TEMA HAVET - Igenom

More documents

Recommendations

Info

mänskliga existensen har genom åren blivit föremål för medicinsk behandling. Vi görs hela tiden uppmärksamma på nya indikationer och diagnoser. På samma sätt blir vi informerade om otaliga preparat som kan förebygga, läka eller i varje fall lindra alla tänkbara sjukdomsbilder. Medicinalindustrin lever på att skapa rädsla och osäkerhet. Den ser det som sin uppgift att göra oss intoleranta inför det minsta obehag och den mest obetydliga skavank och den sörjer för att det hela tiden finns nya symptom vi kan bekymra oss om. Denna extremt lönsamma parasitverksamhet är underbyggd av vår rationella materialistiska livssyn. I brist på andlig och emotionell näring i tillvaron har vi blivit monomant upptagna av människans kroppsliga funktioner, trots att vi är friskare än någonsin förr. Medicinsk forskning framställs i mediabilden som civilisationens yttersta gräns i en andfådd kapplöpning med döden. Man kunde få intrycket att livet inte går ut på annat än att överleva. Vi har skapat en teknologisk illusion, där medicinalindustrin framstår som det enda verkliga skyddet vi har mot lidande och död, även om sanningen är att det långa livet och den goda hälsan många människor idag är välsignade med, först och främst skylls på förhållningsregler som god näring, motion och hygien. Oavsett vad vi gör är vi emellertid förutbestämda att förfalla, bli sjuka och dö. Behandling och lindring av smärta är självklart viktigt, men det är ännu viktigare att skapa en djup förståelse för förfallets och dödens oundvikliga biologiska nödvändighet och att göra denna process så vacker och meningsfull som möjligt. Naturen är inte vår fiende, tvärtemot har den fostrat oss och givit oss allt vad vi behövde genom miljoner år. Vi har blivit till under dessa förhållanden. Det är här som livet utvecklat sig steg för mikroskopiskt steg. Människan är in i minsta elektron anpassad till denna jordiska existens med fullkomlig perfektion. Vi är en del av en biologisk och kosmologisk rörelse av omåttlig komplexitet och räckvidd. Människan skall växa och utveckla sig i detta integrerade fält av energi, materia och ande, men för att det ska kunna bli möjligt krävs att vi först gör oss fria från den endimensionella teknologiska och kommersiella apparat som har slutit sig omkring oss. I stället skall vi vända oss mot den andra vägen, mot musiken i livets organiska mångfald. 5 Mod till förändring Den växande produktionen av förnybar energi antyder inte i sig själv att vi är på väg mot ett ekologiskt samhälle. Det har lika mycket med de stigande priserna på olja och naturgas att göra som med våra bekymmer för CO2-utsläppets förändrande inverkan på jordens klimat. Produktionen av bioetanol verkar snarare medföra sin helt egen cykel av ekologiska och sociala ödeläggelser, ända från ökad skogsskövling och matbrist till ett accelererande utsläpp av växthusgaser atmosfären. Inte heller den stigande försäljningen av ekologiskt odlade matvaror eller av kläder som producerats med hållbara metoder är en entydig indikator för en allmän ekologisk medvetenhet. Det som förstör planetens biosfär är den samlade påverkan från mänsklighetens fysiska aktivitet, det vill säga alla de material och all den energi vi förbrukar till produktion och transport, i alla led från råvaruutvinning över tillverkning till detaljhandel. Matvaror som producerats med hjälp av stora energislukande maskiner och därefter transporterats över långa avstånd är en belastning för biosfären som helhet även om produktionen har hållit sig till de standardiserade riktningslinjerna för ekologiskt jordbruk. På samma sätt kan kläder som blivit till under så kallat hållbara produktionsförhållanden mycket lätt bli del av den allmänna och alldeles ohållbara överkonsumtionen. Vi skall äta mindre kött, köpa färre klädesplagg, reducera mängden resor och på det hela taget inskränka vår ekonomiska aktivitet. Ett av de första tecknen på ett verkligt steg i den kollektiva förståelsen för problemets karaktär, skulle mycket väl kunna visa sig bli en utbredd ovilja mot kommersiell propaganda i det offentliga rummet. Sett från det ekologiska perspektivet är reklam i gatubilden och i medierna starkt anstötliga. De är en central drivkraft i de ödeläggelser av naturen som försiggår överallt omkring oss. Man kan kanske till och med säga att reklamen utgör den yttersta fronten i den totalitära tillväxt- och förbrukningsregim, som håller på att få hela mänsklighetens framtid över ända. nr 17/vinter 2011 Reklamens skadlighet är dubbel, för att dess avsikt både är att mana till fortsatt konsumtion och att förhindra den enskilda människan att känna och uppleva sina egna egentliga behov. Den har skapats för att göra oss rastlösa och otillfreds i den värld vi befinner oss i. På detta sätt är reklamen det mest uppenbara uttrycket för den moderna människans villfarelser och olycka. Det håller emellertid långsamt på att märkas en växande medvetenhet om reklamens skadliga inverkan. Nästan överallt har förbud mot tobaksreklam införts och på många håll har begränsningar införts för möjligheterna att rikta reklam specifikt mot mindre barn. 2 007 förbjöd världens fjärde största stad Sao Paulo i Brasilien de flesta former av utomhusreklam och i Kanada och USA finns en organiserad rörelse mot det som betecknas som mental förorening från den kommersiella propagandan i det offentliga rummet. En annan viktig indikator på en uppvaknande ekologisk medvetenhet, skulle kunna vara utbredningen av en positiv inställning till de låga födelsetalen i Europa. Som det är nu, blir den demografiska utvecklingen i denna del av världen omtalad som ett allvarligt och oönskat problem av politiker, ekonomer och allmänt i medierna. Det uppenbara faktum att världens överbefolkning är den helt fundamentala orsaken till den ekologiska krisen vi befinner oss i, berörs stort sett aldrig. Inte desto mindre är en markant reduktion av världens befolkning en helt avgörande faktor, om vi skall göra oss förhoppningar om att få mänskligheten i balans med planetens biografi. Denna reduktion måste med nödvändighet ske även i Europa och även om det blir en svår och kanske också smärtsam process, är det med säkerhet det bästa vi kan göra för våra efterkommande. För en ekologiskt medveten offentlighet kommer ett samhälle med många äldre och färre unga inte att framstå som döende, utan tvärtom som ett hoppfullt uttryck för att vi omsider börjat värna om livet på vår planet.
Transformationen av den teknologiska civilisationen till det ekologiska samhället kommer att ske när tillräckligt många människor inser att denna väg inte bara är nödvändig, men också vacker, sann och god. Hur det kommer att gå till kan ingen veta, men övergången kommer att innebära ett brott med förhistorien av minst samma omfång som det som förgick den europeiska renässansen. Det kommer att vara den största och viktigaste uppgift mänskligheten någonsin har stått inför. Särskilt under den första tiden kommer det att finnas många allvarliga och oförutsedda faror, för vi har aldrig tidigare försökt att reducera samhällets materiella omsättning på detta sätt. Vi får otvivelaktigt användning för allt det mod och all den intelligens, uppfinningsförmåga och skaparkraft vi kan mobilisera under många generationer fram i tiden. Ändå är det troligt att vi förr eller senare kommer att göra försöket, för mänskligheten är numera tvungen att inse jordens ekologiska begränsning som ett oavvisligt kollektivt villkor. För första gången någonsin har vi möjlighet att definiera ett uppenbart gemensamt mål för mänsklighetens samlade strävan. Omedelbart kan föreställningen om ett samhälle i pakt med naturen kanske låta som en svärmisk och romantisk fantasi, men utvecklingen av ett sådant samhälle är å andra sidan den enda möjlighet vi har för att skapa en meningsfull framtid för människan på jorden. Det är en romantisk fantasi som är förankrad i en förståelse av naturens biologiska realiteter. Dess begrundelse är både praktisk, psykologisk, social och filosofisk. Den romantiska aspekten skylls enbart på föreningen av vår förnimmelse för skönhet med lösningen på konkreta materiella problem. Den väg vi går nu håller på att stänga sig framför oss. För varje teknologisk lösning vi hittar på uppstår endast nya och större problem. Vi nödgas att vända om för att finna tillbaka till den natur som vi så ihärdigt försökt fly ifrån. Morten Skriver kapitel 8 u r Skønhedens befrielse övers. och red. Vera Billing med tillstånd från författaren och förlaget Tiderne Skifter. Hela boken kommer ut på svenska senvintern 2011! <strong>Igenom</strong> förlag, ISBN 978-91-977280-9-6. www.igenom.se Klocka som drivs av citronkraft, reservbatteri t.h. Idé Bengt Carling 1996, se texten t.h. nr 17/vinter 2011 blIV EN cITRON! En citronens lovsång: – Man kan föräta sig på allt möjligt, men inte på citroner. Den frestar inte till överdrifter och överkonsumtion. – Det finns ingenting förföriskt eller inställsamt hos en citron. – Citronen är aldrig sentimental. – Citronen har värdighet och stil. – Citronen har en beundransvärd social förmåga: utan att göra avkall på sin integritet kan den umgås med allt och alla, hög och låg, förrätter, efterrätter, tvättmedel och drinkar. – Citronen framhäver omgivningens goda egenskaper och får oss att glömma de mindre goda (är det därför så många recept numera har citron i sig, för att dölja de smaklösa råvarorna...? red.) – Citronen kan vända allt till det bättre - även det bästa! Ostron, gåslever och ryska kaviar serveras med citron, men ”också en fiskpinne blir närmast spirituell av att möta en citronklyfta”. Ett unket glas vatten fräschas snabbt upp av några citrondroppar. Citronen tar bort fläckar. Citronfolk Det finns människor som är som citroner - exklusiva men samtidigt opretentiösa och ödmjuka, menar Lotte Möller. De säger inte mycket men får ändå gästerna att visa sina bästa sidor. Författare kan vara citroner, som till exempel Wisława Szymborska, som höll ett rekordkort Nobelpristal och ger ut sparsamma diktsamlingar. Citron-personer låter sig inte exponeras till leda i media, blir aldrig ’pladderhattar’, yviga eller uddlösa. En citron äger alltid giltighet. Underskatta aldrig en citron! konstaterar Lotte. Citronkraft!! Lotte Möller menar att det finns två sorters konstnärer: de som har målat citroner (eller använt dem på annat sätt) och de som inte gjort det. På annat sätt, men mer design och innovation än konst kanske, är Bengt Carlings klocka från 1 996, som drivs med citronkraft. ”Man sticker ner poler av koppar och zink i en citron, jonvandring sätter igång som alstrar tillräcklig ström för att klockan ska gå. Citronbyte får göras minst en gång i månaden.” Vad kan vi odla här, som är så surt? undrar jag. Att spara ström till en klocka genom att köpa en åksjuk citron är ju lite feltänkt. Men idén är jätterolig! Naturkraft! Surkraft! Källa: Citron, Lotte Möller 1 997 ISBN 91 -0-05 6376-5 B onniers Förlag 3
Page 1 and 2: nr 17/vinter 2011 Kulturtidskrift o
Page 3 and 4: SAMSpElETS MAgI! Låter det inte h
Page 5 and 6: Charles och Robert Olsson på jobbe
Page 7 and 8: Röd sjösol, Crossaster papposus F
Page 9 and 10: Mogen frukt vill bli uppäten - det
Page 11 and 12: Jag fann vidstående bilder och nä
Page 13 and 14: Vi har mycket gemensamt, Patrick No
Page 15 and 16: ”KVARlEVOR” äR DET DyRASTE VI
Page 17 and 18: Strimma Landet strimman mellan himm
Page 19 and 20: italienska. På så sätt fick den
Page 21: nimmelse som de flesta av oss har g
Page 25 and 26: strin 9000 miljoner dollar per år
Page 27 and 28: ROSMARIN Vad passar väl bättre at
Page 29 and 30: STOPPA GENMANIPULATIONEN! Beställ
Page 31 and 32: nr 17/vinter 2011 31

TEMA HAVET - Igenom

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?