INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT
INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT
INSTUDERINGSUPPGIFTER – FACIT
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ELEKTROMEKANIK<br />
<strong>INSTUDERINGSUPPGIFTER</strong> <strong>–</strong> <strong>FACIT</strong><br />
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.<br />
Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.<br />
Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom<br />
värdefulla synpunkter på både innehåll och form.<br />
Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.<br />
Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!<br />
Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på<br />
telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se<br />
Författare till detta läromedel är<br />
Johnny Frid med mångårig erfarenhet<br />
som läromedelsproducent och lärare.
2<br />
1. INLEDNING<br />
1 AB = Allmän Behörighet<br />
BB3 = Begränsad Behörighet 3<br />
2 Elsäkerhetsverket<br />
3 Byta vägguttag, byta strömställare, byta proppsäkring<br />
2. GRUNDLÄGGANDE EL<br />
1 En ledare har många lättrörliga elektroner<br />
När man ansluter…<br />
2 1 volt (1 V)<br />
3 1 ampere (1 A)<br />
4 Se sidan 9 och 10 i faktaboken.<br />
5 Strömmen = spänningen/resistansen<br />
6 R<br />
7 1 ohm<br />
8 Den längsta<br />
9 I = U/R = 12/6000 = 0,02 A = 20 mA<br />
10 a) Parallellt<br />
b) 12 V<br />
11 Ström<br />
12 P = U · I<br />
13 P = U · I = 230 · 0,1 = 23 W<br />
14 I = P/U = 400/230 = 1,74 A<br />
15 W = P · t<br />
16 1 kWh = 1000 · 3600 Ws = 3,6 · 10 6 Ws<br />
17 Sinuskurva<br />
18 Den grå kurvan visar dubbla frekvensen.<br />
19 I ordning: 2 <strong>–</strong> 7 <strong>–</strong> 4 <strong>–</strong> 3 <strong>–</strong> 1 <strong>–</strong> 5 <strong>–</strong> 6<br />
20 L1 <strong>–</strong> grå<br />
L2 <strong>–</strong> svart<br />
L3 <strong>–</strong> brun<br />
N <strong>–</strong> ljusblå<br />
PE <strong>–</strong> grön/gul<br />
1 period<br />
Tid (s)<br />
© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />
Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />
21 För att strömmen inte ska bli så stark att det uppstår brand.<br />
22 Grön, Röd, Grå, Blå, Gul<br />
23 När L1 är som störst har både L2 och L3 motsatt riktning.<br />
24 En ström på primärsidan skapar en elektromagnet som sluter<br />
kretsen på sekundärsidan.<br />
3. MÄTTEKNIK<br />
1<br />
2<br />
3 0,9 mm<br />
elektrisk spänning X<br />
Storhet Enhet<br />
millivolt X<br />
resistans X<br />
elektrisk ström X<br />
längd X<br />
kilometer X<br />
mikroampere X<br />
Faktor Prefix Beteckning<br />
10 9 giga G<br />
10 6 mega M<br />
10 3 kilo k<br />
10 <strong>–</strong>6 mikro m<br />
10 <strong>–</strong>15 femto f<br />
4 a) 7,5 V b) 4,7 V<br />
5 a) 1 dygn = 24 · 3600 s = 86 400 s<br />
0,25 Ms = 250 000 s<br />
b) 72 Mm = 72 · 10 6 m<br />
120 mil = 120 · 10 000 m = 1,2 · 10 6 m<br />
c) 350 Tg = 350 · 10 9 kg<br />
75 000 ton = 7,5 · 10 7 kg<br />
6 a) 14 ns = 14 · 10 <strong>–</strong>9 s<br />
1,5 · 10 <strong>–</strong>17 h = 1,5 · 10 <strong>–</strong>17 · 3600 s = 5,4 · 10 <strong>–</strong>14 s<br />
b) 36 mg = 36 · 10 <strong>–</strong>6 kg<br />
45 · 10 <strong>–</strong>6 ton = 45 · 10 <strong>–</strong>3 kg<br />
c) 200 mm/s = 0,200 m/s<br />
0,05 km/h = 0,05 · 1000/3600 m/s = 0,0139 m/s<br />
7 a) 0,8 b) 17,7<br />
8 a) 7,96 b) 10,05<br />
9 T ex temperatur-, trådtöjnings- och piezoresistiv givare.<br />
10 Mätningen påverkar inte det man mäter.
3<br />
4. RITNINGSLÄSNING<br />
1 Vyer<br />
2 Första kvadrantens projektionsmetod<br />
3 A0<br />
4 4:1 och 5:1<br />
5 Centrumlinjer och symmetrilinjer<br />
6 Se sidan 32 i faktaboken.<br />
7 De två första påståendena.<br />
8<br />
9 Måtten som är dubblerade.<br />
10 T ex så här:<br />
11 T ex så här:<br />
12 Se faktaboken sidan 37.<br />
5. VERKSTADSARBETE<br />
1 a) Svarvning, fräsning, borrning<br />
b) Gjutning, smidning, bockning<br />
c) Lödning, svetsning, nitning<br />
2 De fyra första alternativen<br />
3 Det första alternativet<br />
4 Svarv, borrmaskin, fräsmaskin<br />
5 Chucken<br />
6 De är olika sätt att ange samma sak.<br />
7 Gängtapp<br />
© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />
Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />
8 Att tänderna vikts ut så att sågskäret blir bredare än sågbladet.<br />
9 Borrmaskin och fräsmaskin<br />
10 Gasskärning, plasmaskärning och vattenskärning<br />
11 Se faktaboken sidan 47<br />
12 Här kan finnas olika lösningar.<br />
13 Här kan finnas olika lösningar<br />
14 Hjulaxlar, pedalaxel<br />
15 Omkretsen = diametern · π ger att diametern = 600/π = 191 mm<br />
6. ELSÄKERHETSMILJÖ<br />
1 Alla alternativen<br />
2 I = U/R = 230/1000 = 0,23 A<br />
3 Den leder strömmen till jord om det blir ett isolationsfel på en apparat.<br />
4 Nej, då går samma ström i fas- och N-ledare.<br />
5 Nej, uttag och lampor i ett rum kan vara anslutna till olika faser.<br />
6 Buller, belysning, temperatur, ventilation<br />
7 Förbuds-, larm-, påbuds- och nödskyltar.<br />
8 Bildskärmar<br />
9 Kränkande särbehandling, stress, ensamarbete<br />
10 Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen (se sidan 56 i faktaboken).<br />
11 Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
12 a) Fler än 5 b) Fler än 50<br />
13 Olika lösningar<br />
14 Anliggande stege.<br />
15 S = självdrag, F = frånluft, FT = från- och tilluft<br />
16 dB<br />
17 Hz<br />
18 20 Hz<br />
19 Byta maskin, ljudisolera den, flytta den, ljuddämpa lokalen<br />
20 Hög frekvens<br />
21 UV-strålning<br />
22 Röntgen, gamma<br />
23 Nej
4<br />
24 Skyddskläder mot UV-strålning. Mot magnetfält: låta svets- och<br />
återledare följas åt, inga kablar i närheten av kroppen<br />
25 Arbetsgivaren<br />
26 Leverantören<br />
27 Dödskalle med korslagda benknotor (se s 70 i faktaboken).<br />
28 Miljöfarligt<br />
29 2<br />
30 Tillståndsansvarige<br />
31 De tre sista alternativen.<br />
32 Explosiva miljöer<br />
33 Syre, värme, brännbart ämne<br />
34 Den temperatur då ämnet avger brännbara gaser<br />
35 Papper, trasor med indränkt linolja<br />
36 A, B och C<br />
37 Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock<br />
38 Psykosocialt<br />
7. KOPPLINGAR och INSTALLATIONER<br />
1 a) Böjfjäder b) Skarvmuff<br />
2 I öppen förläggning är kablarna synliga; de måste alltså förläggas<br />
snyggt.<br />
3 70 mm<br />
4 Dra kablar genom VP- eller flexrör.<br />
5 Se bild på sidan 78 i faktaboken<br />
6 Brun, svart, grå, ljusblå och gröngul<br />
7 Skärm<br />
8 1:a siffran: Skydd mot föremål som är större än q mm i diameter<br />
2:a siffran: tål att överstrilas med vatten<br />
9 Skyddsjordledaren<br />
10 För att kablarna inte ska lossna då sladden hanteras.<br />
11 Kardeler<br />
12 Fasledare till L och tändtråd till pil.<br />
13 Det kan vara farligt att ha spänning till en lampa som släcks när<br />
man bryter strömmen. Finns risk att man tror den är spänningslös.<br />
14 Se sidan 86 i faktaboken.<br />
15 I följande ordning:<br />
9, 4, 8, 1, 3, 2, 6, 7, 5<br />
16 Ena kontakten blir strömförande när den andra ansluts till vägguttag!<br />
8. MATERIALLÄRA<br />
1 I följande ordning:<br />
2, 5, 3, 4, 1<br />
2 Mohs hårdhetsskala<br />
3 Diamant<br />
© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />
Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />
4 En kula av härdat stål eller spets av diamant trycks ner i materialet.<br />
Inträngningsdjupet vid lika tryck är ett mått på hårdheten.<br />
5 a) Ökar b) Minskar<br />
6 1,15 ohm<br />
7 Genom att mäta hur mycket en hejare förflyttar sig efter att ha<br />
krossat en provbit av materialet.<br />
8 Olegerat stål består bara av järn och kol, medan legerat stål också<br />
innehåller andra ämnen.<br />
9 Gjutjärn<br />
10 Mjukglödgning<br />
11 Lätt material, god elektrisk ledningsförmåga<br />
12 Koppar och zink<br />
13 Som implantat i kroppen<br />
14 Järn<br />
15 Målning, galvanisering<br />
16 Volframkarbid<br />
17 Se tabellen i faktaboken på sidan 96.<br />
18 Hårda, temperaturtåliga<br />
19 Matris, armering
5<br />
20 Exempel på lösning:<br />
Produkt Värmeisoleringsförmåga<br />
Rattmuff x<br />
Korrosionsbeständighet<br />
El ledningsförmåga<br />
Hög hårdhet<br />
Bildäck x<br />
God elasticitet<br />
© 2011 Johnny Frid och Gleerups Utbildning AB<br />
Detta dokument ingår som en del av META Elektromekanik<br />
Värmetålighet<br />
Lättmetallfälg x x<br />
Fläktrem x<br />
Bromsbelägg x x x<br />
Kullager x x x<br />
Popnit x x<br />
Betongborr x x<br />
Cykelhandtag x<br />
Simfenor x<br />
Kastspö x x<br />
9. FÖRBINDNINGSTEKNIK<br />
1 Man riskerar inte att det bildas rost.<br />
2 Liten vätningsvinkel.<br />
3 Bly<br />
4 Hårdlödning kräver högre temperatur, minst 450 °C<br />
5 Oxidation<br />
6 En tång som håller benen avleder värmen.<br />
7 Undvika lod på lödspetsen, det är lödstället som ska värmas upp<br />
och smälta lodet. Undvika att röra fogarna innan de stelnat.<br />
8 En förbindelse mellan olika lager på ett kretskort.<br />
9 Löda fast en ledare som överbryggar den trasiga ledningen.<br />
10 Ytmontering<br />
11 Kontaktpressning, slitskontaktering<br />
12 Gas, gasbågs-, laser- och metallbågssvetsning.<br />
13 Acetylen, syrgas<br />
14 Skydda mot slagg<br />
15 Torkning, avsvalning, härdning<br />
16 M = metersystemet, 8 = 8 mm ytterdiameter, 0,75 = delning<br />
0,75 mm<br />
17 6, 9, 12, 15, 18, 21, 24<br />
18 Se sidan 111 i faktaboken.<br />
19 Fjäderbricka, tandbricka<br />
Hög hållfasthet