TEMA HAVET - Igenom

More documents

Recommendations

Info

otänkbart att mänskligheten är dömd att gå hela vägen och först vaknar, när vi befinner oss mitt i det totala ekologiska sammanbrottet. En person som är beroende av narkotika eller alkohol upphör sällan med sitt missbruk bara på grund av utsikten mot sjukdom och tidig död. Det som existerar som ett bekymmer i framtiden kan alltid glömmas i nuet. Motivationen för att ändra livsföring måste därför först och främst komma från ett akut obehag under missbrukstillståndet självt. Missbrukaren skall erkänna sin eländighet, inte bara de fysiska skadorna, utan i synnerhet den psykiska förtappelse som följer av denna form av beroende. Inte självdestruktiviteten som sådan, men det självdestruktiva beteendets absoluta avsaknad av värdighet. Till exempel känslan av att totalt ha svikit sig själv och ens omgivning för ett meningslöst rus. Det finns exempel på människor, som efter årslångt missbruk i en plötslig klarsyn har funnit modet och krafterna att riva sig loss från missbruket och skapa sig en helt ny tillvaro. De har inte bara insett sin egen eländighet, utan också sett ett ljus och en väg som öppnade sig framför dem, samt därigenom funnit ny mening och ett nytt syfte med tillvaron. Kanske är en liknande spontan och plötslig omvändelse möjlig för ett helt samhälle. Om endast tillräckligt många börjar bli medvetna om deras sjukdomskänsla inför tillståndet hos den teknologiska civilisationen. Om vi en efter en börjar reagera mot mänsklighetens kollektiva villfarelse. Kanske i förtvivlan över utrotandet av jordens biologiska mångfald. Kanske i äckel över tomheten i ett samhälle, vars enda syfte är att öka konsumtionen av varor. Kanske av leda över den monokulturella fulhet som breder ut sig överallt omkring oss. Kanske i ånger över människans omättliga materiella girighet. Kanske i vrede över att se den mest privilegierade delen av mänskligheten rumla runt som clowner i en manege, köra runt i stora clownbilar och förstöra allt omkring sig. Kanske av skam över den extrema ekonomiska olikhet vi har skapat i världen. Kanske i längtan efter en kultur som kunde producera skönhet och mening genom att förbinda människan med den natur vi lever i. Kanske i saknaden av ett samhälle präglat av enkelhet och nära sociala relationer. Ja det kan vara ett sådant uppvaknande på gång redan utan att vi vet om det. Kanske håller det avgörande beslutet just nu på att forma sig någonstans djupt nere i det kollektivt omedvetna. På ytan 20 ser allt visserligen ut att fortsätta som det hela tiden gjort, men ute i världen finns tusen och åter tusen små och stora föreningar, som genom årtionden har arbetat för ny social och ekologisk ordning. Hundratusentals, kanske miljoner är engagerade i detta projekt, och därtill kommer en ständigt växande skara av mer passiva sympatisörer. Ingen kan säga hur stark denna rörelse är, men vi vet att stora avbrott i historien ofta kommer helt oförutsedda, som till exempel Berlinmurens fall 1 989. Plötsligt kan hittills dolda underströmmar på det sättet finna varandra och förlösa stora mängder av uppdämd energi till en oemotståndlig riktningsbestämd kulturell och social rörelse. En ohejdbar flod som river allt med sig på vägen och för evigt ändrar det landskap den passerar. 3 En invitation Om människan skall finna den nödvändiga viljan att förändra sin tillvaro, måste obehaget över situationen som den är, förenas med en föreställning om ett möjligt alternativ som är vackrare och bättre. Detta alternativ kan gott rymma risken med både stort besvär och materiella begränsningar, så länge det bara är rikt på mening. Genom historien finns det många exempel på att människor har varit villiga att ge upp allt vad de ägt för ett sådant slags byte. Ett exempel är Amish-sekten, som likt en del andra radikala protestantiska grupper flydde från förföljelse i Europa på 1700-talet för att bygga upp sina egna samhällen i Amerika. Amish-folket är intressant sett från ett ekologiskt perspektiv, eftersom stora delar av sekten har hållit fast sin asketiska livsform relativt oförändrad till våra dagar. De har därvid kommit att utgöra handgripliga bevis för att människan kan leva utmärkt under villkor, som på nr 17/vinter 2011 väsentliga områden liknar dem som härskade före den industriella revolutionen. Amish-folket driver sitt eget jordbruk och skogsbruk med hästdragna redskap och bygger sina hus med handkraft och har ändå överskott till ett rikt socialt liv. Deras osedvanliga styrka kommer av en tro som inbjuder dem att utveckla sin andlighet. I detta sammanhang blir teknologiska påhitt sedda som en distraktion som avleder människans uppmärksamhet från det som är väsentligt. Genom att insistera på att vissa saker är bra nog som de är, demonstrerar Amishfolket att vi inte behöver vara slavar under den teknologiska utvecklingen eller ha konstant ekonomisk tillväxt. För att kunna skapa ett samhälle som är i fred med naturen, måste vi först tro på att det kan låta sig göras i praktiken. Vi måste kunna se det framför oss och förnimma de sociala, kulturella och estetiska kvaliteter som det ville innebära, men en verklig ekologisk omvändelse kräver mer än det. Om vi ska ta steget fullt ut och göra det med övertygelse och glädje, måste denna förvandling framstå för oss som vår egentliga bestämmelse på jorden. Vi skall erkänna människans fundamentala enhet med naturen som en helig och oavvisbar sanning. Det rationella tänkandet säger oss att människan undergräver grunden för sin egen existens, när vi ödelägger jordens biosfär. Vetenskapen kan dessutom bekräfta, att vi är en oåtskiljaktig del av naturen som helhet och att det därför är oss själva vi misshandlar, när vi förstör livet runt omkring oss. Så länge denna vetskap förblir teoretisk har den emellertid bara begränsade konsekvenser. Den måste erfaras direkt för att få konkret betydelse. Vi skall känna att det inte finns något avstånd mellan oss och det andra, för att verkligen förstå nödvändigheten med att skapa ett ekologiskt samhälle. Som tur är, är denna direkta förbindelse mellan jagets avgränsade subjekt och det omgivande universum mer ofta närvarande än vi föreställer oss. Ja, den har förmodligen varit helt bestämmande över det sätt människan upplevde världen på innan våra sinnen modererades genom civilisationens många kraftfulla språkliga och ideologiska filter. Under 90 % av vår utvecklingshistoria har vi uppfattat naturen som besjälad på samma sätt som människan själv. Religionerna har framsprungit ur denna intuitiva förnimmelse och det finns anledning att tro att var och en av oss föds med förmågan att uppleva fullkomlig enhet och identitet mellan sig själv och det omgivande universum. Det är emellertid en form av för-
nimmelse som de flesta av oss har glömt hur vi använder och som det därför krävs uppmärksamhet och träning att återuppväcka. Den danske filosofen och ingenjören Ludvig Feilberg försökte i slutet av 1 800talet utveckla en metod just i detta syfte. Feilberg kallade den för sin livslära och det var hans övertygelse, att alla människor regelbundet är i öppen kontakt med det han betecknade som universums levande energi. Han kallade detta tillstånd för ”ligeløb” (ungefär parallellförlopp, övers. anm.) och skrev genom åren ned tusentals iakttagelser från vardagen, som visade hur denna direkt oförställda förbindelse mellan människan och anden i naturen kändes för honom själv och yttrade sig hos andra. Feilberg inleder sitt verk med en iakttagelse från en vanlig dag i den botaniska trädgården i Köpenhamn. Han spatserar genom trädgården när han plötsligt och på oförklarligt vis blir lyft och fylld av energi vid åsynen av solen som spelar i regndropparna på bladen av en björnbärsbuske. Det är små glimtvisa uppenbarelser av detta slag Feilberg menar att människor mycket ofta har. Han beskriver det som korta ögonblick där själen genomströmmas av ett slags universell energi, hur världen ett ögonblick verkar genomsiktig och vi känner igen naturens rörliga mångfald som en del av oss själva. De flesta saknar bara förmåga att förstå och tolka dessa upplevelser. De går vidare utan att tänka närmare över varför deras sinne ett ögonblick fylldes av ljus och energi. Feilberg var särskilt upptagen Is på fönstret i solen årets första dag. Vera Billing av mentala tillstånd, som med hans egna ord ”minner om växtlivet, vari människan liksom inte råder över sig själv, utan snarare måste sägas gro, tillhörande naturen och görandes dens vilja… ett tillstånd där människan glömmer sig själv och blir satt utanför tiden.” Det är precis här i denna känsla för vår djupa själsliga förbundenhet med naturen, som den estetiska ekologin har sin grund och det är samtidigt denna känsla som den ekologiska estetiken skall väcka, framälska och fasthålla. Liksom känslan för musik blir känslan för skönheten i naturen starkare ju mer vi sysselsätter oss med den. Skönheten kallar på oss. Den är ett löfte om en evig pakt mellan människan och universum. Det är en invitation till att ta del av skapelsen. 4 Vi är sjukt friska! Vrede, skuld och längtan är viktiga motiverande faktorer, om vi skall skapa fundamentala förändringar i det sätt vi lever och producerar på. Den ekologiska medvetenheten kan emellertid först bli till en rörelse av verklig betydelse, när vi lyckas vrida oss fria ur den gigantiska maskin som idag behärskar våra liv. Mänskligheten är offer för rädsla och propaganda. Vi har överbevisats om att den konstanta teknologiska utvecklingen och ekonomiska tillväxten är vår enda räddning från ett liv i nöd och lidande. Det underförstådda meddelandet är att vi befinner oss i en permanent stridszon. Konsumtionen och den fria marknaden skall främjas till varje pris, för endast därvid kan vi få ett tillräckligt ekonomisk utrymme för att lösa den växande mängd problem som mänskligheten befinner sig i. Därtill kommer att vi i stigande grad uppfattar teknologins nyskapelser, alltifrån internets virtuella världar till de nya självrenande nanoteknologiska ytskikten, som något som i sig självt har en betydelsefull och befriande kvalitet. Vi har blivit så mentalt och fysiskt beroende av tekniska hjälpmedel och av en obegränsad tillgång på energi, att vi har svårt att föreställa oss hur vi skulle kunna leva utan. Ja, ibland kan man till och med få intrycket att det är teknologin som håller oss vid liv, som om vi var astronauter som befann oss på en främmande och livsfientlig planet. I många år blev det ekologiska jordbruket utskrattat av matvaruindustrin och de stora jordbruksorganisationerna som en lyx för bortskämda hippies i de rika länderna. Vi fick veta, att de ekologiska odlingsmetoderna skulle föra till missväxt och hungersnöd om de infördes på världsplan. Den enda räddningen för tredje världens svältande massor var stordrift, konstgödning, besprutningsmedel och genmanipulerade grödor. De som kontrollerar den industrialiserade matvaruproduktionen, bland annat de stora producenterna av pesticider och genmanipulerat utsäde, har hela tiden haft ett uppenbart kommersiellt intresse i att sprida detta budskap, men redan den så kallade gröna revolutionen på 1 960-talet visade sig ha mycket blandade konsekvenser för befolkningen i de områden där den genomfördes. Den resulterade inte bara i en markant minskning av biodiversiteten i de berörda jordbrukskulturerna genom att tvinga fram att där endast skulle odlas några få högavkastande sädessorter. På många platser blev jorden dessutom utarmad och förstörd på grund av en intensiv användning av konstgödsel. Idag menar en av världens ledande experter i matvarusäkerhet, Per Pinstrup-Andersen från Cornelluniversitetet i USA, att ett i alla fall närmast ekologiskt jordbruk troligen är den enda långsiktiga lösningen på matproblemen i Afrika och flera andra håll i tredje världen. En väsentlig orsak är, att denna form av jordbruk medverkar till att förbättra jordens kvalitet och därmed ökar dess fruktbarhet. Det stora näringslivet är beroende av att vi inte kan klara oss själva och att vi är utan tillit till vår egen livskraft. Detta behov är särskilt tydligt i medicinalindustrins propaganda och i dess kommersiella strategi. Allt större områden av den 21
Page 1 and 2: nr 17/vinter 2011 Kulturtidskrift o
Page 3 and 4: SAMSpElETS MAgI! Låter det inte h
Page 5 and 6: Charles och Robert Olsson på jobbe
Page 7 and 8: Röd sjösol, Crossaster papposus F
Page 9 and 10: Mogen frukt vill bli uppäten - det
Page 11 and 12: Jag fann vidstående bilder och nä
Page 13 and 14: Vi har mycket gemensamt, Patrick No
Page 15 and 16: ”KVARlEVOR” äR DET DyRASTE VI
Page 17 and 18: Strimma Landet strimman mellan himm
Page 19: italienska. På så sätt fick den
Page 23 and 24: Transformationen av den teknologisk
Page 25 and 26: strin 9000 miljoner dollar per år
Page 27 and 28: ROSMARIN Vad passar väl bättre at
Page 29 and 30: STOPPA GENMANIPULATIONEN! Beställ
Page 31 and 32: nr 17/vinter 2011 31

TEMA HAVET - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?