Tobaksfri kommun - en guide för att utveckla det ... - Tobaksfakta

Elevhälsan
Elevhälsan är en annan viktig resurs i ett brett tobaksarbete i skolan.
Uppdraget för elevhälsan är att följa elevernas utveckling, bevara och
förbättra elevernas psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor.
Inriktningen ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande
(Regeringens lagrådsremiss, 2009). Hälsosamtal som elevhälsovården
genomför med eleverna är bra tillfällen att ta upp tobaksfrågan.
Majoriteten av de ungdomar som röker vill sluta, men de tycker ofta
att det är svårt (Statens folkhälsoinstitut, 2005b). Det är viktigt att i det
tobaksförebyggande arbetet bland unga även hjälpa dem som redan är
beroende av tobak, och de rökande och snusande elever som vill sluta bör
erbjudas tobaksavvänjning. Genom avvänjningsstöd till unga via till exempel
elevhälsan kan skolan ge en signal om tobaksfrågans betydelse och
ge viktig kunskap och erfarenhet. Tobaksavvänjning med ungdomar har i
flera studier visat sig mindre effektivt än med vuxna, men även om insatserna
inte får eleven att bli helt tobaksfri just för tillfället finns det stora
möjligheter att bidra till att han eller hon kan sluta i framtiden (Grimshaw
& Stanton, 2006; Horn, Dino, Hamilton & Noerachmanto, 2007). En
rökare eller snusare behöver vanligen göra flera försök att sluta för att
lyckas. I en svensk undersökning hade över 41 procent av de som både
rökte och snusade och 34 procent av rökarna respektive 20 procent av
snusarna försökt sluta tre till fyra gånger redan vid 17 års ålder (Post,
Gilljam, Rosendahl, Bremberg & Galanti, 2010). För varje försök samlar
tobaksbrukaren på sig erfarenhet som blir till hjälp nästa gång, och ofta
växer även motivationen successivt (Health Canada, 2010).
68
Lärande MeToder
Här beskrivs tre utvecklingsprojekt för att få ungdomar motiverade till att
avstå från tobak eller sluta röka eller snusa.
Motiverande samtal
Motiverande samtal (MI, Motivational Interviewing) används inom elevvården
för att öka elevernas motivation till förändring när det gäller deras
levnadsvanor och skolproblem som skolk med mera samt i samtal med
föräldrar för ett gott samarbete runt eleverna. Metoden ger ett bra stöd
till personalen i de utmaningar som de möter i samtalet med unga, och
den hjälper dem bland annat att hantera motstånd utan att vara dömande
eller konfronterande. Eleverna har lättare att förändra sitt beteende om elevhälsovården
väcker deras nyfikenhet och uppmuntrar till ett aktivt deltagande
i samtalet. Det blir då enklare att få fram elevernas egna idéer och funderingar,
och de kan formulera och förstärka sina egna skäl för en förändring
(Suarez & Mullins, 2008).