandlas i annat land. Enligt nämnda förordning är det nämligen det Europeiska land som den asylsökande först ankommer till under sin flykt, som ska ta upp ansökan om asyl till prövning. 6.1.1 Rätt till asyl Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, den så kallade Genèvekonventionen, och har därmed åtagit sig att ge asyl till den som är flykting enligt konventionens bestämmelser. I Utlänningslagen (SFS 2005:716) (UtlL) har konventionens bestämmelser införts i svensk lag. 5 Rätt till asyl i Sverige tillkommer således den som är flykting i UtlL mening. Detta framgår också av 1 kap 3 § där det föreskrivs att med asyl avses ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting. Den svenska definitionen av flyktingskap, som i huvudsak överensstämmer med Genèvekonventionens, återfinns i 4 kap. 1 §. Här stadgas att den utlänning är flykting som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Av 4 kap 1§ 2st följer vidare att flyktingskapet gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och som inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, återvända dit. 6.1.2 Alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande Uppehållstillstånd kan även meddelas den som ej uppfyller kraven på flyktingskap om denne tillhör någon av kategorierna skyddsbehövande. Enligt 4 kap 2 § avses med alternativt skyddsbehövande en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att; 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Innebörden av övrig skyddsbehövande framgår av 4 kap 2a§, där det stadgas att med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som i andra fall än som 5 I den fortsatta framställningen syftar alla paragrafhänvisningar till motsvarande lagrum i UtlL om inget annat uttryckligen anges. 34
avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Den huvudsakliga skillnaden mellan uppehållstillstånd på grund av flyktingskap (asyl) och uppehållstillstånd på grund av att man anses som skyddsbehövande framgår vid en jämförande läsning av 4 kap 2b-c §§. Av dessa lagrum framgår att en utländsk medborgare kan uteslutas från att ses som flykting om denne gjort sig skyldig till brott mot freden, mänskliga rättigheter eller grovt ickepolitiskt brott, medan en utlänning därutöver kan uteslutas från att betraktas som någon av kategorierna skyddsbehövande om denne utgör ett hot mot rikets säkerhet. För den som begår brott i Sverige varpå fängelse kan följa kan också utvisning lättare ådömas den som är skyddsbehövande, medan den som är flykting och i behov av fristad i Sverige endast kan utvisas om denne begått ett synnerligen grovt brott. Detta framgår av 8 kap 11 § 4p 2st jämfört med 8 kap 8 §. 6.1.3 Synnerligen ömmande omständigheter Förutom på grund av flyktingskap eller den sökandes egenskap av skyddsbehövande i övrigt kan uppehållstillstånd enligt 5 kap 6 § också beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall enligt samma paragraf särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Vidare stadgas i 2st samma paragraf att barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. 6.1.4 Särskilt om förföljelse på grund av sexuell läggning I princip sedan den nya utlänningslagen infördes har förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning räknats som en grund för asyl, istället för som tidigare gällde, en möjlig grund för att räknas som skyddsbehövande i övrigt. Denna reform hade redan tidigare diskuterats i samband med införandet av bestämmelserna om skyddsbehövande i övrigt. I förarbetena till den reformen anfördes att en sådan tolkning förutsatte att homosexualitet eller tillhörighet till ett visst kön kunde anses utgöra tillhörighet till en viss samhällsgrupp i Genèvekonventionens mening (Prop. 1996/97:25 s. 96). Vid detta tillfälle fanns det dock anledning att tro att majoriteten av EU:s medlemsstater inte skulle acceptera en sådan lösning. Eftersom Regeringen ansåg det vara av vikt att söka uppnå en någorlunda enhetlig och vid tillämpning av flyktingkonventionens skyddsbestämmelser internationellt ansåg man det inte kunna komma ifråga att Sverige tillämpade konventionen på ett sätt som avsevärt skulle avvika från andra länders tillämpning. I samband med att den nu gällande lydelsen av 4 kap 1 § utformades kunde Regeringen däremot konstatera att allt fler länder etablerat att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning kan läggas till grund för flyktingskap. Vidare hade UNHCR i sina riktlinjer uttalat att en korrekt tolkning av begreppet tillhörighet till en viss samhällsgrupp inrymmer såväl kön som sexuell läggning och att kvinnor och homosexuella kan utgöra exempel på sådana samhällsgrupper som avses i konventionens flyktingbegrepp (UNHCR, Guidelines on international protection: 35
Page 1 and 2: Avsedd för Migrationsverket Dokume
Page 3 and 4: SAMMANFATTNING Ramböll Management
Page 5 and 6: en heterosexuell norm blir vägleda
Page 7 and 8: Funktion Antal Handläggare Migrati
Page 9 and 10: En annan central mekanism i heteron
Page 11 and 12: 3. GRANSKNING AV ASYLPRÖVNINGEN Sv
Page 13 and 14: sådan anförelse skulle vara relev
Page 15 and 16: Den som förtigit och dolt sin sexu
Page 17 and 18: uppfattning förekommer också och
Page 19 and 20: out already back in the home countr
Page 21 and 22: i fråga att kräva att han eller h
Page 23 and 24: strategi för den enskilde. Detta g
Page 25 and 26: 4. ANALYS OCH SLUTSATSER I föregå
Page 27 and 28: Av granskningen framgår att Migrat
Page 29 and 30: leva. Om handläggaren väljer den
Page 31 and 32: eftersom trovärdigheten minskar me
Page 33: och konkreta aspekter som Migration
Page 37 and 38: där skulle vara i fara att straffa
Page 39 and 40: 7. BILAGA 2 NEDERLÄNDSK OCH TYSK L
Page 41 and 42: data som kan ge information om hur

Normkritisk studie av asylprövningen - Migrationsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?