Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mars 2004<br />
<strong>Kultur<strong>miljö</strong>vården</strong> <strong>och</strong> <strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong><br />
Miljömålsuppföljning i Stockholms län
Mars 2004<br />
<strong>Kultur<strong>miljö</strong>vården</strong> <strong>och</strong> <strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong><br />
Miljömålsuppföljning i Stockholms län
Utgivningsår: 2004<br />
Illustratör omslag: Tobias Flygar<br />
Denna rapport kan beställas från Kultur<strong>miljö</strong>enheten,<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> i Stockholms län, tel 08-785 40 00<br />
Besök också vår webbplats www.ab.lst.se
Förord<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> i Stockholms län liksom alla andra länsstyrelser i landet söker<br />
utveckla indikatorer <strong>och</strong> former för uppföljning av de 15 nationella <strong>miljö</strong>målen.<br />
Speciellt aktuellt är det att hitta metoder som belyser kvalitativa<br />
frågor. Det framstår som klart att kultur<strong>miljö</strong>indikatorerna inom <strong>miljö</strong>kvalitetsmålet<br />
”<strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong>” måste omfatta annat än kvantitativa mått<br />
som exempelvis den formellt skyddade bebyggelsen.<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> i Stockholm gav för några år sedan KMV-forum i uppdrag att<br />
ta fram en förstudie för identifikation av kultur<strong>miljö</strong>indikatorer specifika för<br />
staden. I denna ”Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad” ges<br />
ett förslag till hur stadskaraktärer paras med befintlig statistik för att ge indikatorer<br />
på förändringar i stadsbygden. Förstudien beskriver en tidigare<br />
inte prövad metodik.<br />
Byggnadsantikvarie Britta Roos har i föreliggande rapport testat de framtagna<br />
”karaktärsparametrarna” samt undersökt hur långt befintlig statistik<br />
som föreslogs i förstudien räcker för kultur<strong>miljö</strong>vårdens behov. I rapporten<br />
undersöks också möjligheterna för eventuella statistiska kompletteringar.<br />
Den nu aktuella rapporten har tagits fram med bidrag ifrån RUS, Regionalt<br />
uppföljningssystem.<br />
Stockholm i mars 2004<br />
Ann-Charlotte Backlund<br />
länsantikvarie<br />
– 1 –
– 2 –
Innehållsförteckning<br />
Inledning.................................................................................. 4<br />
Miljömålsarbetet .......................................................................................4<br />
<strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong> ...................................................................................4<br />
Att följa upp <strong>och</strong> utvärdera ......................................................................5<br />
Bakgrund ................................................................................. 7<br />
Syfte ...........................................................................................................7<br />
Hallandsprojekten................................................................... 8<br />
Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad...... 9<br />
Projektets förutsättningar........................................................................9<br />
Projektets utformning ..............................................................................9<br />
Uppföljning av förstudien..................................................... 11<br />
Statistikens funktionalitet ......................................................................11<br />
Slutsats - befintlig statistik ....................................................................13<br />
Referensområdenas funktionalitet .......................................................14<br />
Provinventeringarna...............................................................................15<br />
Slutsats - provinventering av referensområden..................................19<br />
Slutsats.................................................................................. 20<br />
Ett alternativt angreppssätt.................................................. 22<br />
En generell modell..................................................................................23<br />
Käll- <strong>och</strong> litteraturförteckning.............................................. 26<br />
– 3 –
Inledning<br />
Miljömålsarbetet<br />
Idag är medvetenheten stor om att jordens resurser är ändliga, <strong>och</strong> om att<br />
vår <strong>miljö</strong> behöver tid att återhämta sig från många år av alltför hårt tryck.<br />
Därför har regeringen beslutat om en nationell strategi för <strong>miljö</strong>arbetet. Det<br />
övergripande målet är att vi inom en generation ska ha löst de stora <strong>miljö</strong>problemen,<br />
<strong>och</strong> att vi då ska kunna lämna över en jord till våra barn, som<br />
karaktäriseras av en hållbar utveckling, såväl ekologiskt som ekonomiskt,<br />
socialt <strong>och</strong> kulturellt. För att underlätta <strong>miljö</strong>arbetet har riksdagen antagit<br />
femton specifika mål, som konkretiserar innehållet i <strong>miljö</strong>målsarbetet.<br />
Målen finns formulerade i propositionen ”Framtidens <strong>miljö</strong> – allas vårt<br />
ansvar”. 1<br />
Kultur<strong>miljö</strong>n har getts en framskjuten plats i hela <strong>miljö</strong>målsarbetet, <strong>och</strong> ingår<br />
som en viktig aspekt i nio av de femton delmålen, samtidigt som omsorg<br />
om kultur<strong>miljö</strong>n pekas ut som en av grundpelarna för allt <strong>miljö</strong>arbete. För<br />
att de högt satta målen ska nås krävs ett stort engagemang från många olika<br />
aktörer, <strong>och</strong> för kultur<strong>miljö</strong>ns räkning krävs att vi alla hjälper till att ta ansvar<br />
för den <strong>miljö</strong> som omger oss.<br />
<strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong><br />
För Stockholms län i egenskap av Sveriges dominerande storstadsregion, är<br />
det kanske mest angelägna <strong>miljö</strong>målet det som berör vår byggda <strong>miljö</strong>, <strong>och</strong><br />
som innebär att natur- <strong>och</strong> kulturvärden ska tas tillvara i vår strävan efter en<br />
god <strong>och</strong> hälsosam <strong>miljö</strong> i städer, tätorter <strong>och</strong> andra bebyggelse<strong>miljö</strong>er.<br />
Generationsmålet för den byggda <strong>miljö</strong>n innebär att:<br />
• Den <strong>bebyggd</strong>a <strong>miljö</strong>n ger skönhetsvärden <strong>och</strong> trevnad samt har ett<br />
varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service <strong>och</strong> kultur så att alla<br />
människor ges möjlighet till ett rikt <strong>och</strong> utvecklande liv <strong>och</strong> så att<br />
omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas.<br />
• Det kulturella, historiska <strong>och</strong> arkitektoniska arvet i form av byggnader<br />
<strong>och</strong> bebyggelse<strong>miljö</strong>er samt platser <strong>och</strong> landskap med särskilda<br />
värden värnas <strong>och</strong> utvecklas.<br />
• En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid<br />
nylokalisering av byggnader, anläggningar <strong>och</strong> verksamheter <strong>och</strong> vid<br />
användning, förvaltning <strong>och</strong> omvandling av befintlig bebyggelse. 2<br />
1 Framtidens <strong>miljö</strong> – allas vårt ansvar, SOU 2000:52.<br />
2 Ibid. s. 555-556.<br />
– 4 –
För att konkretisera <strong>miljö</strong>arbetet antog riksdagen hösten 2001 <strong>och</strong> våren<br />
2002 även ett antal delmål för arbetet med <strong>miljö</strong>målen. Delmålen anger inriktning<br />
<strong>och</strong> tidsramar för det fortsatta arbetet. Inom <strong>miljö</strong>målet <strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong><br />
<strong>miljö</strong> specificerades följande delmål för kultur<strong>miljö</strong>n:<br />
• Fysisk planering <strong>och</strong> samhällsbyggnad ska senast år 2010 grundas på<br />
program <strong>och</strong> strategier för hur kulturhistoriska <strong>och</strong> estetiska värden<br />
ska tas tillvara <strong>och</strong> utvecklas.<br />
• Den värdefulla bebyggelsen ska vid denna tidpunkt vara identifierad<br />
<strong>och</strong> minst 25 procent av denna ska vara långsiktigt skyddad. 3<br />
Att följa upp <strong>och</strong> utvärdera<br />
Sedan 1998 pågår arbete för att utveckla ett för alla län gemensamt uppföljningssystem<br />
för <strong>miljö</strong>målen. Arbetet drivs av länsstyrelserna, genom det<br />
nationella projektet RUS – regionalt uppföljningssystem, på uppdrag från<br />
regeringen. Syftet är att i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,<br />
kommuner, landsting <strong>och</strong> övriga aktörer utarbeta ett för<br />
alla län gemensamt uppföljningssystem, samt att ge stöd till <strong>och</strong> samordna<br />
den regionala uppföljningen. Systemet ska bygga på en kärna av nationellt<br />
gemensamma indikatorer, men avser även kunna rymma indikatorer av mer<br />
regional betydelse.<br />
Som teoretisk utgångspunkt för arbetet används den s.k. DPSIR-modellen.<br />
Orsakssamband enligt DPISR modellen beskrivs med hjälp av indikatorerna<br />
drivkrafter (Driving forces), påverkande faktorer (Pressure), tillstånd, (State),<br />
konsekvenser (Impact), åtgärder (Response). Indikatorerna utgörs ofta<br />
av tidsserier (mätdata) men kan även på annat sätt beskriva <strong>miljö</strong>utvecklingen<br />
samt resultaten av samhällets insatser för att uppnå <strong>miljö</strong>målen. I det<br />
Svenska <strong>miljö</strong>målsarbetet har särskilt den sista nivån poängterats, som rör<br />
samhällets förmåga att på ett effektivt möta hot mot <strong>miljö</strong>n.<br />
Det uttalade syftet är att det gemensamma uppföljningssystemet ska:<br />
• ge underlag för att följa upp de nationella <strong>miljö</strong>målen på regional<br />
<strong>och</strong> lokal nivå.<br />
• ge underlag för uppföljning av regionala <strong>miljö</strong>mål <strong>och</strong> kunna leverera<br />
data till den nationella <strong>miljö</strong>målsuppföljningen.<br />
• ge underlag för utvärdering av <strong>miljö</strong>arbetet genom att visa i vilken<br />
riktning <strong>och</strong> i vilken takt situationen utvecklas i förhållande till<br />
<strong>miljö</strong>målen samt om vidtagna åtgärder ger resultat.<br />
• göra informationen allmänt tillgänglig.<br />
3<br />
Sveriges <strong>miljö</strong>mål – delmål <strong>och</strong> åtgärdsstrategier. Regeringens proposition 2000/01:130.<br />
s. 171.<br />
– 5 –
Inom ramen för RUS har inledningsvis ett begränsat antal indikatorer testats,<br />
medan fördjupat utvecklingsarbete har bedrivits i projektform för att<br />
utveckla underlagen för ett utökat antal indikatorer. Denna rapport är ett led<br />
i det arbetet.<br />
– 6 –
Bakgrund<br />
Under 2002 bedrev den privata konsultfirman KMV-forum, på länsstyrelsens<br />
initiativ <strong>och</strong> med medel från RUS, ett projekt kring kultur<strong>miljö</strong>indikatorer<br />
för storstads<strong>miljö</strong>. Projektets syfte var att utgöra en förstudie för ett<br />
regionalt program för framtagande av kultur<strong>miljö</strong>indikatorer i stadsbygd,<br />
med en sådan allmängiltighet att systemet även skulle kunna appliceras på<br />
andra län. Arbetet redovisades i form av rapporten Att indikera, mäta <strong>och</strong><br />
temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad. 4<br />
Samtidigt utarbetades ytterligare två rapporter inom ramen för RUS i<br />
Halland av stor betydelse för det fortsatta arbetet med utvärderingen av<br />
<strong>miljö</strong>målet: Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse 5 , samt Indikatorer<br />
för kulturhistorisk bebyggelse del II, Riksintresseområden. 6<br />
Syfte<br />
Syftet med detta arbete är främst att följa upp <strong>och</strong> utvärdera det förslag till<br />
<strong>miljö</strong>målsuppföljning som lades fram i förstudien Att indikera, mäta <strong>och</strong><br />
temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad. Syftet är vidare att relatera resultatet av<br />
denna undersökning till andra undersökningar inom området, exempelvis<br />
nämnda undersökningar i Halland.<br />
Utifrån resultatet av uppföljningen, kommer en allmän diskussion kring<br />
<strong>miljö</strong>målsuppföljningen att föras, <strong>och</strong> ett alternativt angreppssätt att skisseras.<br />
4<br />
Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad, M. Andersson/M. Mossberg,<br />
2002.<br />
5<br />
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. <strong>Länsstyrelsen</strong> i Halland, meddelandeserie<br />
2002:23.<br />
6<br />
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse del II, Riksintresseområden <strong>Länsstyrelsen</strong> i<br />
Halland, meddelandeserie 2002:33.<br />
– 7 –
Hallandsprojekten<br />
De två Halländska projekten genomfördes under 2002 <strong>och</strong> 2003. Projekten<br />
har utformats för att fylla de formella kraven som ställs på länsstyrelserna<br />
vad gäller utvärdering av <strong>miljö</strong>målsarbetet. De indikatorer som har undersökts<br />
har därför varit anpassade till att besvara delmålens frågor om andel<br />
skyddad <strong>miljö</strong> <strong>och</strong> strategier för dessas bevarande.<br />
I den första av de båda undersökningarna prövades 21 indikatorer, vilka<br />
främst berörde det kommunala ansvarsområdet, med syfte att besvara delmålens<br />
frågor. Rapporten resulterade i ett förslag på nio indikatorer för fortsatt<br />
uppföljning. 7 Dessa är:<br />
• Antikvarisk kompetens i kommunen.<br />
• Antal byggnader uppförda före 1950 som rivits.<br />
• Antal Q/q i detaljplaner.<br />
• Antal områdesbestämmelser för kultur<strong>miljö</strong>er.<br />
• Antal ÖP <strong>och</strong> FÖP som tar upp kultur<strong>miljö</strong>er <strong>och</strong> anger åtgärder <strong>och</strong><br />
riktlinjer för hur värdena ska tillgodoses.<br />
• Antal byggnader skyddade enligt KML.<br />
• Antal kommuner med KMV-program/KMV-program äldre än 10 år.<br />
• Antal bevarandeprogram/bevarandeprogram äldre än 10 år.<br />
• Andel kulturhistoriskt värdefulla fastigheter med långsiktigt skydd.<br />
• Antal inventerade fastigheter.<br />
I den andra studien undersöktes bebyggelseutvecklingen inom två riksintresseområden,<br />
med utgångspunkt i de tidigare framtagna indikatorerna.<br />
Syftet var att på detta sätt studera indikatorernas användbarhet mer i detalj,<br />
<strong>och</strong> skapa en bild av huruvida ytterligare indikatorer krävs för en relevant<br />
<strong>miljö</strong>målsuppföljning.<br />
Slutsatsen av undersökningarna var att viktiga aspekter av kulturarvarbetet<br />
inte blev belysta genom de indikatorer som prövats. Indikatorerna visade<br />
exempelvis på existensen av bevarandestrategier eller lagskydd, men inte på<br />
något sätt hur dessa faktorer i praktiken verkade. Undersökningen pekar<br />
därigenom på behovet av en kombination av kvalitativa <strong>och</strong> kvantitativa<br />
indikatorer <strong>och</strong> analysmetoder.<br />
7<br />
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. <strong>Länsstyrelsen</strong> i Halland, meddelandeserie<br />
2002:23. s. 40-41.<br />
– 8 –
Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera<br />
kultur<strong>miljö</strong> i storstad<br />
Projektets förutsättningar<br />
Projektet Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad hade sin<br />
upprinnelse i den breddning som kultur<strong>miljö</strong>begreppet genomgått under de<br />
senaste decennierna, från en strikt monument- <strong>och</strong> objektsinriktad syn under<br />
1900-talets tidigare del, till en allt starkare betoning på helhetens betydelse<br />
för förståelsen av kulturhistoriska värden <strong>och</strong> samband. Utvecklingen har<br />
speglats i lagstiftningen. KML, med rötter i 1600-talet, <strong>och</strong> med främsta<br />
syfte att skydda vår högtstående bebyggelse i form av kyrkor <strong>och</strong> byggnadsminnen,<br />
kompletterades under 80-talet med möjligheter att skydda områden<br />
som Riksintressen för kultur<strong>miljö</strong>vården. Detta skedde först genom Naturresurslagen,<br />
men lagskyddet har nu överförts till Miljöbalken. Samtidigt<br />
upprättades kultur<strong>miljö</strong>vårdsprogram, där särskilt bevarandevärda områden<br />
pekades ut i den kommunala planeringen. Samtidigt tog utvecklingen ytterligare<br />
ett steg genom utvecklingen av varsamhets-paragrafer i PBL som avser<br />
hänsyn gentemot all bebyggelses särart <strong>och</strong> estetik. Satsningar på våra<br />
yngre <strong>och</strong> vardagligare <strong>miljö</strong>er, exempelvis genom projekt kring Industrisamhällets<br />
kulturarv <strong>och</strong> Storstadens arkitektur <strong>och</strong> kultur<strong>miljö</strong> har på senare<br />
år lett till att kopplingen mellan kulturvärden <strong>och</strong> livskvalitet i allmänhet i<br />
allt större utsträckning har uppmärksammats, <strong>och</strong> en allt starkare medvetenhet<br />
om vikten av helhetssyn <strong>och</strong> generell varsamhet i arbetet med kultur<strong>miljö</strong>n<br />
har vuxit fram.<br />
Det huvudsakligt kvantitativa arbetssätt som propositionen föreslår för<br />
<strong>miljö</strong>målsarbetet genom de konkreta delmålens inriktning på skyddade områden,<br />
står i stark kontrast till de övergripande kvalitativa kultur<strong>miljö</strong>mål<br />
som utvecklats genom denna process. Ett uppenbart behov sågs därför av att<br />
utarbeta ett system av <strong>miljö</strong>indikatorer som bättre förmår ta kultur<strong>miljö</strong>ns,<br />
<strong>och</strong> specifikt stadslandskapets, kvalitativa aspekter med i beräkning.<br />
Syftet med förstudien var således att försöka närma sig ovan beskrivna problematik,<br />
<strong>och</strong> lägga grunden för ett system avpassat för de speciella krav på<br />
beskrivningar, sammanhang <strong>och</strong> karaktärisering som våra tätorter ställer.<br />
Projektets utformning<br />
Till skillnad från Hallandprojekten, med sin tydliga inriktning mot delmålen,<br />
tog alltså snarare förstudien sin utgångspunkt i de mer generella kulturvårdande<br />
föresatser som generationsmålet innebär. Utgångspunkten är vår<br />
byggda <strong>miljö</strong> som helhet, <strong>och</strong> avsikten att uppmärksamma processer i våra<br />
vardags<strong>miljö</strong>er snarare än isolerade <strong>och</strong> skyddade objekt. Basen är ett sys-<br />
– 9 –
tem där befintlig statistik paras med cykliska undersökningar i referensområden.<br />
Författarna menar, att befintlig statistik kan fungera som en kostnadseffektiv<br />
indikator för att peka ut områden där förändring försiggår. Genom studier av<br />
referensområden tillförs sedan information om vilken typ av förändring det<br />
kan röra sig om. Tanken är att referensområdena ska inventeras enligt en<br />
cyklisk modell, med avseende på ett antal fastställda karaktärsparametrar.<br />
Dessa avser fånga det kulturhistoriskt värdebärande i <strong>miljö</strong>erna, <strong>och</strong> på så<br />
sätt ge fördjupad kunskap, <strong>och</strong> på sikt ett slags ”kultur<strong>miljö</strong>vårdens egen<br />
statistik”, över vad som händer i vår vardags<strong>miljö</strong>. På så sätt antas referensområdena<br />
kunna ersätta större inventeringar.<br />
Som bas för referensområdena användes Stockholms byggnadsordning, en<br />
bilaga till Stockholms översiktsplan där staden bebyggelse karterats <strong>och</strong><br />
indelats i olika stadstyper enligt en morfologisk modell. 8 Byggnadsordningen<br />
innehåller särskilda mål för hur varje stadstyp avser utvecklas.<br />
Ett liknande projekt har bedrivits i Örebro, även det med bidrag från RUS.<br />
Projektet i Örebro utgick, till skillnad från Stockholmsprojektet, från bebyggelse<strong>miljö</strong>er<br />
inom riksintresseområde. 9 Liknande projekt har även genomförts<br />
inom ramen för <strong>miljö</strong>målsarbetet, med bidrag från Naturvårdsverket<br />
genom arbete med kultur<strong>miljö</strong>övervakning. Dessa har dock uteslutande varit<br />
inriktade på landsbygdens bebyggelse <strong>och</strong> utvecklingslinjer. 10<br />
8<br />
Stockholms byggnadsordning: ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag : utdrag ur<br />
Stockholms översiktsplan 1999. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret, 2001.<br />
9<br />
Utveckling av indikatorer för uppföljning av kulturvärden på kvartersnivå, <strong>Länsstyrelsen</strong> i<br />
Örebro län, 2001.<br />
10<br />
Se ex. Kultur<strong>miljö</strong>arbete i skånska kommuner. <strong>Länsstyrelsen</strong> i Skåne län, Skåne i utveckling<br />
2001:18 samt Uppföljning av kultur<strong>miljö</strong>er i landskapet. . <strong>Länsstyrelsen</strong> i Skåne län,<br />
Skåne i utveckling 2002:24.<br />
– 10 –
Uppföljning av förstudien<br />
I förstudien Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad angavs<br />
ett flertal faktorer som behövde belysas närmare innan resultatet kunde bedömas<br />
på ett adekvat sätt. Syftet med det fortsatta arbetet blev därför att<br />
utvärdera dessa faktorer. Arbetet delades in i två delar. Dels gjordes en utvärdering<br />
av den statistik som förstudien pekat ut som användbar för det<br />
fortsatta arbetet, dels genomfördes ett praktiskt prov av arbetet med referensområden.<br />
Statistikens funktionalitet<br />
I förstudien har författarna utgått från Statistiska centralbyråns statistik, <strong>och</strong><br />
gjort en bedömning av denna utifrån SCB:s egen produktbeskrivning. Man<br />
har inriktat sig på statistikområdet Boende, byggande <strong>och</strong> bebyggelse, <strong>och</strong><br />
koncentrerat sig på statistik rörande bygglov, rivningar, lediga <strong>och</strong> outhyrda<br />
lägenheter samt ombyggnad. Syftet är att statistiken ska kunna fungera som<br />
en första indikator på eventuella hot mot bebyggelsen, samt ge signaler om<br />
vilken typ av bebyggelse som berörs (Se bilaga 1).<br />
Vid en närmare analys av denna statistik dyker dock omedelbart problem<br />
upp. De befintliga variabler som anges i SCB:s produktbeskrivning korresponderar<br />
inte med den bearbetning <strong>och</strong> den syntetiseringsgrad statistiken<br />
genomgått efter insamlandet. Det betyder att exempelvis uppgifter om församling,<br />
en uppgift av avgörande betydelse för statistikens användbarhet i<br />
detta sammanhang, inte motsvaras av samma uppdelning hos den bearbetade<br />
statistiken, som istället redovisas omväxlande med basområdet riket som<br />
helhet, Stockholms kommun, Stor-Stockholm (inbegripande 22 av länets 26<br />
kommuner) eller storstadsregionerna tillsammans, allt efter den verklige<br />
uppdragsställarens behov.<br />
En bearbetning av statistiken utifrån basområdet församling skulle i <strong>och</strong> för<br />
sig vara möjlig, då data finns insamlad enligt denna variabel. Detta skulle<br />
dock kräva en särskild beställning från SCB, liksom upprättandet av ett särskilt<br />
program för bearbetning, vilket skulle vara förenat med relativt stora<br />
ekonomiska kostnader. SCB vill inte ge några närmare upplysningar om<br />
exakta kostnader förrän en konkret beställning ligger för handen.<br />
Förstudiens syfte – att finna ett kostnadseffektivt sätt att ge en första indikation<br />
om förändringar i kultur<strong>miljö</strong>n – faller därmed delvis till marken. Om<br />
större summor ska investeras i statistikuppbyggnad för sektorn blir valet av<br />
statistikområde troligen distinkt annorlunda än ett urval baserat på befintlig<br />
statistik.<br />
– 11 –
Övrig statistik<br />
Som ett led i uppföljningen gjordes även en fördjupad genomgång av andra<br />
statistikkällor av betydelse för Stockholmsregionen specifikt, med förhoppning<br />
om att de skulle leda arbetet framåt.<br />
Vid detta studium gjordes ett bredare urval än det som gjorts inom ramen<br />
för den tidigare förstudien, <strong>och</strong> förutom statistik av direkt betydelse för<br />
kultur<strong>miljö</strong>vården studerades även statistik som kunde ha en mer indirekt<br />
betydelse som indikator för regionens utveckling. Förhoppningen var att på<br />
så sätt finna statistik som skulle kunna ligga till grund för en mer allmän<br />
omvärldsanalys, <strong>och</strong> på så sätt ge indikationer om processer som i förlängningen<br />
kunde få ett avgörande inflytande på sektorn generellt. Statistik söktes<br />
därför inom kategorierna befolkningsutveckling, markanvändning, infrastruktur,<br />
fastighetsmarknad, boende, byggande, tätortsutveckling etc.<br />
För kultur<strong>miljö</strong>vården specifikt har statistik endast producerats med ojämna<br />
mellanrum. Framförallt har detta skett i form av SCB:s kulturstatistik som<br />
presenterats vid fem tillfällen; 1985-92, 1993, 1995, 1997 <strong>och</strong> 2000. Ansvaret<br />
för denna statistik har nu övergått på Statens Kulturråd, som sammanställt<br />
den senaste kulturstatistiken 2002, utifrån uppgifter från Riksantikvarieämbetet<br />
<strong>och</strong> befintlig officiell statistik. 11<br />
Den statistik som finns tillgänglig för att beskriva generella processer i<br />
länet, rörande exempelvis befolkning, tätortsstrukturer eller byggande, är<br />
lika riktalig som mångskiftande. Gemensamt för statistiken är att den kommit<br />
till på uppdrag av olika beställare <strong>och</strong> för ett stort antal olika syften.<br />
Statistik finns att hämta såväl från SCB som från USK, Utrednings- <strong>och</strong><br />
statistikkontoret, Stockholms stad, Svenska kommunförbundet <strong>och</strong> från andra<br />
kommunala statistikproducenter i länet, från Statens Kulturråd, Landstinget<br />
genom Regionplane- <strong>och</strong> trafikkontoret, <strong>och</strong> från olika organisationers<br />
egen rapportering.<br />
Eftersom denna statistik primärt producerats för andra sektorers räkning,<br />
fyller den dåligt kulturvårdens specifika behov. Problem kan uppstå antingen<br />
genom att statistiken baseras på enheter som inte passar kultur<strong>miljö</strong>vården,<br />
eller genom att likartad statistik kommer från olika statistikproducenter<br />
<strong>och</strong> därmed har sinsemellan olika basområden etc. Sammantaget leder detta<br />
till att den statistik som skulle kunna vara av intresse för det kulturvårdande<br />
fältet inte är tillräckligt homogen vare sig över tid eller i utformning för att<br />
bilda underlag för att studera processuella problem <strong>och</strong> företeelser på det<br />
systematiska sätt som skulle vara önskvärt. Vid studiet av storstads- eller<br />
tätortsproblematik specifikt tillkommer det problemet att Stockholm som<br />
storstadsregion spänner över flera kommuner utan homogena system för<br />
kommunal statistikbehandling.<br />
11 Kulturstatistik 2002, Statens Kulturråd, s. 74.<br />
– 12 –
Slutsats - befintlig statistik<br />
Mot bakgrund av vad som sagts, är den slutsats som dras här att den befintliga<br />
statistiken inte kan användas för att peka på hot mot specifika stads<strong>miljö</strong>er,<br />
på det sätt som förstudien gav förhoppningar om, utan att kostsamma<br />
kompletteringsbeställningar görs från SCB.<br />
Den riktaliga statistik som finns tillgänglig skulle däremot kunna användas<br />
för en allmän omvärldsanalys, <strong>och</strong> på så sätt tjäna till att peka på generella<br />
utvecklingslinjer <strong>och</strong> hotbilder mot kultur<strong>miljö</strong>n. Mot bakgrund av statistikens<br />
brist på homogenitet, skulle dock en statistikanvändning utifrån dessa<br />
kriterier per definition tvingas bli mycket övergripande, <strong>och</strong> helt bortse ifrån<br />
problematik kring insamling, basområden etc. Huruvida statistiken använd<br />
på detta sätt egentligen säger något om tillståndet i kultur<strong>miljö</strong>n är tveksamt.<br />
Den typen av generella processer som statistiken skulle kunna åskådliggöra<br />
är mycket svårbedömda vad gäller dess mer konkreta följder.<br />
– 13 –
Referensområdenas funktionalitet<br />
Även om utvärderingen av statistiken till viss del undergrävt det fortsatta<br />
arbetet med referensområden, fanns fortfarande en möjlighet att gå vidare<br />
med detta arbete utifrån de nya förutsättningar som givits.<br />
Problem vid val av referensområden<br />
Det system av referensområden som förstudien baserades på byggde på<br />
följande förutsättningar:<br />
• Ett system krävs där stadens områden karaktäriseras morfologiskt,<br />
motsvarande Stockholms byggnadsordning.<br />
• Det är önskvärt att det råder konsensus kring hur olika karaktäriserade<br />
områdestyper bör utvecklas.<br />
• Ett antal referensområden väljs utifrån karaktäriseringen.<br />
• Områdena ska kunna fungera på lång sikt, <strong>och</strong> bör alltså inte väljas<br />
mot bakgrund av en tillfällig trend inom kultur<strong>miljö</strong>sektorn.<br />
Redan en första genomgång av förutsättningarna ger upphov till en rad nya<br />
frågor. De viktigaste av dess rör val av referensområdena, <strong>och</strong> problem förknippade<br />
med detta val:<br />
• Den morfologiska karaktärisering som gjorts av Stockholm genom<br />
Stockholms byggnadsordning, <strong>och</strong> som är en förutsättning för valet<br />
av referensområden, är långtifrån vanlig i andra städer. I förstudien<br />
föreslås att istället riktlinjer i ÖP kan användas som bas, men inte<br />
heller alla kommuners Översiktsplaner innehåller riktlinjer av detta<br />
slag. Om systemet kunde stimulera till ett ökat kommunalt engagemang<br />
inom detta område, skulle detta dock vara mycket positivt.<br />
• Systemet bygger på att områden väljs enligt en ensartad struktur.<br />
Vad innebär det för de fakta områdena kan tänkas leverera? Vad<br />
händer med övergripande morfologiska strukturer i stadslandskapet,<br />
som skulle kunna tillmätas lika stor vikt på denna nivå, som stadens<br />
struktur av torg, stråk, grönområden <strong>och</strong> parker, symboliskt viktiga<br />
platser eller siluetter?<br />
• Hur stort måste ett provområde vara för att fylla sin funktion? Stora<br />
provområden kostar mycket att inventera återkommande, medan små<br />
områden riskerar att ge alltför bristfällig information.<br />
• Hur många ska områdena vara <strong>och</strong> var ska de vara belägna? Ska<br />
varje stad ha ett kontrollområde av varje stadstyp, eller räcker det<br />
med ett färre antal? Hur förhåller sig i så fall skillnader mellan olika<br />
städer till varandra? Kanske ska vi inskränka systemet till att röra<br />
Stockholms stad?<br />
– 14 –
• Hur bör man förhålla sig till det faktum att något inte händer på en<br />
plats lika gärna kan vara en indikation om att det händer någon<br />
annan stans, utanför referensområdenas räckvidd, som att det inte<br />
händer över huvud taget.<br />
• Slutligen kan frågor kring hur faktorer som ägarstruktur, befintliga<br />
skyddsformer etc. påverkar resultaten ställas.<br />
I det besläktade projektet som under 2001 bedrevs i Örebro, togs inte närmare<br />
ställning till de problem med representativitet som arbetssättet ger<br />
upphov till. I projektrapporten Utveckling av indikatorer för uppföljning av<br />
kulturvärden på kvartersnivå konstateras endast att ”Det kommer också att<br />
vara tidsödande att genomföra uppföljning inom alla kvarter inom en tätort.<br />
Förmodligen måste ett urval ske.” 12 För Stockholms län är möjligheten att<br />
göra en total uppföljning av tätortsbebyggelsen utifrån denna modell obefintlig.<br />
Provinventeringarna<br />
För att komma vidare i arbetet med uppföljningen lades den omfattande<br />
problematiken kring referensområdena tillfälligt åt sidan, <strong>och</strong> två områden<br />
valdes för en provinventering. Områdena valdes för att representera två<br />
stadstyper inom ramen för den morfologiska indelningen i Stockholms<br />
byggnadsordning. 13 Dels valdes ett område av mycket ensartad karaktär<br />
inom stadstypen ”smalhusstad” beläget i Traneberg, dels ett område av<br />
blandad karaktär inom stadstypen ”stenstad”, beläget på Södermalm.<br />
Områdena valdes för att spegla två helt skilda stadstyper vad gäller ägarformer,<br />
kulturhistoriskt skydd etc., men även på grundval av att äldre inventeringar<br />
fanns tillgängliga som skulle kunna användas som referens vid<br />
provinventeringen. Genom en sådan referens, vilken kunde motsvara ett<br />
första inventeringstillfälle i fallet av cykliskt återkommande inventeringar,<br />
kunde en tydligare bedömning av metodens effektivitet göras.<br />
12<br />
Utveckling av indikatorer för uppföljning av kulturvärden på kvartersnivå, <strong>Länsstyrelsen</strong><br />
i Örebro län, 2002.s.11.<br />
13<br />
Stockholms byggnadsordning: ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag: utdrag ur<br />
Stockholms översiktsplan 1999. Stockholm: Stadsbyggnadskontoret, 2001.<br />
– 15 –
Inventeringarnas genomförande<br />
För de båda områdena skapades en matris för inventeringen, vilken var en<br />
bearbetad form av det förslag som presenterats i förstudien. Matrisen innehöll<br />
en kort beskrivning av kontrollområdets basfakta, utifrån rubrikerna<br />
Stadstyp, Områdets omfattning, Kriterier för val av område, Skyddsformer<br />
inom området, samt Målsättning inom ramen för Stockholms byggnadsordning,<br />
samt en mall för okulärbesiktning enligt ett antal karaktärsparametrar.<br />
Parametrarna valdes för att vara lätta att identifiera <strong>och</strong> följa upp, fånga såväl<br />
de större strukturerna inom området som förändringar i detaljutformning,<br />
samt vara av avgörande karaktärsskapande betydelse för området. De<br />
karaktärsparametrar som prövades var:<br />
• Gatumönster<br />
• Gårdar<br />
• Kvarter<br />
• Bebyggelse<br />
• Fasad<br />
• Färg<br />
• Tak<br />
• Entréer<br />
• Fönster<br />
• Detaljer<br />
• Parker/Vegetation<br />
• Verksamheter/Service<br />
• Nybyggnation/kompletteringsbebyggelse<br />
• Områdets skick <strong>och</strong> underhåll<br />
Några av parametrarna, exempelvis fönster, dörrar <strong>och</strong> detaljer, skulle eventuellt<br />
kunna slås samman. Att så inte gjordes hade med datainsamlandet att<br />
göra, då förändringar i parametrarna enklare kunde noteras om de hölls åtskiljda.<br />
Parametern Områdets skick <strong>och</strong> underhåll, vilken egentligen inte är<br />
en karaktärsparameter, valdes för att tidigt kunna förutse behov att upprustning<br />
<strong>och</strong> renovering, med möjliga konsekvenser för andra parametrar.<br />
För varje område skapades sedan en norm, utifrån de ursprungliga idealen<br />
för respektive stadstyp. Matrisen för uppföljning av Stadstypen Smalhusområde<br />
med norm för bebyggelsen samt resultat av provinventeringen återfinns<br />
i Bilaga 2.<br />
Utifrån matrisen gjordes först en genomgång av äldre inventeringsmaterial.<br />
Genomgången tog cirka en halv dag per område, <strong>och</strong> resultatet fördes in i<br />
matrisen som ett första inventeringstillfälle. Ingen redovisning byggnad för<br />
byggand gjordes. Resultaten redovisades istället i syntetiserad form, <strong>och</strong><br />
framför allt i form av noterad förändring i förhållande till den fastslagna<br />
normen. En snabbinventering av området gjordes sedan, varvid resultatet<br />
fördes in i matrisen på motsvarande sätt. Den faktiska inventeringen tog<br />
cirka fyra timmar per område.<br />
– 16 –
Resultat<br />
Resultatet av inventeringen visar att trots att de inventeringar som användes<br />
som referenser vid inventeringen var 15 respektive 25 år gamla, så är de förändringar<br />
som noterats i de respektive stadstyperna relativt små. I stenstadens<br />
fall hade enstaka byggnader rivits <strong>och</strong> tillkommit under tidsperioden, medan<br />
den övriga bebyggelsen var relativt oförändrad. Områdets byggnader har varierande<br />
skydd i den kommunala planeringen, som inte direkt kunde kopplas<br />
till grad av ursprunglighet eller bevarande. I smalhusstadens fall kunde mycket<br />
få förändringar noteras vid sidan av ett allmänt pågående byte av taktäckningsmaterial.<br />
Området har ett relativt svagt skydd i den kommunala planeringen,<br />
<strong>och</strong> är beroende av en vilja att bevara området i sitt ursprungliga<br />
skick. 14 Mot bakgrund av detta kan det antas att graden av konsensus kring<br />
dessa stadstypers form är relativt större än vad som gäller många andra bebyggelsetyper.<br />
Två olika slutsatser kan dras av detta resonemang: Antingen<br />
kan det ses som överflödigt att lägga ner stor energi på områden där liten förändring<br />
sker. Denna resurs skulle då istället kunna läggas på områden som är<br />
mer utsatta för förändring i nuläget. Å andra sidan kan det argumenteras att<br />
det är viktigt att hålla även de områden som idag inte är utsatta för något större<br />
tryck under regelbunden uppsikt, så att en beredskap finns den dagen ett<br />
förändringstryck uppkommer. Brister i underhåll visar även var förändringar<br />
troligtvis kommer att ske under de närmaste åren.<br />
Oberoende av ovanstående resonemang, visar resultatet av inventeringarna<br />
på intressanta möjligheter med ett system av detta slag. En modell för en<br />
cyklisk uppföljning enligt detta system skulle kunna se ut som följer:<br />
1. Översiktlig inventering av kontrollområden.<br />
2. Analys av materialet <strong>och</strong> diskussion kring generaliserbarhet, allmänna<br />
trender etc., bland annat utifrån tillgänglig statistik.<br />
3. Diskussion kring noterade förändringar ur kultur<strong>miljö</strong>synpunkt:<br />
a. Har förändringen i väsentlig grad påverkat någon av karaktärsparametrarna?<br />
b. Önskvärda/acceptabla förändringsprocesser<br />
c. Tveksamma/icke önskvärda förändringsprocesser<br />
i. Behov att ytterligare/större utredning?<br />
ii. Behov av gemensam strategi eller försök att nå större<br />
konsensus kring förändringen?<br />
iii. Behov av medial uppmärksamhet?<br />
4. Åtgärder<br />
14 Alla hus i Stockholms innerstad har klassificerats <strong>och</strong> finns redovisade på en karta; Kulturhistorisk<br />
klassificering Stockholms innerstad, antagen av kommunfullmäktige år 1996.<br />
Byggnaderna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde.<br />
De här refererade fastigheterna har klassificerats som Fastighet med bebyggelse av<br />
positiv betydelse för stadsbilden <strong>och</strong>/eller av visst kulturhistoriskt värde.<br />
– 17 –
I denna modell inleds processen av inventeringen, <strong>och</strong> först därefter tas<br />
frågan om generaliserbarhet upp. Frågeställningen blir då beroende av de<br />
specifika resultat som undersökningen givit, <strong>och</strong> får lösas från fall till fall,<br />
vilket torde underlätta diskussionen. Kompletterande information kan även<br />
lättare sökas för att följa upp resultaten. Den tidigare refererade befintliga<br />
statistiken kan exempelvis på detta sätt fylla en tydligare funktion.<br />
En tydlig fördel med systemet är att det skulle kunna fungera för att effektivt<br />
åskådliggöra processer i kultur<strong>miljö</strong>n, <strong>och</strong> på så sätt göra det möjligt för<br />
kultur<strong>miljö</strong>sektorn att återkommande lyfta en diskussion kring dessa frågor<br />
till våra beslutsfattare <strong>och</strong> andra berörda.<br />
Inom ramen för <strong>Kultur<strong>miljö</strong>vården</strong>s bebyggelseregister har ett utvecklingsarbete<br />
i samarbete med Abdella Abarkan, KTH, bedrivits med syfte att uppdatera<br />
inventeringsmetodiken utifrån stadsmorfologiska utgångspunkter,<br />
<strong>och</strong> med särskilt avseende på strukturegenskaper i bebyggelsen på nivån<br />
över den enskilda byggnaden. En intressant möjlighet skulle vara att samordna<br />
ett uppföljningssystem av den typ som här diskuterats med denna ansats.<br />
Ett sådant upplägg skulle väsentligen underlätta en systematisk uppbyggnad<br />
av ett system för återkommande inventeringar, ge det en större<br />
nationell bärighet samt tydligare lägga fast ramarna för lägsta informationsnivå<br />
i uppgiftsinsamlandet. I högre utsträckning möjliggör det att inventeringsmaterialet<br />
kan ligga till grund för att statistik över utvecklingen kan<br />
skapas, vilket är en av förstudiens mål.<br />
– 18 –
Slutsats - provinventering av referensområden<br />
Provinventeringen visar att en uppföljningsmodell av detta slag inte nödvändigtvis<br />
är beroende av statistik på det sätt som förstudien förutsatte. Däremot<br />
kan statistik användas för att följa upp de resultat som den återkommande<br />
inventeringen av provområdena ger.<br />
Systemet kan fungera för att övervaka utvecklingen i valda bebyggelse<strong>miljö</strong>er,<br />
<strong>och</strong> utgör en konstruktiv möjlighet att med regelbundenhet lyfta<br />
kultur<strong>miljö</strong>frågorna till diskussion i samhället. Om utvecklingen kan studeras<br />
i relation till politiskt antagna målsättningar för <strong>miljö</strong>erna, vilket är fallet<br />
i de här studerade områdena, förbättras förutsättningarna ytterligare, genom<br />
att eventuella diskrepanser mellan målsättningar <strong>och</strong> faktisk utveckling kan<br />
tydliggöras för den politiska nivån.<br />
– 19 –
Slutsats<br />
Ett återkommande problem vid diskussioner kring uppföljning av <strong>miljö</strong>målen<br />
för kultur<strong>miljö</strong>sektorns sida är bristen på egen statistik <strong>och</strong> uppföljning<br />
av det arbete som bedrivits inom sektorn under många decennier.<br />
Bristen baserar sig huvudsakligen i en inomsektoriell ovilja till att omvandla<br />
komplexa kvalitativa samband till det som uppfattas som förenklade kvantitativa<br />
beskrivningar. Samtidigt som problematiken på intet sätt bör underskattas,<br />
leder förhållningssättet till att kultur<strong>miljö</strong>sektorn många gånger har<br />
svårare att argumentera för sina frågor än andra sektorer.<br />
Genom <strong>miljö</strong>målsuppföljningen tvingas sektorn på ett mer aktivt sätt hantera<br />
denna problematik, <strong>och</strong> engagemanget i <strong>miljö</strong>målsarbetet kan därigenom<br />
leda kultur<strong>miljö</strong>sektorn som helhet ett steg längre i arbetet med våra kultur<strong>miljö</strong>er.<br />
För att <strong>miljö</strong>målsarbetet på allvar ska lyckas engagera kultur<strong>miljö</strong>sektorn,<br />
<strong>och</strong> för att det ska gå att få fram resurser till arbete <strong>och</strong> uppföljningen<br />
är det dock viktigt att den inomsektoriella nyttan med arbetet är<br />
tydlig. Det är inte meningsfullt att bygga upp ett system för uppföljning, så<br />
till vida inte detta kan ha en vidare funktion för förståelse för <strong>och</strong> förmedling<br />
av sektorns resultat, <strong>och</strong> därigenom kan stimulera till en fördjupad <strong>och</strong><br />
effektiviserad kultur<strong>miljö</strong>vård. En tydligare presenterad uppföljning av sektorns<br />
verksamhet som helhet kan utan tvekan fylla denna funktion. Flera<br />
vägar finns dock för att uppnå en sådan uppföljning.<br />
Ett möjligt förhållningssätt till uppföljning, är det som representeras av de<br />
undersökningar som genomförts i Halland, med en stark inriktning mot en<br />
utvärdering av <strong>miljö</strong>målens delmål. En av de starkaste invändningarna mot<br />
ett uppföljningssystem av detta slag är kultur<strong>miljö</strong>begreppet självt.<br />
Kultur<strong>miljö</strong> är ett icke-statiskt begrepp som definieras om <strong>och</strong> om igen<br />
genom varje generations unika livserfarenhet. Miljöer <strong>och</strong> ting laddas med<br />
nya värden i <strong>och</strong> med tidens gång <strong>och</strong> samhällets ständigt föränderliga villkor.<br />
Eftersom kultur<strong>miljö</strong>begreppet ständigt förändras är det en vanföreställning<br />
att den dag kan komma, då vår kulturhistoriskt värdefulla <strong>miljö</strong> är<br />
klart <strong>och</strong> entydigt definierad. Idag är definitionen av vad som är kultur<strong>miljö</strong><br />
mycket bred, <strong>och</strong> utgår ifrån medvetenheten om att alla <strong>miljö</strong>er har sitt eget<br />
bidrag att lämna till historien om oss själva <strong>och</strong> vårt samhälle. Att uppfylla<br />
delmålets skrivning att ”den värdefulla bebyggelsen ska vid denna tidpunkt<br />
[år 2010] vara identifierad <strong>och</strong> minst 25 % av denna ska vara långsiktigt<br />
skyddad”, blir utifrån detta betraktelsesätt omöjligt. Att diskutera system för<br />
hur det exakta antalet skyddade byggnader beräknas, eller hur stor del de<br />
utgör av den totala byggnadsmassan, blir därigenom av underordnad betydelse.<br />
– 20 –
Det system som studerats inom ramen för detta arbete, <strong>och</strong> som innebär en<br />
uppföljning av förstudien Att mäta, indikera <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i<br />
Storstad, visar på ett annat förhållningssätt, vilket istället tar sin utgångspunkt<br />
i generationsmålen för den byggda <strong>miljö</strong>n <strong>och</strong> i ett mer kvalitativt<br />
synsätt.<br />
En invändning mot detta angreppssätt skulle kunna vara att det utgör ett<br />
relativt snävt förhållningssätt till <strong>miljö</strong>målsarbetet som helhet, <strong>och</strong> egentligen<br />
snarare än <strong>miljö</strong>målsuppföljning skulle kunna karaktäriseras som<br />
kultur<strong>miljö</strong>övervakning. Även om resultaten av undersökningen ger intressanta<br />
öppningar för fortsatt arbete, är det svårt att se att ett system av detta<br />
slag ensamt skulle kunna fungera som uppföljning av målet <strong>God</strong> bebyggs<br />
<strong>miljö</strong>.<br />
I diskussionen kring de olika förhållningssätten finns en faktor av avgörande<br />
betydelse: Korrelationen mellan de krav som idag ställs på uppföljning internt<br />
inom kultur<strong>miljö</strong>sektorn, <strong>och</strong> de krav som sektorn kommer att påläggas<br />
inom ramen för den generella <strong>miljö</strong>målsuppföljningen på nationell nivå är<br />
ännu mycket oklar. Mot bakgrund av alla de aspekter som ryms i det samlade<br />
<strong>miljö</strong>målsarbetet är det inte troligt att kraven på rapportering av kultur<strong>miljö</strong>aspekter<br />
för de enskilda målen någonsin kommer att bli särskilt omfattande.<br />
Därför ter det sig väsentligt att <strong>miljö</strong>målsuppföljningen utgår från en<br />
övergripande bild av kultur<strong>miljö</strong>vårdens arbete inom <strong>miljö</strong>området, vilken<br />
sedan kan fördjupas där så krävs eller önskas.<br />
– 21 –
Ett alternativt angreppssätt<br />
Att slutligen komma fram till ett effektivt system för uppföljning av <strong>miljö</strong>målen<br />
handlar i stor utsträckning om att hitta en balans <strong>och</strong> en bärighet<br />
mellan det generella <strong>och</strong> det specifika. För att klara denna balansgång, krävs<br />
en ram som förmår knyta ihop <strong>miljö</strong>målsuppföljningen som helhet, <strong>och</strong><br />
överbrygga klyftor mellan olika behov av detaljeringsgrad.<br />
Mot bakgrund av det som sagts tidigare skulle följande krav kunna ställas på<br />
en fungerande modell för uppföljning: Modellen bör definitivt<br />
• baseras på ett system vilket tar sin utgångspunkt i det generella <strong>och</strong><br />
rör sig mot det specifika, <strong>och</strong> som lätt kan utökas eller förändras om<br />
behoven skiftar.<br />
• baseras på en kombination av kvantitativa <strong>och</strong> kvalitativa bedömningar<br />
av arbetet.<br />
• tillföra något väsentligt för kultur<strong>miljö</strong>vården genom att fylla en<br />
funktion som förmedlare av kultur<strong>miljö</strong>vårdens betraktelsesätt till<br />
grupper som normalt har svårt att ta till sig denna information.<br />
• inte ge upphov till onödigt eller överdrivet datainsamlande, eller till<br />
systembyggen för systembyggenas skull.<br />
Det vore dessutom önskvärt om modellen kunde<br />
• baseras på ett antal indikatorer som är gemensamma för samtliga<br />
<strong>miljö</strong>mål, <strong>och</strong> som lätt kan utökas med indikatorer för specifika delar<br />
av arbetet.<br />
• skapa en grund för hur kultur<strong>miljö</strong>övervakningen kan fylla viktiga<br />
behov i <strong>miljö</strong>arbetet, <strong>och</strong> sätta in kunskapuppbyggande insatser i ett<br />
sammanhang.<br />
– 22 –
En generell modell<br />
Ett första steg mot en systematisk uppföljning av kultur<strong>miljö</strong>vårdens arbete i<br />
relation till <strong>miljö</strong>målen, <strong>och</strong> utifrån ovanstående premisser, skulle kunna<br />
utformas som följer:<br />
Länsstyrelserna i respektive län gör med en viss periodicitet en statistisk<br />
uppföljning över sektorns arbete i länet. Resultatet presenteras i en publikation,<br />
med syfte att sprida kunskap om kultur<strong>miljö</strong>vårdens verksamhet <strong>och</strong><br />
arbetssätt. Om så önskas kan materialet ligga till grund för nationella sammanställningar.<br />
I ett första skede bygger publikationen främst på statistik med en relativ tillgänglighet<br />
för <strong>Länsstyrelsen</strong>. Det kan vara uppgifter hämtade från den egna<br />
verksamheten, eller från verksamhet vid Länsmuseum etc. (Man ska dock ha<br />
klart för sig att ingen inhämtning av statistiska uppgifter är problemfri, utan<br />
rymmer en mängd problem med jämförbarhet, brutna tidsserier etc.)<br />
Syftet med statistikframställningen är att belysa ett antal sammansatta indikatorer<br />
för hur det kulturvårdande arbetet fortlöper. Dessa bör vara formulerade<br />
så att de belyser förutsättningarna för kulturvårdande arbete generellt,<br />
samt ska kunna relateras till <strong>miljö</strong>arbetets föresatser.<br />
Ett exempel på indelning skulle kunna vara:<br />
1. Kulturvårdens resurser<br />
2. Skyddad kultur<strong>miljö</strong><br />
3. Program <strong>och</strong> strategier<br />
4. Omvärldsanalys<br />
Gemensamt för alla avsnitten är att analysen främst bör fokusera på den<br />
utveckling som skett under referensperioden. På så sätt skulle mycket av<br />
den problematik som dominerat diskussionen kring <strong>miljö</strong>målsuppföljningen<br />
hittills, <strong>och</strong> som baserats på att kunskap om det exakta dagsläget i stor utsträckning<br />
saknas, kunna kringgås. Genom att på detta sätt förhålla sig till<br />
ett slags index, kan dock en tydlig bild av hur arbetet går framåt skapas, <strong>och</strong><br />
förhållningssättet svarar på så sätt väl mot den prioriterade nivån Response i<br />
den använda DPSIR-modellen.<br />
1. Indikatorn Kulturvårdens resurser har som syfte att visa på förutsättningarna<br />
för kulturvårdande arbete under referensperioden, <strong>och</strong> i ett<br />
tidsperspektiv. Indikatorn kan exempelvis delas upp i underavdelningarna<br />
aktörer, ekonomi <strong>och</strong> kompetens. Indikatorn svarar såväl<br />
på frågor kring samhällets vilja att satsa på kulturvårdande arbete,<br />
som på inomsektoriella prioriteringar.<br />
2. Skyddad kultur<strong>miljö</strong> används för att redogöra för arbetet med olika<br />
skyddsformer, <strong>och</strong> delas lämpligen upp i enlighet med dessa. Till<br />
– 23 –
skillnad från i det fall exempelvis byggnadsminnen används som individuella<br />
indikatorer, kan de olika skyddsformerna här sättas i ett<br />
större perspektiv, <strong>och</strong> orsaker till att exempelvis arbete med vissa<br />
skyddsformer prioriterats kan redovisas.<br />
Kunskap om såväl riksintresseområden, byggnadsminnen, fornlämningar,<br />
kulturreservat, kyrkor etc., finns inom ramen för Länsstyrelsernas<br />
verksamhet, även om brister i sammanställning märks även av<br />
det interna materialet.<br />
Vad gäller det kommunala skyddet av kultur<strong>miljö</strong>n, innehåller Riksantikvarieämbetets<br />
senaste utredningsarbete rekommendationer om<br />
att ett insamlingsarbete av nya skyddsföreskrifter enligt PBL snarast<br />
bör starta. 15 Detta vore ett mycket viktigt steg för att skapa en överblick<br />
över sektorns arbete.<br />
3. Under program <strong>och</strong> strategier återfinns en översikt över regionala<br />
program, översiktsplaner, kultur<strong>miljö</strong>vårdsprogram <strong>och</strong> andra särskilda<br />
bevarandeprogram. Graden av specifika målsättningar för<br />
kultur<strong>miljö</strong>n inom de olika programtyperna bör presenteras.<br />
4. För att öppna upp för en friare <strong>och</strong> mer kvantitativt inriktad diskussion,<br />
tillförs en omvärldsanalys till ovan nämnda huvudsakligen<br />
statistikbaserade indelning. Inom ramen för denna omvärldsanalys<br />
kan sådana aspekter lyftas fram som berör det vardagliga kulturarv<br />
vilket oftast inte omfattas av något skydd. Den slutsats som dragits<br />
inom ramen för detta arbete, är att existerande statistik endast kan<br />
fylla en begränsad roll för att fånga upp hot mot kultur<strong>miljö</strong>n. Ett<br />
mer fruktbart sätt att närma sig de stora processerna i kultur<strong>miljö</strong>n<br />
utifrån en kvalitativ ståndpunkt, skulle istället kunna vara att ta sin<br />
utgångspunkt i en analys baserad på expertis inom området. Hot mot<br />
kultur<strong>miljö</strong>n är ofta kända eller anade relativt tidigt inom den professionella<br />
sektorn. Att så är fallet betyder dock inte att hotet undersöks<br />
närmare eller bemöts på annat sätt. En indikator för hur väl generationsmålet<br />
för god <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong> uppfylls skulle kunna utgöras av<br />
det sätt på vilket kultur<strong>miljö</strong>sektorn responderar på hot som noterats<br />
mot kultur<strong>miljö</strong>n. Detta förhållningssätt gentemot utvärderingen av<br />
<strong>miljö</strong>målen, svarar även det mot den generella målsättning enligt<br />
vilken Response i DPSIR skall prioriteras. Angreppssättet ligger<br />
även nära de diskussioner som förs vid <strong>Länsstyrelsen</strong> i Stockholms<br />
län som helhet. Där betonas särskilt vikten av kombinationen av indikatorer<br />
<strong>och</strong> analys i uppföljningen.<br />
15 L. Boox, Skyddade byggnader enligt Plan- <strong>och</strong> bygglagen. Utveckling av statistik för<br />
<strong>miljö</strong>målsuppföljning. Utkast 2003-01-31.<br />
– 24 –
Modell för den samlade <strong>miljö</strong>målsuppföljningen i Stockholms län.<br />
Figur: Klara Rosenström Tullback, 2004.<br />
Grundtanken är att systemet inledningsvis på intet sätt behöver vara felfritt<br />
för att fylla sin funktion. Istället ska systemfelen kunna fungera för att peka<br />
ut var brister i statistik <strong>och</strong> information finns, <strong>och</strong> var olika typer av uppföljning<br />
eller kultur<strong>miljö</strong>övervakning skulle behöva sättas in. Undersökningar<br />
<strong>och</strong> uppföljningar som genomförts enligt dessa riktlinjer redovisas<br />
sedan inom ramen för systemet. På så sätt skulle modellen samtidigt tjäna<br />
till att föra ut kultur<strong>miljö</strong>vårdens arbete, <strong>och</strong> skapa en ram som binder samman<br />
kunskapsuppbyggnad som producerats på skilda håll.<br />
Genom systemets uppbyggnad kan kvalitativa bedömningar <strong>och</strong> kommentarer<br />
förenas med statistikens betydelse för att skapa överblick <strong>och</strong> underlätta<br />
informationsförmedling. På flera ställen överensstämmer tankarna med de<br />
indikatorer som undersöktes exempelvis inom de halländska projekten. Det<br />
nya sammanhanget torde dock innebära att indikatorerna får en delvis annan<br />
innebörd.<br />
Uppbyggnaden av ett system av detta slag, skulle kräva en viss initial arbetsinsats.<br />
Att uppdatera uppgifterna år från år skulle dock innebära ett<br />
mindre arbete i förhållande till den överblick över arbetet som ett sådant<br />
material skulle kunna bidra med.<br />
– 25 –
Käll- <strong>och</strong> litteraturförteckning<br />
Att indikera, mäta <strong>och</strong> temperera kultur<strong>miljö</strong> i storstad, M. Andersson/M.<br />
Mossberg, 2002.<br />
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse. Rapport om <strong>miljö</strong>målsuppföljning<br />
inom <strong>miljö</strong>kvalitetsmålet <strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong>. Hallands länsmuseer.<br />
Landsantikvarien./<strong>Länsstyrelsen</strong> Halland Kultur<strong>miljö</strong>enheten. 2002:23.<br />
Indikatorer för kulturhistorisk bebyggelse del II, riksintresseområden. Rapport<br />
om <strong>miljö</strong>målsuppföljning inom <strong>miljö</strong>kvalitetsmålet <strong>God</strong> <strong>bebyggd</strong> <strong>miljö</strong>.<br />
Hallands länsmuseer. Landsantikvarien./<strong>Länsstyrelsen</strong> Halland Kultur<strong>miljö</strong>enheten.<br />
2002:23.<br />
Kultur<strong>miljö</strong>arbete i skånska kommuner. <strong>Länsstyrelsen</strong> i Skåne län, Skåne i<br />
utveckling 2001:18<br />
L. Boox, Skyddade byggnader enligt Plan- <strong>och</strong> bygglagen. Utveckling av<br />
statistik för <strong>miljö</strong>målsuppföljning. Utkast 2003-01-31<br />
Framtidens <strong>miljö</strong> – allas vårt ansvar, SOU 2000:52<br />
Uppföljning av kultur<strong>miljö</strong>er i landskapet. <strong>Länsstyrelsen</strong> i Skåne län, Skåne<br />
i utveckling 2002:24.<br />
Stockholms byggnadsordning – ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag.<br />
Stockholms stadsbyggnadskontor, 2001.<br />
Svenska <strong>miljö</strong>mål- delmål <strong>och</strong> åtgärdsstrategier. Proposition 2000/01:130.<br />
Utveckling av indikatorer för uppföljning av kulturvärden på kvartersnivå,<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> i Örebro län, 2002.<br />
– 26 –
Bilaga 1
KMV-forum februari 2002<br />
Mia Andersson o Monica Mossberg<br />
Exempel på hur man kan sortera uppgifter om befintlig statistik för att få fram statistikens<br />
användbarhet för kultur<strong>miljö</strong>vården <strong>och</strong> dess kompletteringsbehov. Exemplet är hämtat från<br />
SCB:s ämnesområde Boende, byggande <strong>och</strong> bebyggelse.<br />
Statistikområde<br />
SCB<br />
Det som kan läsas ut ur SCB:s produktbeskrivning<br />
idag.<br />
Potentiell användning för<br />
kultur<strong>miljö</strong>vården.<br />
Tabellområde<br />
Tabell<br />
Huvudsakligt<br />
innehåll. Statistikens<br />
ursprungliga syfte.<br />
Hur statistiken samlas<br />
in.<br />
Rivning av lägenheter i flerbostadshus efter storstadsområden <strong>och</strong><br />
kvalitetsgrupp. År 1989-2000.<br />
Rivning av lägenheter i flerbostadshus (se flik nr 4 <strong>och</strong> 5 i pärm)<br />
Bl.a. att tillsammans med nybyggnadsstatistiken ge information om<br />
antalsmässiga <strong>och</strong> kvalitetsmässiga förändringar i bostadsbeståndet. Har<br />
framställts sedan 1975.<br />
Kommentar: Rivningsstatistik finns från 1950-talet<br />
• Kvartalsvis postenkät till kommunerna.<br />
• För rivningarna lämnas uppgifter av kommunerna kompletterade<br />
med uppgifter per telefon för vissa ägare.<br />
Befintliga variabler. • Kod för län, kommun <strong>och</strong> församling<br />
• Påbörjandeår, -månad.<br />
• Byggherrekategori.<br />
• Ursprunglig byggnadsperiod.<br />
• Lägenhetstyp.<br />
• Antal lägenheter.<br />
• Dessutom finns variabeln ägarkategori som innefattar: allmännyttiga,<br />
Tillförlitlighet <strong>och</strong><br />
osäkerhetskällor.<br />
Användbarhet för<br />
kultur<strong>miljö</strong>vården<br />
idag.<br />
Kompletteringsbehov<br />
.<br />
Ny användbarhet<br />
efter komplettering.<br />
bostadsrättsföreningar, privata ägare.<br />
• Enbart flerbostadshus.<br />
• Viss undertäckning (uppskattas till ca 3% av lägenheterna ej<br />
inrapporterade).<br />
• Viss eftersläpning i rapporteringen.<br />
• Vissa ändringar i byggprojekten kan förekomma.<br />
• Största osäkerhet är kommunernas minskade resurser för<br />
inrapportering.<br />
• Signalerar antal lägenheter som rivs uppdelat på byggnadsår <strong>och</strong><br />
lägenhetstyp, men visar inte om det är hela hus som rivs <strong>och</strong> hur<br />
många hus.<br />
• Hintar om vilken stads<strong>miljö</strong>typ som berörs av rivningen, genom<br />
uppdelningen på församling kombinerat med byggnadsår <strong>och</strong><br />
ägarkategori.<br />
• Anger två olika orsaker till rivningen, men ej så utförligt.<br />
Kompletteras lämpligen med variablerna:<br />
• Antal hus som rivs, inte bara lägenheter.<br />
• Precisera rivningsorsaken ytterligare.<br />
• Äldre byggnader är sammanförda till ”uppförda före år 1901”. Den<br />
variabeln bör preciseras till mer specifika årsintervaller.<br />
Genom kompletteringarna skulle statistiken ge ytterligare information av<br />
nytta för kultur<strong>miljö</strong>vården: Antal hus som rivs samt preciserad ålder på<br />
husen före 1901 samt utförligare beskrivning av rivningsorsak.<br />
Vid användning av matrisen, hänvisa vänligen till KMV-forum.
KMV-forum februari 2002<br />
Mia Andersson o Monica Mossberg<br />
Övrig relevant statistik ur SCB:s ämnesområde Boende, byggande <strong>och</strong> bebyggelse (se pärm)<br />
finns i nedanstående matris. Sorterad efter potentiell användbarhet för kultur<strong>miljö</strong>vården<br />
idag, efter en översiktlig analys.<br />
Tabellnr i pärm<br />
Flik nr 1.<br />
Bygglov<br />
nybyggnad,<br />
antal.<br />
Flik nr 2.<br />
Bygglov<br />
nybyggnad, area.<br />
Flik nr 3.<br />
Bygglov<br />
nybyggnad,<br />
lägenheter<br />
Flik nr 6.<br />
Lediga<br />
lägenheter.<br />
Flik nr 7.<br />
Outhyrda<br />
lägenheter.<br />
Flik nr 8.<br />
Ombyggnad<br />
flerbostadshus.<br />
Potentiell användning för kultur<strong>miljö</strong>vården.<br />
Användbarhet för Kompletteringsbehov Ny användbarhet efter<br />
kultur<strong>miljö</strong>vården idag.<br />
komplettering.<br />
HÖG RELEVANS<br />
Kommentar: Signalerar<br />
byggnadstryck i olika<br />
församlingar (därav hintar<br />
det om vilka stads<strong>miljö</strong>er<br />
som berörs).<br />
LÄGRE RELEVANS<br />
Kommentar: Signalerar<br />
byggnadstryck i olika<br />
församlingar (därav hintar<br />
det om vilka stads<strong>miljö</strong>er<br />
som berörs).<br />
LÅG RELEVANS<br />
Kommentar: Signalerar<br />
byggnadstryck i olika<br />
församlingar (därav hintar<br />
det om vilka stads<strong>miljö</strong>er<br />
som berörs).<br />
HÖG RELEVANS<br />
Kommentar: Indikerar på<br />
förhand potentiella ”hotade<br />
hus”.<br />
HÖG RELEVANS<br />
Kommentar: Indikerar på<br />
förhand potentiella ”hotade<br />
hus”.<br />
HÖG RELEVANS<br />
Kommentar: Signalerar<br />
ombyggnadstryck i olika<br />
församlingar samt vilka<br />
byggnadsår som berörs.<br />
(därav hintar det om vilka<br />
stads<strong>miljö</strong>er som berörs).<br />
Signalerar även vissa<br />
interiöra förändringar.<br />
• Precisera typ av hus<br />
som byggs nytt,<br />
byggs om el byggs<br />
till. (t.ex. enfamiljs,<br />
flerfamiljs osv)<br />
• Precisera typ av<br />
utförande (t.ex.<br />
hushöjd)<br />
Ger inte bara signaler om<br />
att något byggs, utan hur /<br />
vilken typ av byggnation<br />
som görs/planeras.<br />
• Precisera byggnadsår. Ger indikationer även för<br />
äldre bebyggelse<br />
• Precisera byggnadsår. Ger indikationer även för<br />
äldre bebyggelse<br />
• Precisera byggnadsår,<br />
för byggnadsperioden<br />
före år 1901.<br />
• Precisera typ av<br />
åtgärd / utförande<br />
(t.ex. fönsterbyte,<br />
isoleringar etc. Dvs.<br />
motsvarande<br />
preciseringsgrad som<br />
befintliga variabeln<br />
”inredning av vind”).<br />
De variabler som finns<br />
idag beror antagligen av<br />
bygglovplikt.<br />
Ger inte bara signaler om<br />
att något byggs, utan hur /<br />
vilken typ av<br />
ombyggnation som<br />
görs/planeras.
Bilaga 2
KONTROLLOMRÅDE: Smalhusstad, Traneberg<br />
Områdets omfattning:<br />
Del av Traneberg omfattande kvarteren Bergsborren, Bergssprängaren, Borrhålet, Borrmjölet, Borrkärnan,<br />
Borrmaskinen, Dynamiten, Stubintråden, Sprängskottet, <strong>och</strong> Tryckstången.<br />
Kriterier för val av område:<br />
• Traneberg utgjorde det först utbyggda smalhusområdet i Sverige.<br />
• Bebyggelse typisk <strong>och</strong> stilbildande för stadsplaneidealet ”smalhusstad”<br />
• Avgränsad bebyggelsegrupp<br />
• Blandat ägande<br />
• Decentraliserade verksamheter <strong>och</strong> närservice i området.<br />
Skyddsformer som omfattar området:<br />
Fastigheterna har klassificerats som Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden <strong>och</strong>/eller av<br />
visst kulturhistoriskt värde genom Stockholms stadsmuseums Kulturhistorisk klassificering Stockholms<br />
innerstad, antagen av kommunfullmäktige år 1996.<br />
Målsättning i Stockholms byggnadsordning:<br />
”Smalhusstädernas karaktär bevaras <strong>och</strong> utvecklas. Komplettering kan ske om husen anpassas till<br />
smalhusstadens skala <strong>och</strong> karaktär. Bebyggelsens värdefulla, sammanhållna helhet bibehålls. Det öppna<br />
sambandet mellan bebyggelse <strong>och</strong> natur upprätthålls”.<br />
Bilaga 2.<br />
Kontrollinventering<br />
Smalhusstad - Traneberg<br />
Inventerat område är gulmarkerat på kartan
MATRIS FÖR OKULÄRBESIKNING AV KONTROLLOMRÅDEN AVSEENDE GRADVISA<br />
FÖRÄNDRINGAR AV KULTURVÄRDEN I STADSLANDSKAPET.<br />
KONTROLLO<br />
MRÅDE<br />
GATUMÖNST<br />
ER<br />
KONTROLLOMRÅDE: Smalhusstad<br />
Del av Traneberg omfattande kvarteren Bergsborren, Bergssprängaren,<br />
Borrhålet, Borrmjölet, Borrkärnan, Borrmaskinen, Dynamiten, Stubintråden,<br />
Sprängskottet, <strong>och</strong> Tryckstången.<br />
NORM<br />
Naturanpassat<br />
gatumönster.<br />
GÅRDAR Allmänna, öppna<br />
gårdar.<br />
Sparad naturmark<br />
med träd <strong>och</strong><br />
”skärgårdsklippor”<br />
ända fram till<br />
bebyggelsen på vissa<br />
sidor, anlagda<br />
gräsmattor <strong>och</strong><br />
planteringar mellan<br />
husen.<br />
KVARTER Parallellställda<br />
huskroppar bildar<br />
öppna kvarter.<br />
BEBYGGELSE Smalhus, 7-10 m.<br />
bredd<br />
Friliggande,<br />
parallellställda<br />
3-4våningsbyggnader<br />
Placerad i höjdlägen<br />
FASAD Slät- eller rivputsade<br />
fasader.<br />
NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING –<br />
Inv: 1985<br />
Bevarat Bevarat<br />
NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING<br />
- Inv:2002<br />
Bevarade Bevarade,<br />
uppvuxna gårdar<br />
med<br />
företrädelsevis<br />
lövträd <strong>och</strong><br />
buskar<br />
2 privata<br />
terrasser har<br />
byggts ut från<br />
lägenheter på n.b.<br />
Bevarade Bevarade<br />
5 byggnader<br />
tilläggsisolerade<br />
Ny puts på 24<br />
byggnader inom<br />
området. Ett<br />
antal av dessa<br />
sprutputsade.<br />
6 byggnader<br />
tilläggsisolerade<br />
Vid renovering<br />
har byggnader i<br />
ökande<br />
omfattning<br />
slammats, varvid<br />
den synliga<br />
tegelstrukturen<br />
stör något av<br />
estetikens<br />
enkelhet.<br />
KOMMENTAR<br />
Ingen större<br />
förändring av<br />
tilläggsisolerade<br />
hus sedan 80-talet.
NORM NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING<br />
FÄRG Ljusa färger,<br />
Gemensamt<br />
färgprogram<br />
skapade enhetlighet.<br />
Vitt, ljust grå, ljust<br />
beige, ljust gul<br />
TAK Flacka sadeltak.<br />
Enkupigt, rött<br />
lertegel<br />
ENTREÉR ”Variationer på<br />
tema”<br />
Dörrar i ek <strong>och</strong> glas.<br />
Omfattningar i<br />
natursten eller<br />
klinker.<br />
FÖNSTER Varierande<br />
fönstertyper:<br />
2-4-lufts<br />
Planfönster<br />
Oxögon<br />
DETALJER Omsorgsfullt<br />
utformade balkonger<br />
i metall, ofta med<br />
rundade<br />
avslutningar.<br />
Enkla skärmtak över<br />
entréer.<br />
PARKER/<br />
VEGETATION<br />
Utsparad natur till<br />
husgrund<br />
Större, utsparade<br />
grönkilar mellan<br />
bebyggelsegrupper.<br />
Större anlagd<br />
idrottspark, med<br />
fotbollsplan,<br />
lekutrustning,<br />
plaskdamm <strong>och</strong><br />
granitterrasseringar.<br />
– Inv: 1985<br />
Omfärgning i<br />
samband med<br />
putsbyte.<br />
Mörkare färger<br />
förekommer:<br />
Brunt, lejongult,<br />
grått, ljusblått.<br />
Nytt tak på två<br />
byggnader:<br />
tvåkupigt<br />
betongtegel.<br />
Två portar bytta<br />
mot lättmetall.<br />
Välbevarade,<br />
original.<br />
Nya balkonger på<br />
ca 1/3 av<br />
bebyggelsen.<br />
Dessa ngt större<br />
<strong>och</strong> saknar<br />
rundade former.<br />
NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING<br />
- Inv:2002<br />
Inga större<br />
förändringar<br />
sedan 1985.<br />
13 byggnader har<br />
fått tak av 2kupigt<br />
betongtegel.<br />
5 byggnader har<br />
fått portar i<br />
lättmetall. En<br />
byggnad har fått<br />
modern port i trä.<br />
Endast en<br />
byggnad har fått<br />
fönster bytta mot<br />
lättmetall.<br />
Övriga fönster i<br />
original.<br />
Nya balkonger på<br />
ca 2/3 av<br />
bebyggelsen.<br />
Följer i viss<br />
utsträckning<br />
tidigare<br />
formspråk, med<br />
rundade former<br />
etc.<br />
Bevarad<br />
KOMMENTAR<br />
Betongtegel läggs i<br />
hög utsträckning<br />
vid byte av<br />
taktäckning<br />
Generellt dåligt<br />
underhåll av<br />
fönster=> risk för<br />
fönsterbyten de<br />
närmaste åren?
VERKSAM-<br />
HETER OCH<br />
SERVICE<br />
NYBYGGNAT<br />
ION/<br />
KOMPLETTE<br />
RINGS-<br />
BEBYGGELSE<br />
NORM NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING<br />
Spridda lokaler för<br />
verksamhet <strong>och</strong><br />
närservice i<br />
bottenplan på<br />
bostadsbebyggelsen.<br />
– Inv: 1985<br />
NOTERAD<br />
FÖRÄNDRING<br />
- Inv:2002<br />
Uppgift saknas Livaktigt<br />
småföretagande i<br />
de ursprungliga<br />
lokalerna.<br />
------- Nej Kv. Tändhatten,<br />
gränsande till<br />
omkr. i NV.<br />
Elementhus, 3v.<br />
m sadeltak.<br />
Anpassat i skala<br />
<strong>och</strong> färgsättning<br />
till äldre<br />
bebyggelse. Följer<br />
dock ej stadsplans<br />
parallellställda<br />
byggnader.<br />
Hästskoform.<br />
KOMMENTAR
Kontakt<br />
Ann-Charlotte Backlund<br />
Tel: 08-785 42 45<br />
E-post:<br />
ann-charlotte.backlund@ab.lst.se<br />
Adress<br />
<strong>Länsstyrelsen</strong> i Stockholms Län<br />
Miljö- <strong>och</strong> planeringsavdelningen<br />
Hantverkargatan 29<br />
Box 22 067<br />
104 22 Stockholm, Sverige<br />
Tel: 08- 785 40 00 (vxl)<br />
Grafisk form: Christina Fagergren