Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

More documents

Recommendations

Info

Övrig statistik Som ett led i uppföljningen gjordes även en fördjupad genomgång av andra statistikkällor av betydelse för Stockholmsregionen specifikt, med förhoppning om att de skulle leda arbetet framåt. Vid detta studium gjordes ett bredare urval än det som gjorts inom ramen för den tidigare förstudien, och förutom statistik av direkt betydelse för kulturmiljövården studerades även statistik som kunde ha en mer indirekt betydelse som indikator för regionens utveckling. Förhoppningen var att på så sätt finna statistik som skulle kunna ligga till grund för en mer allmän omvärldsanalys, och på så sätt ge indikationer om processer som i förlängningen kunde få ett avgörande inflytande på sektorn generellt. Statistik söktes därför inom kategorierna befolkningsutveckling, markanvändning, infrastruktur, fastighetsmarknad, boende, byggande, tätortsutveckling etc. För kulturmiljövården specifikt har statistik endast producerats med ojämna mellanrum. Framförallt har detta skett i form av SCB:s kulturstatistik som presenterats vid fem tillfällen; 1985-92, 1993, 1995, 1997 och 2000. Ansvaret för denna statistik har nu övergått på Statens Kulturråd, som sammanställt den senaste kulturstatistiken 2002, utifrån uppgifter från Riksantikvarieämbetet och befintlig officiell statistik. 11 Den statistik som finns tillgänglig för att beskriva generella processer i länet, rörande exempelvis befolkning, tätortsstrukturer eller byggande, är lika riktalig som mångskiftande. Gemensamt för statistiken är att den kommit till på uppdrag av olika beställare och för ett stort antal olika syften. Statistik finns att hämta såväl från SCB som från USK, Utrednings- och statistikkontoret, Stockholms stad, Svenska kommunförbundet och från andra kommunala statistikproducenter i länet, från Statens Kulturråd, Landstinget genom Regionplane- och trafikkontoret, och från olika organisationers egen rapportering. Eftersom denna statistik primärt producerats för andra sektorers räkning, fyller den dåligt kulturvårdens specifika behov. Problem kan uppstå antingen genom att statistiken baseras på enheter som inte passar kulturmiljövården, eller genom att likartad statistik kommer från olika statistikproducenter och därmed har sinsemellan olika basområden etc. Sammantaget leder detta till att den statistik som skulle kunna vara av intresse för det kulturvårdande fältet inte är tillräckligt homogen vare sig över tid eller i utformning för att bilda underlag för att studera processuella problem och företeelser på det systematiska sätt som skulle vara önskvärt. Vid studiet av storstads- eller tätortsproblematik specifikt tillkommer det problemet att Stockholm som storstadsregion spänner över flera kommuner utan homogena system för kommunal statistikbehandling. 11 Kulturstatistik 2002, Statens Kulturråd, s. 74. – 12 –
Slutsats - befintlig statistik Mot bakgrund av vad som sagts, är den slutsats som dras här att den befintliga statistiken inte kan användas för att peka på hot mot specifika stadsmiljöer, på det sätt som förstudien gav förhoppningar om, utan att kostsamma kompletteringsbeställningar görs från SCB. Den riktaliga statistik som finns tillgänglig skulle däremot kunna användas för en allmän omvärldsanalys, och på så sätt tjäna till att peka på generella utvecklingslinjer och hotbilder mot kulturmiljön. Mot bakgrund av statistikens brist på homogenitet, skulle dock en statistikanvändning utifrån dessa kriterier per definition tvingas bli mycket övergripande, och helt bortse ifrån problematik kring insamling, basområden etc. Huruvida statistiken använd på detta sätt egentligen säger något om tillståndet i kulturmiljön är tveksamt. Den typen av generella processer som statistiken skulle kunna åskådliggöra är mycket svårbedömda vad gäller dess mer konkreta följder. – 13 –
Page 1: Mars 2004 Kulturmiljövården och G
Page 4 and 5: Utgivningsår: 2004 Illustratör om
Page 6 and 7: - 2 -
Page 8 and 9: Inledning Miljömålsarbetet Idag
Page 10 and 11: Inom ramen för RUS har inledningsv
Page 12 and 13: Hallandsprojekten De två Halländs
Page 14 and 15: tem där befintlig statistik paras
Page 18 and 19: Referensområdenas funktionalitet
Page 20 and 21: Inventeringarnas genomförande För
Page 22 and 23: I denna modell inleds processen av
Page 24 and 25: Slutsats Ett återkommande problem
Page 26 and 27: Ett alternativt angreppssätt Att s
Page 28 and 29: skillnad från i det fall exempelvi
Page 30 and 31: Käll- och litteraturförteckning A
Page 32 and 33: KMV-forum februari 2002 Mia Anderss
Page 35 and 36: Bilaga 2
Page 37 and 38: MATRIS FÖR OKULÄRBESIKNING AV KON
Page 39 and 40: VERKSAM- HETER OCH SERVICE NYBYGGNA

Kulturmiljövården och God bebyggd miljö - Länsstyrelsen i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?