Tobaksfri kommun - en guide för att utveckla det ... - Tobaksfakta

snus
Statens folkhälsoinstitut gav 2005 ut rapporten ”Hälsorisker med svenskt
snus”, där forskare vid Karolinska Institutet bland annat drog slutsatsen
att svenskt snus är cancerframkallande (Cnattingius et al., 2005).
Världshälsoorganisationens [WHO], institut för cancerforskning, IARC,
har också bedömt snus som cancerframkallande (IARC, 2007), och samma
slutsats drog en vetenskaplig kommitté som 2008 gjorde en samlad bedömning
av kunskapsläget kring snus på EU-kommissionens uppdrag (European
Commission, 2008). Tillsammans med de senaste publicerade resultaten kan
forskningsläget nu sammanfattas på följande sätt: snusning ökar risken för
cancer i bukspottkörteln, matstrupen och magsäcken (Boffetta, Hecht, Gray,
Gupta, & Straif, 2008; Luo et al., 2007; Zendehdel et al., 2008), dödlig
hjärtinfarkt, dödlig stroke (Boffetta & Straif, 2009; Cnattingius et al., 2005;
Hergens, 2007), förhöjt blodtryck (Cnattingius et al., 2005; Hergens, 2007)
och munslemhinneförändringar (Cnattingius et al., 2005). Det finns även
indikationer på att snusning ökar risken för diabetes (Persson et al., 2000)
och metabolt syndrom (Norberg, Stenlund, Lindahl, Boman, & Weinehall,
2006) samt att snusning under graviditeten kan öka risken för att barnet
föds för tidigt, att barnet har en låg födelsevikt och att kvinnan drabbas av
havandeskapsförgiftning (England et al., 2003).
Snus är en starkt beroendeframkallande tobaksprodukt. Beroendet och
påverkan på hjärta och blodkärl ökar i och med att en snusare i regel har
snus i munnen under en stor del av dygnet (European Commission, 2008).
Även hjärnans belöningssystem påverkas av kombinationen av nikotin och
andra droger (Lai et al., 2000; Narahashi et al., 2001). En svensk undersökning
från 2003 visar att de ungdomar som snusar mest också alkoholberusar
sig mest, mer än dem som enbart röker. När man studerade pojkar i årskurs
9 visade det sig att 14 procent av dem som inte alls använde tobak ofta drack
stora mängder alkohol, jämfört med 49 procent av dem som rökte. Av snusarna
var det 60 procent, och hela 69 procent av pojkarna som både rökte
och snusade (Rosendahl, Galanti, Gilljam, & Ahlbom, 2003).
Tobak och miljön
Tobaksbruket påverkar inte bara människor utan även naturen. Cigarettfimpar
är den vanligaste formen av nerskräpning i stadsmiljöer, och av
allt skräp som slängs på marken i åtta svenska städer är 56 procent cigarettfimpar
och 12 procent snus (Håll Sverige rent, 2009). Utöver cigarettfimparna
är paket, filter och kartonger vanligt skräp som slängs på
gatorna och som hamnar i våra vattendrag. Till exempel innehåller cigarettfiltret
ett ämne som heter cellulosaacetat. Det är en form av plast som
det tar naturen 18 månader eller mer att bryta ner. Cigarettfimparna kan
dessutom utgöra en direkt fara för barn och djur som kan råka äta dem
(Novotny & Zhao, 1999). Enligt en undersökning som organisationen
Håll Sverige rent genomförde 2005 uppger drygt 50 procent av rökarna
18