Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
italienska. På så sätt fick den praktiska<br />
kunskapen och det konkreta experimentet<br />
en ögonblicklig status, som vägen till<br />
verklig insikt i världens beskaffenhet. Efter<br />
pestens hämningslösa härjningar var<br />
inga institutioner längre heliga. Människan<br />
var så att säga tvungen att ta ödet i<br />
sin egen hand.<br />
Stora och plötsliga kulturella omvälvningar<br />
kan emellertid också sättas i verket<br />
enbart ur en andlig inspiration, såsom<br />
till exempel den som skapade islams gyllene<br />
epok från omkring år 800 till slutet<br />
av 1 400-talet. Islam utvecklade under<br />
denna period en arkitektonisk stil och en<br />
ornamentik som hör till de mest magnifika<br />
och raffinerade som människan någonsin<br />
frambragt. Samtidigt skapade den<br />
islamska kulturen världens första sjukhus<br />
och universitet. Den producerade<br />
tidens högst utvecklade naturvetenskap<br />
och matematik, samt något av den mest<br />
underbara poesi. På några få hundra år<br />
bredde den islamska kulturen ut sig över<br />
en tredjedel av jordklotet som en oemotståndlig<br />
formskapande kraft och överallt<br />
där den trängde fram längs handelsvägarna<br />
i Mellanöstern och Asien, uppstod de<br />
mest förbluffande kulturella förvandlingar.<br />
Den islamska kulturen stelnade dock<br />
i sin form under loppet av 1 400-talet och<br />
började därefter långsamt att mista sitt<br />
inre liv och sin skapandeförmåga, tills<br />
det enda som återstod var ett tomt skal<br />
omkring religionens ofruktbara dogmatiska<br />
skelett.<br />
Andra kulturer har som den japanska utvecklat<br />
sig och blomstrat i en rituell form,<br />
vilken endast mycket långsamt förändrades<br />
över hundratals år. Japanerna försökte<br />
länge att begränsa varje kontakt med<br />
omvärlden till ett minimum. Även om<br />
kolonihandeln hade brett ut sig över det<br />
mesta av Ostasien, var det endast mycket<br />
få länder och utvalda köpmän som fick<br />
tillgång till den japanska marknaden. Situationen<br />
ändrades abrupt 1 853 , då en<br />
flotta moderna amerikanska krigsfartyg<br />
kom till Yokusuka i Tokyobukten för att<br />
tvinga landet att öppna sig för en internationell<br />
handel. Japanerna insåg snabbt<br />
att deras samurajer inte kunde ställa<br />
upp mot de amerikanska fartygens överlägsna<br />
eldkraft och kejsaren gav snabbt<br />
efter för de amerikanska kraven, men<br />
det hände också något annat. Chocken<br />
över att se amerikanernas totala fysiska<br />
övermakt fick japanerna att sätta i verket<br />
ett reformprogram av hittills okänt omfång.<br />
Under loppet av några få årtionden,<br />
under den första delen av kejsar Miji’s<br />
regeringsperiod, blev Japans urgamla<br />
samhällsordning nedbruten till grunden.<br />
Samurajkasten fråntogs sina privilegier<br />
och huvudstaden flyttades från Kyoto till<br />
Tokyo. Ett parlamentariskt politiskt system,<br />
fri handel, ett modernt bankväsen<br />
och ett nytt utbildningssystem infördes.<br />
Japanerna började dessutom importera<br />
hela fabriker med tillhörande industriarbetare<br />
från Europa och de sände tusentals<br />
unga människor till utlandet för<br />
upplärning. Det utverkades dekret om<br />
att klädedräkten skulle ändras till ett<br />
mer modernt europeiskt snitt och att<br />
den japanska befolkningen skulle äta<br />
en mer proteinrik diet. Man utvecklade<br />
ett nytt skriftspråk och införde arabiska<br />
siffror, och innan man knappt märkte av<br />
det hade Japan transformerats från ett<br />
feodalt jordbrukssamhälle till en modern<br />
industrination och militär stormakt.<br />
Mänsklighetens historiska utveckling,<br />
liksom den biologiska evolutionen, karaktäriseras<br />
av långa perioder präglade<br />
av relativt lugn och kontinuitet, avlösta<br />
av korta intervaller med plötslig och<br />
våldsam förändring. Människan söker<br />
som alla levande system sig mot stabilt<br />
pulserande mönster, där vi kan förfina<br />
och berika livets beståndsdelar, men<br />
historien visar att vi förmår omskapa<br />
vår värld på kort tid, om det uppstår en<br />
tillräckligt påträngande inre eller yttre<br />
nödvändighet. Det är denna förmåga att<br />
släppa det som håller oss fast och att låta<br />
oss inspireras av omständigheterna, som<br />
är människans sista och enda hopp.<br />
Strandkål - vild grönsak på havsstranden,<br />
här på danska ön Langeland.<br />
Foto Vera Billing.<br />
nr 17/vinter 2011<br />
2 Den sociala ’narkomanin’<br />
Just nu ser det emellertid ut som om<br />
mänskligheten fortsätter röra sig som i<br />
trans mot sin egen undergång. Det finns<br />
inget som tyder på att ett större civilisatoriskt<br />
uppbrott är på väg. Visst pratar vi<br />
mycket om den globala uppvärmningen<br />
och andra stora miljöproblem och de flesta<br />
vet mycket väl att allt inte är som det<br />
skall vara, men vi är fastlåsta i handlingsmönster<br />
som är så starka att vi till synes<br />
är ur stånd att ändra riktning, även om<br />
varningarna har haglat över oss i snart 40<br />
år. Otaliga internationella konferenser,<br />
symposier och rapporter har försökt fokusera<br />
offentlighetens uppmärksamhet<br />
på det hotande ekologiska sammanbrottet.<br />
Det finns överallt internationella<br />
miljöagenturer och tillsatta experturval<br />
för att finna lösningar på problemen och<br />
regeringsledare har skrivit under högtidliga<br />
miljötraktater och åtaganden i<br />
mängd, men ändå har det inte på allvar<br />
skett något vad gäller det sätt vi lever och<br />
producerar på.<br />
Vi saknar både viljan och lusten att på<br />
allvar göra något åt situationen, även om<br />
den hela tiden förvärras.<br />
Därför låtsas vi som ingenting och<br />
fortsätter med att konsumera så mycket<br />
som möjligt, i hopp om att teknologin<br />
skall rädda oss innan det är för sent.<br />
Frågan är om det överhuvudtaget finns<br />
något medel som kan väcka mänskligheten<br />
från den djupa sömn vi befinner oss i.<br />
Vi har för länge sedan vant oss vid att ta<br />
emot en konstant ström av information<br />
om olyckor av alla slag från när och fjärrran.<br />
Världsbilden flimrar och det är svårt<br />
att finna och hålla fast sammanhangen<br />
i det vi hör och ser. Vår kollektiva uppmärksamhet<br />
är extremt kortvarig. Ena<br />
ögonblicket är vi upptagna av offren för<br />
en naturkatastrof, nästa i utvecklingen<br />
av priserna på fast egendom. I medierna<br />
växlar borgarkrig och hungersnöd med<br />
sport, underhållning och reklam. Så länge<br />
vi inte själva är direkt berörda av situationen<br />
är det svårt att känna något ansvar<br />
för det som försiggår. Därtill kommer att<br />
människan har en välsignad förmåga att<br />
inte bekymra sig om framtiden, kanske<br />
för att vi sedan tidernas morgon har levt<br />
i stor ovisshet. Hoten om möjliga katastrofer<br />
skrämmer oss bara i begränsad<br />
omfattning. Inte ens utsikten mot ett<br />
allting förstörande utbyte av atomvapen<br />
under det kalla kriget var på allvar i stånd<br />
att ta kål på den allmänna själsfriden. I<br />
Berlin 1 945 försökte många upprätthålla<br />
en fasad av normalitet, ända tills de ryska<br />
och amerikanska trupperna stod i stadens<br />
förstäder. På samma sätt är det inte<br />
19
Change language