24.09.2013 Views

INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT

INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT

INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ELEKTROMEKANIK<br />

<strong>INSTUDERINGSUPPGIFTER</strong> <strong>–</strong> <strong>FACIT</strong><br />

I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.<br />

Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.<br />

Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom<br />

värdefulla synpunkter på både innehåll och form.<br />

Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.<br />

Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!<br />

Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på<br />

telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se<br />

Författare till detta läromedel är<br />

Johnny Frid med mångårig erfarenhet<br />

som läromedelsproducent och lärare.


2<br />

1. INLEDNING<br />

1 AB = Allmän Behörighet<br />

BB3 = Begränsad Behörighet 3<br />

2 Elsäkerhetsverket<br />

3 Byta vägguttag, byta strömställare, byta proppsäkring<br />

2. GRUNDLÄGGANDE EL<br />

1 En ledare har många lättrörliga elektroner<br />

När man ansluter…<br />

2 1 volt (1 V)<br />

3 1 ampere (1 A)<br />

4 Se sidan 9 och 10 i faktaboken.<br />

5 Strömmen = spänningen/resistansen<br />

6 R<br />

7 1 ohm<br />

8 Den längsta<br />

9 I = U/R = 12/6000 = 0,02 A = 20 mA<br />

10 a) Parallellt<br />

b) 12 V<br />

11 Ström<br />

12 P = U · I<br />

13 P = U · I = 230 · 0,1 = 23 W<br />

14 I = P/U = 400/230 = 1,74 A<br />

15 W = P · t<br />

16 1 kWh = 1000 · 3600 Ws = 3,6 · 10 6 Ws<br />

17 Sinuskurva<br />

18 Den grå kurvan visar dubbla frekvensen.<br />

19 I ordning: 2 <strong>–</strong> 7 <strong>–</strong> 4 <strong>–</strong> 3 <strong>–</strong> 1 <strong>–</strong> 5 <strong>–</strong> 6<br />

20 L1 <strong>–</strong> grå<br />

L2 <strong>–</strong> svart<br />

L3 <strong>–</strong> brun<br />

N <strong>–</strong> ljusblå<br />

PE <strong>–</strong> grön/gul<br />

1 period<br />

Tid (s)<br />

© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />

Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />

21 För att strömmen inte ska bli så stark att det uppstår brand.<br />

22 Grön, Röd, Grå, Blå, Gul<br />

23 När L1 är som störst har både L2 och L3 motsatt riktning.<br />

24 En ström på primärsidan skapar en elektromagnet som sluter<br />

kretsen på sekundärsidan.<br />

3. MÄTTEKNIK<br />

1<br />

2<br />

3 0,9 mm<br />

elektrisk spänning X<br />

Storhet Enhet<br />

millivolt X<br />

resistans X<br />

elektrisk ström X<br />

längd X<br />

kilometer X<br />

mikroampere X<br />

Faktor Prefix Beteckning<br />

10 9 giga G<br />

10 6 mega M<br />

10 3 kilo k<br />

10 <strong>–</strong>6 mikro m<br />

10 <strong>–</strong>15 femto f<br />

4 a) 7,5 V b) 4,7 V<br />

5 a) 1 dygn = 24 · 3600 s = 86 400 s<br />

0,25 Ms = 250 000 s<br />

b) 72 Mm = 72 · 10 6 m<br />

120 mil = 120 · 10 000 m = 1,2 · 10 6 m<br />

c) 350 Tg = 350 · 10 9 kg<br />

75 000 ton = 7,5 · 10 7 kg<br />

6 a) 14 ns = 14 · 10 <strong>–</strong>9 s<br />

1,5 · 10 <strong>–</strong>17 h = 1,5 · 10 <strong>–</strong>17 · 3600 s = 5,4 · 10 <strong>–</strong>14 s<br />

b) 36 mg = 36 · 10 <strong>–</strong>6 kg<br />

45 · 10 <strong>–</strong>6 ton = 45 · 10 <strong>–</strong>3 kg<br />

c) 200 mm/s = 0,200 m/s<br />

0,05 km/h = 0,05 · 1000/3600 m/s = 0,0139 m/s<br />

7 a) 0,8 b) 17,7<br />

8 a) 7,96 b) 10,05<br />

9 T ex temperatur-, trådtöjnings- och piezoresistiv givare.<br />

10 Mätningen påverkar inte det man mäter.


3<br />

4. RITNINGSLÄSNING<br />

1 Vyer<br />

2 Första kvadrantens projektionsmetod<br />

3 A0<br />

4 4:1 och 5:1<br />

5 Centrumlinjer och symmetrilinjer<br />

6 Se sidan 32 i faktaboken.<br />

7 De två första påståendena.<br />

8<br />

9 Måtten som är dubblerade.<br />

10 T ex så här:<br />

11 T ex så här:<br />

12 Se faktaboken sidan 37.<br />

5. VERKSTADSARBETE<br />

1 a) Svarvning, fräsning, borrning<br />

b) Gjutning, smidning, bockning<br />

c) Lödning, svetsning, nitning<br />

2 De fyra första alternativen<br />

3 Det första alternativet<br />

4 Svarv, borrmaskin, fräsmaskin<br />

5 Chucken<br />

6 De är olika sätt att ange samma sak.<br />

7 Gängtapp<br />

© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />

Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />

8 Att tänderna vikts ut så att sågskäret blir bredare än sågbladet.<br />

9 Borrmaskin och fräsmaskin<br />

10 Gasskärning, plasmaskärning och vattenskärning<br />

11 Se faktaboken sidan 47<br />

12 Här kan finnas olika lösningar.<br />

13 Här kan finnas olika lösningar<br />

14 Hjulaxlar, pedalaxel<br />

15 Omkretsen = diametern · π ger att diametern = 600/π = 191 mm<br />

6. ELSÄKERHETSMILJÖ<br />

1 Alla alternativen<br />

2 I = U/R = 230/1000 = 0,23 A<br />

3 Den leder strömmen till jord om det blir ett isolationsfel på en apparat.<br />

4 Nej, då går samma ström i fas- och N-ledare.<br />

5 Nej, uttag och lampor i ett rum kan vara anslutna till olika faser.<br />

6 Buller, belysning, temperatur, ventilation<br />

7 Förbuds-, larm-, påbuds- och nödskyltar.<br />

8 Bildskärmar<br />

9 Kränkande särbehandling, stress, ensamarbete<br />

10 Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen (se sidan 56 i faktaboken).<br />

11 Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />

12 a) Fler än 5 b) Fler än 50<br />

13 Olika lösningar<br />

14 Anliggande stege.<br />

15 S = självdrag, F = frånluft, FT = från- och tilluft<br />

16 dB<br />

17 Hz<br />

18 20 Hz<br />

19 Byta maskin, ljudisolera den, flytta den, ljuddämpa lokalen<br />

20 Hög frekvens<br />

21 UV-strålning<br />

22 Röntgen, gamma<br />

23 Nej


4<br />

24 Skyddskläder mot UV-strålning. Mot magnetfält: låta svets- och<br />

återledare följas åt, inga kablar i närheten av kroppen<br />

25 Arbetsgivaren<br />

26 Leverantören<br />

27 Dödskalle med korslagda benknotor (se s 70 i faktaboken).<br />

28 Miljöfarligt<br />

29 2<br />

30 Tillståndsansvarige<br />

31 De tre sista alternativen.<br />

32 Explosiva miljöer<br />

33 Syre, värme, brännbart ämne<br />

34 Den temperatur då ämnet avger brännbara gaser<br />

35 Papper, trasor med indränkt linolja<br />

36 A, B och C<br />

37 Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock<br />

38 Psykosocialt<br />

7. KOPPLINGAR och INSTALLATIONER<br />

1 a) Böjfjäder b) Skarvmuff<br />

2 I öppen förläggning är kablarna synliga; de måste alltså förläggas<br />

snyggt.<br />

3 70 mm<br />

4 Dra kablar genom VP- eller flexrör.<br />

5 Se bild på sidan 78 i faktaboken<br />

6 Brun, svart, grå, ljusblå och gröngul<br />

7 Skärm<br />

8 1:a siffran: Skydd mot föremål som är större än q mm i diameter<br />

2:a siffran: tål att överstrilas med vatten<br />

9 Skyddsjordledaren<br />

10 För att kablarna inte ska lossna då sladden hanteras.<br />

11 Kardeler<br />

12 Fasledare till L och tändtråd till pil.<br />

13 Det kan vara farligt att ha spänning till en lampa som släcks när<br />

man bryter strömmen. Finns risk att man tror den är spänningslös.<br />

14 Se sidan 86 i faktaboken.<br />

15 I följande ordning:<br />

9, 4, 8, 1, 3, 2, 6, 7, 5<br />

16 Ena kontakten blir strömförande när den andra ansluts till vägguttag!<br />

8. MATERIALLÄRA<br />

1 I följande ordning:<br />

2, 5, 3, 4, 1<br />

2 Mohs hårdhetsskala<br />

3 Diamant<br />

© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />

Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />

4 En kula av härdat stål eller spets av diamant trycks ner i materialet.<br />

Inträngningsdjupet vid lika tryck är ett mått på hårdheten.<br />

5 a) Ökar b) Minskar<br />

6 1,15 ohm<br />

7 Genom att mäta hur mycket en hejare förflyttar sig efter att ha<br />

krossat en provbit av materialet.<br />

8 Olegerat stål består bara av järn och kol, medan legerat stål också<br />

innehåller andra ämnen.<br />

9 Gjutjärn<br />

10 Mjukglödgning<br />

11 Lätt material, god elektrisk ledningsförmåga<br />

12 Koppar och zink<br />

13 Som implantat i kroppen<br />

14 Järn<br />

15 Målning, galvanisering<br />

16 Volframkarbid<br />

17 Se tabellen i faktaboken på sidan 96.<br />

18 Hårda, temperaturtåliga<br />

19 Matris, armering


5<br />

20 Exempel på lösning:<br />

Produkt Värmeisoleringsförmåga<br />

Rattmuff x<br />

Korrosionsbeständighet<br />

El ledningsförmåga<br />

Hög hårdhet<br />

Bildäck x<br />

God elasticitet<br />

© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />

Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />

Värmetålighet<br />

Lättmetallfälg x x<br />

Fläktrem x<br />

Bromsbelägg x x x<br />

Kullager x x x<br />

Popnit x x<br />

Betongborr x x<br />

Cykelhandtag x<br />

Simfenor x<br />

Kastspö x x<br />

9. FÖRBINDNINGSTEKNIK<br />

1 Man riskerar inte att det bildas rost.<br />

2 Liten vätningsvinkel.<br />

3 Bly<br />

4 Hårdlödning kräver högre temperatur, minst 450 °C<br />

5 Oxidation<br />

6 En tång som håller benen avleder värmen.<br />

7 Undvika lod på lödspetsen, det är lödstället som ska värmas upp<br />

och smälta lodet. Undvika att röra fogarna innan de stelnat.<br />

8 En förbindelse mellan olika lager på ett kretskort.<br />

9 Löda fast en ledare som överbryggar den trasiga ledningen.<br />

10 Ytmontering<br />

11 Kontaktpressning, slitskontaktering<br />

12 Gas, gasbågs-, laser- och metallbågssvetsning.<br />

13 Acetylen, syrgas<br />

14 Skydda mot slagg<br />

15 Torkning, avsvalning, härdning<br />

16 M = metersystemet, 8 = 8 mm ytterdiameter, 0,75 = delning<br />

0,75 mm<br />

17 6, 9, 12, 15, 18, 21, 24<br />

18 Se sidan 111 i faktaboken.<br />

19 Fjäderbricka, tandbricka<br />

Hög hållfasthet

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!